Agneta Börjesson (Grn)

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen granskat 28 ärenden som grundar sig på 30 anmälningar från riksdagsledamöterna. KU har bland annat kommit fram till följande:

• KU anser att när regeringen beredde förslaget om att slopa kravet på vårdvalssystem borde den ha inhämtat yttrande från Lagrådet och gett remissinstanserna längre svarstid. Tidplanen för ärendet var dessutom orimligt kort för att kunna ta hand om remissinstansernas synpunkter. Lagrådet anser att regeringen inte uppfyllt regeringsformens beredningskrav. Regeringen har påpekat att förslaget behövde beredas snabbt, men KU tycker inte att det motiverar att rutinerna frångås. Utskottet kritiserar regeringen för de brister som framkommit.
• Regeringen beslutade hösten 2014 att frysa arbetet i projektet E4 Förbifart Stockholm. Skälet var bland annat att ge tid till förhandlingar med Stockholms läns landsting om omfördelning av resurser. Vid tidpunkten för frysingsbeslutet kände regeringen inte till om landstinget kunde tänka sig förhandlingar. KU tycker därför att regeringen först borde ha inhämtat ett yttrande från landstinget i frågan. Det finns inget som talar för att projektkostnaderna skulle ha ökat i avvaktan på ett sådant yttrande. KU menar att regeringens hantering inte rimmar med kravet på god hushållning i budgetlagen. Infrastrukturminister Anna Johansson (S) kan inte undgå kritik för hanteringen av ärendet, enligt KU.
• Efter regeringsförklaringen hösten 2014 gav regeringen i sin kommunikation bilden av att man hade tagit ställning i frågan om erkännande av Staten Palestina, innan Utrikesnämnden hade haft sitt sammanträde. Det går inte att utesluta att omvärlden uppfattade ärendet som avgjort före Utrikesnämndens sammanträde och att förutsättningarna för ett samråd kan ha försämrats, enligt KU. Kommunikation borde tydligare ha speglat att det pågick en beredningsprocess i ärendet. För det inträffade bär utrikesminister Margot Wallström (S) ett särskilt ansvar och statsminister Stefan Löfven (S) ett övergripande ansvar.
• När regeringen beslutade att utse en statlig samordnare för Bromma flygplats fanns ett förslag från trafikutskottet som i väsentliga delar rörde samma fråga. Förslaget, som var känt inom regeringen, innehöll ett tillkännagivande om att regeringen inte borde tillsätta någon förhandlingsperson när det gällde frågan om att avveckla citynära flygplatser. KU anser att regeringen hade skäl att invänta riksdagens beslut, med utgångspunkt i den konstitutionella praxis som gäller vid hanteringen av tillkännagivanden.
• Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) gjorde ett uttalande i samband med att Naturvårdsverket beslutade att delegera beslutsrätten av licensjakt på varg till länsstyrelserna. KU anser att ministerns uttalande kan uppfattas som en kritik i efterhand mot Naturvårdsverkets beslut. Det går heller inte att utesluta att uttalandet tog upp frågor som var av betydelse för länsstyrelsernas efterkommande beslut om licensjakt och Naturvårdsverkets prövningar av överklaganden av länsstyrelsernas beslut.
• Ett pressmeddelande på regeringens webbplats om anställningen av en statssekreterare på Miljödepartementet innehöll en felaktig uppgift om statssekreterarens arbetsuppgifter. Det gick flera månader efter publiceringen innan en fullständig rättelse gjordes, och först nu har departementet infört nya rutiner för att korrigera felaktig information. KU tycker att det är otillfredsställande att rättelsen gjordes så sent. Utskottet påpekar också att departementet borde ha inrättat de nya rutinerna långt tidigare, och förutsätter att andra departement inför motsvarande rutiner om de inte redan har gjort det.

Riksdagen lade KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

42, 26 minuter

Justering

2015-06-02

Bordläggning

2015-06-12

Debatt

2015-06-15

Beslut

2015-06-16

Ett fyrtiotal europeiska städer är med i nätverket International Cities of Refuge Network (ICORN), som tar emot författare och konstnärer som behöver skydd. I Sverige finns för närvarande ett tiotal sådana fristäder. Konstitutionsutskottet, som förberett riksdagens beslut, betonade hur viktig yttrandefriheten är och ansåg att det är angeläget att Sverige kan bidra med fristäder åt förföljda konstnärer. När en dom som gäller en kommuns deltagande i fristadssystemet har vunnit laga kraft bör regeringen analysera om det kan behövas en översyn av regelverket, enligt riksdagens beslut.

Riksdagens ställningstagande gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2014 om kommunala och regionala frågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner, som bland annat handlade om kommunal revision, direktvald kommunstyrelse, kommunala folkomröstningar, förtroendevaldas villkor och roll samt representation i nämnder, utskott och styrelser.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

15

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 40 minuter

Justering

2015-04-14

Bordläggning

2015-04-21

Debatt

2015-04-22

Beslut

2015-04-22

Riksdagen uppmanade regeringen att fullfölja en utredning som syftar till att stärka det straffrättsliga skyddet för den personliga integriteten. Utredningen tillsattes av alliansregeringen under förra mandatperioden för att se över bland annat skyddet mot spridning av integritetskänsligt material.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om offentlighet, sekretess och integritet.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

13

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

8, 46 minuter

Justering

2015-03-26

Bordläggning

2015-04-21

Debatt

2015-04-22

Beslut

2015-04-22

Inlämnad

2014-11-06

Förslag

1

Utskottsberedning

2014/15:KU6

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2012-06-14

Förslag

2

Utskottsberedning

2012/13:JuU3

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Möjligheterna att genomföra säkerhetskontroller i domstolar ökar. Säkerhetskontroller ska få genomföras om de behövs för att begränsa risken för att det i lokalerna begås brott som innebär allvarlig fara för någons liv, hälsa eller frihet eller för omfattande förstörelse av egendom. Ett beslut om säkerhetskontroll ska gälla en viss tid, men längst tre månader, eller en viss förhandling. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2012.

Riksdagen gjorde vidare ett tillkännagivande till regeringen om en utvärdering av säkerheten i domstolarna för målsägande och vittnen. Riksdagen menar att det saknas en heltäckande bild av det arbete som utförs i domstolarna för att skydda målsägande och vittnen och vilken effekt arbetet haft. Det finns därför skäl att genomföra en utvärdering.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

19, 63 minuter

Beredning

2012-04-26

Justering

2012-05-08

Debatt

2012-05-24

Beslut

2012-05-24

Fler personer än i dag ska kunna dömas för att ha tagit emot eller gett en muta. Straff ska kunna dömas ut när en muta tas emot av eller ges till arbetstagare och alla typer av uppdragstagare. I dag gäller detta bara vissa kategorier av uppdragstagare. Mutansvar ska också kunna gälla den som är deltagare eller funktionär i en tävling som är föremål för allmänt anordnad vadhållning.

Så kallad handel med inflytande straffbeläggs. Det kan gälla en närstående till en beslutsfattare som tar emot en muta för att påverka honom eller henne i beslutsfattandet. Så kallad vårdslös finansiering av mutbrott straffbeläggs också. Det kan gälla en näringsidkare som ger pengar till en anlitad företrädare och genom att brista i sina kontrollåtgärder främjar att företrädaren begår mutbrott inom ramen för sin syssla. En annan ny regel gäller vilka omständigheter som ska kunna leda till att muta bedöms som grovt brott. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2012.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

35, 92 minuter

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-05-23

Beslut

2012-05-23

Reglerna om grovt vapenbrott blir tydligare. Det ska i lagtexten uttryckligen anges vilka omständigheter som särskilt ska beaktas när det bedöms om ett vapenbrott är grovt. Det kan vara att vapnet har innehafts på allmän plats eller att vapnet har varit särskilt farligt.

Två nya straffbestämmelser införs. Den ena innebär att det blir straffbart att inte anmäla införsel av vapen och ammunition från ett annat EU-land till Tullverket. Genom den andra bestämmelsen blir det straffbart att förvara vapen åt någon annan utan att det finns tillstånd till förvaringen.

Kraven på vapenhandlare skärps. Läkare får större skyldighet att anmäla patienter som är olämpliga att ha vapen. Polisen blir skyldig att omhänderta tillståndsbevis när ett vapen tas om hand. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2012.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

25

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

16, 58 minuter

Beredning

2012-04-17

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-05-23

Beslut

2012-05-23

Inlämnad

2012-05-02

Förslag

30

Utskottsberedning

2011/12:FiU20

Riksdagsbeslut

(30 yrkanden): 30 avslag

Inlämnad

2012-04-13

Förslag

8

Utskottsberedning

2011/12:CU27

Riksdagsbeslut

(8 yrkanden): 8 avslag

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om spelfrågor. Motionerna handlar om en reglerad spelmarknad, främjandeförbudet, automatspelslagen, spelberoende, spelverksamhet och serveringstillstånd, glesbygdsföretags möjlighet att erbjuda spel via Svenska Spel och ATG samt kommunala lotterier.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

8

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

17, 60 minuter

Justering

2012-03-29

Debatt

2012-04-12

Beslut

2012-04-18

Inlämnad

2012-04-11

Förslag

1

Utskottsberedning

2011/12:JuU23

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2012-04-11

Förslag

7

Utskottsberedning

2011/12:JuU22

Riksdagsbeslut

(7 yrkanden): 7 avslag

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag om ett europeiskt system för gränsövervakning delvis strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen beslutade därför att skicka ett motiverat yttrande till EU-parlamentets, Europeiska rådets och EU-kommissionens ordförande. Enligt subsidiaritetsprincipen, även kallad närhetsprincipen, ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt.

EU-kommissionen presenterade i december 2011 ett förslag om att inrätta ett europeiskt gränsövervakningssystem, Eurosur. Syftet är att etablera gemensamma regler för utbyte av information mellan EU-länderna och Europeiska byrån för förvaltningen av yttre gränser, Frontex. Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag i flera delar är så oklart att det är svårt att uttala sig om det är förenligt med subsidiaritetsprincipen och om förslagen på åtgärder står i proportion till de mål man vill uppnå. Redan nu menar dock riksdagen att en viss del av förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Det gäller reglerna om vilka åtgärder som EU-länderna ska vidta vid olika så kallade effektnivåer. Reglerna är alltför detaljerade och målen kan uppnås lika bra om EU-länderna får ett större utrymme att själva bestämma vilka närmare åtgärder som de ska vidta, anser riksdagen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

26, 65 minuter

Justering

2012-03-01

Debatt

2012-03-14

Beslut

2012-03-15

Inlämnad

2012-02-28

Förslag

1

Utskottsberedning

2011/12:JuU24

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 bifall,

Inlämnad

2012-02-28

Förslag

4

Utskottsberedning

2011/12:JuU8

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Riksrevisionen har granskat myndigheternas hantering av ekonomisk kompensation på grund av brott. Regeringen har i en skrivelse redovisat för riksdagen hur den ser på granskningen.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utveckla styrningen och uppföljningen av hanteringen av brottsskadestånd. Riksdagen, som har gått igenom regeringens skrivelse, konstaterar i likhet med regeringen att det finns ett omfattande regelverk på området. Regeringen har dessutom tillsatt flera utredningar för att komma tillrätta med eventuella problem och kommer att återkomma till riksdagen när utredningarna är klara.

Riksrevisionen rekommenderar också regeringen att låta Brottsoffermyndigheten underrätta Kronofogdemyndigheten när en utbetalning av brottsskadeersättning har verkställts. Riksdagen konstaterar att Brottsoffermyndigheten och Kronofogdemyndigheten redan har satt in nödvändiga åtgärder.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, och sa nej till ett antal motioner från den allmänna motionstiden 2011. Motionsförslagen rör i huvudsak skadestånd vid brott.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

7, 30 minuter

Justering

2012-01-24

Debatt

2012-02-01

Beslut

2012-02-01

Inlämnad

2012-01-31

Förslag

1

Utskottsberedning

2011/12:CU12

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

En särreglering om förundersökningsledarskap när det gäller unga lagöverträdare tas bort. Därigenom kommer polismyndigheterna att kunna leda fler förundersökningar mot unga lagöverträdare än tidigare.

Polismyndigheterna får också behörighet att inom ramen för sitt förundersökningsledarskap besluta om förundersökningsbegränsning. Idag görs detta av åklagaren. Syftet är att ge polismyndigheten ett större ansvar för förundersökningen i dess helhet.

Möjligheten att lägga ned en förundersökning utvidgas om kostnaderna för en fortsatt utredning inte står i rimlig proportion till sakens betydelse. Denna möjlighet kommer att omfatta brott där straffvärdet inte är högre än fängelse i tre månader.

Polismyndigheternas möjlighet att besluta om förundersökningsbegränsning börjar gälla den 1 januari 2013. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 mars 2012.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 33 minuter

Justering

2011-12-15

Debatt

2012-01-25

Beslut

2012-01-25

Inlämnad

2011-10-05

Förslag

2

Utskottsberedning

2011/12:KrU1

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 1 avslag, 1 bifall,