Aktuellt

Positivt med forskarutbildade lärare – men många lärare återvänder inte till skolan

Publicerad: 12 december 2016 klockan 09.30

Att ha forskarutbildade lärare som jobbar på en skola eller förskola ger en rad positiva effekter, bland annat när det gäller kunskapsspridning och ett ökat engagemang i skolutveckling. Men många lärare som börjat forska inom ramen för de statliga satsningarna på forskarskolor återvänder inte till sina skolor efter examen. Det visar en uppföljning som riksdagens utbildningsutskott låtit göra.

Under de senaste årtiondena har det funnits en tydlig politisk vilja om att stärka kopplingen mellan forskning och skolverksamheten. Sedan 2008 har fyra statliga satsningar genomförts med målet att öka antalet och andelen forskarutbildade lärare och förskollärare i skolväsendet. Satsningarna har gått ut på att skapa så kallade forskarskolor där deltagande lärare och förskollärare har studerat på deltid samtidigt som de fortsatt att arbeta på en skola eller förskola. Tanken var att de efter genomförd forskarutbildning skulle återgå till sina skolor och då bidra till en skola på vetenskaplig grund. Satsningarna har resulterat i 33 forskarskolor och utbildningsutskottet har nu gjort en uppföljning för att se hur väl satsningarna slagit ut. Uppföljningen bygger på frågor till skolhuvudmän, forskarskolor och enskilda lärare och förskollärare som deltagit i satsningen.

– Uppföljningen har gett oss ett värdefullt kunskapsunderlag, som behandlar de viktiga frågorna om hur vi kan stärka skolans vetenskapliga grund. Underlaget visar också på hur viktigt det är att vi politiker skaffar oss en helhetsbild av hur reformer som vi beslutar om fungerar i praktiken, säger Betty Malmberg (M), ordförande i utbildningsutskottets styrgrupp för uppföljning och utvärdering.

Bra med forskarutbildade lärare men budget påverkar

Skolhuvudmän, som exempelvis kommuner och enskilda organisationer, är generellt sett positivt inställda till att ha forskarutbildade lärare och förskollärare på sina skolor och förskolor. De forskarutbildade lärarna har bland annat medverkat till fortbildningsinsatser för kollegor och att engagemanget för skolutveckling har ökat. Det har dock funnits vissa svårigheter för skolhuvudmännen att tillgodogöra sig satsningen fullt ut. Bland annat på grund av att den första satsningen satte igång mycket snabbt vilket gjorde att det var svårt för en del skolor att hinna planera väl. Uppföljningen visar också tydligt att huvudmännens engagemang påverkas av andra faktorer såsom budgetläget, personalbrist och elevtillströmning. Fram till 2013 fick skolhuvudmännen ett statsbidrag för att vara med i satsningen, men därefter har huvudmännen själva stått för hela finansieringen av lärarens eller förskollärarens deltagande i forskarutbildningen. Uppföljningen visar också att de allra flesta lärare och förskollärare som deltagit i satsningen kommer från större städer, väldigt få av de antagna arbetar i glesbygdskommuner.

Många lärare återvänder inte till skolan

Uppföljningen visar också att många av lärarna och förskollärarna inte återvänder till sin skola eller förskola efter att forskarutbildningen avslutats. Bland de lärare och förskollärare som avslutat sin forskarutbildning har närmare 40 procent valt att stanna kvar vid universitet och högskolor. Bland de som nu deltar i en forskarskola uppger bara cirka 40 procent att de efter sin examen helst vill arbeta i skolan. Att lärare väljer att stanna kvar inom forskarvärlden förekommer på alla forskarskolorna. Flera forskarskolor uppger att de nu försöker tydliggöra att syftet med satsningen är att lärarna ska återvända till skolverksamheten efter att utbildningen slutförts. En del forskarskolor bedömer dock att det också kan vara positivt att en del forskarutbildade lärare stannar kvar på universiteten då det till exempel förstärker själva forskningsområdet.

Olika syn på vad satsningen innebär

Uppföljningen visar också att en stor majoritet av forskarskolorna uppger att de försöker involvera skolhuvudmännen i forskarskolorna men att de inte alltid når fram. Uppföljningen visar dessutom att skolhuvudmännen och de ansvariga för forskarskolorna ibland har olika syn på forskarutbildningen, bland annat i fråga om vilket tidsperspektiv man arbetar efter. Men det finns också flera exempel på väl fungerande samarbeten mellan skolhuvudmän och forskarskolor, främst i de satsningar som påbörjats under de senaste åren.

– Det är glädjande att utbildningsutskottet har genomfört och nu avslutat den här uppföljningen i bred politisk enighet. Arbetet har varit omfattande och gett oss värdefulla resultat, som väcker viktiga frågor om hur vi kan gå vidare för att skapa en mer forskningsbaserad skola, säger Lena Hallengren (S), ordförande i utbildningsutskottet.

Dokument

Rapport från riksdagen 2016/17:RFR4 Forskarskolor för lärare och förskollärare – en uppföljning av fyra statliga satsningar

Ledamöter

Kontaktperson media

Cecilia Nordling, kanslichef, utbildningsutskottets kansli, telefon 08-786 42 42, e-post cecilia.nordling@riksdagen.se