Aktuellt

Debatt om Sveriges utrikespolitik

Publicerad: 13 februari 2017 klockan 13.24

Den 15 februari var det utrikespolitisk debatt i riksdagen. Utrikesminister Margot Wallström (S) inledde debatten med att presentera regeringens utrikesdeklaration, det vill säga regeringens mål och prioriteringar för utrikespolitiken.

Utrikesminister Margot Wallström (S) står i talarstolen och presenterar regeringens utrikesdeklaration

Utrikesminister Margot Wallström (S) på väg in i kammaren för att delta i den utrikespolitiska debatten. Foto: Melker Dahlstrand

Den utrikespolitiska debatten äger rum en gång om året - i februari varje år. Debatten är uppdelad i två delar. I den första delen deltar en företrädare från varje parti. I debattens andra del får de ledamöter som önskar få ordet tala. Debatten började direkt efter valet av riksrevisorer.

Debatten går att se i efterhand via webb-tv. Den första delen av debatten tolkades till engelska och teckenspråk.

Fråga till partierna

En av riksdagens uppgifter är att tillsammans med regeringen forma svensk utrikespolitik. Den 15 februari debatterar riksdagens partier utrikespolitiken.

Vilken utrikespolitisk fråga kommer du följa med störst intresse i år?

Socialdemokraterna

Kenneth G Forslund (S), ordförande i utrikesutskottet

Utvecklingen och säkerhetsläget i och omkring Ryssland och Turkiet. Det är avgörande för mycket annat, exempelvis kriget i Syrien, Rysslands aggression mot Ukraina, demokratins överlevnad i Turkiet och utvecklingen i det bredare Mellanöstern med stater som Jemen, Israel, Palestina och Iran.

Moderaterna

Karin Enström (M), utrikespolitisk talesperson

Sammanhållningen i EU måste vara Sveriges främsta prioritering. Många gränsöverskridande frågor kan bara lösas genom EU. Brexit, kommande val i de största medlemsländerna, instabila regioner utanför Europa och Ryssland riskerar att utsätta EU-samarbetet för ytterligare påfrestningar.

Sverigedemokraterna

Markus Wiechel (SD),  utrikespolitisk talesperson

Det finns mycket som vi bör följa noga. Extra viktigt är att följa situationen med ökad extremism i allmänhet och islamistisk extremism i synnerhet samt det fruktansvärda förtrycket av minoriteter. Dessa frågor kommer påverka människor i vår omvärld såväl som oss i Sverige om vi inte lyckas förhindra utvecklingen.

Miljöpartiet

Pernilla Stålhammar (MP), utrikespolitisk talesperson

Mitt fokus kommer att ligga på den globala säkerhetspolitiken. Är särskilt stolt över att min politiska baby - Sveriges fördjupade satsning på fredsdiplomati - nu föds. Ett sekretariat inrättas på UD och ett antal fredsdiplomater kommer att rekryteras till ambassader i valda länder.

Centerpartiet

Kerstin Lundgren (C),  utrikespolitisk talesperson

Säkerhetspolitisk utveckling i vårt närområde och det östliga partnerskapet är viktigare än någonsin och hör samman. Vår säkerhetspolitik ska bidra till förutsägbarhet och inte mer vakuum i vår närmiljö. Vi har rätt att välja vår säkerhetspolitiska väg och ska stå för alla länders rätt att göra sina val. Inget land ska genom hot tvingas ändra sina val.

Vänsterpartiet

Hans Linde (V), utrikespolitisk talesperson

Svenska vapenexporten, det tydligaste exemplet på dubbelmoral i svensk utrikespolitik. Det går inte att kalla sig för en feministisk regering om man säljer vapen till diktaturer som Saudiarabien. Efter sex års förhalande hoppas jag att regeringen föreslår ett demokratikriterium för vapenexporten.

Liberalerna

Birgitta Ohlsson (L), utrikespolitisk talesperson

Situationen för demokrati och mänskliga rättigheter världen över. Under 2016 backade demokratin för elfte året i rad. Särskilt oroande är att etablerade demokratier i fjol började dra tillbaka sina medborgares friheter. Sverige måste nu reagera och i sin utrikespolitik ha demokrati som viktigaste mål.