Störningar på webbplatsen

Under tisdagen pågår ett planerat tekniskt arbete på webbplatsen. De direktsändningar via webb-tv som visas på webbplatsen är testsändningar. Vid frågor kontakta riksdagsinformation

Aktuellt

Ett kontinuerligt arbete för jämställdhet bedrivs i riksdagen

Publicerad: 29 juni 2018 klockan 14.00

Arbetsgruppen för jämställdhet, ledd av tredje vice talman Esabelle Dingizian (MP), har överlämnat en rapport till Riksdagsstyrelsen om det arbete som har bedrivits under mandatperioden 2014-2018. Rapporten innehåller även arbetsgruppens rekommendationer om fortsatt arbete.

– Genom att fortsätta att lyfta jämställdhetsfrågor och uppmärksamma könsrelaterade konsekvenser av hur riksdagsarbetet bedrivs kan förutsättningarna för en jämställd riksdag ständigt förbättras. Det finns områden där det behöver göras mer, till exempel vad gäller bemötandefrågor och möjligheten att förena uppdraget som ledamot med familj, säger Esabelle Dingizian.

Under valperioden har arbetsgruppen genomfört en omfattande kartläggning av jämställdheten i riksdagen. Sammanfattningsvis visade kartläggningen att riksdagsledamöterna i stort upplever att de har samma förutsättningar att utföra sitt uppdrag oavsett kön. Gruppen unga kvinnor upplever sig dock möta större utmaningar i sitt uppdrag än övriga grupper.

Arbetsgruppen har med utgångspunkt från kartläggningens resultat arbetat med olika insatser, framför allt kunskapshöjande aktiviteter för att öka medvetenheten. Det har till exempel handlat om lanseringar och presentationer i Bankhallen av de olika studiernas resultat och seminarier för ledamöter.

Arbetsgruppens slutsats vid mandatperiodens slut är att ytterligare insatser behövs för att riksdagen ska vara ett parlament där kvinnor och män har samma förutsättningar att utföra sitt uppdrag. 

Gruppen pekar i rapporten på att partiernas och partigruppernas eget arbete har stor betydelse. Ett ökat engagemang i jämställdhetsfrågor från partigrupperna är en förutsättning för ett framgångsrikt jämställdhetsarbete.  

Arbetsgruppen gör även några medskick inför det fortsatta jämställdhetsarbetet nästa valperiod:  

• Punkter som kommer att ingå i introduktionsprogrammet för nya ledamöter om olika jämställdhetsfrämjande inslag.

• Nästa parlamentariska utredning om riksdagens arbetsformer bör få i uppdrag att göra konsekvensanalyser av riksdagsarbetet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

• För att skapa tydlighet och trygghet bör det finnas en klart definierad väg för att synliggöra missförhållanden när det gäller kränkande behandling och sexuella trakasserier i riksdagen. Möjligheten att inrätta en ”visselblåsarfunktion” bör undersökas. 

Handlingsprogrammet för jämställdhet i riksdagen under valperioden 2014–2018 – en rapport(pdf, 277 kB)

Jämställdhetsgruppen i riksdagen arbetar kring ett bord.

Riksdagens arbetsgrupp för jämställdhet håller möte. Gruppen består av ledamöter från alla riksdagspartier och har en jämn könsfördelning. Foto: Melker Dahlstrand.

Representanter från alla partier deltar i arbetet

I juni 2006 beslutade riksdagen att ett kontinuerligt arbete för jämställdhet ska bedrivas i riksdagen.

Ett handlingsprogram för jämställdhet ska fastställas av riksdagsstyrelsen för varje mandatperiod. Syftet med handlingsprogrammet under den här perioden, 2014–2018, är att belysa skillnader i förutsättningarna för manliga och kvinnliga riksdagsledamöter att utöva sitt uppdrag och att genomföra insatser för att utjämna skillnaderna.

Arbetet syftar även till att öka kunskapen och medvetandet om könets betydelse för makt och inflytande. Genom att löpande uppmärksamma frågor om jämställdhet bidrar handlingsprogrammet till att nå målet om en jämställd riksdag.

Handlingsprogram för jämställdhet i riksdagen för valperioden 2014–2018(pdf, 37 kB)

Arbetsgruppen för jämställdhet i riksdagen består av representanter från alla riksdagspartierna och har en jämn könsfördelning:

I början av 2016 delades en enkät ut till alla riksdagsledamöter i syfte att undersöka om alla upplever att de har samma förutsättningar att bedriva sitt uppdrag. Senare, under hösten 2016 genomfördes 40 djupintervjuer med ett urval av riksdagens ledamöter, 20 kvinnor och 20 män. Syftet var att närmare kunna analysera resultaten från enkätstudien.