Tryckfrihetsförordningen firar 250 år

År 1766, då Sverige och Finland var ett rike, antog riksdagen vår första tryckfrihetsförordning. Den 2 december högtidlighöll Sveriges riksdag tryckfrihetsförordningens 250-årsjubileum med en jubileumsskrift och ett seminarium om tryckfrihet och offentlighet i Sverige och Finland.

Fråga till partierna

Frågor till partierna

Tryckfrihetsförordningen fyller 250 år. Det uppmärksammades i riksdagen den 2 december med ett seminarium och en jubileumsbok.

Vad ser du för utmaningar i framtiden när det gäller tryckfrihetsfrågor?

Socialdemokraterna

Björn von Sydow (S), vice ordförande i konstitutionsutskottet

Vår lagstiftning bygger på det tryckta ordet och fungerar sämre i den digitala världen. Den måste därför bli mer teknikneutral. Ett annat problem är hot och hat på nätet. Tryckfriheten är en frihet under ansvar och hot och hat på nätet kan leda till krav på inskränkningar om detta inte löses.

Moderaterna

Andreas Norlén (M), ordförande i konstitutionsutskottet

Att i EU-förhandlingar slå vakt om vår särskilda, svenska reglering, så det inte uppstår konflikt mellan EU-rätt och våra grundlagar. Att hålla vår svenska tryckfrihetsreglering uppdaterad i en tid av snabb teknisk utveckling. Att bättre motverka och beivra hot och hat mot journalister och redaktioner.

Sverigedemokraterna

Fredrik Eriksson (SD), ledamot i konstitutionsutskottet

Jag vill se en uppdatering så att även moderna uttrycksformer får ett ändamålsenligt grundlagsskydd. Dessutom verkar tyvärr en stor utmaning bli att värna tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen från allt fler bestämmelser som gör att vanlig lag kan sätta rättighetsskyddet ur spel.

Miljöpartiet

Agneta Börjesson (MP), ledamot i konstitutionsutskottet

Miljöpartiet värnar det fria ordet och har drivit på för en utökad meddelarfrihet och för att öppenhetslagstiftning skall finnas även på EU-nivå. Vår lagstiftning är stark för tryckta medier. Men mer behöver göras för information via nätet. Hat och hot hör inte hemma i ett gott samtal och medier och presstödet behöver ses över.

Centerpartiet

Per-Ingvar Johnsson (C), ledamot i konstitutionsutskottet

Tryckfriheten utmanas av hat och hot på nätet. Ekonomin för tidningsutgivare begränsar tryckfriheten. Färre lokalredaktioner ger invånarna sämre förutsättningar att hålla sig informerade i samhällsfrågor. Tidningarna är viktiga för demokratin och gemenskapen i samhället.

Vänsterpartiet

Mia Sydow Mölleby (V), ledamot i konstitutionsutskottet

Lagstiftningen behöver anpassas till att vi läser mer i datorn och på mobilen, så att inte tryckfrihetsprincipens viktiga funktion för demokratin minskar eller försvinner.

Liberalerna

Christer Nylander (L), gruppledare

Att värna tryckfrihetens idéer i ett samhällsklimat som hotar att bli allt trängre och mer intolerant. I dag finns många krafter som vill tysta sina motståndare: nationalistiska regeringar, religiösa extremgrupper eller politiska ytterkantsaktivister. Men tryck- och yttrandefrihet handlar om att även det kontroversiella ska kunna uttryckas.

Kristdemokraterna

Stefan Svanström (KD), ledamot i konstitutionsutskottet

Den största utmaningen nu och i framtiden är att våga stå upp för det fria ordet, även när det som sägs inte vinner allmänt gillande. Tryck- och yttrandefriheten finns till för att försvara att även de som sitter med obekväma åsikter ska kunna göra sina röster hörda, det är en oerhört viktig del av demokratin att vi aldrig tummar på den principen även i det nya informationssamhället.