KU:s granskning av regeringen är klar
Publicerad:
Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin årliga granskning av regeringen. Totalt har KU behandlat 29 anmälningar från riksdagsledamöterna. I fem granskningar pekar KU på att det har förekommit brister.
Resultatet av KU:s granskning presenteras på en pressträff torsdagen den 30 maj. Presskonferensen kan följas direkt eller ses i efterhand via riksdagens webb-tv.
Webb-tv: Pressträff med KU efter justering av granskningsbetänkandet
Nedan finns en sammanfattning av granskningens resultat i den ordning ärendena tas upp i betänkandet och en länk till en pressupplaga av hela betänkandet.
Brister i regeringens handläggning och statsrådens agerande
I följande granskningar pekar KU på att det har förekommit brister i regeringens handläggning eller en ministers agerande.
Riksnormen inom försörjningsstödet
En av granskningarna har gällt vad för slags underlag regeringen har haft då den fastställt riksnormen inom försörjningsstödet. Riksnormen är den del av försörjningsstödet som är gemensam för hela landet och som ska täcka vardagskostnader för exempelvis mat och kläder. I socialtjänstförordningen anges att riksnormen grundar sig på Konsumentverkets senaste pris- och konsumtionsundersökningar. I granskningen framkommer att regeringen under flera år även bland annat beaktar regeringens prognos för konsumentprisindex.
KU anser att det är lämpligt att regeringen redovisar de olika underlag som normalt används, även om socialtjänstförordningen inte utesluter att även andra underlag och beräkningar används. På så sätt skulle det bli tydligare och mer förutsägbart hur regeringen fastställer riksnormen.
Förflyttningen av Strålsäkerhetsmyndighetens generaldirektör
Vidare har förflyttningen av Strålsäkerhetsmyndighetens generaldirektör granskats av KU. En fråga i granskningen är om det har förelegat frivillighet från generaldirektörens sida och i så fall i vilket avseende. Det är enligt KU otillfredsställande att bilderna går isär.
KU menar att det är ministerns, i det här fallet klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtaris, ansvar att säkerställa om frivillighet råder och annars överväga en formell förflyttning enligt lagen om offentlig anställning (LOA). KU konstaterar också att det finns viss dokumentation, utöver beslutet om anställning i Regeringskansliet.
KU påminner om vikten av att dokumentera dialogen för att undanröja eventuella missförstånd och undvika olika bilder av huruvida frivillighet har rått eller inte. Dokumentationen bör alltid klarlägga om det funnits meningsskiljaktigheter mellan myndighetschefen och Regeringskansliet. Det är speciellt viktigt att det är klarlagt om det råder frivillighet eller inte från myndighetschefens sida. Den dokumentation som finns från mötet mellan statssekreteraren och generaldirektören lever enligt KU inte upp till kraven i det avseendet.
Förordnanden av ledamöter i styrelser vid universitet och högskolor
KU har också granskat regeringens förordnanden av ledamöter i styrelser vid universitet och högskolor.
Granskningen visar att nomineringspersoner med uppdrag att ta fram förslag på externa styrelseledamöter förordnades av regeringen i juni 2022. Information om nomineringsförfarandet lämnades till nomineringspersonerna i slutet av oktober 2022 och i slutet av januari 2023 hade dessa lämnat in sina förslag på styrelseledamöter till berörda departement. Den 24–25 april 2023 fick nomineringspersonerna information från departementen om att ledamöterna skulle utses för en kortare tid än vanligt och de ombads att informera de nominerade ledamöterna om detta. Den 27 april 2023 fattade regeringen beslut om förordnande av ledamöter till styrelserna.
KU konstaterar att beskedet om att ledamöterna skulle utses för en kortare period än vanligt lämnades mycket tätt inpå regeringens beslut. Det gjorde att nomineringspersonerna fick mycket kort tid på sig att informera de föreslagna ledamöterna. Utbildningsminister Mats Persson förklarade det sena beskedet med att behovet av kompetens i säkerhetsfrågor i styrelserna alltmer aktualiserades under beredningen. En samlad bedömning behövde göras utifrån både det allmänna försämrade säkerhetsläget och den problematik som rapporter från Säpo, Must och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) pekade på.
KU noterar dock att rapporterna från Säpo och Must publicerades i februari 2023 och att regeringen fick information om innehållet i en rapport från FOI i mars 2023. Liknande information har även funnits i tidigare rapporter från Säpo och Must. KU anser mot denna bakgrund att beskedet om att korta mandatperioden borde ha kunnat lämnas tidigare än vad som nu skedde.
Klimat- och miljöministerns uttalande om behovet av ny kärnkraft
KU har vidare granskat klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtaris uttalande om behovet av ny kärnkraft. Uttalandet gjordes vid en pressträff och det har i granskningen framkommit att ministerns avsikt var att exemplifiera hur många reaktorer som det beräknade elbehovet skulle kunna innebära. Samtidigt har det framkommit att uttalandet inte uppfattades som ett exempel utan som ett nytt besked från regeringen om ett framtida behov av ett visst antal nya kärnkraftsreaktorer.
KU konstaterar att uttalandet gjordes under den inledande presentationen och att ett liknande uttalande även återfinns i det pressmeddelande som publicerades. Även de presentationsbilder som visades på pressträffen innehåller en punkt som speglar uttalandet. Efter pressträffen uppstod frågor om regeringens officiella hållning. KU konstaterar att kommunikationen inte varit tillräckligt tydlig men noterar samtidigt att man i efterhand kontaktade olika medier för att klargöra hur uttalandet skulle förstås.
I granskningen framkommer vidare att pressmeddelandet avpublicerades och ersattes av en artikel i syfte att undvika fler missförstånd. Hanteringen ger KU anledning att upprepa vad det tidigare uttalat om ändringar och rättelser på regeringens webbplats. KU noterar att ministern beklagat att rutinerna inte följts och agerat efter att ha fått kännedom om att så inte var fallet.
Klimat- och miljöministerns uttalande om klimathandlingsplanen
Även klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtaris uttalande om klimathandlingsplanen har granskats av KU. Utskottet konstaterar att ministerns uttalande om att det i klimatlagen står att klimathandlingsplanen ”bör” överlämnas före årsskiftet var felaktigt. I klimatlagen står att handlingsplanen ”ska” lämnas till riksdagen året efter det att ordinarie val till riksdagen har hållits.
I granskningen har det framkommit att ministern på eftermiddagen samma dag som uttalandet gjordes meddelade att regeringen kommer att presentera klimathandlingsplanen före årsskiftet.
Andra resultat i granskningen
Överläggning och samråd om fiskemöjligheter i Östersjön
KU har granskat regeringens överläggning och samråd med riksdagen om ett EU-förslag om fiskemöjligheter i Östersjön. I början av december 2023 lade EU-kommissionen fram ett förslag om fiskemöjligheter. Förslaget togs inte upp i ministerrådet utan endast i Coreper (rådets förberedande organ), som den 20 december 2023 godkände ett kompromissförslag.
Av granskningen framgår att förslaget inte var föremål för överläggning eller samråd enligt den vanliga processen med EU-förslag. Istället informerades miljö- och jordbruksutskottet respektive EU-nämnden av Regeringskansliet först dagen efter att det hade godkänts i Coreper. Ordförandeskapet i rådet hade med kort varsel tidigarelagt behandlingen av förslaget.
KU konstaterar att tidsmarginalerna var mycket knappa och noterar att regeringen både begärde mer tid av ordförandeskapet för att hinna analysera förslaget och framförde kritik mot det tidspressade förfarandet. KU har svårt att se att regeringen hade kunnat agera annorlunda än vad den gjorde. Det vill ändå peka på konsekvenserna det får för riksdagens inflytande över EU-frågorna när beslutsfattandet inom EU går till på det sätt som skedde.
KU har tidigare förutsatt att regeringen arbetar för att skapa goda tidsmarginaler på EU-nivå så att riksdagen kan vara delaktig i frågorna. Granskningen understryker behovet av att regeringen arbetar för det även framöver.
Utsläppsberäkningar i budgetpropositionen
Vidare har KU granskat regeringens utsläppsberäkningar i budgetpropositionen. Regeringen ska varje år lämna en klimatredovisning till riksdagen med bland annat en redovisning av utsläppsutvecklingen. KU har tidigare framhållit att det är av största vikt att regeringens återrapportering till riksdagen är så saklig och korrekt som möjligt samt att urvalet av uppgifter som tas med ger en rättvisande bild.
Det aktuella ärendet gäller en skrivning om utsläppsberäkningar. Med hänsyn till sammanhanget och klimatredovisningen i övrigt kan det enligt KU utläsas att uppgiften syftar på utsläppsökningarna ett visst år, inte de ackumulerade ökningarna. Samtidigt konstaterar KU att skrivningen går att missförstå och att en tydligare skrivning möjligen hade minskat risken för missförstånd. KU noterar att miljö- och jordbruksutskottet och Klimatpolitiska rådet inte har anmärkt på redovisningen.
Resultatredovisning på konsumentområdet
Resultatredovisningen på konsumentområdet i budgetpropositionen har också granskats. Granskningen gäller att resultatredovisning saknas för ett anslag i statens budget som är under avveckling. Att ett anslag avvecklas är enligt KU inte i sig ett skäl för att utelämna information i budgetpropositionen om uppnådda resultat. Samtidigt finns inga regler för den närmare utformningen av resultatinformationen.
KU framhåller vikten av dialog mellan utskotten och regeringen om utformningen av resultatredovisningen. I det aktuella fallet noterar KU att civilutskottet, som beredde riksdagens beslut om det aktuella anslaget, i sitt betänkande påminde om vikten av att regeringen redovisar hur anslag används och vilket resultat som uppnåtts, även när det gäller anslag som är under avveckling.
Hanteringen av förslag om elstöd till företag
KU har också granskat hanteringen av förslag om elstöd till företag. Här framhåller utskottet inledningsvis hur viktigt det är att upprätthålla såväl regeringsformens krav på hur förslag ska beredas som Lagrådets granskning av förslagen. KU framhåller även vikten av att riksdagen och dess partier ges rimliga förutsättningar att behandla förslag som överlämnas.
Grundläggande i själva granskningsärendet är när Regeringskansliet påbörjade arbetet med att ta fram två olika promemorior och ett utkast till förordningstext. Tidpunkten för detta har betydelse för den fortsatta berednings- och beslutsprocessen. Enligt KU kan det inte uteslutas att beredningen av promemoriorna hade kunnat inledas tidigare än vad som nu gjordes. Frågor om reglering och ansvarig myndighet borde ha kunnat övervägas i ett tidigare skede.
Med tanke på datumet för när lagstiftningen skulle vara på plats hade den fortsatta beredningen visserligen behövt avvika från gängse rutiner även om arbetet med promemoriorna hade påbörjats tidigare. KU konstaterar ändå att all tid som hade kunnat frigöras för remissinstanserna att lämna synpunkter, för Lagrådets granskning och för riksdagens behandling inklusive utarbetandet av eventuella följdmotioner, hade varit värdefull.
Slutligen uttrycker KU förståelse för upplägget med två parallella förfaranden i Klimat- och näringslivsdepartementet respektive Finansdepartementet, eftersom ärendet ansågs vara brådskande. KU understryker dock att upplägg av detta slag bör höra till undantagen. Utgångspunkten bör vara att beredningen av en fråga sker i en sammanhållen process för att underlätta en övergripande förståelse och samlad bedömning.
Hanteringen av lagförslag om preventiva vistelseförbud
Även regeringens hantering av lagförslag om preventiva vistelseförbud har granskats av KU. Utskottet framhåller inledningsvis betydelsen av god planering genom hela lagstiftningsprocessen. Genom att olika moment genomförs på ett sätt som ger tillräckligt utrymme för inläsning, analys och överväganden skapas förutsättningar för kvalitet i lagstiftningsarbetet. Tidsfrister som vanligtvis gäller bör endast frångås när det bedöms som absolut nödvändigt.
Utgångspunkten för den aktuella granskningen är regeringens avisering om ett snabbspår under den pågående remitteringen av en departementspromemoria med lagförslag om preventiva vistelseförbud. Tidigareläggandet av när förslagen skulle börja gälla medförde att berednings- och beslutsprocessen efter avslutad remittering blev knapp.
KU noterar att Regeringskansliet inhämtade synpunkter på de ändringar som gjordes i det remitterade förslaget inklusive det tidigarelagda ikraftträdandet. Vidare noterar KU att regeringen i propositionen redovisade dels remissinstansernas inställning till regeringens förslag, dels Lagrådets synpunkter och hanteringen av dessa.
När det gäller riksdagsbehandlingen visar granskningen att de rutiner som gäller för information och förankring vid brådskande ärenden och förkortad motionstid inte följdes fullt ut. Med tanke på tidpunkten på året (i samband med juluppehållet) kan övervägas om de inte borde ha följts. I sammanhanget pekar utskottet på att förankring av förkortad motionstid mer är en fråga för partigrupperna än för utskotten och deras kanslier.
Löneprocessen inom Regeringskansliet
KU tar i en granskning upp löneprocessen inom Regeringskansliet hösten 2023. Inledningsvis konstateras att de flesta tjänstemän i Regeringskansliet inte är politiskt tillsatta. De behåller sina anställningar vid regeringsskiften, oavsett regeringens partipolitiska sammansättning. KU anser att denna ordning är av central betydelse och att det är viktigt att den består.
En väl fungerande regeringsmakt gynnas enligt KU av ett regeringskansli vars medarbetare är anställda på sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet och som bidrar med kompetens oavsett regeringens politiska inriktning. Inom Regeringskansliet är det förvaltningschefen som ansvarar för arbetsgivarpolitiken och som beslutar om lönedirektiven. Dialog om lönedirektiven förs med den politiska ledningen där inriktningen stäms av på en övergripande nivå. När inriktningen stämdes av hösten 2023 diskuterades hur löneprocessen skulle bidra till myndighetens kompetensförsörjning och därmed till genomförandet av regeringens reformagenda. Därefter gjordes tillägg i lönedirektiven; bland annat angavs Tidöavtalet som ett exempel på ett område där det ansågs särskilt viktigt att säkerställa kompetensförsörjningen och därmed verksamhetens mål.
Förvaltningschefen i Regeringskansliet har vid utfrågningen uppgett att den politiska avstämningen gick till så att man hade ett möte med statsministerns statssekreterare och diskuterade olika aspekter av lönesättning, kompetensförsörjning, behov och prioriteringar. Någon politisk signal om att Tidöavtalet borde tas in i direktiven fanns inte enligt förvaltningschefen.
KU anser att det är av grundläggande betydelse att lönedirektiven inte kan misstänkas inbegripa kriterier av partipolitiskt slag. Den nuvarande ordningen att förvaltningschefen ansvarar för arbetsgivarpolitiken bör gälla även framöver. Förvaltningschefen har i granskningen framhållit att lönedirektiven blev otydligt formulerade genom tillägget och att processen hade kunnat hanteras bättre, samt att åtgärder har vidtagits inom Regeringskansliet.
KU noterar vad statsminister Ulf Kristersson och civilminister Erik Slottner anfört om det olyckliga i sammanhanget. De eventuella brister som påtalats är av sådant slag att det inte är utskottets uppgift att granska dessa vidare. KU har inte funnit att statsministern har agerat på ett olämpligt sätt och granskningen ger mot den bakgrunden inte anledning till något uttalande.
Utrikesministerns användande av en social medieplattform
KU har också granskat utrikesminister Tobias Billströms användande av en social medieplattform. I granskningen betonar utskottet vikten av att uppgifter som omfattas av sekretess hanteras på ett säkert sätt och uttalar att om det rör sig om uppgifter som dessutom omfattas av säkerhetsskyddsregleringen gäller ytterligare krav på hanteringen. Några sådana uppgifter har dock inte varit aktuella.
Vad som framkommit i granskningen ger inte anledning till något uttalande av KU från tryckfrihetsrättslig synpunkt. När det gäller utformningen av utrikesministerns privata konto på en plattform konstaterar KU att det inte tydligt framgår av kontot att det är ministern i egenskap av privatperson eller partiföreträdare som är avsändare och ansvarig. KU noterar de rekommendationer som tagits fram av Regeringskansliet för ministrars hantering av konton i sociala medier och förordar att dessa följs.
Finansministerns uttalande om budgetreglerna för kommuner och regioner
En annan granskning gäller finansminister Elisabeth Svantessons uttalande om budgetreglerna för kommuner och regioner. KU konstaterar att uttalandet gjordes under en pressträff där finansministern bland annat lämnade besked om statsbidrag till kommuner och regioner. Finansministern talade också om kommunsektorns egna möjligheter att vidta åtgärder för att hantera det ekonomiska läget.
I granskningen har anförts att avsikten med uttalandet var att informera om regelverket för ekonomistyrning i kommuner och regioner. Det har också anförts att möjligheten att åberopa synnerliga skäl för att fatta beslut om en underbalanserad budget lyftes fram som ett exempel på hur vissa kommuner och regioner ansett sig kunna tillämpa regelverket. Någon rättslig bedömning av möjligheterna att åberopa synnerliga skäl gjordes inte.
Utskottet noterar att uttalandet inte genomgående förefaller ha förståtts på det sätt som ministern avsåg och kan därför ha kommit att uppfattas som styrande för kommuner och regioner. Utskottet framhåller att tillämpningen av regelverket för ekonomistyrning i kommuner och regioner är en fråga för varje enskild kommun och region. Det kan visserligen inte anses stå i strid med den kommunala självstyrelsen att generellt uppmana kommunsektorn att använda den flexibilitet som finns i regelverket, och använda sig av exempel på hur det kan göras. Dock bör sådana uppmaningar göras med viss försiktighet för att de inte ska uppfattas som anvisningar till kommuner och regioner att tolka lagstiftningen på ett specifikt sätt.
Finansministerns uttalande om subventioner till vindkraft
Även finansminister Elisabeth Svantessons uttalande om subventioner till vindkraft har granskats. I svar på utskottets frågor har framkommit att finansministern vid en frågestund i riksdagen av förbiseende använde uppgifter om kostnaderna för samtliga förnybara kraftslag i elcertifikatssystemet för att beskriva kostnaderna för subventionerna av vindkraft.
Genom att vara tydligare med vad uppgifterna avsåg hade risken för feltolkning sannolikt kunnat undvikas. I sammanhanget konstaterar utskottet att frågor vid riksdagens frågestund inte är kända av ministern i förväg och att de ska besvaras omedelbart, och hänsyn bör tas till att svaret ska lämnas utan betänketid.
Energi- och näringsministerns uttalande om utsläppsberäkningar
Energi- och näringsminister Ebba Buschs uttalande om utsläppsberäkningar har också granskats. Utskottet konstaterar att den uppgift som efterfrågades vid en pressträff blev offentlig några minuter efter pressträffen. Enligt utskottet hade det självfallet varit fördelaktigt om planeringen varit sådan att uppgiften hade kunnat lämnas av ministern redan i samband med pressträffen i stället för senare samma dag. Vad som framkommit i granskningen ger dock inte anledning till något uttalande av utskottet.
Utrikesministerns användning av begreppet proportionalitet
I granskningen av utrikesminister Tobias Billströms användning av begreppet proportionalitet tas uttalanden av utrikesministern om Israels rätt att försvara sig militärt mot Hamas terroristattacker upp. I ställningstagandet uppmärksammas att begreppet proportionalitet används både när det gäller fråga om rätt till självförsvar och när det gäller huruvida handlingar vidtas i enlighet med den internationella humanitära rätten.
Utskottet understryker att det inte ingår i dess uppdrag att bedöma huruvida Israels handlande i något avseende varit proportionerligt eller ej. Granskningen har koncentrerats till utrikesministerns användning av begreppet proportionalitet i en replik vid Nordiska rådets möte i november 2023. Läst i dess helhet framgår av uttalandet att utrikesministern inte avsåg att uttala sig om huruvida Israels agerande varit proportionerligt i den mening som avses inom den internationella humanitära rätten, och att han eftersträvade att tydliggöra vad som avsågs.
Eftersom det ställs särskilda krav på uttalanden av den minister som ansvarar för utrikespolitiken påminner utskottet om betydelsen av att utrikesministerns uttalanden är formulerade så att de inte leder till missförstånd. Även om det aktuella uttalandet inte kan anses missvisande kan konstateras att det har kommit att uppfattas på olika sätt i den politiska debatten.
Socialtjänstministerns tjänsteutövning i lagstiftningsärenden som rör våldsutsatta barn
Utskottet har också granskat socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvalls tjänsteutövning i lagstiftningsärenden som rör våldsutsatta barn. Utskottet konstaterar att socialtjänstministern och justitieminister Gunnar Strömmer lämnade olika uppgifter om den fortsatta beredningen av ett lagstiftningsärende. Det fanns en tidsplan för ärendet och den hade kommunicerats av justitieministern till berört utskott.
Att ministrar lämnar olika besked om beredningen av ett ärende riskerar enligt utskottet att skapa osäkerhet kring hur arbetet samordnas mellan olika departement. Om det var så att socialtjänstministern med sitt uttalande avsåg ett annat ärende än justitieministern borde detta ha tydliggjorts.
Dokument
Så granskar KU regeringen
KU kontrollerar att regeringen följer reglerna för regeringsarbetet. KU:s årliga granskning består av två delar. Den ena delen går ut på att kontrollera om ministrarna följt reglerna för regeringens arbete och på andra sätt handlat korrekt. Den delen bygger på ledamöternas KU-anmälningar. Den andra delen är en allmän granskning. KU går då igenom handlingar från Regeringskansliet för att se om regeringen följt lagar och praxis vid handläggningen av regeringsärendena.
Ledamöter
Konstitutionsutskottets ledamöter
Kontaktperson för media
Peder Nielsen, kanslichef, konstitutionsutskottet, telefon 08-786 40 72, e-post peder.nielsen@riksdagen.se