Debatter och beslut

Kammaren i dag Tisdag 26 mars 2019

Interpellationsdebatter

  • Ministrarna svarar på frågor som ledamöterna har ställt i sina interpellationer. Efter varje svar blir det debatt. Alla ledamöter som vill får delta i debatterna.

Återrapportering från Europeiska rådets möte

  • Statsminister Stefan Löfven (S) återrapporterar från möte i Europeiska rådet den 21-22 mars.

    Webb-tv

Riksdagsbeslut

Här får du korta sammanfattningar av utskottens förslag som riksdagen ska besluta om och de senaste besluten som riksdagen har fattat.

Beslut i korthet

13 mars 2019

Ja till mer pengar till Europeiska investeringsbanken (FiU33)

Beslutsdatum: 13 mars 2019
Betänkande 2018/19:FiU33

Genom medlemskapet i Europeiska unionen, EU, blev Sverige år 1995 automatiskt medlem i Europeiska investeringsbanken, EIB, och är med och finansierar verksamheten. Bankens syfte är i första hand att bidra till att utveckla den inre marknaden genom att långsiktigt finansiera samhällsekonomiskt lönsamma projekt. Det kan till exempel vara olika forskningsprojekt.

Eftersom Storbritannien avser lämna EU och därmed EIB den 29 mars 2019 sker en kapitalhöjning för bankens medlemmar. Detta för att inte tvingas minska på utlåningen under de närmaste åren och riskera en nedgradering av den höga kreditvärdigheten.

För Sveriges del handlar det om en ökning av grundkapitalet i EIB med motsvarande 14 miljarder kronor, till totalt 89 miljarder. Vidare ska regeringen ge statliga garantier till EIB. Regeringen har därför föreslagit en extra ändringsbudget för 2019 för att detta ska godkännas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget för 2019.

Ja till mer pengar till Europeiska investeringsbanken (FiU33)
Möjlighet för företag i Storbritannien att bedriva värdepappersrörelse utan tillstånd (FiU35)

Beslutsdatum: 13 mars 2019
Betänkande 2018/19:FiU35

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att företag som hör hemma i Storbritannien som idag får driva värdepappersrörelse i Sverige utan tillstånd från Finansinspektionen, ska få fortsätta med det en viss tid även efter att Storbritannien lämnar EU. Lagändringen börjar gälla den 29 mars 2019.

Möjlighet för företag i Storbritannien att bedriva värdepappersrörelse utan tillstånd (FiU35)
Skyddet av integritet vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet har granskats (FöU5)

Beslutsdatum: 13 mars 2019
Betänkande 2018/19:FöU5

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.

Signalspaning i försvarsunderrättelseverksamheten är en del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism och är reglerad i lag. Endast signalspaningsmyndigheten Försvarets radioanstalt, FRA, får inhämta signaler elektroniskt. Med andra ord har FRA möjlighet att utforska och övervaka viss data- och teletrafik. Inhämtningen får dock inte avse signaler mellan en avsändare och mottagare som båda befinner sig i Sverige. Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamhetens, Siun, uppgift är att kontrollera att verksamheten följer gällande lagar och att alla spaningar som görs skyddar den enskildas personliga integritet. Siun har i sin granskning ingenting att anmärka på.

Regeringen konstaterar att integritetsskyddet vid signalspaning i underrättelseverksamheten har skötts enligt lagar och förordningar. Vidare välkomnar regeringen den dialog om förbättringsåtgärder som löpande förs mellan Siun och FRA.

Riksdagen delar regeringens bedömning och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till motioner som rör försvarsunderrättelseverksamhet.

Skyddet av integritet vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet har granskats (FöU5)
Skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna har granskats (KU15)

Beslutsdatum: 13 mars 2019
Betänkande 2018/19:KU15

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna.

Drygt hälften av Sveriges utlandsmyndigheter (ambassader och konsulat) har migrationsverksamhet som handlägger ansökningar om visering och uppehållstillstånd i Sverige. Riksrevisionen konstaterar dels att det finns en risk att myndigheterna utsätts för påtryckningar, dels att antalet anmälningar om oegentligheter vid myndigheterna ökade kontinuerligt mellan 2014 och 2017. Enligt Riksrevisionen är ansvarsfördelningen ibland otydlig mellan de aktörer som har ansvar för utlandsmyndigheterna. Det saknas också tillräckliga krav på intern styrning.

Regeringen delar överlag Riksrevisionens iakttagelser och UD (Utrikesdepartementet) har initierat ett arbete för att säkerställa att skyddet mot oegentligheter omedelbart stärks. UD har även vidtagit flera åtgärder före granskningen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna har granskats (KU15)
KU har granskat rapporter om parlamentens roll inom EU (KU23)

Beslutsdatum: 13 mars 2019
Utlåtande 2018/19:KU23

Riksdagens konstitutionsutskott (KU) har i ett utlåtande granskat rapporter från EU-kommissionen om subsidiaritet, proportionalitet och förbindelserna med de nationella parlamenten samt Europaparlamentets rapport om förbindelserna med de nationella parlamenten.

KU betonar vikten av att de nationella parlamenten använder sin rätt att pröva förslag från EU-kommissionen utifrån subsidiaritetsprincipen, som säger att beslut ska fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Sammanlagt har riksdagen prövat 876 förslag och lämnat 74 invändningar i så kallade motiverade yttranden. Det betyder att riksdagen haft invändningar mot 8 procent av alla förslag. KU anser att det skulle vara en förbättring om perioden över jul och nyår inte räknades in i åttaveckorsfristen för att lämna invändningar mot förslag. En förlängning av tidsfristen från åtta till tolv veckor bör övervägas.

KU anser också att det är viktigt med samarbete mellan de nationella parlamenten. Det finns enligt KU skäl att fundera på hur de nationella parlamenten ska kunna utbyta information så att möjligheterna att uppnå tröskeln för ett så kallat gult kort förbättras. Om ett förslag får gult kort måste EU-kommissionen ompröva det.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

KU har granskat rapporter om parlamentens roll inom EU (KU23)
Nej till motioner om kulturarvsfrågor (KrU7)

Beslutsdatum: 13 mars 2019
Betänkande 2018/19:KrU7

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om museifrågor, kyrkoantikvariska frågor, immateriellt kulturarv och fornminnen. Motionerna handlar exempelvis om statligt stöd till vissa museer och verksamheter och om världsarvsklassning av vissa platser med kulturhistoriska värden. Andra områden är förvaltningen av värdefulla kulturmiljöer, bland annat en mer rättvis finansiering av arkeologiska utgrävningar.

Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att åtgärder redan är gjorda.

Nej till motioner om kulturarvsfrågor (KrU7)
Granskning av förslag om EU:s inre marknad i en värld som förändras (NU10)

Beslutsdatum: 13 mars 2019
Utlåtande 2018/19:NU10

Alla EU:s medlemsländer samt Island, Liechtenstein och Norge är med i EU:s inre marknad. Inom den ska det vara fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. EU-kommissionen har lämnat ett så kallat meddelande om den inre marknaden i en värld som förändras. Kommissionen konstaterar att betydande resultat har uppnåtts på den inre marknaden, men att den kräver och kommer att fortsätta kräva ansträngningar för att kunna upprätthållas och förbättras. Den behöver också anpassas till ny utveckling och nya utmaningar.

Riksdagens näringsutskott har granskat kommissionens meddelande och gett ett utlåtande. Utskottet framhåller bland annat att målsättningen för en väl fungerande inre marknad måste vara att olika typer av hinder avvecklas, att nya hinder inte skapas och att den inre marknadens potential utnyttjas fullt ut. Andra frågor som utskottet lyfter fram är betydelsen av att effektivisera marknaden för tjänster och att man fortsätter anpassningen av den inre marknaden till den digitala ekonomin. Näringsutskottet anser även att det är viktigt att en omställning till en klimatneutral ekonomi inte sker för sent eller görs i otillräcklig omfattning. Det skulle riskera att påverka konkurrenskraften negativt.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Granskning av förslag om EU:s inre marknad i en värld som förändras (NU10)
Vägavgifter förändras för tunga fordon (SkU9)

Beslutsdatum: 13 mars 2019
Betänkande 2018/19:SkU9

Vägavgiften ska höjas för tunga fordon som använder vissa vägar i Europa. Dessutom kommer avgifterna att anpassas så att fordon med höga utsläpp betalar högre vägavgift än fordon med låga utsläpp. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget bygger på ändringar i ett samarbetsavtal om gemensamma vägavgifter där Sverige och några andra EU-länder deltar. Samarbetet innebär att fordon med betald vägavgift kan köras i de anslutna länderna utan nya avgifter. Vägavgiften har inte har höjts sedan den infördes 2001, vilket innebär att det faktiska beloppet har sjunkit. Den har inte heller anpassats till nyare utsläppskrav på tunga fordon sedan dess.

Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Vägavgifter förändras för tunga fordon (SkU9)
Nej till motioner om företagande, kapital och fastigheter (SkU11)

Beslutsdatum: 13 mars 2019
Betänkande 2018/19:SkU11

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om företagande, kapital och fastigheter. Anledningen är bland annat att riksdagen redan har tagit ställning i frågorna eller att arbete redan pågår på området.

Motionerna handlar bland annat om utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag, beskattning vid generationsskifte och skogskonton.

Nej till motioner om företagande, kapital och fastigheter (SkU11)
Nej till motioner om punktskatt (SkU12)

Beslutsdatum: 13 mars 2019
Betänkande 2018/19:SkU12

Riksdagen sa nej till återstående motioner från den allmänna motionstiden 2018 om frågor om ändrade eller nya skatter på enstaka varor eller varugrupper, så kallad punktskatt. Motionerna handlar bland annat om skatten på drivmedel, trängselskatten, flygskatten, spelskatten och reklamskatten. Andra områden är skatt på godis och läsk och skatten på alkohol.

Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att åtgärder redan är gjorda.

Nej till motioner om punktskatt (SkU12)
Nej till motioner om mervärdesskatt (SkU13)

Beslutsdatum: 13 mars 2019
Betänkande 2018/19:SkU13

Riksdagen sa nej till 25 motioner om mervärdesskatt. Motionerna handlar bland annat om skattesatser och mervärdesbeskattning av ideella föreningar.

Nej till motioner om mervärdesskatt (SkU13)
Skatteavdraget för fackföreningsavgifter avskaffas (SkU15)

Beslutsdatum: 13 mars 2019
Betänkande 2018/19:SkU15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till att avskaffa skattereduktionen för fackföreningsavgifter. Avskaffandet av skattereduktionen var en del av Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation som riksdagen röstade igenom i december 2018. Skattereduktionen avskaffas från den 1 april.

Skatteavdraget för fackföreningsavgifter avskaffas (SkU15)
Ja till ändringar i tobakslagen (SoU17)

Beslutsdatum: 13 mars 2019
Betänkande 2018/19:SoU17

Enligt EU:s tobaksproduktdirektiv ska styckförpackningar med tobaksvaror märkas med en unik identitetsmärkning och transporten av tobaksvarorna ska registreras för att kunna spåras i hela unionen. Eftersom bestämmelserna har kompletterats med fler detaljer om spårbarhet föreslår regeringen att den svenska lagen om tobak och liknande produkter kompletteras.

Regeringen bedömer att Folkhälsomyndigheten bör få möjlighet att lämna över sin uppgift som id-utfärdare till en enskild aktör. Detta eftersom uppgiften att vara id-utfärdare kräver teknisk kompetens och resurser som Folkhälsomyndigheten inte har. Regeringens förslag är därför att den myndighet som regeringen bestämmer ska få överlämna uppgiften att vara id-utfärdare till en enskild aktör. Vidare ska regeringen kunna ge föreskrifter om de avgifter som id-utfärdaren får ta ut för de unika identitetsmärkningarna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2019.

Ja till ändringar i tobakslagen (SoU17)
Ny lag för hamnverksamhet ska komplettera EU-förordning (TU8)

Beslutsdatum: 13 mars 2019
Betänkande 2018/19:TU8

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag och en lagändring som ska komplettera bestämmelserna i EU:s nya hamntjänstförordning.

Den nya lagen innehåller bland annat regler om skyldigheter för hamnledningar. Exempelvis är hamnledningen skyldig att ersätta en hamntjänstleverantör om skada har uppkommit för att ledningen inte har följt hamntjänstförordningen.

Syftet med de tvingande EU-reglerna är att förenkla för dem som vill erbjuda hamntjänster och att förbättra kvaliteten och effektiviteten i de tjänster som erbjuds.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 24 mars 2019, samma dag som också EU-förordningen börjar gälla i Sverige.

Ny lag för hamnverksamhet ska komplettera EU-förordning (TU8)

6 mars 2019

Nej till motioner om hushållningen med mark- och vattenområden (CU5)

Beslutsdatum: 6 mars 2019
Betänkande 2018/19:CU5

Riksdagen sa nej till cirka 40 motioner om hushållning med vattenområden. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom flera av frågorna som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om skyddet av brukningsvärd jordbruksmark, skyddet av vattenområden, tillstånd för vattenverksamhet, allmänna vattentjänster och stranderosion.

Nej till motioner om hushållningen med mark- och vattenområden (CU5)
Nej till motioner om ersättningsrätt och insolvensrätt (CU6)

Beslutsdatum: 6 mars 2019
Betänkande 2018/19:CU6

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om ersättningsrätt och insolvensrätt. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete inom flera av de områden som motionerna handlar om.

Motionerna handlar bland annat om distansutmätning, avlägsnande av otillåtna bosättningar, skuldsanering och budget- och skuldrådgivning, företagsrekonstruktion och skärpt kontroll vid konkursansökan.

Nej till motioner om ersättningsrätt och insolvensrätt (CU6)
Nej till motioner om hyresrätter och andra boendeformer (CU8)

Beslutsdatum: 6 mars 2019
Betänkande 2018/19:CU8

Riksdagen sa nej till cirka 70 motioner som handlar om hyresrätten som upplåtelseform. Anledningen är bland annat att regeringen redan arbetar med flera av frågorna och att riksdagen inväntar resultatet av det arbetet. Motionerna handlar framför allt om utformningen av bestämmelserna i hyreslagen, men även om kooperativ hyresrätt, bostadsrätt och ägarlägenheter.

Nej till motioner om hyresrätter och andra boendeformer (CU8)
Nej till förslag om kommunala frågor (FiU26)

Beslutsdatum: 6 mars 2019
Betänkande 2018/19:FiU26

Riksdagen sa nej till förslag i ett 30-tal motioner från den allmänna motionstiden 2018 om kommunala frågor. Motionerna handlade om villkor för verksamhet som bedrivs inom vissa välfärdsområden, ersättningssystem för välfärdsverksamheter, kommunala tillsynsavgifter, det kommunala utjämningssystemet, offentlig statistik och Agenda 2030. Riksdagen sa nej med hänvisning till att utredningar och regeringsarbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Nej till förslag om kommunala frågor (FiU26)
Statens inköp av konsulttjänster har granskats (FiU31)

Beslutsdatum: 6 mars 2019
Betänkande 2018/19:FiU31

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om statens roll som inköpare av konsulttjänster. Staten upphandlar konsulttjänster för cirka 16 miljarder kronor varje år. Enligt Riksrevisionen finns det brister i myndigheternas användning och kontroll av konsulttjänster. Det finns risk för att myndigheters inköp av konsulttjänster inte är effektiva och att de inte hushållar med statens resurser. Riksrevisionen föreslår därför att regeringen utreder möjligheterna att ställa krav på myndigheterna att tydligare redovisa sina köp av konsulttjänster.

Regeringen anser att en mer detaljerad redovisning av konsulttjänster skulle kunna vara användbar i många sammanhang, men att en avvägning måste göras mellan behovet av uppgifter och myndigheternas redovisningsbörda.

Riksdagen tycker att Riksrevisionens rapport belyser ett viktigt område och har inga invändningar mot regeringens bedömningar. Samtidigt vill utskottet framhålla betydelsen av Riksrevisionens rekommendationer, som i förlängningen skulle kunna leda till ökad transparens, mer välgrundade beslut och mer kostnadseffektiva statliga inköp av konsulttjänster. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Statens inköp av konsulttjänster har granskats (FiU31)
Riksgäldens användning av ränteswappar har granskats (FiU32)

Beslutsdatum: 6 mars 2019
Betänkande 2018/19:FiU32

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens rapport om Riksgäldskontorets användning av så kallade ränteswappar. En ränteswap är ett avtal mellan två parter där exempelvis den ena parten med fast ränta byter med den andra som har en rörlig ränta.

Riksgäldskontoret har utnyttjat ränteswappar sedan 2003, bland annat för att sänka kostnaderna för statsskuldsförvaltningen. Enligt Riksrevisionen har användningen av ränteswappar i stort varit effektiv. Däremot är revisionen kritisk till den nuvarande redovisningsmodellen. Den ger bland annat en för positiv bild av resultatet av swapparna.

Riksdagen konstaterar att Riksgäldskontoret i huvudsak delar Riksrevisionens bedömningar och därför planerar att delvis ändra redovisningen i linje med revisionens rekommendationer. Riksrevisionen har inte lämnat några rekommendationer till regeringen. Däremot tycker regeringen att det kan finans anledning att följa upp hur redovisningen utvecklas. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksgäldens användning av ränteswappar har granskats (FiU32)
Nej till förslag om jakt och viltvård (MJU6)

Beslutsdatum: 6 mars 2019
Betänkande 2018/19:MJU6

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2018 om bland annat det allmänna uppdraget, viltförvaltningsdelegationerna, begränsning av vildsvinsstammarna, jaktmedel, terrängkörning vid jakt, finansieringsfrågor samt förvaltningen av älg och kronhjort. Riksdagen sa nej till förslagen bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Nej till förslag om jakt och viltvård (MJU6)
Nej till motioner om kemikaliepolitik (MJU7)

Beslutsdatum: 6 mars 2019
Betänkande 2018/19:MJU7

Riksdagen har behandlat 37 motioner om kemikaliepolitik. Motionerna handlar bland annat om arbetet för en giftfri miljö, reglering av farliga ämnen, EU:s kemikalielagstiftning och internationella samarbeten. Riksdagen sa nej till samtliga motioner. Anledningen är bland annat att det pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp.

Nej till motioner om kemikaliepolitik (MJU7)
Regeringen bör fortsätta värna självbestämmande i skogsfrågor (MJU8)

Beslutsdatum: 6 mars 2019
Betänkande 2018/19:MJU8

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen och ett 30-tal motioner från den allmänna motionstiden 2018 som rör skyddet av värdefull skog. Skrivelsen är ett svar på Riksrevisionens granskning av om statens insatser för skydd av värdefull skog hjälper till att nå riksdagens och regeringens målsättningar för miljö och friluftsliv på ett kostnadseffektivt sätt. Motionerna handlar bland annat om ägande- och brukanderätt, mål för skogspolitiken, skogsvårdslagstiftningen, artskyddsförordningen och omställning av jordbruksmark till skogsmark.

Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den ska fortsätta att försvara det nationella självbestämmandet i skogsfrågor inom EU-samarbetet.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att den ska inrätta en nationell bioekonomistrategi för att skapa större miljö- och klimatnytta. Strategin ska bland annat underlätta samarbete mellan staten och näringslivet för att underlätta de omställningar som krävs inom skogsindustrin och lantbruket.

Riksdagen sa vidare nej till övriga motioner och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Regeringen bör fortsätta värna självbestämmande i skogsfrågor (MJU8)
Kraven i sjukskrivningsprocessen vid psykiatriska diagnoser har granskats (SfU13)

Beslutsdatum: 6 mars 2019
Betänkande 2018/19:SfU13

Riksdagen har behandlat två skrivelser från regeringen. Den ena handlar om Riksrevisionens granskning om varför det finns kvalitetsbrister i läkarintygen och vilka hinder läkare upplever i sin bedömning av arbetsförmågan vid sjukskrivning med psykiatriska diagnoser. Den andra handlar om Riksrevisionens granskning av om det försäkringsmedicinska beslutsstödet påverkar hur läkare anger diagnoser och hur Försäkringskassan handlägger sjukpenningärenden vid psykisk ohälsa.

Riksrevisionen konstaterar att många läkare upplever en osäkerhet om vilka krav Försäkringskassan ställer på sjukskrivningsprocessen vid psykiatriska diagnoser. Otydligheten kan vara ett hinder i läkarnas arbete. Enligt Riksrevisionen används det försäkringsmedicinska beslutsstödet inte på ett likformigt sätt. Vidare brister Försäkringskassan i handläggningen av sjukpenningärenden för personer med psykisk ohälsa och när personer har flera sjukdomstillstånd, så kallad samsjuklighet.

Regeringen håller med om att det finns behov av åtgärder för att förbättra bedömningen i sjukskrivningsprocessen, men menar att arbete redan pågår.

Riksdagen är positiv till regeringens redan pågående arbete inom området, men tycker inte att åtgärderna är tillräckliga. Därför riktar riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över Socialstyrelsens vägledande material om försäkringsmedicinskt beslutsstöd och Försäkringskassans modell för försäkringsmedicinsk analys. Översynen gäller handläggningen vid psykiatriska diagnoser och särskilt vid samsjuklighet.

Kraven i sjukskrivningsprocessen vid psykiatriska diagnoser har granskats (SfU13)
Nej till motioner om socialavgifter (SfU15)

Beslutsdatum: 6 mars 2019
Betänkande 2018/19:SfU15

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om socialavgifter. Motionerna handlar bland annat om lägre socialavgifter för unga och för små företag samt om undantag från kravet på att betala socialavgifter.

Nej till motioner om socialavgifter (SfU15)

28 februari 2019

Antal deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser (AU4)

Beslutsdatum: 28 februari 2019
Betänkande 2018/19:AU4

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om regeringens bedömningar av det förväntade antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.

Riksrevisionen har granskat regeringens bedömningar och anser att de kan förbättras. Det förväntade antalet deltagare har systematiskt överskattats under den period som undersökts. Riksrevisionen drar bland annat slutsatsen att regeringen mer systematiskt bör ta hänsyn till faktorer som tidigare påverkat deltagarantalet. Regeringen bör också se till att bedömningar och insatser följs upp och utvärderas.

Regeringen instämmer i stort i Riksrevisionens bedömningar och rekommendationer. Även riksdagen håller med om slutsatserna. Riksdagen noterade att regeringen arbetar för att förbättra metoderna för att göra beräkningar, prognoser och utvärderingar och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Antal deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser (AU4)
Arbetsförmedlingens insats förberedande och orienterande utbildning har granskats (AU5)

Beslutsdatum: 28 februari 2019
Betänkande 2018/19:AU5

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens rapport om uppföljningen av Arbetsförmedlingens insats Förberedande och orienterande utbildning. Rapporten omfattar deltagare inom etableringsuppdraget, det vill säga nyanlända invandrare.

Riksrevisionen konstaterar att Arbetsförmedlingens utvärdering av insatsen har brister. Insatsen är omfattande och kostsam, därför bedömer revisionen att det är av stor vikt att kunna följa upp hur det går för deltagarna. Brist på kunskap om hur satsningen fungerar kan bland annat leda till att personer är utan arbete längre tid än nödvändigt och att resurser inte används på bästa sätt.

Enligt regeringen är den här och tidigare liknande granskningar av Riksrevisionen ett viktigt bidrag till den samlade kunskapen på området.

Riksdagen delar regeringens bedömning av rapporten. Med det lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Arbetsförmedlingens insats förberedande och orienterande utbildning har granskats (AU5)
Nej till motioner om kultur och fritid för barn och unga (KrU8)

Beslutsdatum: 28 februari 2019
Betänkande 2018/19:KrU8

Riksdagen sa nej till motioner om kultur och fritid för barn och unga från allmänna motionstiden 2018/19. Anledningen är främst att arbete redan pågår på området.

Motionerna handlar bland annat om information och kunskap om barns rättigheter, förebyggande åtgärder för att förhindra att unga blir gifta mot sin vilja, aktiviteter för barn på sommaren samt främjande av elevers inlärning av matematik och naturvetenskap.

Nej till motioner om kultur och fritid för barn och unga (KrU8)
Nej till motioner om folkbildningsfrågor (KrU9)

Beslutsdatum: 28 februari 2019
Betänkande 2018/19:KrU9

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018/19 om folkbildningsfrågor. Motionerna handlar bland annat om utvärdering av folkbildningen, regler om nya folkhögskolor och allmän kurs på folkhögskolor. Andra områden är bidraget till folkbildningen och folkhögskolors betygssättning. Anledningen är bland annat att åtgärder redan är gjorda.

Nej till motioner om folkbildningsfrågor (KrU9)
Nej till motioner om cirkulär ekonomi (MJU5)

Beslutsdatum: 28 februari 2019
Betänkande 2018/19:MJU5

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018/19 om cirkulär ekonomi. Motionerna handlar om resurseffektivitet och den cirkulära ekonomin, materialåtervinning och hållbar produktion. Andra områden är nedskräpning och sanering, transport av avfall samt konsumentinformation. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Nej till motioner om cirkulär ekonomi (MJU5)
Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Ryssland (SkU6)

Beslutsdatum: 28 februari 2019
Betänkande 2018/19:SkU6

Riksdagen sa ja till att skatteavtalet mellan Sverige och Ryssland ska ändras. Skatteavtalet handlar om att undvika dubbelbeskattning på inkomst och ändringarna innebär bland annat att avtalet även ska kunna tillämpas på förmögenhetsskatt.

Ändringarna gäller även begränsning av förmåner i fråga om så kallade offshoreinkomster, dubbel hemvist, utdelning och justering av inkomst- och realisationsvinst. De nya reglerna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Riksdagen beslutade även att förordningen om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Sovjetunionen slutar att gälla den sista april 2019.

Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Ryssland (SkU6)
Alla riksdagsbeslut

Förslag till beslut

3 april 2019

Regeringen bör utreda en ny tvåårig yrkesskola på gymnasienivå (UbU11)

Planerat datum för debatt: 3 april 2019
Betänkande 2018/19:UbU11

Regeringen bör utreda om det går att inrätta en tvåårig yrkesskola på gymnasienivå. Det tycker utbildningsutskottet som föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Arbetsmarknaden förändras allt snabbare och kraven på kunskap och kompetens ökar. Samtidigt lämnar alltför många elever grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Enligt utskottet skulle en tvåårig yrkesskola på gymnasienivå ge snabbare tillträdet till arbetslivet eller vara en brygga till fortsatta studier för de elever som inte kommer in på någon av de treåriga utbildningarna.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om gymnasieskolan. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga motioner.

 

Regeringen bör utreda en ny tvåårig yrkesskola på gymnasienivå (UbU11)

28 mars 2019

Nej till motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering (AU8)

Planerat datum för debatt: 28 mars 2019
Betänkande 2018/19:AU8

Arbetsmarknadsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 70 motionsyrkanden om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Anledningen är bland annat den sakpolitiska överenskommelse som slöts i januariavtalet och att det i vissa frågor redan pågår arbete. Motionerna handlar bland annat om jämställdhetspolitikens mål, jämställdhetsintegrering, åtgärder mot hedersrelaterat våld och förtryck samt åtgärder för jämställdhet och mot diskriminering i arbetslivet.

Nej till motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering (AU8)
EU-direktiv bör inte försämra företagens konkurrenskraft (NU7)

Planerat datum för debatt: 28 mars 2019
Betänkande 2018/19:NU7

EU-direktiv innehåller mål som medlemsländerna ska uppnå och länderna bestämmer själva hur direktiven ska genomföras i den nationella lagstiftningen. Näringsutskottet anser att de svenska företagens konkurrenskraft ska skyddas. Därför föreslår utskottet att riksdagen ska uppmana regeringen i ett tillkännagivande att den bör arbeta för att EU-direktiv genomförs i svensk lagstiftning på ett sätt som inte försämrar företagens konkurrenskraft. En utgångspunkt bör vara att EU-direktiv ska införas på miniminivå i den nationella lagstiftningen. När det finns anledning att överskrida miniminivån bör effekterna för företag redovisas tydligt.

Näringsutskottets förslag till tillkännagivande gjordes när utskottet behandlade motioner från den allmänna motionstiden 2018 om olika näringspolitiska frågor. Utskottet föreslår samtidigt att riksdagen säger nej till övriga motionsförslag, som bland andra handlar om företagsfrämjande, kapitalförsörjning, regelförenklingar och riktade insatser mot kvinnor, unga och personer med utländsk bakgrund.

EU-direktiv bör inte försämra företagens konkurrenskraft (NU7)
Nej till motioner om regional tillväxtpolitik (NU8)

Planerat datum för debatt: 28 mars 2019
Betänkande 2018/19:NU8

Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om regional tillväxtpolitik. Anledningen är bland annat att det redan pågår insatser inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att åtgärder redan är gjorda.

Motionerna handlar bland annat om den geografiska placeringen och organiseringen av statliga myndigheter samt kommersiell och offentlig service på landsbygden. Andra områden som behandlas är återföring av pengar till kommuner där vatten- och vindkraft produceras.

Nej till motioner om regional tillväxtpolitik (NU8)
Nej till motioner om äldrefrågor (SoU13)

Planerat datum för debatt: 28 mars 2019
Betänkande 2018/19:SoU13

Socialutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 70 motioner om äldrefrågor. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete och utredningar kring de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om äldres rättigheter, äldres hälso- och sjukvård och nutrition och måltider.

Nej till motioner om äldrefrågor (SoU13)
Investeringsstödet till särskilt boende för äldre har granskats (SoU14)

Planerat datum för debatt: 28 mars 2019
Betänkande 2018/19:SoU14

Socialutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av investeringsstödet för att bygga särskilda boenden för äldre och om stödet har lett till fler platser. Revisionen konstaterar att det snarare är driftskostnaden för en verksamhet som håller tillbaka utvecklingen, inte själva byggkostnaden. Revisionens slutsats är att stödet inte är ändamålsenligt utformat för alla kommuner. Regeringen bör därför följa upp utvecklingen och skapa samsyn om läget med kommunerna men även se över alternativa lösningar för investeringsstödet, exempelvis ett mer allmänt riktat stöd till kommunernas äldreomsorg.

Regeringen håller med revisionen om problembilden kring stödet och att de stora kostnaderna främst finns i driften av boendena. Regeringen delar också bedömningen att det behövs samsyn med kommunerna om deras behov och att alternativa lösningar för ökat byggande kan behöva ses över.

Utskottet delar regeringens bedömning av Riksrevisionens rapport och föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Investeringsstödet till särskilt boende för äldre har granskats (SoU14)
Körkortsutbildningssystemet för trafikskolor bör ses över (TU7)

Planerat datum för debatt: 28 mars 2019
Betänkande 2018/19:TU7

Regeringen bör utreda hur körkortsutbildningssystemet kan bli effektivare och hur illegal övningskörningsverksamhet kan begränsas. Dessutom bör regeringen snarast sätta in vissa åtgärder för att hindra illegala trafikskolor. Det tycker Trafikutskottet som föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Enligt trafikutskottet bör körkortsutbildningen anpassas till ny teknik som kan utveckla körandet. Utbildningen behöver också förenklas och bli effektivare. Exempelvis genom att elever som har gjort en mindre miss på körprovet ska kunna få göra om det momentet i stället för att göra om hela provet.

Dessutom anser utskottet att regeringen redan nu kan genomföra åtgärder för att motverka illegala körskolor. Det handlar om att en handledare maximalt ska få ha tillstånd för tio elever jämfört med dagens femton. Möjligheten att införa tillståndsplikt för privatpersoner som äger fordon med dubbelkommando bör också ses över.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om trafiksäkerhet. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga motioner.

Körkortsutbildningssystemet för trafikskolor bör ses över (TU7)

27 mars 2019

Nej till motioner om arbetsmarknadsfrågor och arbetslöshetsförsäkringen (AU6)

Planerat datum för debatt: 27 mars 2019
Betänkande 2018/19:AU6

Arbetsmarknadsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om arbetsmarknadsfrågor och arbetslöshetsförsäkringen. Motionerna handlar exempelvis om framtidens arbetsmarknad och kompetensutveckling. Andra områden är Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt arbetslöshetsförsäkringen.

Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Nej till motioner om arbetsmarknadsfrågor och arbetslöshetsförsäkringen (AU6)
Nej till motioner om integration (AU7)

Planerat datum för debatt: 27 mars 2019
Betänkande 2018/19:AU7

Arbetsmarknadsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om integration. Anledningen är bland annat att arbete pågår på området samt att vissa frågor omfattas av den sakpolitiska överenskommelsen mellan S, C, L och MP som ingicks i januari 2019.

Motionerna handlar bland annat om insatser under asyltiden, frågor om mottagande och etablering av nyanlända invandrare, samhällsinformation och samhällsorientering samt civilsamhällets betydelse för integrationen.

Nej till motioner om integration (AU7)
Finansutskottet har behandlat frågor om finansiell stabilitet och finansmarknad (FiU22)

Planerat datum för debatt: 27 mars 2019
Betänkande 2018/19:FiU22

Finansutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF) och andra finansiella institutioner. Skrivelsen redogör bland annat för institutionernas arbete med finansiell stabilitet. Enligt utskottet ger skrivelsen en bra bild av verksamheten i institutionerna. Fokus ligger på IMF:s och de övriga institutionernas arbete med den finansiella stabiliteten. Institutionernas insatser på det området har totalt sett minskat under senare år efter den kraftiga ökningen i samband med den globala finanskrisen, vilket är naturligt.

Skrivelsen ger även en god bild av vad som är viktiga framtidsfrågor för institutionerna, exempelvis flyktingströmmar och migration samt klimatförändringar. Utskottet föreslår därmed att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Utskottet föreslår också att riksdagen säger nej till de motioner från allmänna motionstiden som behandlades samtidigt. Motionerna handlar bland annat om amorteringskrav, kontanthantering och konkurrensen på bankmarknaden.

I betänkandet ingår också stenografiska anteckningar från finansutskottets öppna utfrågning den 5 februari om finansiell stabilitet och effektiviteten i regelverken tio år efter finanskrisen.

Finansutskottet har behandlat frågor om finansiell stabilitet och finansmarknad (FiU22)
Lagen om passagerarregister och utlänningslagen ändras (JuU18)

Planerat datum för debatt: 27 mars 2019
Betänkande 2018/19:JuU18

Regeringen har föreslagit vissa ändringar i lagen om passagerarregister och utlänningslagen. I passagerarregistret finns uppgifter om passagerare som rest till Sverige med flyg från ett land som inte tillhör EU och som inte har samarbetsavtal enligt Schengenkonventionen. Det är Polismyndigheten som har hand om passagerarregistret.

Anledningen till lagändringarna är att anpassa lagarna till EU:s dataskyddsreform och att göra reglerna mer lämpade för sina ändamål. Bland annat ska det bli möjligt för Polismyndigheten att elektroniskt lämna ut personuppgifter ur passagerarregister på annat sätt än genom direktåtkomst, om det inte är olämpligt.

Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 maj 2019.

Justitieutskottet föreslår även att riksdagen säger ja till en motion om att Tullverket ska få direktåtkomst till personuppgifterna i passagerarregistret på samma sätt som Säkerhetspolisen har i dag. Genom direktåtkomst får Tullverket bättre förutsättningar att bekämpa bland annat stöldligor. Utskottet föreslår att riksdagen riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Lagen om passagerarregister och utlänningslagen ändras (JuU18)
Nej till förslag om att åklagare ska utse offentliga försvarare (JuU20)

Planerat datum för debatt: 27 mars 2019
Betänkande 2018/19:JuU20

Regeringen har föreslagit att åklagare ska få rätt att utse offentliga försvarare utanför domstolarnas kontors- och beredskapstider. Justitieutskottet anser att riksdagen ska rösta nej till förslaget.

Regeringens förslag är ett led i att uppfylla EU:s rättsäkerhetsdirektiv. Direktivet innebär bland annat att rättshjälp ska beviljas utan onödigt dröjsmål. Eftersom domstolarna, som är den instans som utser offentliga försvarare, inte tjänstgör utanför kontorstid, ska åklagare i vissa fall kunna utföra den uppgiften.

Justitieutskottet anser att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att införa en nationell domstolsjour som ska utföra uppgifterna. Förslaget att åklagare ska kunna utse offentliga försvarare kan ifrågasättas av både principiella och rättssäkerhetsskäl, enligt utskottet.

Nej till förslag om att åklagare ska utse offentliga försvarare (JuU20)
Nej till motioner om konst och film (KrU13)

Planerat datum för debatt: 27 mars 2019
Betänkande 2018/19:KrU13

Kulturutskottet föreslår att riksdagen säger nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2018 om bibliotek, språk, teater, film, dans och musik samt konst och arkitektur i det offentliga rummet. Utskottet säger nej bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Nej till motioner om konst och film (KrU13)
Sparformen investeringssparkonto har granskats (SkU7)

Planerat datum för debatt: 27 mars 2019
Betänkande 2018/19:SkU7

Skatteutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om sparformen investeringssparkonto. Investeringssparkonto infördes 2012 och har gjort det enklare att spara i aktier. Enligt Riksrevisionen har dock vissa aspekter av aktiesparande blivit krångligare och komplexiteten i skattesystemet har ökat. Riksrevisionen konstaterar också att sparformen har haft stora effekter på statens skatteintäkter.

Riksrevisionen rekommenderar bland annat att regeringen återkommande informerar riksdagen om hur investeringssparkonton påverkar skatteintäkterna. Regeringen bör även se över om det är möjligt att förenkla aktiesparande i investeringssparkonto vid deltagande i nyemission och börsintroduktion samt vid innehav av aktier som delats ut.

Regeringen konstaterar att utgifterna för investeringssparkonto redan redovisas, men att det finns skäl att se över om redovisningen ska bli mer kvantifierad. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det finns skäl att se över om reglerna för investeringssparkonto kan förenklas i samband med börsintroduktion eller nyemission.

Skatteutskottet utgår från att regeringen noga följer behovet av ett förändrat regelverk. Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Sparformen investeringssparkonto har granskats (SkU7)
Nedsatt moms på livsmedel har granskats (SkU8)

Planerat datum för debatt: 27 mars 2019
Betänkande 2018/19:SkU8

Skatteutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning om den nedsatta mervärdesskatten, momsen, på livsmedel. Mer specifikt har Revisionen granskat om det är en kostnadseffektiv åtgärd för att förstärka köpkraften hos barnfamiljer och hushåll med låga inkomster.

Sedan 1 januari 1996 är momsen på livsmedel nedsatt till 12 procent. Riksrevisionen konstaterar att sänkningen kostar mycket och är inte ett kostnadseffektivt sätt att förstärka köpkraften hos barnfamiljer och hushåll med låga inkomster.

Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskningsrapport och tycker att den ger djupare kunskap om hur sänkt moms på livsmedel fungerar som en fördelningspolitisk åtgärd. Den ger också ett bra underlag för framtida arbete.

Skatteutskottet delar regeringens bedömning och föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Nedsatt moms på livsmedel har granskats (SkU8)
Nej till motioner om inkomstskatt (SkU10)

Planerat datum för debatt: 27 mars 2019
Betänkande 2018/19:SkU10

Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 170 motioner från allmänna motionstiden 2018. Motionerna handlar bland annat om särskild löneskatt för äldre som arbetar, expertskatt, skatt för personer med sjuk- och aktivitetsstöd och hushållsskatteavdrag. Andra områden är personalvårdsförmåner, reseavdrag, bil- och cykelförmån, avgifter till fackföreningar och arbetslöshetskassor, personaloptioner och gåvor till ideella ändamål.

Nej till motioner om inkomstskatt (SkU10)
Nej till motioner om skatteförfarande och folkbokföring (SkU14)

Planerat datum för debatt: 27 mars 2019
Betänkande 2018/19:SkU14

Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om skatteförfarande och folkbokföring. Anledningen är bland annat att åtgärder redan är gjorda eller att utskottet inte tycker att det finns behov av några åtgärder i dessa frågor.

Motionerna handlar exempelvis om olika sätt att synliggöra skatter och avgifter för att öka medborgarnas kunskap om skattenivåerna och vad skatterna används till. Andra områden är felaktiga folkbokföringar, falska adressändringar och frågor om personnummer.

Nej till motioner om skatteförfarande och folkbokföring (SkU14)
Ja till ny lag om gränsöverskridande paketleveranser (TU9)

Planerat datum för debatt: 27 mars 2019
Betänkande 2018/19:TU9

Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag till en ny lag som ska komplettera EU:s förordning om gränsöverskridande paketleveranstjänster. Syftet med lagen är att göra det lättare att tillämpa EU-förordningen vars syfte är att skapa en bättre pristransparens och därmed främja konkurrensen på paketmarknaden inom EU och göra det lättare för nationella tillsynsmyndigheter att utöva tillsyn.

Eftersom marknaden för paketleveranser till stor del är oreglerad är det idag svårt att få en överblick över vilka företag som är verksamma. Regeringen föreslår därför att det ska de som erbjuder sådana tjänster ska vara skyldiga att anmäla det till Post- och telestyrelsen.

Trafikutskottet anser att regeringens förslag är välavvägt och kommer att underlätta tillämpningen av EU-förordningen i Sverige. Lagändringarna föreslås börja gälla den 15 maj 2019. Den nya lagen innebär också att det behövs en ändring i marknadsföringslagen. Den ändringen föreslås börja gälla den 2 juli 2019.

Ja till ny lag om gränsöverskridande paketleveranser (TU9)

14 mars 2019

Regeringen bör utreda tolktjänst och bilstöd (SoU12)

Planerat datum för debatt: 14 mars 2019
Betänkande 2018/19:SoU12

Socialutskottet har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2018. I samband med detta vill utskottet att riksdagen riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

  • Regeringen bör tillsätta en ny utredning om tolktjänst för personer med hörselnedsättning och språkstörning.
  • Regeringen bör så snabbt som möjligt behandla de uppföljningar som Försäkringskassan och Trafikverket har gjort av det ändrade bilstödet och därefter återkomma till riksdagen med förslag på hur bilstödet kan fås att fungera bättre.

Socialutskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga motionsförslag, bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning, stöd till personer med funktionsnedsättning och hjälpmedel.

Regeringen bör utreda tolktjänst och bilstöd (SoU12)

13 mars 2019

Nej till motioner om förskolan (UbU7)

Planerat datum för debatt: 13 mars 2019
Betänkande 2018/19:UbU7

Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2018 om förskolan. Motionerna tar bland annat upp frågor om förskolans inriktning och kvalitet, tillsyn, deltagande i förskolan och annan pedagogisk verksamhet. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej bland annat eftersom arbete pågår eller åtgärder redan har vidtagits i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Nej till motioner om förskolan (UbU7)
Nej till motioner om studiestöd (UbU15)

Planerat datum för debatt: 13 mars 2019
Betänkande 2018/19:UbU15

Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 30 motioner om studiestöd. Anledningen är bland annat att regeringen redan arbetar med frågorna och att riksdagen inväntar resultatet av det arbetet. Motionerna handlar bland annat om villkoren för studiemedel, fribeloppet, avskrivning av studieskulder och nedskrivning av studieavgiften.

Nej till motioner om studiestöd (UbU15)