Debatter och beslut

Kammaren i dag Måndag 29 maj 2017

Interpellationsdebatter

  • Ministrarna svarar på frågor som ledamöterna har ställt i sina interpellationer. Efter varje svar blir det debatt. Alla ledamöter som vill får delta i debatterna.

Riksdagsbeslut

Här får du korta sammanfattningar av utskottens förslag som riksdagen ska besluta om och de senaste besluten som riksdagen har fattat.

Beslut i korthet

18 maj 2017

Nej till motioner om försvarsmaktens personal (FöU4)

Beslutsdatum: 18 maj 2017
Betänkande 2016/17:FöU4

Riksdagen sa nej till motionsförslag om försvarsmaktens personal. Skälen är bland annat att arbete redan pågår på området. Motionerna handlar bland annat om värnplikt, bemanning, personalförsörjning, subventioner, premier och veteranfrågor.

Nej till motioner om försvarsmaktens personal (FöU4)
Nej till motioner om spel- och folkbildningsfrågor (KrU6)

Beslutsdatum: 18 maj 2017
Betänkande 2016/17:KrU6

Riksdagen sa nej till motioner om spel och folkbildningsfrågor. Motionsförslagen handlade bland annat om reglering av spelmarknaden, stödet till folkbildning och enklare tolkutbildning. Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till pågående arbete.

Nej till motioner om spel- och folkbildningsfrågor (KrU6)
Myndighet ska specificera krav för vissa spritproducenter (MJU21)

Beslutsdatum: 18 maj 2017
Betänkande 2016/17:MJU21

Det finns i EU gemensamma regler för spritdrycker, bland annat skydd av geografiska spritbeteckningar. Syftet med reglerna är främst att säkerställa ett högt konsumentskydd och att främja en sund konkurrens på marknaden. Sedan EU-inträdet har Sverige tre skyddade geografiska spritbeteckningar: svensk vodka, svensk akvavit och svensk punsch.

Regeringen vill göra en ändring i lagen som innebär att regeringen, eller den myndighet som regeringen utser, ska få rätt att specificera vilka krav som en producent ska uppfylla för att få använda de svenska spritbeteckningarna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2017.

Myndighet ska specificera krav för vissa spritproducenter (MJU21)

17 maj 2017

Det ska bli enklare att avlägsna otillåtna bosättningar (CU13)

Beslutsdatum: 17 maj 2017
Betänkande 2016/17:CU13

Det ska bli enklare för markägare att få tillbaka sin mark när personer har bosatt sig där utan tillstånd. Riksdagens beslut innebär att det införs en ny form av särskild handräckning, avlägsnande. Avlägsnande ska användas vid otillåten bosättning på mark, i en byggnad eller liknande när ägaren vill att personen eller personerna i fråga flyttar. Syftet är att det ska bli enklare för bland annat markägare att få tillbaka sin mark, samtidigt som de som uppehåller sig otillåtet på en plats ska få en rättssäker process. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2017. Riksdagen sa i huvudsak ja till regeringens förslag om detta men med två ändringar. Tidsfristen för ett avlägsnande ska vara fem dagar och inte en vecka från det att den som bosatt sig utan tillstånd blev underrättad om verkställigheten, det vill säga att ett avlägsnande ska genomföras. Kronofogdemyndighetens handläggningstid i fråga om verkställighet ska vara tre veckor i stället för fyra från det att handlingarna kom in.

Riksdagen gjorde också fyra tillkännagivanden till regeringen:

  • Regeringen bör senast årsskiftet 2017/2018 ta nödvändiga initiativ till en uppföljning av de nya reglerna.
  • Regeringen bör ta initiativ till att reglerna görs tydligare kring polisens befogenheter att hantera kvarlämnad egendom i samband med ett ingripande mot en otillåten bosättning enligt polislagen.
  • Alla som har identifierats som otillåtna bosättare vid Kronofogdemyndighetens utslag ska ha samma ansvar för kostnader. Regeringen bör återkomma med ett lagförslag om detta.
  • Regeringen bör ta initiativ till att sökandens kostnader för verkställighet, genomförandet av ett avlägsnande, begränsas.
Det ska bli enklare att avlägsna otillåtna bosättningar (CU13)
Det ska bli tydligare att utländska filialer i Sverige är bokföringsskyldiga (CU17)

Beslutsdatum: 17 maj 2017
Betänkande 2016/17:CU17

Det ska bli tydligare att utländska företag med filialer i Sverige är bokföringsskyldiga för sin svenska verksamhet enligt bokföringslagen. Det innebär också att de omfattas av ett straffansvar och kan dömas för bokföringsbrott om de inte uppfyller sin bokföringsskyldighet.

Avsikten med förslaget är att förutsättningarna för att driva verksamhet i Sverige ska vara lika oavsett om företaget är svenskt eller om det är en filial till ett utländskt bolag. Det gäller även fysiska personer som är bosatta utomlands men driver verksamhet i Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2017.

Det ska bli tydligare att utländska filialer i Sverige är bokföringsskyldiga (CU17)
Snabbare planeringsprocess för att få fart på byggandet (CU20)

Beslutsdatum: 17 maj 2017
Betänkande 2016/17:CU20

Kommuner som planerar att bygga nya bostäder ska kunna sköta planeringsarbetet mer effektivt. Bland annat ska kommunerna tidigt i planeringen kunna få besked från länsstyrelsen om vad staten anser om det planerade byggandet. På så vis minskar risken för att kommunerna lägger tid på planering i onödan. Beslut som rör detaljplaner ska kunna delegeras från kommunfullmäktige till kommunstyrelse eller byggnadsnämnden. Då blir handläggningstiden kortare och kostnaden kan bli mindre. Fler åtgärder ska undantas från kravet på bygglov i plan- och bygglagen. För privatpersoner handlar det till exempel om att bygga en balkong eller burspråk i en- och tvåbostadshus inom områden med detaljplan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2017.

Snabbare planeringsprocess för att få fart på byggandet (CU20)
Riksdagen vill se högre straff för inbrottsstölder (JuU13)

Beslutsdatum: 17 maj 2017
Betänkande 2016/17:JuU13

Brottslingar som på ett systematiskt sätt skickar ut ett stort antal bluffakturor ska i högre utsträckning kunna straffas. Regeringen har föreslagit straffrättsliga ändringar som ska göra det möjligt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget går också ut på att straffskalor och beteckningar ändras på en del brott, bland annat ska snatteri framöver rubriceras som ringa stöld. Dessa förändringar ska börja gälla den 1 juli 2017.

Riksdagen riktade också två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen. Den första uppmaningen går ut på att inbrottsstöld med ett minimistraff om fängelse i ett år borde införas som en ny brottsrubricering. Riksdagen uppmanade regeringen att lämna förslag i frågan senast den 1 april 2018.

Det andra tillkännagivandet handlar om att upprepade stölder borde ses i ett större sammanhang. Riksdagen tycker att det är nödvändigt att se med större allvar på denna typ av brottslighet. Straffen borde i större utsträckning än i dag stå i proportion till den samlade brottsligheten. Riksdagen riktade ett tillkännagivande om detta till regeringen.

Riksdagen vill se högre straff för inbrottsstölder (JuU13)
Polisen ska samarbeta mer med andra stater kring terrorism (JuU27)

Beslutsdatum: 17 maj 2017
Betänkande 2016/17:JuU27

Den svenska polisen ska på ett djupare sätt kunna samarbeta med utländska myndigheter när det gäller bekämpande av terrorism och gränsöverskridande brottslighet. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag.

Beslutet innebär att de två EU-besluten, Prümrådsbeslutet och Atlasrådsbeslutet, införlivas i svensk lag på ett mer heltäckande sätt.

Förändringen innebär att den svenska polisen ska kunna hjälpa andra stater vid en förfrågan eller själva be om hjälp från andra stater. Polisen ska bara få begära hjälp om det behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Utländska tjänstemän ska då tillfälligt kunna få polisiära befogenheter i Sverige och ledas av Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen.

Lagen och lagändringarna ska börja gälla den 2 juli 2017.

Polisen ska samarbeta mer med andra stater kring terrorism (JuU27)
Reglerna för när kroppsbesiktning får göras förtydligas (JuU29)

Beslutsdatum: 17 maj 2017
Betänkande 2016/17:JuU29

Det ska bli tydligare när en kroppsbesiktning ska kunna göras för att reda ut hur gammal en person som är misstänkt för brott är. Vid en kroppsbesiktning undersöks kroppen in- och utvärtes och prov kan tas från personen. Enligt förslaget ska en kroppsbesiktning kunna göras om åldern har betydelse för påföljden. Det kan exempelvis handla om att avgöra om den misstänkte är straffmyndig. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringen börjar gälla den 1 juli 2017.

Reglerna för när kroppsbesiktning får göras förtydligas (JuU29)
Effektivare behandling av personuppgifter i tullen (SkU28)

Beslutsdatum: 17 maj 2017
Betänkande 2016/17:SkU28

Tullverket ska få bättre möjligheter att behandla personuppgifter på ett effektivt sätt i sin brottsbekämpande verksamhet. Myndigheten ska få lagliga förutsättningar att utnyttja informationsteknik som gör det möjligt att samla in stora mängder information. Det kan till exempel gälla uppgifter om misstänkta vittnen. Samtidigt ska den personliga integriteten hos den misstänkte värnas. Den som är personuppgiftsansvarig ska inte ha någon kontroll över vilka uppgifter som lämnas ut. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2017.

Riksdagen sa samtidigt ja till regeringens förslag om en ny lag skattebrottsdatalag som börjar gälla samma dag. Det beslutet rör ärende SkU29.

Effektivare behandling av personuppgifter i tullen (SkU28)
Ja till skattebrottsdatalag (SkU29)

Beslutsdatum: 17 maj 2017
Betänkande 2016/17:SkU29

Skatteverket ska i en del fall hjälpa brottsbekämpande myndigheter att förebygga brottslighet. Nu ändras reglerna för hur Skatteverket ska behandla personuppgifter i den brottsbekämpande verksamheten. Det görs också ett tillägg i lagen om att bedrägeribrott ska ingå i de brott som Skatteverket ska hjälpa till med att förebygga och upptäcka. Det om bedrägeribrotten har koppling till Skatteverkets verksamhet.

Syftet med förändringarna är att ge Skatteverket bättre förutsättningar att jobba mer effektivt med den brottsbekämpande verksamheten, samtidigt som den enskildes integritet värnas. Förändringen ska också underlätta samarbetet med andra myndigheter.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen, skattebrottsdatalagen, och lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2017.

Riksdagen har samtidigt beslutat att säga ja till regeringens förslag om en ny tullbrottsdatalag som börjar gälla samma dag. Det beslutet rör ärende SkU28.

Ja till skattebrottsdatalag (SkU29)
Sänkt energiskatt för den som producerar egen förnybar el (SkU30)

Beslutsdatum: 17 maj 2017
Betänkande 2016/17:SkU30

Energiskatten ska sänkas för fler producenter som tillverkar solel lokalt och i liten skala. Sedan tidigare gäller skattefrihet för den som producerar upp till 255 kW förnybar el. Förändringarna innebär att producenter som har flera små anläggningar som tillsammans producerar 255 kW eller mer får sänkt skatt. Energiskatten sänks från 29,5 till 0,5 öre per kWh.

Det här är ett första steg för att på sikt helt avskaffa energiskatten på solel som framställs i små anläggningar på den plats där elen förbrukas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla stegvis, den 1 juli 2017 och den 1 januari 2018.

Sänkt energiskatt för den som producerar egen förnybar el (SkU30)
Fastighetsskatten för vattenkraftverk sänks (SkU31)

Beslutsdatum: 17 maj 2017
Betänkande 2016/17:SkU31

Fastighetsskatten för vattenkraftverk sänks och skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer avvecklas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förändringen ska ske stegvis och bygger på den energiöverenskommelse som träffades i juni 2016 mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna.

Med termisk effekt menas kärnkraftsreaktorns värmeproduktionsförmåga. Skatten på termisk effekt baseras på hur stor effekt kärnkraftsreaktorerna har. Men nu avvecklas alltså skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Avvecklingen ska ske under en tvåårsperiod. Fastighetsskatten för vattenkraftverk ska stegvis sänkas till 0,5 procent av taxeringsvärdet under en fyraårsperiod.

Dessa två skattesänkningar ska finansieras genom en höjning av energiskatten på elektrisk kraft för hushåll och tjänsteföretag. Höjningen ska ske i två steg.

Beskattningsändringarna är nödvändiga för att energiöverenskommelsen ska kunna genomföras. Förändringarna påbörjas under 2017.

Fastighetsskatten för vattenkraftverk sänks (SkU31)
Nya regler om e-cigaretter (SoU17)

Beslutsdatum: 17 maj 2017
Betänkande 2016/17:SoU17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om regler som rör elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare. De nya reglerna anpassar svensk lag till EU:s regler på området.

Reglerna innebär bland annat att tillverkare och importörer måste göra en produktanmälan av de e-cigaretter och påfyllningsbehållare som de kommer att göra tillgängliga på den svenska marknaden. Tillverkare och leverantörer blir ansvariga för att produkterna uppfyller kraven på innehåll och utformning samt att förpackningarna innehåller informationsblad, innehållsdeklaration och hälsovarning. Dessutom införs begränsningar för att göra reklam för e-cigaretter och påfyllningsbehållare.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2017.

Nya regler om e-cigaretter (SoU17)
Ja till lagförändringar om statligt tandvårdsstöd (SoU20)

Beslutsdatum: 17 maj 2017
Betänkande 2016/17:SoU20

Försäkringskassan ska i större utsträckning kunna hålla inne utbetalningar av statligt tandvårdsstöd till en vårdgivare som inte lämnat tillräckliga upplysningar i ärendet. Försäkringskassan kan redan i dag hålla in med ersättning på detta sätt, men nu får de göra detta i fler fall.

I dag kan Försäkringskassan bestämma att en vårdgivare alltid ska begära förhandsprövning hos Försäkringskassan för att få ersättning för vissa tandvårdsåtgärder. Problemet med denna sanktion är att den är väldigt resurskrävande vilket inneburit att Försäkringskassan ytterst sällan använt denna sanktion mot någon vårdgivare. Därför ändras nu detta till att Försäkringskassans beslut om förhandsprövning får begränsas till en specifik tandläkare eller tandhygienist, en viss mottagning eller en viss åtgärd.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2017.

Ja till lagförändringar om statligt tandvårdsstöd (SoU20)
Riksdagen har behandlat frågor om mänskliga rättigheter och demokrati (UU15)

Beslutsdatum: 17 maj 2017
Betänkande 2016/17:UU15

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i svensk utrikespolitik. I skrivelsen redogör regeringen för sina ambitioner och prioriteringar inom dessa områden. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motioner om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, främst med anledning av pågående arbete.

Riksdagen har behandlat frågor om mänskliga rättigheter och demokrati (UU15)

11 maj 2017

Nya EU-regler om skuldsättning börjar gälla i Sverige (CU16)

Beslutsdatum: 11 maj 2017
Betänkande 2016/17:CU16

I maj 2015 beslutade EU om nya tvingande regler kring skuldsättning, vilka i huvudsak ska börja gälla i medlemsländerna den 26 juni 2017.

Insolvens innebär att en person eller ett företag inte kan betala sina skulder, och de nya reglerna syftar till att skapa mer av en andra-chans-kultur för skuldsatta företag och privatpersoner. Förändringarna innebär bland annat att svenska beslut om skuldsanering kommer att gälla även i andra länder inom EU.

Regeringen har gett förslag till en ny lag med kompletterande bestämmelser för att syftet med EU-reglerna ska uppfyllas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nya lagen och lagändringarna ska börja gälla den 26 juni 2017.

Nya EU-regler om skuldsättning börjar gälla i Sverige (CU16)
Ändrade regler för gränsöverskridande mindre tvister inom EU (CU19)

Beslutsdatum: 11 maj 2017
Betänkande 2016/17:CU19

Inom EU finns ett särskilt tillvägagångssätt för tvistemål som gäller ett mindre värde, det europeiska småmålsförfarandet. Syftet med det här förfarandet är att förenkla och skynda på mindre tvister som är gränsöverskridande. EU-reglerna om detta har nu gjorts om för att förfarandet ska bli snabbare och enklare att använda för konsumenter och företag. Bland annat har värdegränsen för målen höjts från 2 000 euro till 5 000 euro. Regeringen har föreslagit nya regler för att anpassa svensk lag till de här ändringarna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Reglerna börjar gälla den 14 juli 2017.

Ändrade regler för gränsöverskridande mindre tvister inom EU (CU19)
Brott mot tillståndsplikt för insamling av elavfall blir straffbart (MJU20)

Beslutsdatum: 11 maj 2017
Betänkande 2016/17:MJU20

Det blir straffbart att utan tillstånd bedriva en yrkesmässig verksamhet för insamling av elavfall. Denna typ av brott ska inte längre undantas straffbestämmelsen om otillåten miljöverksamhet. Sedan tidigare har tvingande EU-regler på området införts i svensk lag. EU-reglerna innebar att en verksamhet för insamling av elavfall måste söka tillstånd för det. Nu blir det alltså straffbart att bryta mot detta.

Regeringen får också rätt att bestämma regler om ytterligare avfallsförebyggande åtgärder. Reglerna får utfärdas om de har särskild betydelse för skyddet för människors hälsa eller miljön.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2017.

Brott mot tillståndsplikt för insamling av elavfall blir straffbart (MJU20)
Klagomålssystemet i sjukvården ska bli mer funktionellt (SoU16)

Beslutsdatum: 11 maj 2017
Betänkande 2016/17:SoU16

Patienter ska få stärkta möjligheter att få sina klagomål inom hälso- och sjukvård besvarade. Förslagen innebär ett förtydligande av att det, i första hand, är vårdgivarna som ska ta emot och besvara klagomål från patienter och deras anhöriga.

Även patientnämndernas funktion ska förtydligas i en ny lag. Nämndernas huvuduppgift är att hjälpa patienter att få klagomål besvarade av vårdgivarna.

Riksdagen sa ja till förslaget och till att ändringarna samt den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2018.

Klagomålssystemet i sjukvården ska bli mer funktionellt (SoU16)
Sveriges arbete i Europarådet har behandlats (UU13)

Beslutsdatum: 11 maj 2017
Betänkande 2016/17:UU13

Utrikesutskottet har behandlat Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församlings redogörelse för arbetet under 2015 och halva 2016, samt regeringens skrivelse om arbetet i Europarådets ministerkommitté.

Europarådets huvuduppgifter är att bevara och främja mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Den redovisade perioden beskrivs som dyster vad gäller just dessa områden. Utskottet anser att det är oroande att debattklimatet inom Europarådet har förändrats och att allt fler tenderar att visa en bristande tilltro till de gemensamma institutionerna. Därför tycker utskottet att det är viktigt att Sverige fortsätter att arbeta för att bevara och stärka Europarådets roll inom mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.

Riksdagen lade redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Sveriges arbete i Europarådet har behandlats (UU13)
Situationen i Ukraina i fokus i OSSE under 2016 (UU14)

Beslutsdatum: 11 maj 2017
Betänkande 2016/17:UU14

Utrikesutskottet har behandlat Sveriges delegation till OSSE:s parlamentariska församlings redogörelse och regeringens skrivelse om arbetet i OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Utskottet noterar bland annat att OSSE:s arbete även under 2016 har varit fokuserat på situationen i Ukraina. Utskottet anser att OSSE:s arbete för fria och rättvisa val är viktigt och betonar vikten av valövervakningar. Utskottet ser positivt på att ledamöter från riksdagens OSSE-delegation har deltagit i samtliga valövervakningar som den parlamentariska församlingen har genomfört under året. Utskottet välkomnar att regeringen och delegationen har bidragit till att jämställdhetsfrågorna har fått en mer framträdande roll på OSSE:s dagordning, bland annat genom att uppmärksamma frågor om könsrelaterat våld.

Riksdagen lade redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Situationen i Ukraina i fokus i OSSE under 2016 (UU14)
Alla riksdagsbeslut

Förslag till beslut

1 juni 2017

Några regeländringar inom socialförsäkringsområdet (SfU24)

Planerat datum för debatt: 1 juni 2017
Betänkande 2016/17:SfU24

Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till förslag från regeringen om olika lagändringar inom socialförsäkringsområdet.

Ändringarna innebär bland annat att:

  • Vid beräkning av bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd ska beräkningen av överskott av inkomst av kapital göras utifrån de uppgifter som har legat till grund för Skatteverkets beslut om slutlig skatt.
  • Pensionsmyndigheten ska få fatta interimistiska beslut om att dra in eller minska allmän ålderspension, efterlevandepension och efterlevandestöd. Ett interimistiskt beslut gäller tills ett slutligt beslut fattats i ett ärende.
  • För att få ersättning vid ideell skada inom ramen för statligt personskadeskydd ska skadan ha godkänts av Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten. Till ideella skador räknas exempelvis sveda och värk.
Några regeländringar inom socialförsäkringsområdet (SfU24)
Nej till motioner om cykelfrågor (TU16)

Planerat datum för debatt: 1 juni 2017
Betänkande 2016/17:TU16

Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger nej till olika motionsförslag om cykelfrågor. Motionerna handlar bland annat om ett nationellt cykelkansli, infrastruktur- och trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister och åtgärder för att öka användningen av elcyklar.

I samband med behandlingen av förslagen framhåller trafikutskottet att cykling är ett transportsätt som har många fördelar. Bland annat minskar cykling trängseln i tätbebyggda områden och har positiva effekter på folkhälsan. Utskottet betonar även att det är angeläget att stärka cykelns roll som transportmedel och att utformningen och utbyggnaden av cykelinfrastrukturen ska medverka till att göra det attraktivt att cykla.

Utskottet föreslår att riksdagen ska säga nej till motionsförslagen bland annat med hänvisning till den nationella cykelstrategi för ökad och säker cykling som regeringen nyligen presenterat.

Nej till motioner om cykelfrågor (TU16)
Nej till motioner om järnväg och kollektivtrafik (TU17)

Planerat datum för debatt: 1 juni 2017
Betänkande 2016/17:TU17

Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motionsförslag om bland annat järnvägsmarknaden, samhällsuppdrag för SJ AB, banavgifter och kollektivtrafikfrågor. Utskottets motivering till det är främst att arbete redan pågår och att åtgärder i en del fall redan har gjorts.

Nej till motioner om järnväg och kollektivtrafik (TU17)
Sveriges arbete i Nordiska rådet har behandlats (UU3)

Planerat datum för debatt: 1 juni 2017
Betänkande 2016/17:UU3

Utrikesutskottet har behandlat regeringens skrivelse om det nordiska samarbetet 2016 samt Sveriges delegation i Nordiska rådets redogörelse för arbetet under 2016. Utrikesutskottet konstaterar att det nordiska samarbetet vilar på en djup folklig förankring och flera samarbetsområden. Med tanke på de ökade nationalistiska och protektionistiska strömningarna är det allt mer viktigt att värna om ett starkt, öppet och värdegrundsbaserat nordiskt samarbete. 2018 tar Sverige över ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet och då blir det nordiska samarbetet än mer aktuellt. Utrikesutskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Sveriges arbete i Nordiska rådet har behandlats (UU3)

31 maj 2017

Finansutskottet har granskat Riksbankens penningpolitik (FiU24)

Planerat datum för debatt: 31 maj 2017
Betänkande 2016/17:FiU24

Under 2016 fortsatte Riksbanken att föra en historiskt sett mycket expansiv penningpolitik för att få upp inflationen mot inflationsmålet. Det konstaterar finansutskottet efter att ha granskat penningpolitiken för perioden 2014–2016.

Utskottet konstaterar också att inflationen och inflationsförväntningarna fortsatte att stiga under 2016, bland annat till följd av stigande energipriser. Inflationen låg däremot fortfarande en bra bit under inflationsmålet på 2 procent, och långt under målet för perioden 2014–2016. Riksbankens alternativ för att få upp den låga inflationen har varit starkt begränsade.

När det gäller ekonomins utveckling i stort konstaterar utskottet att tillväxttakten i den svenska ekonomin fortfarande är hög. Det är en följd av den expansiva penningpolitiken, samtidigt som arbetslösheten har gått ner ännu mer.

Utskottet välkomnar Riksbankens analys över penningpolitikens effekter. Analysen tillför viktig information om penningpolitikens genomslag i ekonomin. Enligt utskottet skulle den dock vinna på att kompletteras med en analys av penningpolitikens fördelningseffekter.

Finansutskottet föreslår att riksdagen godkänner det som finansutskottet fört fram om penningpolitiken för perioden 2014–2016.

Finansutskottet har granskat Riksbankens penningpolitik (FiU24)
Mer effektivt när domstolar samarbetar (JuU26)

Planerat datum för debatt: 31 maj 2017
Betänkande 2016/17:JuU26

Samverkan mellan domstolarna ska bli bättre. Regeringen vill bland annat att justitieråd ska kunna tjänstgöra korsvis i Högsta förvaltningsdomstolen och Högsta domstolen. Dessutom ska det bli ökade möjligheter att delegera beredningsåtgärder, det vill säga förberedandet av ett mål, i hovrätt, tingsrätt, kammarrätt, förvaltningsrätt och hyres- och arrendenämnd. Syftet är större flexibilitet och mer effektiv handläggning, samt att frigöra tid för migrationsdomstolarna som har ett kraftigt ökat antal mål och långa handläggningstider. Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till förslaget och att den nya lagen börjar gälla den första juli 2017.

Mer effektivt när domstolar samarbetar (JuU26)
Processerna kring miljötillstånd borde förenklas (MjU22)

Planerat datum för debatt: 31 maj 2017
Betänkande 2016/17:MJU22

Tillståndsprocesserna inom miljölagstiftningen borde förenklas och förkortas. Det menar miljö- och jordbruksutskottet som föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning till regeringen om detta.

Verksamheter som riskerar att påverka miljön negativt måste söka och beviljas tillstånd för att få utföra sin verksamhet. Sådana verksamheter ska prövas noga och hårda krav ska ställas för att skydda miljön. Miljö- och jordbruksutskottet anser dock att det är mycket viktigt att tillståndsprocesserna utformas på ett mer effektivt sätt än i dag. Bland annat borde handläggningstiderna i många fall kortas. Enligt utskottet borde det också övervägas om företag som vill göra miljöförbättrande åtgärder skulle kunna premieras genom att få en snabbare handläggning, en "grön gräddfil". Utskottet tycker att riksdagen ska uppmana regeringen till detta.

Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga motionsförslag som behandlades samtidigt.

Processerna kring miljötillstånd borde förenklas (MjU22)
Begränsad föräldrapenning för invandrare med barn över ett år (SfU23)

Planerat datum för debatt: 31 maj 2017
Betänkande 2016/17:SfU23

Föräldrar som invandrar till Sverige med sina barn kan få begränsad föräldrapenning. Regeringen vill att penningen ska anpassas efter barnets ålder. Förslaget innebär att föräldrarna har rätt till 200 dagar om barnet blir bosatt i Sverige under sitt andra levnadsår. Om barnet blir bosatt i Sverige efter det andra levnadsåret har föräldrarna rätt till 100 dagar. Även vid flerbarnsfödsel ska föräldrapenningen begränsas. Föräldrar till barn som är yngre än ett år har samma rättighet som tidigare: föräldrapenning i 480 dagar. Föräldrar som kommer till Sverige med äldre barn kan i dag få tillgång till lika många dagar med föräldrapenning som om barnet vore nyfött. Syftet med lagändringen är att få bort den överkompensationen och att underlätta familjernas etablering i samhället.

Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till lagförslaget ochatt lagen börjar gälla den 1 juli 2017.

Begränsad föräldrapenning för invandrare med barn över ett år (SfU23)
Nej till regeringsförslag om privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad vård (SoU22)

Planerat datum för debatt: 31 maj 2017
Betänkande 2016/17:SoU22

Regeringen har föreslagit att det ska stå tydligare i lagen att den offentligt finansierade sjukvården får ge hälso- och sjukvård inom ramen för en privat sjukvårdsförsäkring enbart om principerna om människovärde, behov och solidaritet inte sätts åt sidan. Syftet med förslaget var att motverka risken att det utvecklas ett parallellt sjukvårdssystem som innebär att patienter vars vård är offentligt finansierad missgynnas i förhållande till patienter med en sjukvårdsförsäkring.

Socialutskottet tycker inte att regeringen har visat att det finns något behov av den här lagändringen. Därför föreslår utskottet att riksdagen ska säga nej till regeringens förslag.

Nej till regeringsförslag om privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad vård (SoU22)
Den strategiska exportkontrollen har granskats (UU9)

Planerat datum för debatt: 31 maj 2017
Betänkande 2016/17:UU9

Utrikesutskottet har granskat regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll. I skrivelsen redogör regeringen för den svenska exportkontrollpolitiken när det gäller krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under 2016. Regeringen skriver i sin skrivelse bland annat att kontrollen av export av krigsmateriel och av produkter med dubbla användningsområden är viktig för att säkerställa att produkter som förs ut ur Sverige går till acceptabla mottagarländer.

I utskottets granskning påminns bland annat om att riksdagen bett att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag till ny krigsmateriellagstiftning för att skärpa exportkontrollen gentemot stater som inte är demokratiska. Utskottet säger i granskningen att det förväntar sig att ett sådant förslag kan behandlas av riksdagen under riksmötet 2017/18.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Utskottet föreslår också att riksdagen säger nej till alla motionsförslag som behandlades samtidigt, främst med hänvisning till pågående arbete.

Den strategiska exportkontrollen har granskats (UU9)
Nytt studiestöd för personer med stort utbildningsbehov (UbU20)

Planerat datum för debatt: 31 maj 2017
Betänkande 2016/17:UbU20

Ett nytt så kallat studiestartsstöd ska införas. Stödet ska underlätta för arbetslösa personer med kort utbildning att studera för att öka deras möjligheter att få arbete. Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Studiestartsstödet är ett verktyg som kommunerna ska kunna använda för att se till att vuxna med utbildningsbehov deltar i utbildning. Det är också kommunerna som prövar och beslutar vem som uppfyller villkoren för att få stödet. Det nya stödet är ett bidrag utan lån och det kommer att vara ett komplement till det vanliga studiemedelssystemet.

Förslaget innebär också att den nuvarande möjligheten för studenter att skriva av studielån om de fortsätter med högskolestudier kommer att avskaffas.

Lagändringarna ska börja gälla den 2 juli 2017. Reglerna om avskrivning av studielån kommer dock att fortsätta gälla för studiemedel som har lämnats före den 1 januari 2018.

Nytt studiestöd för personer med stort utbildningsbehov (UbU20)

30 maj 2017

Sex uppmaningar till regeringen om kulturarvsfrågor (KrU9)

Planerat datum för debatt: 30 maj 2017
Betänkande 2016/17:KrU9

Kulturutskottet föreslår att riksdagen riktar sex tillkännagivanden till regeringen om olika kulturarvsfrågor. Uppmaningarna är:

  • Regeringen bör bejaka varje museums särart utifrån dess samlingar och museernas uppgift att tillgängliggöra samlingarna.
  • Regeringen bör utreda förutsättningarna för statliga museer att kunna donera föremål genom gåva även utanför det allmänna museiväsendet.
  • Regeringen bör utreda hur samarbetet mellan museernas verksamhet och undervisningen i skolan kan stärkas.
  • Regeringen bör skyndsamt ta fram en lagstiftning som skyddar det transporthistoriska kulturarvet.
  • Regeringen bör göra en fördjupad kartläggning av skyddsvärda kyrkor, tillsammans med en analys av framtida kostnader.
  • Digitaliseringen av kulturarvet kopplat till forskning och bildning ska stärkas.

Utskottet gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens proposition om kulturarvspolitiken och motioner om olika frågor inom området. Utskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag i propositionen, som bland annat innebär en ny museilag.

Sex uppmaningar till regeringen om kulturarvsfrågor (KrU9)

18 maj 2017

Nej till motioner om konstarter och kulturskaparnas villkor (KrU10)

Planerat datum för debatt: 18 maj 2017
Betänkande 2016/17:KrU10

Kulturutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om bland annat läsfrämjande, biblioteksfrågor, språkfrågor, kulturskapares villkor, bildkonst och filmfrågor. Anledningen till att utskottet vill att riksdagen säger nej är bland annat att det pågår arbete inom området.

Nej till motioner om konstarter och kulturskaparnas villkor (KrU10)