Debatter och beslut

Kammaren i dag Torsdag 23 februari 2017

Debatt om förslag

    • 2016/17:FiU26 Kommunala frågor
    • 2016/17:FiU38 Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till ändringar i tillsynsförordningen och kapitaltäckningsdirektivet
    • 2016/17:SoU11 Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet
    • 2016/17:KrU5 Kultur för alla

Frågestund

  • Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

    Följande ministrar deltar:

    • Minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat samt vice stats­minister Isabella Lövin (MP)
    • Minister för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson (S)
    • Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S)
    • Folkhälso-, sjukvårds- och idrotts­minister Gabriel Wikström (S)

    Isabella Lövin (MP) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde. Frågor till övriga statsråd förutsätts beröra deras ansvarsområden inom regeringen.

    Webb-tv

Riksdagsbeslut

Här får du korta sammanfattningar av utskottens förslag som riksdagen ska besluta om och de senaste besluten som riksdagen har fattat.

Beslut i korthet

22 februari 2017

Frågor om jämställdhetspolitik (AU5)

Beslutsdatum: 22 februari 2017
Betänkande 2016/17:AU5

Regeringen har lämnat skrivelsen Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid till riksdagen. I skrivelsen presenterar regeringen det övergripande målet och sina delmål för jämställdhetspolitiken och ger en beskrivning av hur den ser på de områden som omfattas av målen.

Skrivelsen tar också upp åtgärder för en strategisk, sammanhållen och långsiktig styrning på jämställdhetspolitikens område samt varför regeringen anser att en jämställdhetsmyndighet bör inrättas. En viktig del av skrivelsen är också regeringens tioåriga nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, som även omfattar frågor om hedersrelaterat våld och förtryck.

Arbetsmarknadsutskottet har granskat skrivelsen utifrån de områden och frågor som utskottet ansvarar för, samt även behandlat motioner inom området jämställdhetspolitik.

Utskottet välkomnar den inriktning för jämställdhetspolitiken som regeringen presenterar i skrivelsen. Regeringens insatser och prioriteringar under 2014–2018 är enligt utskottet gedigna och förväntas bidra till att uppnå ett jämställt samhälle. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till samtliga motioner.

Frågor om jämställdhetspolitik (AU5)
Misstänktas rätt till insyn i förundersökningar blir tydligare (JuU10)

Beslutsdatum: 22 februari 2017
Betänkande 2016/17:JuU10

Bestämmelserna om misstänkta personers rätt att ta del av utredningsmaterial ska bli tydligare. Det innebär bland annat att det klargörs att den misstänktes rätt att ta del av omständigheter som har betydelse för åtalet är ovillkorlig. Det blir också tydligare i vilka fall den misstänkte har rätt att få en kopia av utredningsmaterialet.

Insynsrätten kan begränsas i vissa fall, till exempel om det finns risk att sekretessbelagda uppgifter lämnas vidare.

Lagändringarna innebär bland annat också att förundersökningarna ska dokumenteras bättre genom att förhör oftare ska spelas in med både ljud och bild.

Syftet med regeringens förslag är att öka rättssäkerheten och förutsebarheten för den som misstänks för brott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 april 2017.

Misstänktas rätt till insyn i förundersökningar blir tydligare (JuU10)
Nej till motioner om it- och postfrågor (TU6)

Beslutsdatum: 22 februari 2017
Betänkande 2016/17:TU6

Riksdagen sa nej till motioner som bland annat handlar om tillgången till elektroniska kommunikationer, användningen av 700 MHz-bandet, användningen av it för att minska miljöpåverkan samt olika frågor om postservicen. De huvudsakliga anledningarna är att det redan har utförts åtgärder, att en ny bredbandsstrategi har tagits fram samt att det pågår utredningsarbete gällande vissa frågor.

Nej till motioner om it- och postfrågor (TU6)
Ryssland kan bli delägare i forskningsanläggning (Ubu11)

Beslutsdatum: 22 februari 2017
Betänkande 2016/17:UbU11

Riksdagen godkänner Ryssland som delägare i forskningsanläggningen European Synchrotron Radiation Facility, ESRF. Det är en anläggning i Frankrike där forskare undersöker struktur hos material och molekyler med hjälp av röntgenljus. Flera länder samarbetar kring forskningsanläggningen och tolv länder är i dag parter i den konvention som styr samarbetet.

Om Ryssland få tillträde till konventionen innebär det för svensk del att bidraget till anläggningens driftkostnader minskar något.

Regeringen anser att Ryssland är en stor forskningsnation och att det därför är betydelsefullt för Sverige att utöka samarbetet med ryska forskare. Regeringen föreslår därför att riksdagen godkänner Ryssland som ny deltagare i samarbetet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ryssland kan bli delägare i forskningsanläggning (Ubu11)
Nej till motioner om förskolan (UbU14)

Beslutsdatum: 22 februari 2017
Betänkande 2016/17:UbU14

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om förskolan. Skälen var främst att arbete redan pågår inom området och att riksdagen anser att nuvarande regler är tillräckliga. Motionerna handlade bland annat om förskolans inriktning och kvalitet, organisatoriska frågor och erbjudande av förskola.

Nej till motioner om förskolan (UbU14)

16 februari 2017

Rapport om granskningen av årsredovisning för staten 2015 (FiU15)

Beslutsdatum: 16 februari 2017
Betänkande 2016/17:FiU15

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som tar upp Riksrevisionens rapport om granskningen av årsredovisning för staten 2015. Riksdagen välkomnar att regeringen avser att förtydliga redovisningen och transparensen i årsredovisningen för staten.

Riksdagen anser att det finns fördelar med en samlad behandling av ärenden med som har en anknytning till de budgetpolitiska målen och ramverket för finanspolitiken. I det sammanhanget påpekar riksdagen också att det viktigt att Riksrevisionen tydligt fokuserar på sin uppgift som revisionsmyndighet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Rapport om granskningen av årsredovisning för staten 2015 (FiU15)
Skyddet för pensionssparare har granskats (FiU16)

Beslutsdatum: 16 februari 2017
Betänkande 2016/17:FiU16

Finansutskottet har behandlat regeringens skrivelse som handlar om Riksrevisionens rapport om skyddet för pensionssparare. I rapporten har revisionen granskat regeringens och Finansinspektionens agerande under perioden 2006-2013.

I rapporten påpekar Riksrevisionen att Finansinspektionen bör utveckla strategier för en utökad tillsyn för pensionsbolag och banker när den löpande tillsynen inte räcker. Revisionens granskning visar vidare att en del skyddsregler för pensionssparare inte fungerade som avsett under finanskrisen. Riksrevisionen rekommenderar att regeringen förbättrar sina analyser inför framtida beslut om finansiell reglering.

Regeringen kommenterar i sin skrivelse att Finansinspektionen sedan finanskrisen fått ökade befogenheter och ökade resurser. Dessutom har regleringen inom området skärpts.

Finansutskottet konstaterar att regeringen tycker att de insatser som regeringen och Finansinspektionen hittills har gjort och planerar att göra på området är tillräckliga. Utskottet noterar också att både regeringen och Finansinspektionen säger sig ha dragit stor lärdom av vad som hände på området under finanskrisen. Det är till stor nytta för det framtida arbetet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Skyddet för pensionssparare har granskats (FiU16)
Riksrevisionens rapport om informationssäkerheten på nio myndigheter (FöU8)

Beslutsdatum: 16 februari 2017
Betänkande 2016/17:FöU8

Riksrevisionen har granskat hur nio myndigheter arbetar med sin informationssäkerhet. I rapporten framkommer att myndigheternas arbete med informationssäkerhet ligger på en för låg nivå. Följande myndigheter granskades:

  • Arbetsförmedlingen
  • Affärsverket svenska kraftnät
  • Bolagsverket
  • Försäkringskassan
  • Lantmäteriet
  • Migrationsverket
  • Post- och telestyrelsen
  • Sjöfartsverket
  • Statens tjänstepensionsverk.

Myndigheterna bedriver samhällsviktig verksamhet, hanterar mycket pengar, är starkt it-beroende och hanterar skyddsvärd information. Regeringen har bedömt rapporten och redogjort för åtgärder i en skrivelse. Bland annat avser regeringen ta fram en nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet. Försvarsutskottet som har behandlat skrivelsen anser att det är oroande att myndigheternas arbete med informationssäkerheten är på för låg nivå och välkomnar regeringens arbete med en nationell strategi inom området. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till motioner som handlar om informationssäkerhetsarbete på myndigheter med flera, medborgarnas kunskap om it-säkerhet samt ett nordiskt, säkert internet.

Riksrevisionens rapport om informationssäkerheten på nio myndigheter (FöU8)
Kriminalvården får huvudansvar för transporter av frihetsberövade personer (JuU9)

Beslutsdatum: 16 februari 2017
Betänkande 2016/17:JuU9

För att polisen ska få större möjlighet att ägna sig åt sin kärnverksamhet får Kriminalvården nu rätt att transportera frihetsberövade personer åt andra myndigheter.

Förändringen innebär också att polisen får rätt att överlämna transporter av frihetsberövade till Kriminalvården. Dessutom ska myndigheter som får begära hjälp med att flytta en frihetsberövad person i vissa fall vända sig direkt till Kriminalvården, i stället för till polisen. Reglerna om när en begäran om hjälp med transport får göras blir också tydligare.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 april 2017. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Kriminalvården får huvudansvar för transporter av frihetsberövade personer (JuU9)
Stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet (KU7)

Beslutsdatum: 16 februari 2017
Betänkande 2016/17:KU7

Den som arbetar i en privat verksamhet inom vård, skola och omsorg ska få motsvarande rätt som offentligt anställda att berätta om missförhållanden till media. Det gäller de verksamheter som helt eller delvis finansieras av skattemedel. Rätten att berätta om missförhållanden ingår i det så kallade meddelarskyddet.

Meddelarskyddet innebär också att den som bedriver verksamheten inte får efterforska vem som har berättat om saker till media. Den som gör efterforskningar som strider mot lagen kan dömas för brott.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag, men med några justeringar. Justeringarna handlade bland annat om att lagen ska börja gälla den 1 juli 2017 i stället för den 1 april, vilket regeringen föreslog.

Stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet (KU7)
Migrationsverkets arbete med asylboenden har granskats (SfU9)

Beslutsdatum: 16 februari 2017
Betänkande 2016/17:SfU9

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse som handlar om Riksrevisionens rapport om asylboenden.

Under åren 2012-2015 har det periodvis funnits brister i Migrationsverkets arbete med asylboenden. Bland annat vad gäller kontroll och uppföljning av boenden. Det slår Riksrevisionen fast i sin rapport.

Regeringen delar Riksrevisionens bedömning men pekar också på att Migrationsverket under hösten 2015 försattes i en mycket svår situation med en kraftig ökning av asylsökande. Regeringen berättar också i sin skrivelse till riksdagen att Migrationsverket påbörjat ett antal utvecklingsarbeten för att förbättra de brister som framkommit. Regeringen skriver vidare att den planerar att fortsätta ha en nära dialog med Migrationsverket om arbetet med att ordna boenden åt asylsökande.

Socialförsäkringsutskottet anser att Riksrevisionens rapport är ett viktigt bidrag för att få arbetet med asylsökande kostnadseffektivt och långsiktigt hållbart. Utskottet ser positivt på de åtgärder som regeringen berättar om i sin skrivelse och tycker att det är bra att regeringen noga följer Migrationsverkets fortsatta arbete.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Migrationsverkets arbete med asylboenden har granskats (SfU9)
Försäkringskassan bör mäta storleken på felaktiga utbetalningar (SfU10)

Beslutsdatum: 16 februari 2017
Betänkande 2016/17:SfU10

Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att se till att Försäkringskassan regelbundet mäter storleken på felaktiga utbetalningar.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen. I sin rapport har Riksrevisionen granskat hur arbetet mot felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen fungerar. Riksrevisionen gör bedömningen att detta arbete har prioriterats ned under den granskade perioden, 2012–2015. För att motverka felaktiga utbetalningar rekommenderar Riksrevisionen att regeringen ser till att Försäkringskassan regelbundet mäter omfattningen av felaktiga utbetalningar.

Riksdagen delar Riksrevisionens bedömning att det behövs återkommande studier av omfattningen av felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen och gjorde därför ett tillkännagivande till regeringen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Försäkringskassan bör mäta storleken på felaktiga utbetalningar (SfU10)

1 februari 2017

Riksdagen godkänner förslag om kontrollgrupp av Europol (JuU23)

Beslutsdatum: 1 februari 2017
Utlåtande 2016/17:JuU23

I maj ska Europolförordningen börja gälla. Den innehåller bland annat regler om att Europols verksamhet ska övervakas av Europaparlamentet och de nationella parlamenten.

En arbetsgrupp inom EU har tagit fram ett förslag på hur en politisk övervakning av Europol skulle kunna gå till. Arbetsgruppen föreslår att en gemensam parlamentarisk kontrollgrupp skapas, med möten två gånger per år. Enligt förslaget ska varje nationellt parlament få nominera två medlemmar och Europaparlamentet tio medlemmar.

Talmannen bestämde tillsammans med riksdagens gruppledare att riksdagen skulle titta närmare på arbetsgruppens förslag.

Justitieutskottet, som behandlat frågan i riksdagen, accepterar förslaget, dock med en viss tvekan. Utskottet vill betona att kontrollen av Europol bör vara enkel, snabb och konkret och att det därför är viktigt att kontrollgruppens medlemmar inte blir för många. Antalet möten per år bör heller inte vara fler än två. En del medlemsländer har fört fram en önskan om att en ny institution eller ett sekretariat ska bildas som ska bistå kontrollgruppen. Utskottet välkomnar att detta nu inte finns med i förslaget och vill samtidigt betona att man motsätter sig att en institution eller ett sekretariat bildas.

Med det lade riksdagen utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen godkänner förslag om kontrollgrupp av Europol (JuU23)
Ändrad åldersgräns på bio för unga i sällskap av en vuxen (KrU3)

Beslutsdatum: 1 februari 2017
Betänkande 2016/17:KrU3

Barn mellan 11 och 14 år ska kunna se på bio med 15-årsgräns i sällskap av en vuxen. Det innebär att vårdnadshavare i högre grad får ansvara för vilka biofilmer barnet får se.

Dessutom slopas avgiften för förhandsgranskning av filmer. De filmer som ska visas för barn under 15 år måste förhandsgranskas, men av kostnadsskäl granskar filmdistributörer färre filmer i dag. Det innebär att tillgången till barnfilmer minskar.

Syftet med förändringarna är att öka barns möjligheter att få tillgång till information.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag.

Lagändringarna börjar gälla 1 mars 2017.

Ändrad åldersgräns på bio för unga i sällskap av en vuxen (KrU3)
Nya regler för utvisning av personer som har uppehållstillstånd i annat EU-land (SfU8)

Beslutsdatum: 1 februari 2017
Betänkande 2016/17:SfU8

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i utlänningslagen. Det handlar bland annat om reglerna för utvisning av personer som inte är EES-medborgare eller familjemedlem till en EES-medborgare och som har uppehållstillstånd i ett annat EU-land.

Sådana personer ska, med vissa undantag, uppmanas att inom en skälig tid självmant bege sig till det EU-land de har uppehållstillstånd i. Avvisning eller utvisning får beslutas först om en sådan uppmaning inte följts.

Lagändringarna innebär också att permanent uppehållstillstånd inte längre ska vara ett krav för att få status som varaktigt bosatt i Sverige. En person som har status som varaktigt bosatt i ett EU-land har vissa rättigheter som liknar dem som en EU-medborgare har.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 mars 2017.

Nya regler för utvisning av personer som har uppehållstillstånd i annat EU-land (SfU8)
Nej till motioner om socialavgifter (SfU12)

Beslutsdatum: 1 februari 2017
Betänkande 2016/17:SfU12

Riksdagen sa nej till motionsförslag om socialavgifter. Motionerna innehåller bland annat förslag om lägre socialavgifter för unga och små företag samt om undantag från kravet på att betala socialavgifter.

Nej till motioner om socialavgifter (SfU12)
Hälso- och sjukvårdslag förnyas (SoU5)

Beslutsdatum: 1 februari 2017
Betänkande 2016/17:SoU5

Riksdagen har beslutat att ersätta den nuvarande hälso- och sjukvårdslagen med en ny. De flesta bestämmelserna i den nuvarande lagen förs över till den nya. Lagändringarna innebär främst att det ska göras språkliga förändringar och att lagen ska få en ny struktur.

Syftet med den nya lagen är att regelverket ska bli mer överskådligt och lättillgängligt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på en ny hälso- och sjukvårdslag.

Den nya lagen börjar gälla den 1 april 2017.

Hälso- och sjukvårdslag förnyas (SoU5)
Alla riksdagsbeslut

Förslag till beslut

23 februari 2017

Finansutskottet vill se en större mångfald av aktörer inom välfärden (FiU26)

Planerat datum för debatt: 23 februari 2017
Betänkande 2016/17:FiU26

Finansutskottet föreslår att riksdagen i ett tillkännagivande ska uppmana regeringen att snarast återkomma med förslag på hur man tänker arbeta för att öka mångfalden inom välfärdssektorn.

I mars 2016 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen och efterfrågade hårdare arbete för att utveckla valfriheten inom skolan, sjukvården och äldreomsorgen. Finansutskottet noterar nu att regeringen ännu inte återkommit till riksdagen i den här frågan.

Därför vill utskottet återigen framhålla vikten av en mångfald av aktörer inom välfärdssektorn och uppmanar regeringen att återkomma till riksdagen med förslag om detta.

 

Finansutskottet vill se en större mångfald av aktörer inom välfärden (FiU26)
Ändrade regler om kapitaltäckning strider mot proportionalitetsprincipen (FiU38)

Planerat datum för debatt: 23 februari 2017
Utlåtande 2016/17:FiU38

Finansutskottet anser att EU-kommissionens ändringsförslag av regler som handlar om kapitaltäckning strider mot proportionalitetsprincipen. Utskottet föreslår därför att riksdagen lämnar ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande där denna synpunkt beskrivs.

Efter finanskrisen infördes nya kapitaltäckningsregler på EU-nivå för att värna den finansiella stabiliteten. EU-kommissionen vill nu ändra i en del av de här reglerna för att ytterligare stärka finanssektorn.

Kapitaltäckningsreglerna handlar bland annat om vilka krav som ställs på banker och andra institut när det gäller risk- och kapitalhantering. I reglerna tydliggörs det också vilka befogenheter tillsynsmyndigheterna har. Det är bland annat i dessa regler som EU-kommissionen nu vill ändra. Tillsynsmyndigheterna ska inte få ta höjd för system- eller makrotillsynsrisker, vilket de får i dag. I Sverige är det Finansinspektionen som är tillsynsmyndighet i den här typen av frågor.

Utskottet anser att de föreslagna begräsningarna minskar medlemsstaternas flexibilitet att hantera identifierade system- och makrotillsynsrisker. Utskottet menar att de föreslagna reglerna går onödigt långt i förhållande till det man vill uppnå och att EU-förslaget därmed strider mot proportionalitetsprincipen. Därför föreslår nu utskottet att riksdagen lämnar in ett motiverat yttrande kring detta till EU.

Ändrade regler om kapitaltäckning strider mot proportionalitetsprincipen (FiU38)
Samarbetet mellan kulturen och välfärden bör stärkas (KRU5)

Planerat datum för debatt: 23 februari 2017
Betänkande 2016/17:KrU5

Samarbetet mellan kulturen och välfärdens kärnområden borde stärkas. Det anser kulturutskottet som tycker att regeringen ska bygga vidare på tidigare satsningar som gjorts på kultur och hälsa. Kulturutskottet föreslår därför att riksdagen uppmanar regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Syftet är att utveckla pågående arbete och stärka samarbetet mellan kulturen och välfärdens kärnområden, till exempel vård och omsorg. Redan förra året riktade riksdagen en liknande uppmaning till regeringen. Men utskottet anser inte att regeringen har följt riksdagens uppmaning och därför föreslår utskottet ett tillkännagivande även i år.

Kulturutskottet föreslår samtidigt att riksdagen säger nej till de motionsförslag som behandlats samtidigt. Förslagen handlar bland annat om kultursamverkan, samiskt kulturcentrum och kulturutbyte med omvärlden.

Samarbetet mellan kulturen och välfärden bör stärkas (KRU5)
Socialutskottet vill se generell tillståndsplikt inom socialtjänsten (SoU11)

Planerat datum för debatt: 23 februari 2017
Betänkande 2016/17:SoU11

Landsting och regioner ska framöver erbjuda hälsoundersökning för barn och unga personer mellan 18-20 år. Det gäller de barn och ungdomar som vårdas utanför det egna hemmet. Dessutom ska kommuner och landsting ingå överenskommelser om samarbete när det gäller barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Socialutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

En annan del av regeringens förslag handlar om tillståndsplikten inom socialtjänsten. Den som driver privat verksamhet inom socialtjänsten måste framöver skaffa tillstånd för att få driva en sådan verksamhet. Det gäller den verksamhet som har avtal med en kommun om att driva till exempel HVB, stödboende eller boende för funktionshindrade. Redan i dag har många privata verksamheter tillståndsplikt. Men de verksamheter som genom avtal med en kommun driver socialtjänst har tidigare haft undantag från tillståndsplikten. Regeringen föreslår alltså att detta undantag tas bort. Socialutskottet föreslår att riksdagen säger ja till även denna del av regeringens förslag.

Socialutskottet anser vidare att det borde ställas samma krav på verksamheter som drivs av kommunerna själva. Utskottet vill därför att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om att den tillståndsplikt som gäller privat verksamhet, även ska gälla offentliga verksamheter. Utskottet föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande med den uppmaningen till regeringen.

Socialutskottet vill se generell tillståndsplikt inom socialtjänsten (SoU11)

22 februari 2017

Det behövs bättre EU-regler för att hantera kemiska ämnen i grupp (MJU7)

Planerat datum för debatt: 22 februari 2017
Betänkande 2016/17:MJU7

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen i ett tillkännagivande ska uppmana regeringen att intensifiera arbetet och med kraft fortsätta verka för att hanteringen och bedömningen av grupper av kemiska ämnen ska bli effektivare inom EU.

Ett av etappmålen inom miljökvalitetsmålet Giftfri miljö är utveckling och tillämpning av EU:s kemikalieregler. För att nå miljökvalitetsmålet ska det via Reachförordningen och annan EU-lagstiftning senast 2020 i högre utsträckning bland annat vara möjligt att bedöma och pröva grupper av ämnen med liknande egenskaper, kemisk struktur eller användningsområde. Reglerna, som Reach och annan kemikalielagstiftning, är i hög grad uppbyggda för att bedöma enskilda kemiska ämnen var för sig. Ett sätt att kringgå ett förbud mot en viss kemikalie kan vara att byta ut den kemikalien mot en med liknande egenskaper men där grundegenskaperna kvarstår. Det medför att den nya kemikalien kan ha likartade oönskade egenskaper och är tillåten på marknaden fram tills att även det ämnet förbjuds.

Miljö- och jordbruksutskottet konstaterar att problemen delvis skulle kunna motverkas genom att grupper av ämnen bedöms samlat. Detta skulle också kunna påskynda utfasningen av särskilt farliga ämnen.

Förslaget till tillkännagivande kom i samband med att utskottet behandlade regeringens skrivelse Giftfri vardag samt motionsförslag inom samma område från allmänna motionstiden 2016.

Det behövs bättre EU-regler för att hantera kemiska ämnen i grupp (MJU7)
Nej till motioner om vattenvård (MJU10)

Planerat datum för debatt: 22 februari 2017
Betänkande 2016/17:MJU10

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner om vattenvård inkomna under allmänna motionstiden 2016/17. Motionerna handlar bland annat om åtgärder mot övergödning och föroreningar i haven, förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön, hantering av avloppsvatten samt regler om vattenskyddsområden. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp, att ekonomiska förstärkningar görs samt att utredning pågår.

Nej till motioner om vattenvård (MJU10)