Dokument & lagar (62 352 träffar)

Utlåtande 2018/19:JuU19

Riksdagen har granskat ett så kallat meddelande från EU-kommissionen om en utvidgning av Europeiska åklagarmyndighetens (Eppo) befogenheter till att även omfatta gränsöverskridande terroristbrott.

Eppo inrättades 2017 och har i uppgift att utreda och lagföra brott som påverkar unionens ekonomiska intressen, till exempel bedrägerier och penningtvätt. EU-kommissionen föreslår nu att Eppo får befogenhet att även utreda gränsöverskridande terroristbrott. Enligt kommissionen skulle en utvidgning av Eppos befogenheter kunna säkerställa sammanhängande och effektiva utredningar och åtal för terroristbrott.

Riksdagen delar kommissionens och regeringens uppfattning om att terrorism är en av de största utmaningar som våra samhällen står inför och att EU måste ta till kraftfulla åtgärder för att lösa problemet. Utskottet är dock tveksamt till om en utvidgning av Eppos är den mest effektiva lösningen för att gemensamt hantera hotet från terrorism.

Eftersom inget konkret förslag från kommissionen har presenterats än anser Riksdagen att det är för tidigt med ett slutgiltigt ställningstagande gällande en eventuell utvidgning av Eppo och att frågan behöver analyseras vidare. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 3
Justering: 2019-04-04 Debatt: 2019-04-11 Beslut: 2019-04-11

Utlåtande 2018/19:JuU19 (pdf, 507 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett EU som skyddar: ett initiativ för att utsträcka Europeiska åklagar-myndighetens befogenheter till att även omfatta gränsöverskridande terroristbrott

Betänkande 2018/19:JuU14

Riksdagen riktade två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen inom området våldsbrott och brottsoffer:

  • Regeringen bör vidta åtgärder för att skärpa straffen för den som överträder ett kontaktförbud
  • Regeringen bör inrätta en brottsofferportal till hjälp för den som drabbats av bedrägerier och identitetskapningar

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med riksdagens behandling av cirka 130 motionsförslag från allmänna motionstiden 2018 om våldsbrottsfrågor, så som våld i nära relationer, hedersrelaterat våld, tvångsäktenskap och brottsoffer. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Förslagspunkter: 71 Reservationer: 49
Justering: 2019-04-04 Debatt: 2019-04-11 Beslut: 2019-04-11

Betänkande 2018/19:JuU14 (pdf, 1247 kB) Webb-tv debatt om förslag: Våldsbrott och brottsoffer

Betänkande 2018/19:JuU11

Riksdagen riktade tolv uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen inom området sexualbrott och andra straffrättsliga frågor:

  • Regeringen bör se över straffskalorna för sexualbrott
  • Regeringen bör höja minimistraffet för våldtäkt av normalgraden till fängelse i tre år
  • Regeringen bör skärpa minimistraffet för sexuellt övergrepp till fängelse i minst sex månader
  • Regeringen bör införa en ny brottsrubricering för grovt sexuellt ofredande
  • Regeringen bör avskaffa respektive förlänga den så kallade preskriptionstiden för bland annat sexualbrott mot barn
  • Regeringen bör skyndsamt skärpa straffet för inbrottsstöld
  • Regeringen bör skyndsamt stärka det straffrättsliga skyddet för exempelvis polis, sjukvårds- och räddningstjänstpersonal, så kallad blåljusverksamhet
  • Regeringen bör skärpa straffet för övergrepp i rättssak
  • Regeringen bör skärpa straffen för brott kopplade till kriminella uppgörelser
  • Regeringen bör skärpa straffet för den som överlåter narkotika till andra
  • Regeringen bör skyndsamt införa en lag om tillträdesförbud till butiker
  • Regeringen bör föreslå en skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet

Tillkännagivandena bygger på motioner från allmänna motionstiden 2018. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag inom straffrättsliga frågor.

Förslagspunkter: 70 Reservationer: 50
Justering: 2019-04-04 Debatt: 2019-04-11 Beslut: 2019-04-11

Betänkande 2018/19:JuU11 (pdf, 1322 kB) Webb-tv debatt om förslag: Straffrättsliga frågor

Betänkande 2018/19:FöU7

När en hjälpsökande ringer samhällets alarmeringstjänst från en smart mobiltelefon skulle positionen kunna fastställas snabbt och exakt. Det finns tekniska lösningar där en persons position automatiskt skickas via mobiltelefonen till en larmoperatör när ett nödnummer rings upp. Men enligt nuvarande regler måste hjälpsökande uttryckligen godkänna positionering med hjälp av funktionerna i den smarta telefonen. Detta är dock inte alltid möjligt, till exempel om den hjälpsökande är allvarligt skadad.

Därför riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den så fort som möjligt bör se över möjligheterna att ge samhällets alarmeringstjänst tillåtelse att positionera hjälpsökandes mobiltelefoner automatiskt.

Tillkännagivandet gjordes när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om civilt försvar och krisberedskap. Riksdagen sa nej till övriga motioner i ämnet.

Förslagspunkter: 46 Reservationer: 37
Justering: 2019-04-04 Debatt: 2019-04-10 Beslut: 2019-04-11

Betänkande 2018/19:FöU7 (pdf, 1064 kB) Webb-tv debatt om förslag: Civilt försvar och krisberedskap

Betänkande 2018/19:FöU8

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om Försvarsmaktens personal. Anledningen är bland annat att flera av förslagen istället bör övervägas i arbetet med en ny försvarspolitisk inriktning. Dessutom innebär den statliga arbetsgivarpolitiken att Försvarsmakten i första hand själv ansvarar för att vara en attraktiv arbetsgivare som kan rekrytera och behålla personal.

Motionerna handlar exempelvis om personalförsörjning, mönstring, könsfördelning och andra rekryteringsfrågor inom försvaret.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 11
Justering: 2019-04-04 Debatt: 2019-04-10 Beslut: 2019-04-11

Betänkande 2018/19:FöU8 (pdf, 507 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Betänkande 2018/19:CU11

Riksdagen sa nej till cirka 100 motioner från allmänna motionstiden 2018. Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att öka bostadsbyggandet, hur byggande ska finansieras, kommunal bostadsförmedling, allmännyttiga bostadsbolag och en översyn av redovisningsreglerna. Andra områden är studentbostäder, bostäder till nyanlända, planering för ökad trygghet samt innovativt, miljövänligt och hållbart byggande. Riksdagen säger nej till motionerna eftersom det redan pågår arbete inom de aktuella områdena.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 19
Justering: 2019-04-04 Debatt: 2019-04-10 Beslut: 2019-04-11

Betänkande 2018/19:CU11 (pdf, 853 kB) Webb-tv debatt om förslag: Bostadspolitik

Betänkande 2018/19:CU7

Det bör bli enklare för nyblivna ogifta föräldrar att bekräfta vem som är pappa till barnet, bland annat genom en digital bekräftelse inom 14 dagar efter att barnet har fötts. Det anser riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att skynda på med lagändringar om detta.

Riksdagen anser också att regeringen bör gå vidare med att se över möjligheten att registrera testamenten i ett register i offentlig regi, och riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Riksdagens tillkännagivanden kommer från motioner som lämnades in under allmänna motionstiden 2018, totalt cirka 50 stycken. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag om bland annat överförmyndare och gode män samt vårdnad och umgänge.

Förslagspunkter: 28 Reservationer: 33
Justering: 2019-04-02 Debatt: 2019-04-10 Beslut: 2019-04-11

Betänkande 2018/19:CU7 (pdf, 983 kB) Webb-tv debatt om förslag: Familjerätt

Betänkande 2018/19:SfU23

Riksdagen godkände ett nytt avtal om social trygghet mellan Sverige och Filippinerna och sa därmed ja till regeringens förslag.

Avtalet innehåller bestämmelser som samordnar de båda ländernas lagstiftning om ålders- efterlevande- och invaliditetspension, arbetsskada samt sjuk- och aktivitetsersättning. Regeringen bedömer att avtalet inte ger några nya skyldigheter eller kostnader för Sveriges del.

Rörligheten mellan Sverige och Filippinerna har ökat de senaste åren. Många filippinier arbetar i Sverige och svenska företag finns etablerade i Filippinerna. Regeringen anser därför att ett avtal om social trygghet behövs för att underlätta rörligheten.

Riksdagen delar regeringens bedömning. Avtalet blir en del av svensk lag och börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-03-28 Debatt: 2019-04-09 Beslut: 2019-04-11

Betänkande 2018/19:SfU23 (pdf, 375 kB)

Betänkande 2018/19:SfU19

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om ändrade villkor för att få svenskt medborgarskap. Motionerna handlar bland annat om att förlänga tiden man måste bo i Sverige för att kunna ansöka om svenskt medborgarskap, den så kallade hemvisttiden. Andra förslag är språk- och samhällskunskapstester och egen försörjning som villkor för svenskt medborgarskap samt att förstärka medborgarskapets symbolvärde.

Enligt riksdagen finns det inte behov av några åtgärder i dessa frågor, främst med hänvisning till redan gällande regler och att arbete redan pågår.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 11
Justering: 2019-03-26 Debatt: 2019-04-09 Beslut: 2019-04-11

Betänkande 2018/19:SfU19 (pdf, 412 kB)

Betänkande 2018/19:SfU18

Riksdagen sa nej till cirka 80 motioner om arbetskraftsinvandring från allmänna motionstiden 2018. Motionerna handlar bland annat om högkvalificerad arbetskraft, handläggningstider av och villkor för arbetstillstånd, uppehållstillstånd för studerande och forskare, missbruk av regler samt de grundläggande principerna för arbetskraftsinvandring.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 20
Justering: 2019-03-26 Debatt: 2019-04-09 Beslut: 2019-04-11

Betänkande 2018/19:SfU17

Riksdagen sa nej till drygt 20 motionsyrkanden om anhöriginvandring från allmänna motionstiden 2018. Anledningen är bland annat att flera delar av migrationslagstiftningen ska ses över.

Motionerna handlar bland annat om uppehållstillstånd för make och sambo, uppskjuten invandringsprövning och försörjningskrav vid anhöriginvandring.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 7
Justering: 2019-03-26 Debatt: 2019-04-09 Beslut: 2019-04-11

Betänkande 2018/19:SfU17 (pdf, 412 kB)

Betänkande 2018/19:SfU16

Regeringen bör ta fram ett förslag som möjliggör utvisning på grund av brott i fler fall än i dag.

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över lagstiftningen på området.

Riksdagen anser att utlänningar som begår grova brott bör kunna utvisas oavsett om det finns risk för återfallsbrottslighet eller inte. Utvisning bör också kunna komma i fråga oftare när det gäller till exempel brott med hat- och hedersmotiv.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om migration och asylpolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 19 Reservationer: 49
Justering: 2019-03-28 Debatt: 2019-04-09 Beslut: 2019-04-11

Betänkande 2018/19:SfU16 (pdf, 1190 kB) Webb-tv debatt om förslag: Migration och asylpolitik

Betänkande 2018/19:CU10

Riksdagen sa nej till cirka 30 motioner om konsumenträtt från den allmänna motionstiden 2018. Anledningen är främst tidigare ställningstaganden och att det redan pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om telefonförsäljning, reklam som riktar sig till barn och lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam. Andra områden i motionerna är köp av levande djur, bindningstider för konsumentavtal, småhusentreprenad och snabblån.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 12
Justering: 2019-03-26 Debatt: 2019-04-04 Beslut: 2019-04-04

Betänkande 2018/19:CU10 (pdf, 800 kB) Webb-tv debatt om förslag: Konsumenträtt

Betänkande 2018/19:TU10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om elektronisk kommunikation, LEK, och radioutrustningslagen. Förslaget innebär att svensk lagstiftning anpassas till två EU-förordningar, dels den så kallade Berec-förordningen, dels EASA:s nya grundförordning. Ändringarna är nödvändiga för att uppfylla de rättsliga kraven från EU.

Bland annat ska LEK ändras så att tillsynsmyndigheten Post- och telestyrelsens sanktionsmöjligheter även ska gälla de nya EU-reglerna om ett tak för hur mycket konsumenter kan debiteras för så kallad reglerad kommunikation inom EU. Det kan exempelvis vara roaming med telefonen.

Regeringen föreslår även att toppdomänlagen ändras och att Post- och telestyrelsens förskrifter om förval och prefixval slutar att gälla. Anledningen är att föreskrifterna grundar sig i numera upphävda bestämmelser.

Lagändringarna börjar gälla den 15 maj 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-03-26 Debatt: 2019-04-03 Beslut: 2019-04-03

Betänkande 2018/19:TU10 (pdf, 885 kB)

Betänkande 2018/19:TU5

Regeringen bör arbeta för att lokala, regionala och nationella investeringar i infrastruktur i större utsträckning samordnas och samverkar med varandra för att nyttan av investeringarna blir så stor som möjligt. Det tycker riksdagen som därför riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, om det till regeringen.

Beslutet om tillkännagivande kom när riksdagen behandlade cirka 300 motioner om att rusta upp och bygga ut olika vägar och järnvägar runt om i landet. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom flera av de områden som förslagen handlar om.

Riksdagen har också behandlat tre skrivelser från regeringen. Det är dels regeringens nationella planering för transportinfrastrukturen, och dels regeringens skrivelser om två rapporter från Riksrevisionen. Rapporterna handlar om Trafikverkets stöd till forskning och innovation samt om ett nytt signalsystem för järnvägen. Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

Förslagspunkter: 24 Reservationer: 44
Justering: 2019-03-28 Debatt: 2019-04-04 Beslut: 2019-04-11

Betänkande 2018/19:TU5 (pdf, 1891 kB) Webb-tv debatt om förslag: Infrastrukturfrågor

Betänkande 2018/19:MJU9

Riksdagen riktade två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen inom området naturvård och biologisk mångfald:

  • Regeringen bör införa licensjakt på säl bland annat eftersom sälstammen ökar och hotar fiskbestånden och det kustnära fisket i Östersjön
  • Regeringen bör modernisera lagstiftningen om genetiskt modifierade organismer, GMO, och göra den teknikneutral

Förslagen om tillkännagivanden kom när riksdagen behandlade ett 90-tal motioner inom området naturvård, skydd av områden och biologisk mångfald. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i flera av de andra frågorna som motionerna tar upp.

Förslagspunkter: 24 Reservationer: 40
Justering: 2019-03-26 Debatt: 2019-04-03 Beslut: 2019-04-04

Betänkande 2018/19:MJU9 (pdf, 1009 kB) Webb-tv debatt om förslag: Naturvård och biologisk mångfald

Betänkande 2018/19:JuU15

Barn under 15 år som misstänks för brott ställs inte inför rätta. Vid särskilt allvarliga brott kan skuldfrågan ändå prövas i domstol, vid så kallad bevistalan. Riksdagen anser att regeringen bör utreda systemet med bevistalan så att åklagare i högre utsträckning får avgöra om skuldfrågan ska prövas. Riksdagen riktar därför ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Riksdagen konstaterar att barn inte ska straffas, men när skuldfrågan inte prövas kan det misstänkta barnet heller aldrig rentvås. Om fel person utpekas leder det inte bara till att ett oskyldigt barn stämplas som förövare, dessutom går den riktiga gärningsmannen fri.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om unga lagöverträdare. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 12
Justering: 2019-03-28 Debatt: 2019-04-03 Beslut: 2019-04-03

Betänkande 2018/19:JuU15 (pdf, 596 kB) Webb-tv debatt om förslag: Unga lagöverträdare

Betänkande 2018/19:JuU12

Riksdagen anser att regeringen bör utreda ett antal frågor om vittnen. Riksdagen anser att det är mycket angeläget att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. En avgörande del av detta är att kunna genomföra rättegångar på ett effektivt och rättssäkert sätt och att vittnen kan och vågar vittna. Riksdagen riktade därför tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att se över lagstiftningen om vittnen.

  • Regeringen överväga att införa ett system med så kallade kronvittnen. Det innebär att man inför en möjlighet till viss strafflindring för en person som döms för brott förutsatt att han eller hon medverkar vid utredning kring andra personers brottslighet.
  • Regeringen bör därför utreda möjlighet till anonymitet i domstol vid allvarlig brottslighet, till exempel när det finns allvarliga hot från gäng.
  • Arbetet med vittnesskydd bör förstärkas. Den långsiktiga målsättningen ska vara att alla vittnen kan lita på det skydd som samhället erbjuder.

Riksdagen riktade även tillkännagivanden till regeringen om att ta bort tillståndskravet för polisens kameraövervakning och att se över regelverket för förundersökningsbegränsning.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om processrättsliga frågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 35 Reservationer: 23
Justering: 2019-03-28 Debatt: 2019-04-03 Beslut: 2019-04-03

Betänkande 2018/19:JuU12 (pdf, 928 kB) Webb-tv debatt om förslag: Processrättsliga frågor

Betänkande 2018/19:UbU12

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om vuxenutbildning från allmänna motionstiden 2018. Anledningen är bland annat gällande regler och att arbete redan pågår när det gäller flera av de frågor motionerna tar upp. Motionerna berör bland annat kommunal vuxenutbildning, svenska för invandrare och utbildning på yrkeshögskolan.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 24
Justering: 2019-03-28 Debatt: 2019-04-03 Beslut: 2019-04-03

Betänkande 2018/19:UbU12 (pdf, 560 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vuxenutbildning

Betänkande 2018/19:NU9

Regeringen ska få möjlighet att förändra statens ägande i Telia när bolaget genomför ett så kallat återköpsprogram. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt förslaget vill regeringen godkänna att Telia minskar sitt aktiekapital genom att köpa tillbaka aktier på börsen och sedan dra bort dem från marknaden. Eftersom det i sin tur kan innebära att statens ägande ökar så vill regeringen också kunna minska aktieinnehavet till som lägst nuvarande nivå om drygt 37 procent. För att kunna genomföra detta behöver riksdagen ge regeringen de befogenheterna. 

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att se över hur staten kan avveckla sitt ägande i Telia på sikt. Anledningen är bland annat att statens huvudsakliga uppgift inte är att äga och driva bolag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2019-03-28 Debatt: 2019-04-03 Beslut: 2019-04-03

Betänkande 2018/19:NU9 (pdf, 1253 kB) Webb-tv debatt om förslag: Återköpsprogram av aktier i Telia Company AB