Sök
67 759 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, sorterat efter relevans
- Dokument & lagar
Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen
Betänkande 2023/24:AU3
Riksdagen sa nej till 90 förslag i motioner om bland annat Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt arbetslöshetsförsäkringen. Utskottet hänvisar till att det redan pågår arbete inom respektive område.
Samtliga motioner inkom under den allmänna motionstiden 2023.
- Behandlade dokument
- 32
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 21
- Anföranden och repliker
- 63, 198 minuter
- Justering
- 2023-12-07
- Bordläggning
- 2023-12-13
- Debatt
- 2023-12-14
- Beslut
- 2023-12-19
- Dokument & lagar
Ekonomiska sanktioner mot terrorism
Betänkande 2023/24:JuU2
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om frysning av tillgångar för att förhindra och motverka finansiering av terrorhandlingar. Den nya lagen innebär att tillgångar kan frysas för den som skäligen kan misstänkas för brott enligt terroristbrottslagen, eller den som har dömts för brott enligt terroristbrottslagen.
Även den som på grund av innehållet i en utländsk brottsutredning, eller den som skäligen kan misstänkas för att i en annan stat ha begått brott som motsvarar brott enligt terroristbrottslagen, ska omfattas av lagen.
Det blir också möjligt att besluta om att tillfälligt frysa tillgångar för någon som listats av FN:s säkerhetsråd eller sanktionskommitté.
De nya bestämmelserna syftar till att Sverige ska uppfylla sina internationella förpliktelser på sanktionsområdet och börjar gälla den 1 januari 2024.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 27 minuter
- Justering
- 2023-10-26
- Bordläggning
- 2023-11-07
- Debatt
- 2023-11-08
- Beslut
- 2023-11-15
- Dokument & lagar
Ett hållbart mediestöd för hela landet
Betänkande 2023/24:KU3
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om mediestöd. Den nya lagen innehåller bestämmelser om syftet med mediestöd, om grundläggande förutsättningar för mediestöd och om mediestödsnämnden.
Lagen börjar gälla den 1 januari 2024.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 14, 89 minuter
- Justering
- 2023-11-09
- Bordläggning
- 2023-11-14
- Debatt
- 2023-11-15
- Beslut
- 2023-11-15
- Dokument & lagar
Effektivare verktyg vid inre utlänningskontroll
Betänkande 2023/24:SfU6
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att införa en möjlighet att kroppsvisitera en utlänning för att söka efter pass och andra identitetshandlingar och möjlighet att omhänderta sådana handlingar – vid en inre utlänningskontroll. Riksdagen sa också ja till förslaget att det ska förtydligas att en utlänning under vissa förutsättningar får tas med för utredning av hans eller hennes rätt att vistas i Sverige. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 16, 66 minuter
- Justering
- 2023-11-09
- Bordläggning
- 2023-11-21
- Debatt
- 2023-11-22
- Beslut
- 2023-11-22
- Dokument & lagar
Effektivare luftkvalitetsarbete
Betänkande 2023/24:MJU3
Regeringen får utfärda bestämmelser om att kommuner ska vara skyldiga att upprätta en förebyggande luftkvalitetsstrategi.
Förut påbörjades arbetet med luftkvaliteten först när en överträdelse av en miljökvalitetsnorm konstaterats. De nya reglerna innebär att arbetet med luftkvaliteten kan påbörjas tidigare.
Regeringen får även bestämma regler om hur åtgärdsprogrammen ska tillgängliggöras och följas upp.
Målet med de nya reglerna är att utveckla arbetet med luftkvaliteten i Sverige.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2024.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2023-10-03
- Bordläggning
- 2023-10-24
- Debatt
- 2023-10-25
- Beslut
- 2023-10-25
- Dokument & lagar
Extra ändringsbudget för 2023 – Ytterligare försvarsmateriel till Ukraina
Betänkande 2023/24:FiU27
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att skänka försvarsmateriel till Ukraina i form av ammunition, reservdelar till tidigare skänkt materiel, kommunikationsutrustning och infanterimateriel, såsom personlig utrustning och vapen för infanteristrid – som kan avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid, till ett värde om högst 1 657 000 000 kronor.
Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina innebär enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 43 minuter
- Justering
- 2023-10-24
- Bordläggning
- 2023-10-24
- Debatt
- 2023-10-25
- Beslut
- 2023-10-25
- Dokument & lagar
Statens budget för 2024
Betänkande 2023/24:FiU10
Den 20 december 2023 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2024. I finansutskottets sammanställning FiU10 finns alla beslut om inkomster, utgiftsområden och anslag. FiU10 anmäldes i kammaren och sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget överlämnades till regeringen.
- Justering
- 2023-12-20
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Betänkande 2023/24:FiU4
Cirka 20,4 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet för statsskuldsräntor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om räntor på statsskulden, oförutsedda utgifter och Riksgäldskontorets provisionsutgifter i samband med upplåning och skuldförvaltning. Det största anslaget i utgiftsområdet, 20,3 miljarder kronor, är räntor på statsskulden. Riksdagens beslut innebär att anslaget minskas med 14,7 miljarder jämfört med vad som totalt anvisades 2023. Orsaken till minskningen är att stora valutaförluster under 2023 bedöms övergå till valutavinster under 2024.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2023-12-14
- Bordläggning
- 2023-12-19
- Debatt
- 2023-12-20
- Beslut
- 2023-12-20
- Dokument & lagar
Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2022
Betänkande 2023/24:FiU6
Riksdagen har behandlat en årlig skrivelse från regeringen som handlar om AP-fondernas verksamhet. Riksdagen delar regeringens bedömning att buffertfonderna har uppfyllt rollen som buffert i inkomstpensionssystemet och att fonderna har bidragit positivt till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Riksdagen konstaterar att regeringen bedömer att Första–Fjärde AP-fonderna har uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt, liksom att Sjätte och Sjunde AP-fonderna infriat regeringens förväntningar på fonderna när det gäller hållbarhetsfrågor. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 20 minuter
- Justering
- 2023-11-07
- Bordläggning
- 2023-11-14
- Debatt
- 2023-11-15
- Beslut
- 2023-11-15
- Dokument & lagar
Nya trafikförsäkringsregler – stärkt skydd för dem som skadas i trafiken
Betänkande 2023/24:CU6
Flertalet elsparkcyklar i trafiken kommer omfattas av krav på trafikförsäkring. Det är en av de åtgärder som ska stärka skyddet för den som skadas i trafiken, enligt ett lagförslag från regeringen. Förslaget omfattar bland annat även ett så kallat insolvensgarantisystem. Det innebär att den som skadats får ersättning även om hens trafikförsäkringsgivare går i konkurs.
Riksdagen sa ja till förslaget, som bygger på ett EU-direktiv från 2021. De nya reglerna börjar gälla den 23 december 2023, med undantag av insolvensgarantisystemet som ska börja gälla vid den tidpunkt som regeringen bestämmer.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 1, 4 minuter
- Justering
- 2023-11-09
- Bordläggning
- 2023-11-14
- Debatt
- 2023-11-15
- Beslut
- 2023-11-15
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens hantering av mängdbrott
Betänkande 2023/24:JuU7
Riksrevisionen har granskat om Polismyndighetens hantering av mängdbrott är effektiv. Resultatet av granskningen presenteras i rapporten Polisens hantering av mängdbrott – en verksamhet vars förmåga behöver förstärkas. I rapporten lämnar Riksrevisionen rekommendationer till Polismyndigheten.
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning. I skrivelsen redogörs för åtgärder som Polismyndigheten har vidtagit inom ramen för ett större förändringsarbete som tar sikte på hur myndigheten arbetar med mängdbrott. Riksdagen ser positivt på de redovisade åtgärderna och bedömer att de innebär att Riksrevisionens rekommendationer tas om hand på ett adekvat sätt. Av skrivelsen framgår också att regeringen har för avsikt att särskilt följa upp vilka åtgärder Polismyndigheten vidtar för att förstärka utredningsförmågan kopplat till mängdbrott.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 50 minuter
- Justering
- 2023-11-16
- Bordläggning
- 2023-11-21
- Debatt
- 2023-11-22
- Beslut
- 2023-11-22
- Dokument & lagar
Ersättning för Riksbankens deltagande i Internationella valutafondens (IMF) finansieringslösning avseende skuldavskrivning beträffande Somalia
Betänkande 2023/24:FiU19
Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om överföring av medel från statens budget till Riksbanken som ersättning för Riksbankens deltagande i avskrivningen av Somalias skuld till Internationella valutafonden (IMF).
Bakgrunden är att riksdagen i maj 2020 medgav att Riksbanken för Sveriges del deltog i IMF:s finansieringslösning för avskrivning av Somalias skuld till IMF. Riksbanken bidrog med 1,6 miljoner särskilda dragningsrätter, vilket är ett slags referensvaluta som används i internationella transaktioner. Det som motsvarar cirka 21 miljoner kronor.
Europeiska centralbanken har i efterhand gjort bedömningen att finansieringslösningen strider mot förbudet mot monetär finansiering, och att finansieringen behöver korrigeras.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 1, 5 minuter
- Justering
- 2023-11-14
- Bordläggning
- 2023-11-21
- Debatt
- 2023-11-22
- Beslut
- 2023-11-22
- Dokument & lagar
Näringsförbud till följd av förbud att bedriva näringsverksamhet som har meddelats i en annan stat
Betänkande 2023/24:CU8
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att näringsförbud i en annan stat också ska tas med i en domstols bedömning om näringsförbud ska ges i Sverige. Även utländska förbud och förhållanden ska alltså få betydelse vid prövningen.
Domstolen ska också ta hänsyn till om näringsidkaren grovt har misskött sin verksamhet i en annan stat.
Lagändringen bygger på ett EU-direktiv och ska börja gälla den 1 januari 2024.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 1, 6 minuter
- Justering
- 2023-11-16
- Bordläggning
- 2023-11-21
- Debatt
- 2023-11-22
- Beslut
- 2023-11-22
- Dokument & lagar
Försvarspolitik och totalförsvar
Betänkande 2023/24:FöU6
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om försvarspolitik och totalförsvar från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlade till exempel om det militära och civila försvaret, försvarsmaterielförsörjning och internationellt samarbete. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 21
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 20
- Anföranden och repliker
- 32, 134 minuter
- Justering
- 2024-02-01
- Bordläggning
- 2024-02-06
- Debatt
- 2024-02-07
- Beslut
- 2024-02-07
- Dokument & lagar
Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Frankrike
Betänkande 2023/24:SkU4
Riksdagen sa ja till en ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Frankrike. Syftet med avtalet är bland annat att undvika dubbelbeskattning och att förhindra skatteflykt när det gäller skatter på inkomst och på förmögenhet.
Ändringen innebär att de minimistandarder på skatteavtalsområdet som tagits fram inom ramen för OECD/G20:s projekt för att motverka skattebaserosion och vinstflyttning, införs i skatteavtalet.
De nya bestämmelserna börjar att gälla den dag regeringen bestämmer.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2023-11-09
- Bordläggning
- 2023-11-14
- Debatt
- 2023-11-15
- Beslut
- 2023-11-15
- Dokument & lagar
Fortsatt giltighet av lagen om vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa
Betänkande 2023/24:UbU4
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förlänga giltighetstiden för en tillfällig lag som reglerar vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa. Registren som berörs innehåller personuppgifter och fungerar som underlag för viktig forskning gällande till exempel cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes.
Syftet med att förlänga giltighetstiden är att bibehålla förutsättningarna för att kunna fortsätta utföra forskningen i väntan på förslag om en långsiktig reglering av forskningsdatabaser och en ny lagstiftning kan ersätta den tillfälliga lagen.
Lagändringen ska gälla till och med den 31 december 2024.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2023-11-07
- Bordläggning
- 2023-11-14
- Debatt
- 2023-11-15
- Beslut
- 2023-11-15
- Dokument & lagar
Utökad rätt för elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan att läsa nationella minoritetsspråk
Betänkande 2023/24:UbU3
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att elever i gymnasieskolan som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning utan krav på att eleven har förkunskaper i språket.
De nya reglerna ska gälla både gymnasieskolan och den anpassade gymnasieskolan och innebär att gymnasieelever nu får samma möjlighet till modersmålsundervisning som elever i grundskolan.
Beslutet innehåller även en ändring av benämningen på det dokument som en elev ska få efter att ha genomfört en utbildning i den anpassade gymnasieskolan. Dokumentet ska benämnas gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola.
De nya reglerna om modersmålsundervisning börjar gälla gymnasieutbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. Den nya benämningen av gymnasiebevis i anpassad gymnasieskola börjar gälla den 1 januari 2024.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Justering
- 2023-11-07
- Bordläggning
- 2023-11-14
- Debatt
- 2023-11-15
- Beslut
- 2023-11-15
- Dokument & lagar
Nya verksamheter i utsläppshandelssystemet
Betänkande 2023/24:MJU4
Inom EU finns ett utsläppshandelssystem som innebär att vissa verksamheter är skyldiga att kompensera för sina utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Syftet med systemet är att utsläppen av växthusgaser ska minska. EU:s regelverk om utsläppshandelssystemet har nyligen ändrats. Ändringarna innebär bland annat att utsläppshandelssystemet utvidgas så att också sjöfarten omfattas av systemet. För att genomföra förändringarna i utsläppshandelssystemet i Sverige krävs det vissa lagändringar. Riksdagen sade därför ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om vissa utsläpp av växthusgaser. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2023-11-07
- Bordläggning
- 2023-11-14
- Debatt
- 2023-11-15
- Beslut
- 2023-11-15
- Dokument & lagar
Vissa frågor om justitieråd och om advokater
Betänkande 2023/24:JuU3
Pensionerade justitieråd ska tillfälligt få tjänstgöra i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen i större utsträckning än tidigare. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Tidigare fick den som avgått med ålderspension från sin anställning som justitieråd tjänstgöra som ersättare om ett justitieråd på grund av sjukdom eller liknande omständighet inte haft möjlighet att tjänstgöra i Högsta domstolen.
Målet med de nya reglerna är att ge de högsta domstolarna bättre förutsättningar att kunna fullgöra sina uppgifter vid oförutsedda arbetstoppar.
Vidare höjs den straffavgift som advokater kan tilldelas om de har brutit mot god advokatsed. Beloppsgränsen för straffavgiften har varit densamma under drygt 25 år. I det nya förslaget höjs den lägsta möjliga avgiften till 10 000 kronor och den högsta avgiften till 250 000 kronor.
De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2024.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2023-10-26
- Bordläggning
- 2023-11-07
- Debatt
- 2023-11-08
- Beslut
- 2023-11-15
- Dokument & lagar
Ändrade belopp i euro i försäkringsrörelselagen
Betänkande 2023/24:FiU14
Vissa bestämmelser i försäkringsrörelselagen där belopp anges i euro ska höjas. Förslaget gäller bestämmelserna om undantag från lagens tillämpningsområde, definitionen av stora risker och bestämmelserna om garantibelopp. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Ändringarna föreslås med anledning av att Europeiska kommissionen har reviderat motsvarande belopp i det EU-rättsliga regelverket. Genom ändringarna får kommissionens uppmaning om revidering av de olika beloppen fullt ut genomslag i svensk rätt.
Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2023-10-26
- Bordläggning
- 2023-11-07
- Debatt
- 2023-11-08
- Beslut
- 2023-11-15