Dokument & lagar (62 369 träffar)

Betänkande 2018/19:MJU11

Det obligatoriska kravet på att djurstallar ska förprövas bör tas bort och reglerna för hur djurstallar ska byggas bör förenklas. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Kravet på att det ska ske en förprövning innan djurstallar byggs, byggs till eller ändras finns för att förebygga djurskyddsproblem. Riksdagen anser dock att förprövningen kan avskaffas, eftersom de som håller djur gör det med djurens bästa för ögonen. Riksdagen anser också att reglerna för hur djurstallar ska byggas är för detaljerade och att de bör ändras för att istället fokusera på djurstallarnas funktion och hur bra djuren får det där.

Riksdagens tillkännagivande kom när riksdagen behandlade cirka 70 motionsyrkanden inom området djurskydd från den allmänna motionstiden 2018. Riksdagen sa nej till övriga motioner på grund av de regler som gäller inom området och att arbete redan pågår. Motionerna handlar bland annat om arbetet mot antibiotikaresistens, offentlig kontroll, djurskydd, konkurrenskraft samt märkning och registrering av katter.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 25
Justering: 2019-04-09 Debatt: 2019-04-24 Beslut: 2019-04-24

Betänkande 2018/19:MJU11 (pdf, 749 kB) Webb-tv debatt om förslag: Djurskydd

Betänkande 2018/19:AU11

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om a-kassorna tillämpar arbetslöshetsförsäkringen på liknande sätt. Riksrevisionen konstaterar att det finns skillnader i hur a-kassorna beslutar om rätt till arbetslöshetsersättning och drar slutsatsen att regelverket tolkas olika. Revisionen rekommenderar därför bland annat att regeringen ser över det uppdrag Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har att förtydliga reglerna i försäkringen.

Regeringen delar Revisionens uppfattning att det är viktigt att arbetslöshetsförsäkringen tillämpas likvärdigt och håller med om att regelverket behöver förtydligas. Riksdagen instämmer i detta. 

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-04-11 Debatt: 2019-04-24 Beslut: 2019-04-24

Betänkande 2018/19:AU11 (pdf, 331 kB)

Betänkande 2018/19:SoU9

Regeringen bör utreda möjligheterna att inrätta barn- och familjecentraler där personer som på olika sätt jobbar med barn och unga arbetar tillsammans. Det tycker riksdagen som riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, om det till regeringen.

Det är viktigt att så tidigt som möjligt identifiera barn och unga som riskerar att drabbas av exempelvis psykisk ohälsa. Ett sätt att uppnå detta är enligt riksdagen att skapa förutsättningar för ett tätare samarbete mellan personer som arbetar med barn och unga. En sådan organisationsform är barn- och familjecentraler. Riksdagen vill därför att regeringen utreder hur detta samarbete kan underlättas oavsett var i landet det sker.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2018 om socialtjänst- och barnfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner i ämnet.

Förslagspunkter: 40 Reservationer: 75
Justering: 2019-04-09 Debatt: 2019-04-24 Beslut: 2019-04-24

Betänkande 2018/19:SoU9 (pdf, 1301 kB) Webb-tv debatt om förslag: Socialtjänst- och barnfrågor

Betänkande 2018/19:KrU15

Riksdagen sa nej till motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 inom området civila samhället och trossamfund.

Motionsförslagen handlar bland annat om stöd till trossamfund, samordning av interreligiösa råd, bidrag till det civila samhället, förenklade regler för administration, hinder för engagemang, att sprida goda exempel, civilsamhället och integration, säkerhet i lokaler, äldres ensamhet, ideella föreningar och konkurrensrätten samt allmänna samlingslokaler. Skälen till att riksdagen sa nej till förslagen är främst att utredningar samt annat arbete pågår med frågorna.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 15
Justering: 2019-04-11 Debatt: 2019-04-24 Beslut: 2019-04-24

Betänkande 2018/19:KrU15 (pdf, 577 kB) Webb-tv debatt om förslag: Civila samhället inklusive trossamfund

Betänkande 2018/19:JuU13

Riksdagen riktade fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen inom området kriminalvård:

  • Kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott bör förstärkas.
  • Ett nationellt exitprogram för personer som vill lämna det kriminella livet bör införas.
  • En särskild enhet inom Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga som begått grova brott.
  • Kriminalvården ska öka samarbetet med andra länder för att få fler utländska medborgare att avtjäna straffet i hemlandet.

Beslutet om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018. Riksdagen sa nej till övriga motioner om kriminalvårdsfrågor.

Förslagspunkter: 34 Reservationer: 26
Justering: 2019-04-11 Debatt: 2019-04-25 Beslut: 2019-04-25

Betänkande 2018/19:JuU13 (pdf, 792 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kriminalvårdsfrågor

Betänkande 2018/19:JuU10

Riksdagen riktade tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen inom polisfrågor:

  • Regeringen bör verka för att återinrätta vissa specialenheter inom Polismyndigheten, så som särskilda sexualbrottsgrupper och specialiserade narkotikapoliser
  • Regeringen bör skyndsamt begränsa antalet godkända id-handlingar i syfte att minska antalet bedrägerier och annan IT-relaterad brottslighet
  • Regeringen bör utöka rätten till kränkningsersättning för poliser

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med riksdagens behandling av cirka 250 motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 om polisfrågor, så som polisens organisation och arbetsuppgifter. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Förslagspunkter: 69 Reservationer: 86
Justering: 2019-04-11 Debatt: 2019-04-25 Beslut: 2019-04-25

Betänkande 2018/19:JuU10 (pdf, 1973 kB) Webb-tv debatt om förslag: Polisfrågor

Betänkande 2018/19:CU14

EU:s förordningar om makars och registrerade partners förmögenhetsförhållanden har börjat gälla i Sverige. För att tillämpningen ska fungera i praktiken behöver en svensk lag med kompletterande bestämmelser införas.

Det blir allt vanligare att makar eller sambor har anknytning till ett annat land, till exempel genom att de har egendom utomlands. Vid exempelvis en bodelning kan anknytningar till flera länder innebära praktiska och juridiska svårigheter. Syftet med EU-förordningarna är att skapa ett gemensamt regelverk bland annat när det gäller i vilket land och enligt vilket lands lag sådana frågor ska prövas.

För att få en mer lättöverskådlig lagstiftning på området ska även befintliga svenska regler utöver det som förordningarna anger samlas i den nya lagen. Det gäller även regler som rör sambor.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2019-04-11 Debatt: 2019-04-24 Beslut: 2019-04-24

Betänkande 2018/19:CU14 (pdf, 3734 kB) Webb-tv debatt om förslag: Makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer

Betänkande 2018/19:KU35

Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten samverkar vid servicekontor för att erbjuda medborgarna hjälp med sina olika frågor på ett och samma ställe. Regeringen har föreslagit lagändringar som kommer att innebära att den lokala statliga servicen som erbjuds vid servicekontoren ska samlas i en sammanhållen organisation som Statens servicecenter ska ansvara för. Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket ska bli skyldiga att ansluta sig till den nya organisationen. I framtiden kan även andra myndigheter, som Arbetsförmedlingen, komma att ingå i den nya organisationen. Men det behöver utredas först.

När Statens servicecenter tar över ansvaret för servicekontoren bedömer regeringen också att det behövs en ny bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen som reglerar vilka sekretessregler som ska gälla för de handlingar som lämnas in till eller upprättas vid Statens servicecenter. Myndigheten ska då använda samma sekretessbestämmelser som gäller hos den myndighet för vilken handlingen har tagits emot eller upprättats. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2019.

Riksdagen sa samtidigt nej till sju andra motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 om bland annat bättre tillgång till statlig service. Anledningen är bland annat att det redan pågår en kartläggning av vilken statlig service som erbjuds i länen och kommunerna.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2019-04-11 Debatt: 2019-04-24 Beslut: 2019-04-24

Betänkande 2018/19:KU35 (pdf, 709 kB) Webb-tv debatt om förslag: Samlad struktur för tillhandahållande av lokal statlig service

Betänkande 2018/19:KU31

Riksdagen sa nej till cirka 40 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2018 om kommunala och regionala frågor. Motionerna handlar bland annat om kommunal samverkan, antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige, byte av partitillhörighet, partistöd och kommunal misstroendeförklaring. Anledningen är bland annat att arbete och utredningar redan pågår samt att nya lagar inom området har börjat gälla.

Förslagspunkter: 20 Reservationer: 12
Justering: 2019-04-11 Debatt: 2019-04-24 Beslut: 2019-04-24

Betänkande 2018/19:KU31 (pdf, 662 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommunala och regionala frågor

Betänkande 2018/19:UU11

Riksdagen har behandlat riksdagsstyrelsens redogörelse för verksamheten inom den Parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (PA-UfM) och den svenska delegationens arbete under första halvan av 2018. Den parlamentariska församlingen är en mötesplats för parlamentariker från EU och medelhavsländerna. Målet för församlingen är att skapa fred, stabilitet och välstånd runt Medelhavet.

Under första halvan av 2018 har bland annat frågor om bekämpande av terrorism och våldsam extremism och internationellt samarbete inom migration och flyktingfrågor prioriterats i arbetet.

Utskottet noterar att då arbetet i församlingen har skett med låg intensitet under flera år så har talmannen beslutat att inte utse en ny svensk delegation för åren 2018-2022. Riksdagen kommer fortsättningsvis att vara medlem i organisationen men inte delta aktivt i arbetet.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-04-11 Debatt: 2019-04-25 Beslut: 2019-04-25

Betänkande 2018/19:UU11 (pdf, 307 kB)

Betänkande 2018/19:UU7

Riksdagen har behandlat riksdagsstyrelsens redogörelse om Interparlamentariska unionen (IPU). Redogörelsen går igenom verksamheten inom IPU under 2018 och den svenska delegationens arbete. IPU har bland annat behandlat frågor som rör FN:s globala hållbarhetsmål, särskilt inom området migration och flyktingskydd. Andra frågor man har arbetat med är att öka kvinnors deltagande i politiken, att motverka sexuella trakasserier och övergrepp samt att bekämpa sexuellt våld i FN:s fredsbevarande insatser.

Riksdagen välkomnar att den svenska IPU-delegationen genom sitt arbete verkar för demokrati och mänskliga rättigheter, samt stärker parlamentens roll. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-04-11 Debatt: 2019-04-25 Beslut: 2019-04-25

Betänkande 2018/19:UU7 (pdf, 304 kB) Webb-tv debatt om förslag: Interparlamentariska unionen (IPU)

Betänkande 2018/19:KU25

Riksdagen sa nej till cirka 40 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2018. Motionerna handlar bland annat om valsedlar, valhemlighet, valsäkerhet och rösträkning samt legitimationskrav vid röstning. Andra områden är valhemlighet för personer med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning, rösträttsålder samt skilda valdagar.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 10
Justering: 2019-04-09 Debatt: 2019-04-24 Beslut: 2019-04-24

Betänkande 2018/19:KU25 (pdf, 518 kB) Webb-tv debatt om förslag: Valfrågor

Betänkande 2018/19:KU24

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om minoritetsfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår eller att riksdagen inte tycker att det finns behov av några åtgärder i dessa frågor.

Motionerna handlar exempelvis om att bevara älvdalskan som språk, att utreda om teckenspråk ska bli ett minoritetsspråk och att införa ett romskt förvaltningsområde. Andra områden är att inrätta en ny myndighet för nationella minoriteter och att stärka samers rättigheter och inflytande.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 6
Justering: 2019-04-09 Debatt: 2019-04-24 Beslut: 2019-04-24

Betänkande 2018/19:KU24 (pdf, 1226 kB) Webb-tv debatt om förslag: Minoritetsfrågor

Betänkande 2018/19:KrU14

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om public service-frågor. Anledningen är bland annat pågående arbete med att utforma förslag till sändningstillstånd för perioden 2020-2025 och andra utredningar på området.

Motionerna handlar exempelvis om formerna för uppdraget till radio och tv i allmänhetens tjänst, uppdragets innehåll, frågor om sponsring och nordiskt samarbete.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 8
Justering: 2019-04-04 Debatt: 2019-04-11 Beslut: 2019-04-24

Betänkande 2018/19:KrU14 (pdf, 460 kB) Webb-tv debatt om förslag: Public service-frågor

Utlåtande 2018/19:JuU19

Riksdagen har granskat ett så kallat meddelande från EU-kommissionen om en utvidgning av Europeiska åklagarmyndighetens (Eppo) befogenheter till att även omfatta gränsöverskridande terroristbrott.

Eppo inrättades 2017 och har i uppgift att utreda och lagföra brott som påverkar unionens ekonomiska intressen, till exempel bedrägerier och penningtvätt. EU-kommissionen föreslår nu att Eppo får befogenhet att även utreda gränsöverskridande terroristbrott. Enligt kommissionen skulle en utvidgning av Eppos befogenheter kunna säkerställa sammanhängande och effektiva utredningar och åtal för terroristbrott.

Riksdagen delar kommissionens och regeringens uppfattning om att terrorism är en av de största utmaningar som våra samhällen står inför och att EU måste ta till kraftfulla åtgärder för att lösa problemet. Utskottet är dock tveksamt till om en utvidgning av Eppos är den mest effektiva lösningen för att gemensamt hantera hotet från terrorism.

Eftersom inget konkret förslag från kommissionen har presenterats än anser Riksdagen att det är för tidigt med ett slutgiltigt ställningstagande gällande en eventuell utvidgning av Eppo och att frågan behöver analyseras vidare. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 3
Justering: 2019-04-04 Debatt: 2019-04-11 Beslut: 2019-04-11

Utlåtande 2018/19:JuU19 (pdf, 507 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett EU som skyddar: ett initiativ för att utsträcka Europeiska åklagar-myndighetens befogenheter till att även omfatta gränsöverskridande terroristbrott

Betänkande 2018/19:JuU14

Riksdagen riktade två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen inom området våldsbrott och brottsoffer:

  • Regeringen bör vidta åtgärder för att skärpa straffen för den som överträder ett kontaktförbud
  • Regeringen bör inrätta en brottsofferportal till hjälp för den som drabbats av bedrägerier och identitetskapningar

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med riksdagens behandling av cirka 130 motionsförslag från allmänna motionstiden 2018 om våldsbrottsfrågor, så som våld i nära relationer, hedersrelaterat våld, tvångsäktenskap och brottsoffer. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Förslagspunkter: 71 Reservationer: 49
Justering: 2019-04-04 Debatt: 2019-04-11 Beslut: 2019-04-11

Betänkande 2018/19:JuU14 (pdf, 1247 kB) Webb-tv debatt om förslag: Våldsbrott och brottsoffer

Betänkande 2018/19:JuU11

Riksdagen riktade tolv uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen inom området sexualbrott och andra straffrättsliga frågor:

  • Regeringen bör se över straffskalorna för sexualbrott
  • Regeringen bör höja minimistraffet för våldtäkt av normalgraden till fängelse i tre år
  • Regeringen bör skärpa minimistraffet för sexuellt övergrepp till fängelse i minst sex månader
  • Regeringen bör införa en ny brottsrubricering för grovt sexuellt ofredande
  • Regeringen bör avskaffa respektive förlänga den så kallade preskriptionstiden för bland annat sexualbrott mot barn
  • Regeringen bör skyndsamt skärpa straffet för inbrottsstöld
  • Regeringen bör skyndsamt stärka det straffrättsliga skyddet för exempelvis polis, sjukvårds- och räddningstjänstpersonal, så kallad blåljusverksamhet
  • Regeringen bör skärpa straffet för övergrepp i rättssak
  • Regeringen bör skärpa straffen för brott kopplade till kriminella uppgörelser
  • Regeringen bör skärpa straffet för den som överlåter narkotika till andra
  • Regeringen bör skyndsamt införa en lag om tillträdesförbud till butiker
  • Regeringen bör föreslå en skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet

Tillkännagivandena bygger på motioner från allmänna motionstiden 2018. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag inom straffrättsliga frågor.

Förslagspunkter: 70 Reservationer: 50
Justering: 2019-04-04 Debatt: 2019-04-11 Beslut: 2019-04-11

Betänkande 2018/19:JuU11 (pdf, 1322 kB) Webb-tv debatt om förslag: Straffrättsliga frågor

Betänkande 2018/19:FöU7

När en hjälpsökande ringer samhällets alarmeringstjänst från en smart mobiltelefon skulle positionen kunna fastställas snabbt och exakt. Det finns tekniska lösningar där en persons position automatiskt skickas via mobiltelefonen till en larmoperatör när ett nödnummer rings upp. Men enligt nuvarande regler måste hjälpsökande uttryckligen godkänna positionering med hjälp av funktionerna i den smarta telefonen. Detta är dock inte alltid möjligt, till exempel om den hjälpsökande är allvarligt skadad.

Därför riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den så fort som möjligt bör se över möjligheterna att ge samhällets alarmeringstjänst tillåtelse att positionera hjälpsökandes mobiltelefoner automatiskt.

Tillkännagivandet gjordes när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om civilt försvar och krisberedskap. Riksdagen sa nej till övriga motioner i ämnet.

Förslagspunkter: 46 Reservationer: 37
Justering: 2019-04-04 Debatt: 2019-04-10 Beslut: 2019-04-11

Betänkande 2018/19:FöU7 (pdf, 1064 kB) Webb-tv debatt om förslag: Civilt försvar och krisberedskap

Betänkande 2018/19:UU5

Sveriges delegation till OSSE:s parlamentariska församling har lämnat en redogörelse till riksdagen för arbetet inom OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, under 2018.

Utrikesutskottet framhåller att det är viktigt att Sverige fortsätter att aktivt stödja OSSE och arbeta för att upprätthålla den europeiska säkerhetsordningen. OSSE:s politiska församling genomförde åtta valobservationer under 2018 och utskottet ser positivt på att ledamöter från riksdagens OSSE-delegation deltog i dessa observationer.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-04-04 Debatt: 2019-04-11 Beslut: 2019-04-24

Betänkande 2018/19:UU5 (pdf, 305 kB) Webb-tv debatt om förslag: Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

Betänkande 2018/19:KU26

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om offentlighet, sekretess och integritet. Anledningen är bland annat att utredningar redan pågår på området.

Motionerna handlar exempelvis om datainsamling på internet, myndigheters handel med personuppgifter, Datainspektionens uppdrag och ökad insyn och öppenhet i EU.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 5
Justering: 2019-04-04 Debatt: 2019-04-11 Beslut: 2019-04-24

Betänkande 2018/19:KU26 (pdf, 634 kB) Webb-tv debatt om förslag: Offentlighet, sekretess och integritet