Sök

Regeringen har lagt fram förslag till lagändringar som bland annat innebär att förbehållsbeloppet höjs för barnfamiljer som har löneutmätning. Förbehållsbeloppet är den summa som skuldsatta får behålla för att kunna försörja sig och sin familj innan de betalar av på sin skuld.

Det blir också tydligare att en skuldsatt person kan få anstånd med att betala av en skuld mer än en gång under en pågående löneutmätning. Löneutmätning innebär att en arbetsgivare håller inne en viss del av lönen till en skuldsatt person och betalar ut den direkt till Kronofogdemyndigheten.

En ansökan om att verkställa till exempel betalningsskyldighet genom utmätning eller annan så kallad utsökning ska kunna lämnas till Kronofogdemyndigheten digitalt. På så sätt effektiviseras Kronofogdemyndighetens hantering av sådana ärenden.

De lagändringar som gäller förbehållsloppet börjar gälla den 1 juni 2022, de andra lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Justering

2021-06-15

Bordläggning

2021-06-18

Debatt

2021-06-21

Beslut

2021-06-22

Reglerna för bekräftelse av föräldraskap, för faderskapsundersökningar och för att åstadkomma en könsneutral föräldraskapspresumtion ska moderniseras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Regeringen föreslår följande lagändringar i korthet:

• Vid ett barns födelse ska föräldraskap i fler fall än i dag presumeras, alltså tas för givna. Detta leder till att regleringen blir könsneutral och jämlik.
• Bekräftelse av föräldraskap ska förenklas så att ogifta föräldrar som är myndiga och folkbokförda i Sverige ska ha möjlighet att efter barnets födelse digitalt bekräfta ett föräldraskap utan socialnämndens medverkan.
• Bestämmelserna om faderskapsundersökningar ska moderniseras på så sätt att de görs teknikneutrala. Det ska även införas särskilda regler om rättsgenetisk undersökning med hjälp av vävnad från en avliden man.

Samtliga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2022.

Vidare riktar riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att den bör återkomma med ett lagförslag som innebär att ogifta föräldrar kan bekräfta föräldraskapet digitalt redan före barnets födelse. Förslaget om tillkännagivande bygger på förslag i motioner. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

8

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

8, 43 minuter

Justering

2021-06-15

Bordläggning

2021-06-18

Debatt

2021-06-21

Beslut

2021-06-22

En ny fastighetsmäklarlag som gäller både för fastighetsmäklare och fastighetsmäklarföretag ska införas. Vidare ska fastighetsmäklarföretag på samma sätt som fastighetsmäklare registreras och stå under tillsyn. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Genom lagförslagen måste företagen uppfylla flera krav för att få vara verksamma. De ska även ha ett ansvar för att mäklare som arbetar i företaget följer god fastighetsmäklarsed. Ett mäklarföretag som inte följer bestämmelserna i lagen ska kunna ges en disciplinpåföljd. Det ska även bli möjligt att ingripa om det finns olämpliga personer i företagsledningen och ägarkretsen. Dessutom ska fler fastighetsmäklare vara registreringsskyldiga och stå under tillsyn.

Målet med lagförslagen är bland annat att ska skapa en mer heltäckande och förstärkt kontroll över fastighetsmäklarbranschen, vilket ska stärka skyddet för köpare och säljare vid bostadsaffärer.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

4, 19 minuter

Justering

2021-05-20

Bordläggning

2021-05-25

Debatt

2021-05-26

Beslut

2021-05-26

För att stärka barnrättsperspektivet i vårdnadstvister har regeringen föreslagit en rad ändringar i lagstiftningen. Bland annat föreslås åtgärder som innebär att

• barnets rätt till information och till delaktighet i övrigt stärks
• förutsättningarna för föräldrar att nå samförståndslösningar förbättras genom en ny lag om informationssamtal
• skyddet för barn som riskerar att fara illa stärks.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Huvuddelen av lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021, medan den nya lagen om informationssamtal börjar gälla den 1 januari 2022.

Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att

• göra en översyn av vilka kunskapshöjande åtgärder som kan behövas för de personer som arbetar med familjerättsliga frågor
• se över frågan om utökade möjligheter för socialnämnden att hämta in uppgifter utan en vårdnadshavares samtycke
• se över hur vårdnadsutredningar kan kvalitetssäkras även i övrigt.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

13

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

8, 55 minuter

Justering

2021-05-20

Bordläggning

2021-05-25

Debatt

2021-05-26

Beslut

2021-05-26

Regeringen bör prioritera arbetet med utredningsförslag om verkställighet av förvaltningsmyndigheters beslut om återkrav av felaktiga utbetalningar. Regeringen bör så snart som möjligt återkomma till riksdagen med lagförslag som ger myndigheterna effektivare och snabbare möjligheter att driva in beslutade återkrav. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Riksdagen efterlyser ett tillvägagångssätt där myndigheter inte behöver lägga tid och resurser på att driva frågan om återbetalning hos Kronofogdemyndigheten eller i domstol. Samtidigt vill riksdagen att det blir ännu tydligare för enskilda och företag vad som gäller i fråga om återkrav av felaktiga utbetalningar.

Tillkännagivandet har sin grund i ett utskottsinitiativ från civilutskottet. Det betyder att förslaget om tillkännagivande har väckts i utskottet och inte bygger på ett förslag från regeringen eller en motion från riksdagsledamöter.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 29 minuter

Justering

2021-05-18

Bordläggning

2021-05-25

Debatt

2021-05-26

Beslut

2021-05-26

Regeringen har föreslagit lagändringar som ska effektivisera och modernisera konkursförfarandet. Bland annat ska all skriftlig kommunikation i konkursförfarandet kunna ske i digital form. En digital ansökan om konkurs ska skrivas under med en avancerad elektronisk underskrift. Det så kallade edgångssammanträdet i tingsrätten ersätts med en ordning där den som har gått i konkurs bekräftar bouppteckningen vid ett sammanträde hos konkursförvaltaren.

Det görs även vissa andra effektiviseringar av konkurshanteringen när det gäller företags bokföringshandlingar, förvaltarens berättelser och utbetalningen av utdelningsmedel till fordringsägare.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 28 minuter

Justering

2021-05-20

Bordläggning

2021-05-25

Debatt

2021-05-26

Beslut

2021-05-26

Utländska månggiften och släktäktenskap ska inte längre godkännas i Sverige, även om personerna inte hade någon anknytning till Sverige när de gifte sig. Förbudet ska även gälla retroaktivt för äldre äktenskap, så länge de inte har registrerats i folkbokföringen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

För att säkra att de nya reglerna tar hänsyn till utsatta kvinnor ska det kunna göras undantag om det finns synnerliga skäl. Det handlar om enskilda fall där en kvinna riskerar att drabbas orimligt hårt om hon mister rätten till exempelvis bodelning, underhåll eller arv. I de fallen ska kvinnans status som gift kunna erkännas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021. Äktenskap som redan har registrerats av Skatteverket omfattas inte av de nya reglerna.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att återkomma med ett lagförslag där innebörden av undantagsreglerna ändras. Enligt riksdagen ska en utsatt person under vissa omständigheter kunna få ett rättsligt skydd utan att äktenskapet erkänns.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

25, 84 minuter

Justering

2021-05-20

Bordläggning

2021-05-25

Debatt

2021-05-26

Beslut

2021-05-26

Riksdagen sa nej till cirka 180 förslag om planering och byggande i motioner från den allmänna motionstiden 2020.

Förslagen handlar bland annat om översyn av plan- och bygglagen, klimatfrågor i planeringen, överklaganderegler, buller, bemyndiganden och tillsyn. Riksdagen hänvisade bland annat till pågående arbete inom området.

Behandlade dokument

69

Förslagspunkter

26

Reservationer

59 

Anföranden och repliker

32, 109 minuter

Justering

2021-04-15

Bordläggning

2021-04-27

Debatt

2021-04-28

Beslut

2021-04-29

Riksdagen uppmanar i ett tillkännagivande till regeringen att den i sitt pågående arbete särskilt ser över om krav på skriftliga avtal vid telefonförsäljning av lotter och andra spel kan komma att gälla och återkommer till riksdagen om det.

Riksdagen uppmanar i ett annat tillkännagivande att regeringen bör se över hur den kommunala konsumentvägledningen kan stärkas och utvecklas.

Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner om konsumenträtt från den allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i övriga motioner bland annat med hänvisning till tidigare ställningstaganden och pågående arbete. Dessa motioner handlar exempelvis om obeställd reklam, reklam riktad till barn, reklamationsrätt och presumtionsfrist, köp av levande djur, snabblån och märkningsfrågor.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

31

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

15, 61 minuter

Justering

2021-04-15

Bordläggning

2021-04-27

Debatt

2021-04-28

Beslut

2021-04-28

Regeringen bör överväga eller utreda utökade möjligheter till distansutmätning för Kronofogdemyndigheten. Det anser riksdagen och riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, om det till regeringen.

Distansutmätning innebär att Kronofogdemyndigheten fattar beslut om utmätning av lös egendom även om egendomen inte omedelbart finns tillgänglig. Riksdagen anser att distansutmätning bör vara möjligt i en större utsträckning än i dag. På det sättet skulle myndigheten bland annat få ett nytt verktyg mot skuldsatta kriminella personer som saknar tillgångar på pappret men som har tillgångar i praktiken.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om ersättningsrätt och insolvensrätt. Riksdagen sa nej till övriga motioner på området.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

24

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

6, 39 minuter

Justering

2021-04-13

Bordläggning

2021-04-27

Debatt

2021-04-28

Beslut

2021-04-28

En fastighetsägare med enskilt avlopp ska inte kunna tvingas att ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Detta under förutsättning att det egna avloppet uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven. Det anser riksdagen och riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Tillkännagivandet gjordes i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2020 om frågor som rör hushållningen med mark- och vattenområden. Riksdagen sa nej till övriga motioner, främst med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

55

Förslagspunkter

13

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

10, 41 minuter

Justering

2021-04-15

Bordläggning

2021-04-27

Debatt

2021-04-28

Beslut

2021-04-29

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om så kallade geodata. Regeringen bör prioritera att geodata blir tillgängliga för alla i så stor utsträckning som möjligt och återkomma med förslag på hur det ska finansieras. Arbetet med standardisering av geodata bör också skyndas på, tycker riksdagen.

Geodata är information som har geografisk koppling. Exempel på geodata är kartor och kartdata eller information i register om byggnader, sjöar, befolkning etcetera. Geodata har stor betydelse för många funktioner i samhället, till exempel inom samhällsplanering, miljöanalyser, navigation och positionering.

Tillkännagivandet kom från förslag i motioner från den allmänna motionstiden år 2020. Riksdagen sa nej till övriga cirka 50 förslag i motioner inom området.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

15

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

8, 43 minuter

Justering

2021-02-25

Bordläggning

2021-03-16

Debatt

2021-03-17

Beslut

2021-03-18

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020 om bostadspolitik. Detta främst med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om olika åtgärder för en bättre fungerande bostadsmarknad, konkurrens och bostadsbyggande, finansiering av bostadsbyggande, kommunernas bostadsförsörjningsansvar, allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, blandade boendeformer och minskad segregation, trångboddhet samt innovativt, miljövänligt och hållbart byggande.

Behandlade dokument

53

Förslagspunkter

16

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

32, 99 minuter

Justering

2021-03-11

Bordläggning

2021-03-16

Debatt

2021-03-17

Beslut

2021-03-18

Riksdagen riktade två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen inom området familjerätt.

Det ena tillkännagivandet gäller familjehemsplaceringar och möjligheten till vårdnadsöverflyttning och adoption i det sammanhanget. Riksdagen hänvisade till ett tidigare tillkännagivande om att regeringen ska säkerställa barnens bästa genom att göra en översyn av reglerna i föräldrabalken på området. Uppmaningen var nu att skyndsamt göra en sådan översyn och därefter återkomma med lagförslag.

Det andra tillkännagivandet gäller att regeringen bör prioritera arbetet med att inrätta ett frivilligt testamentsregister i offentlig regi. Syftet med ett register är att minimera risken att ett testamente inte kommer fram efter ett dödsfall. Också här hänvisade riksdagen till ett tidigare tillkännagivande och uppmanade nu regeringen att påskynda arbetet.

Tillkännagivandena gjordes i samband med behandlingen av motioner om familjerätt från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motioner med hänvisning till bland annat tidigare ställningstaganden och pågående arbete.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

26

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

16, 71 minuter

Justering

2021-03-11

Bordläggning

2021-03-16

Debatt

2021-03-17

Beslut

2021-03-17

Regeringen bör se över det nuvarande resegarantisystemet för att säkerställa att resenärer har ett starkare ekonomiskt skydd. Det menar riksdagen och riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att tillsätta en utredning om det.

Enligt riksdagen har den pågående pandemin visat att det finns brister i konsumentskyddet när det gäller resor. Riksdagen menar att det behövs ett system som ger resenärerna ett ekonomiskt skydd när en resa måste ställas in på grund av orsaker som ligger utanför arrangörens kontroll, samtidigt som reseföretag skyddas från konkurs.

Tillkännagivandet bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från civilutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

10, 33 minuter

Justering

2021-03-09

Bordläggning

2021-03-16

Debatt

2021-03-17

Beslut

2021-03-18

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som på ett effektivt sätt motverkar förekomsten av bolagsmålvakter. Till exempel bör det utredas om Bolagsverket kan få större möjligheter att neka registrering av bolagsmålvakter. Det anser riksdagen och riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta. En bolagsmålvakt är en person som utses till företrädare för ett bolag utan att delta i verksamheten, ofta mot ersättning. Syftet med att använda en målvakt är att dölja den verklige huvudmannen som vill undgå straff- eller betalningsansvar.

Riksdagen sa nej till övriga förslag som lämnats i motioner under allmänna motionstiden 2020 inom området associationsrätt. Förslagen handlar bland annat om revision, kapitalkravet och tvångslikvidation, företags rapportering om hållbarhet och mångfald samt kooperativt företagande.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

9, 38 minuter

Justering

2021-02-04

Bordläggning

2021-02-10

Debatt

2021-02-11

Beslut

2021-02-25

Riksdagen riktade två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen: återkom med förslag på hur bostäder kan omvandlas till ägarlägenheter och utred ett hyrköpsystem av bostäder.

Fler bör kunna få möjlighet att äga sin bostad, tycker riksdagen. Det bör finnas möjlighet att successivt omvandla ett hyreskontrakt till ett ägande. Riksdagen uppmanade regeringen att utreda ett sådant hyrköpsystem för över fem år sedan. Regeringen uppmanades då även att återkomma med förslag på hur fler så kallade ägarlägenheter skulle kunna bildas. Detta har inte gjorts. Riksdagen vill därför att regeringen nu prioriterar detta arbete. Regeringen uppmanas att snarast möjligt dels återkomma med förslag på hur befintliga bostäder kan omvandlas till ägarlägenheter, dels tillsätta en utredning för att införa ett hyrköpsystem.

Förslagen om tillkännagivanden kommer från förslag i motioner från den allmänna motionstiden år 2020. Riksdagen sa nej till övriga cirka 80 förslag i motioner inom området.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

23

Reservationer

30 

Anföranden och repliker

29, 94 minuter

Justering

2021-02-04

Bordläggning

2021-02-10

Debatt

2021-02-11

Beslut

2021-02-11

Banker och andra näringsidkare som erbjuder finansiell rådgivning är i vissa fall skyldiga att ersätta en konsument om rådgivningen lett till en ren förmögenhetsskada. Det vill säga att konsumenten förlorat pengar på grund av att rådgivaren varit oaktsam eller orsakat skadan med flit.

Regeringen anser att det måste framgå tydligt i lagen om finansiell rådgivning till konsumenter att näringsidkaren ska betala full ersättning för skadan i en sådan situation. Det innebär exempelvis att även ersättning för utebliven vinst ska betalas ut.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra i lagtexten. Lagändringen börjar gälla den 1 april 2021.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

3, 12 minuter

Justering

2021-02-04

Bordläggning

2021-02-10

Debatt

2021-02-11

Beslut

2021-02-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att förlänga den tillfälliga lagen som gör det möjligt att hålla bolags- och föreningsstämmor utan att delta fysiskt.

Bestämmelserna innebär att en stämma kan hållas antingen digitalt i kombination med poströstning eller genom att aktieägare och medlemmar deltar enbart genom poströstning.

Eftersom coronapandemin gör att det inte går att förutse när stämmor kan hållas i normal ordning, förlängs den tillfälliga lagens giltighetstid till den 31 december 2021.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 15 minuter

Justering

2020-11-26

Bordläggning

2020-12-01

Debatt

2020-12-02

Beslut

2020-12-02

EU:s så kallade öppenhetsdirektiv slår fast att vissa noterade företag ska upprätta års- och koncernredovisningar i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering. Det enhetliga formatet regleras närmare i EU-kommissionens Esef-förordning. Förordningen är bindande och ska tillämpas på redovisningar som gäller det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2020 eller senare.

Nu har regeringen föreslagit följdändringar i svenska lagar som innebär att revisionsberättelsen för de företag som berörs ska innehålla information om huruvida års- och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med Esef-förordningens krav på enhetligt format.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

21, 45 minuter

Justering

2020-11-26

Bordläggning

2020-12-01

Debatt

2020-12-02

Beslut

2020-12-02