Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för ett modernt system för offentlig belöning. Systemet ska uppmärksamma och belöna förtjänstfulla insatser som är av stor betydelse för samhället och som går utöver det som kan förväntas av en person inom det område där hen verkar.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om de allmänna flaggdagarna. Förslagen innebär att dagen för val till Europaparlamentet bör vara allmän flaggdag och att de kungliga flaggdagarna bör vara färre än i dag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 40 minuter

Justering

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Beslut

2022-06-15

Regeringen har i en skrivelse redogjort för hur den har behandlat riksdagens skrivelser under 2021. Konstitutionsutskottet, KU, ser positivt på att regeringen sedan flera år tillbaka ger en mer utförlig redovisning av vilka åtgärder som regeringen har vidtagit efter riksdagens beslut. Utskottet ser positivt på denna utveckling men vill uppmärksamma regeringen på att ett utskott i år har påpekat brister i detta hänseende.

Regeringen redovisar att tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, är slutbehandlade inom KU:s område. Samma bedömning gör utskottet. När det gäller inte slutbehandlade riksdagsskrivelser noterar utskottet att en av dem gäller tillkännagivandet om tjänstemannaansvar. Utskottet invänder inte mot detta, men avvaktar regeringens fortsatta arbete. KU tar inte ställning till regeringens redovisning när det gäller tillkännagivanden på andra utskotts områden. Dessa kan läsas i respektive utskotts yttranden över regeringens skrivelse respektive redogörelse.

KU anser att det är viktigt att regeringen är utförlig i sina redogörelser för vidtagna, pågående och planerade åtgärder med anledning av tillkännagivandena. Hur lång tid regeringen behöver för att behandla riksdagens skrivelser måste bedömas med hänsyn till tillkännagivandets innehåll och de beredningsåtgärder som behöver vidtas. KU kan vid årets genomgång dock konstatera att ett större antal tillkännagivanden som beslutats under tidigare mandatperioder kvarstår som inte slutbehandlade.

Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse för hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen har behandlats.

Riksdagen lade regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

3, 14 minuter

Justering

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Beslut

2022-06-15

Statliga förvaltningsmyndigheter, kommuner och regioner ska vara skyldiga att på begäran av Institutet för mänskliga rättigheter lämna uppgifter om vilka åtgärder som har gjorts i den egna verksamheten för att säkerställa de mänskliga rättigheterna. Riksdagen sa, med ett förtydligande, ja till regeringens förslag.

Institutet för mänskliga rättigheter är sedan 1 januari 2022 en ny myndighet under regeringen. Institutets övergripande uppgift är att främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Uppgifter från statliga förvaltningsmyndigheter, kommuner och regioner ingår i underlaget för institutets arbete.

Regeringen föreslår att skyldigheten att lämna uppgifter om mänskliga rättigheter inte ska gälla för domstolsliknande nämnder eller sådana organ i förvaltningsmyndigheter som har domstolsliknande uppgifter. Skyldigheten ska inte heller gälla för Justitiekanslern eller Riksrevisionen. Det ska i lagtexten även förtydligas att Riksdagens ombudsmän på samma sätt som Justitiekanslern och Riksrevisionen inte omfattas av uppgiftsskyldigheten.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Beslut

2022-06-15

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 35 anmälningar från riksdagsledamöterna. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen och statsråds tjänsteutövning.

Granskningen debatterades i kammaren och sedan avslutade riksdagen ärendet.

KU:s granskning av regeringen är klar

Anföranden och repliker

41, 254 minuter

Justering

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Integritetsskyddsmyndigheten, Imy, ska vart fjärde år lämna en redovisning till regeringen om utvecklingen på it-området när det gäller frågor om integritet och ny teknik. I en skrivelse till riksdagen kommenterar regeringen de slutsatser, iakttagelser och rekommendationer som Imy gör i sin redovisning, Integritetsskyddsrapport 2020.

Riksdagen värdesätter den nya ordningen att Integritetsskyddsmyndigheten vart fjärde år överlämnar en redovisning till regeringen om de här frågorna och att regeringen i en skrivelse till riksdagen kommenterar redovisningen. Riksdagen framhåller att det är viktigt att frågorna bevakas och noterar att regeringen avser att bedriva ett systematiskt och aktivt arbete med att följa utvecklingen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 22 minuter

Justering

2022-05-31

Bordläggning

2022-06-03

Debatt

2022-06-07

Beslut

2022-06-08

Riksdagens åtta nämnder har överlämnat sina verksamhetsredogörelser för 2021 till riksdagen. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

Enligt riksdagen uppfyller samtliga nämnders redogörelser de krav och önskemål som satts upp.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-31

Bordläggning

2022-06-03

Debatt

2022-06-07

Beslut

2022-06-08

Riksdagen anser att en utredning bör få i uppdrag att överväga möjliga åtgärder för att förhindra sådan utländsk finansiering av religiös verksamhet i Sverige som syftar till att sprida extremism och icke-demokratiska budskap. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Tillkännagivandet gjordes i samband med att utskottet behandlade cirka 100 förslag om fri- och rättigheter och förebyggande av våldsbejakande extremism i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

Behandlade dokument

62

Förslagspunkter

24

Reservationer

36 

Anföranden och repliker

8, 52 minuter

Justering

2022-05-31

Bordläggning

2022-06-03

Debatt

2022-06-07

Beslut

2022-06-08

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i offentlighets- och sekretesslagen. Bakgrunden är sanningskommissioner som ska utreda den assimileringspolitik som den svenska staten förde under 1800- och 1900-talet - och som ska synliggöra minoritetens erfarenheter. Kommissionernas granskning rör tornedalingar, kväner, lantalaiset och det samiska folket.

Statligt tillsatta kommissioner räknas som myndigheter och enligt tryckfrihetsförordningen blir handlingarna då offentliga. Känsliga personuppgifter om fysisk eller psykisk hälsa, familjeförhållanden och särbehandlingar kan på så vis bli offentliga. Riksdagen håller därför med regeringen om att en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden ska omfattas av sekretess.

Lagändringarna ska börja gälla från 15 juli 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-31

Bordläggning

2022-06-03

Debatt

2022-06-07

Beslut

2022-06-08

Regeringen har föreslagit ändringar i regeringsformen i fråga om Riksbanken. Ändringarna innebär bland annat att Riksbankens uppgifter förtydligas samt utökade möjligheter för riksdagen att ge Riksbanken rätt att meddela föreskrifter inom dess verksamhetsområden. Regeringen föreslår också en ändring i riksdagsordningen i syfte att göra det tydligare att finansutskottet ska följa upp och utvärdera Riksbankens verksamhet. Riksdagen sa ja till förslagen som vilande.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls val till riksdagen mellan de två besluten. Det första beslutet innebär att grundlagsförslaget antas som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget slutligt. Huvudregeln är att ändringar av så kallade huvudbestämmelser i riksdagsordningen beslutas på samma sätt.

Regeringen har också föreslagit en ny riksbankslag samt vissa andra lagändringar. Enligt konstitutionsutskottet har dessa förslag, samt förslagen i en följdmotion, ett samband med de föreslagna ändringarna i regeringsformen och riksdagsordningen. De bör därför behandlas av riksdagen först i samband med att riksdagen slutligt behandlar förslagen till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen. Riksdagen beslutade därför att skjuta upp behandlingen av dessa förslag till nästa riksmöte, riksmötet 2022/23.

Ändringarna i grundlagen och övriga lagar ska enligt regeringens förslag börja gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

5, 34 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-31

Debatt

2022-06-01

Beslut

2022-06-01

Riksdagen har behandlat en framställning från riksdagsstyrelsen som handlar om den uppföljning som Riksdagens coronakommitté gjort. Kommittén har bestått av en grupp med ledamöter från samtliga riksdagspartier som följt upp riksdagens och Riksdagsförvaltningens arbete under coronapandemin under främst 2020.

Kommittén har lämnat en rad förslag på sådant som riksdagen och Riksdagsförvaltningen bör överväga inför kommande kriser i fredstid.
Kommittén anser bland annat att det bör övervägas att införa en ramreglering för riksdagens arbete i kris. Regleringen kan exempelvis innehålla bestämmelser om beslut på distans och hur en delegation som kan agera under vissa extraordinära omständigheter kan skapas.

Kommittén anser också att det kan finnas skäl att överväga hur riksdagen mer systematiskt kan följa upp riksdagens bemyndiganden till regeringen, det vill säga hur det fungerat då riksdagen gett regeringen rätt att införa vissa regler i samhället.

Utöver dessa exempel har Riksdagens coronakommitté redovisat ytterligare överväganden.

Riksdagen lade riksdagsstyrelsens framställning om Riksdagens coronakommittés uppföljning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 24 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-31

Debatt

2022-06-01

Beslut

2022-06-01

Kommunallagen ska ändras så att kommuner och regioner ska kunna delegera rätten att fatta beslut till en automatiserad beslutsfunktion. Det beslutade riksdagen efter förslag från regeringen. För att ett beslut ska få fattas automatiserat måste ärendet fullt ut omfattas av förvaltningslagens regler om ärendehandläggning. Det automatiserade beslutfattandet får heller inte ske i strid med någon annan lag. Ändringarna innebär att kommunerna kommer ha motsvarande möjlighet att fatta automatiserade beslut som statliga myndigheter.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till en ny lag om proportionella val i kommuner och regioner. Den nya lagen innehåller bland annat regler som ska motverka att partier kan tjäna platser genom att använda andra partiers gruppbeteckning utan att det finns ett äkta samarbete.

Vidare ska kommunallagens regler om jäv för förtroendevalda och anställda vid ärendehandläggning hos nämnder anpassas till förvaltningslagens regler om jäv.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Justering

2022-05-10

Bordläggning

2022-05-18

Debatt

2022-05-19

Beslut

2022-05-19

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 och 2021.

Motionerna handlar bland annat om det kommunala självstyret, försökskommuner, kommunsamverkan och kommunsammanslagningar.

Behandlade dokument

48

Förslagspunkter

22

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

5, 30 minuter

Justering

2022-05-10

Bordläggning

2022-05-18

Debatt

2022-05-19

Beslut

2022-05-19

Riksdagen sa ja till förslag från regeringen som förbättrar villkoren för kommersiell radio. Förslagen handlar bland annat om att annonsreglerna blir mer flexibla för att på så sätt ge bolagen bättre förutsättningar att driva sin verksamhet. I dag överlappar tillståndsperioderna för analog och digital kommersiell radio varandra. Förslagen innebär också att tillståndsperioderna synkroniseras. Dessutom kommer möjligheten att återkalla sändningstillstånd för den radio- eller tv-kanal som bryter mot annonsreglerna i radio- och tv-lagen att försvinna. Konstitutionsutskottet delar regeringens uppfattning att det räcker med att radio- eller tv-kanalen får betala en särskild avgift.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

4, 19 minuter

Justering

2022-05-04

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Efter förslag från konstitutionsutskottet, KU, sa riksdagen nej till förslag i motioner om riksdagens arbetsformer. Förslagen rör frågor om bland annat riksmötets öppnande, EU-flaggan i plenisalen, riksdagens utskott, placeringen i plenisalen, riksdagsledamöternas ekonomiska villkor, utskottens och riksdagsledamöternas resor, motionsrätten, val av talmän och utskottspresidier, lagstiftningsarbete i riksdagen, antalet vice ordförande i utskotten och Riksdagsförvaltningens verksamhet.

I samband med sin behandling av motionsförslagen behandlade KU också en uppföljning och utvärdering av tillämpningen av utskottsinitiativ inom riksdagen. Antalet utskottsinitiativ som föreslagits och beslutats inom något av riksdagens utskott har ökat. Detta gäller framför allt under de två senaste riksmötena, 2019/20 och 2020/21, då ökningen har varit stor. Det konstaterar en arbetsgrupp inom konstitutionsutskottet, som på utskottets uppdrag genomfört uppföljningen och utvärderingen om utskottsinitiativ. Fler utskottsinitiativ beslutas dessutom av oeniga utskott, där beslutet om att lägga fram förslaget till riksdagen alltså inte är enhälligt. Arbetsgruppen anför bland annat att det är tydligt att bestämmelserna om utskottsinitiativ till viss del har kommit att tillämpas på ett sätt som inte var avsett. KU ställer sig bakom gruppens iakttagelser och slutsatser.

Ett utskottsinitiativ är ett förslag som enligt riksdagsordningen får väckas i ett utskott. Förslag kommer annars oftast i en proposition från regeringen eller i en motion från ledamöter. Om ett utskott beslutar om ett utskottsinitiativ behandlas det på vanligt sätt genom ett betänkande från utskottet som debatteras och beslutas i kammaren.

Behandlade dokument

73

Förslagspunkter

22

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

6, 34 minuter

Justering

2022-05-04

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

För att stärka skyddet för Sveriges säkerhet föreslår riksdagsstyrelsen lagändringar när det gäller säkerhetsskyddet i riksdagen och dess myndigheter. De handlar bland annat om följande:

• Riksdagens myndigheter ska vid behov granska om reglerna för säkerhetsskyddet i den egna verksamheten följs.

• En säkerhetsskyddschef ska finnas i Riksdagsförvaltningen, Riksbanken, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen.

• Myndigheterna blir skyldiga att skyndsamt anmäla säkerhetshotande händelser och verksamhet till Säkerhetspolisen.

• Myndigheterna ska ingå avtal om säkerhetsskydd i fler situationer än i dag.

• Myndigheterna ska göra en särskild bedömning av säkerhetsskyddet och pröva om det är lämpligt att lägga ut kontrakt som kräver avtal om säkerhetsskydd.

• Tystnadsplikt för partikanslianställda införs om de har fått del av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter när de deltar i riksdagens eller Riksdagsförvaltningens säkerhetskänsliga verksamhet.

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-04

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Konstitutionsutskottet, KU, har behandlat Riksrevisionens årsredovisning för år 2021. Den externa revisorn har gjort bedömningen att årsredovisningen är rättvisande i alla viktiga avseenden.

Generellt konstaterar KU att Riksrevisionen har gjort ett bra arbete, trots de begränsningar som coronapandemin orsakat. Utskottet lyfter dock en förhoppning om att Riksrevisionen under verksamhetsåret 2022 ska kunna utnyttja sina anslag fullt ut.

Vidare konstaterar KU att personalomsättningen vid Riksrevisionen har ökat, vilket enligt myndigheten till stor del kan förklaras av effekterna av coronapandemin. Utskottet är positiva till Riksrevisionens fortsatta arbete med att vara en attraktiv arbetsgivare.

Riksdagen lade årsredovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-04

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Regeringen har föreslagit flera ändringar i de grundlagar som gäller tryck- och yttrandefriheten, det vill säga tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Ett förslag är att grundlagsskyddet för vissa söktjänster som visar personuppgifter om brott ska begränsas, med hänsyn till skyddet för den personliga integriteten.

Riksdagen håller med om att de nuvarande reglerna ger ett otillräckligt skydd för den personliga integriteten. Samtidigt anser riksdagen att regeringens förslag skulle kunna skapa en alltför bred och oprecis möjlighet att göra inskränkningar i grundlagsskyddet genom vanliga lagar. Riksdagen sa därför nej till regeringens förslag om att begränsa grundlagsskyddet för vissa söktjänster.

Riksdagen beslutade samtidigt att anta som vilande flera andra regeringsförslag som rör ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen:

• Yttrandefrihetsgrundlagens territoriella användningsområde utvidgas till att även gälla vissa satellitsändningar av program som kommer från utlandet, men som har en mycket stark svensk anknytning.
• Bestämmelser införs i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som ska göra att skyddslagens förbud mot att avbilda vissa platser och objekt kan användas på det grundlagsskyddade området.
• Den så kallade webbsändningsregelns användningsområde begränsas till att gälla sådana aktörer som har grundlagsskydd enligt databasregeln.
• Yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att det kan ställas upp villkor för och granskning av public service-företagens programverksamhet på internet.
• Utrymmet för att ställa krav på vidaresändningar av vissa program förtydligas och utvidgas.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2023.

Riksdagen beslutade vidare att behandlingen av regeringens förslag till lag om ändring i lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden får skjutas upp till nästa riksmöte.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls val till riksdagen mellan de två besluten. Det första beslutet innebär att grundlagsförslaget antas som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget slutligt.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 48 minuter

Justering

2022-05-04

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Riksdagen sa nej till cirka tjugo förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om offentlighet, sekretess och integritet.

Motionerna handlar bland annat om en översyn av sekretessregleringen för att underlätta informationsutbyte mellan myndigheter och ökad insyn i användningen av skattemedel.

Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom vissa av de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

14

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

6, 28 minuter

Justering

2022-04-07

Bordläggning

2022-04-19

Debatt

2022-04-20

Beslut

2022-04-20

Riksdagsstyrelsen har föreslagit lagändringar som gäller ersättningar till riksdagsledamöterna, arvoden för uppdrag inom riksdagen samt arvoden för uppdrag i riksdagens myndigheter, nämnder och andra organ.

Lagändringarna innebär bland annat att reglerna som gäller ledamöters rätt till ersättning förtydligas. Exempelvis görs definitionen av ledamöters tjänsteställe tydligare och möjligheten till ersättning för eget boende ska bara finnas om Riksdagsförvaltningen inte kan tillhandahålla en bostad till en ledamot som har rätt till bostad. En bestämmelse om preskription införs som innebär att rätten till ersättning för resekostnader och traktamente upphör sex månader efter att en resa har avslutats. Vidare ska felaktigt utbetalda ersättningar i form av arvode, resekostnadsersättning, traktamente, logiersättning och pension under vissa omständigheter kunna krävas tillbaka.

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag, med vissa mindre ändringar. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022, med vissa övergångsbestämmelser.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-04-07

Bordläggning

2022-04-19

Debatt

2022-04-20

Beslut

2022-04-20

Riksdagen antog som vilande regeringens förslag till ändring av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Förslaget innebär bland annat att utlandsspioneri samt de former av obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri ska kriminaliseras som tryck- och yttrandefrihetsbrott. Detsamma gäller försök, förberedelse och stämpling till utlandsspioneri. Förslaget innebär vidare att utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri införs som meddelar- och anskaffarbrott i grundlagarna. Lagändringarna innebär begränsningar av friheten för var och en att publicera uppgifter i grundlagsskyddade medieformer samt av meddelarfriheten och anskaffarfriheten.

Förslaget syftar till att stärka den svenska lagstiftningen när det gäller skyddet av känsliga och hemliga uppgifter i internationella freds- och säkerhetsfrämjande samarbeten där Sverige deltar. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2023.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls val till riksdagen mellan de två besluten. Det första beslutet innebär att grundlagsförslaget antas som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget slutligt.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 26 minuter

Justering

2022-03-31

Bordläggning

2022-04-05

Debatt

2022-04-06

Beslut

2022-04-06