Sök

Avdelning
Hoppa till filter

3 869 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, Konstitutionsutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Författningsfrågor

    Betänkande 2021/22:KU30

    Riksdagen sa nej till 110 förslag i motioner om författningsfrågor från den allmänna motionstiden 2021.

    Motionerna handlar bland annat om statsskicket och statschefens uppdrag, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter, en minskning av antalet riksdagsledamöter, byte av partitillhörighet och ledamotsuppdraget samt förhållandet mellan regeringen och riksdagen. Andra exempel är förslag som rör en författningsdomstol, normprövning, Lagrådets granskning, formerna för grundlagsändringar, domstolarnas oberoende och en krislagstiftning.

    Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är bland annat att arbete redan pågår eller har utförts i flera av de frågor som motionerna tar upp. En annan anledning är att det enligt riksdagen inte finns behov av några åtgärder i dessa frågor.

    Behandlade dokument
    58
    Förslagspunkter
    49
    Reservationer
    41 
    Anföranden och repliker
    7, 38 minuter
    Justering
    2022-02-24
    Bordläggning
    2022-03-01
    Debatt
    2022-03-02
    Beslut
    2022-03-02
  • Dokument & lagar

    Offentlig förvaltning

    Betänkande 2021/22:KU27

    Riksdagen sa nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om offentlig förvaltning. Förslagen handlar om lokal service, digitalisering, opinionsbildande verksamhet, språktolkar, handläggningstider, regelförenkling, tjänstemannaansvar, rättstillämpning och vägledning, barnperspektiv, myndigheters ledningsformer, egendomsskydd, lättläst svenska, värdegrund, skydd av beslutsfattare, demokratisk delaktighet, översyn av förvaltningslagen, genomförande av EU-direktiv och samverkan mellan myndigheter.

    Behandlade dokument
    60
    Förslagspunkter
    18
    Reservationer
    19 
    Anföranden och repliker
    9, 41 minuter
    Justering
    2022-02-17
    Bordläggning
    2022-02-22
    Debatt
    2022-02-23
    Beslut
    2022-02-23
  • Dokument & lagar

    Valfrågor

    Betänkande 2021/22:KU26

    Riksdagen sa nej till ett 80-tal förslag om val från allmänna motionstiden 2020 och 2021. Motionerna handlar om olika valfrågor som till exempel skilda valdagar, rösträttsålder, personval, väljare med synnedsättning och valinformation.

    En anledning till att riksdagen sa nej till motionerna är att regeringen redan arbetar med flera av de frågor som motionerna tar upp. Riksdagen vill invänta detta arbete. I ett antal frågor hänvisar riksdagen till vad den tidigare ansett. Dessutom beslutade riksdagen den 15 december 2021 om ändringar i vallagen som innebär att väljare får starkare skydd när de röstar.

    Behandlade dokument
    46
    Förslagspunkter
    16
    Reservationer
    11 
    Anföranden och repliker
    6, 25 minuter
    Justering
    2022-02-15
    Bordläggning
    2022-02-22
    Debatt
    2022-02-23
    Beslut
    2022-02-23
  • Dokument & lagar

    Allmänna helgdagar m.m.

    Betänkande 2021/22:KU25

    Riksdagen sa nej till 17 förslag i motioner som rör allmänna helgdagar med mera från den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar bland annat om allmänna helgdagar, regler om flaggning, skånska flaggans officiella status, nationalsången, nationella symboler, minnesdagar och offentliga belöningssystem.

    Enligt riksdagen finns det inte behov av några åtgärder i dessa frågor.

    Behandlade dokument
    11
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    3, 16 minuter
    Justering
    2022-02-17
    Bordläggning
    2022-02-22
    Debatt
    2022-02-23
    Beslut
    2022-02-23
  • Dokument & lagar

    Vissa frågor om sekretess när Justitiekanslern bevakar statens rätt

    Betänkande 2021/22:KU18

    Riksdagen beslutade om ändringar i reglerna om sekretess som gäller när Justitiekanslern, JK, företräder staten när staten är part i en rättstvist. Ett syfte med ändringarna är att JK ska kunna ta tillvara statens rätt i rättstvister under samma förutsättningar som andra myndigheter. Beslutet innebär bland annat en ny sekretessregel för uppgifter som JK får eller tar fram i samband med en rättstvist.

    Ibland företräder Justitiekanslern staten i internationella skiljeförfaranden eller i mål om förhandsavgörande hos EU-domstolen. I de fallen ska JK omfattas av de allmänna bestämmelser om sekretess som gäller för andra myndigheter.

    Reglerna börjar gälla den 1 april 2022. Riksdagen sa ja till lagändringarna efter förslag från regeringen.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    2, 13 minuter
    Justering
    2022-02-17
    Bordläggning
    2022-02-22
    Debatt
    2022-02-23
    Beslut
    2022-02-23
  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens rapport om myndigheters service till enskilda som inte kan eller vill vara digitala

    Betänkande 2021/22:KU7

    Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av myndigheters service i icke-digitala kanaler. 22 myndigheter ingick i granskningen av servicen till personer som inte kan eller vill använda digitala kanaler i sina kontakter med myndigheterna.

    Utifrån granskningen bedömer Riksrevisionen att regeringen bör ställa tydligare krav på god service i myndigheternas icke-digitala kanaler. Riksrevisionen rekommenderar också myndigheterna att exempelvis korta kötiderna för service i telefon och vid fysiska kontor. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och konstaterar att den är ett viktigt bidrag i regeringens pågående arbete med att utveckla och förbättra myndigheternas service och tillgänglighet.

    Även riksdagen välkomnar granskningen och tycker att det är angeläget att regeringen utvecklar styrningen och uppföljningen av myndigheternas icke-digitala service. Frågan är viktig för att upprätthålla medborgarnas förtroende för de statliga myndigheterna. Åtgärder bör enligt riksdagen ske inom ramen för regeringens löpande myndighetsstyrning. Det kan också finnas skäl för regeringen att göra en samlad uppföljning.

    Med dessa slutsatser avslutade riksdagen ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner med anledning av skrivelsen.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2022-01-18
    Bordläggning
    2022-01-25
    Debatt
    2022-01-26
    Beslut
    2022-01-26
  • Dokument & lagar

    Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor

    Betänkande 2021/22:KU33

    Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 och 2021. Motionerna handlar om säkerheten för journalister och medieredaktioner, meddelarfrihet i skattefinansierad verksamhet, översyn av brottet hets mot folkgrupp i grundlagarna, översyn av möjligheterna till ansvarsfrihet för uppgifter i grundlagsskyddade databaser, spridning av pornografi och grova våldsskildringar, yttrandefrihet på internet och regleringen av techjättarna, en granskningsfunktion för utländska direktinvesteringar i medieföretag, kommersiell radio, en evenemangslista, en offentlig fond för kvalitetsjournalistik, Granskningsnämnden för radio och tv, pressetik och rättelser samt stöd till medier.

    Anledningen är bland annat att nu gällande bestämmelser är tillräckliga, att arbete pågår och att efterfrågade åtgärder redan är genomförda.

    Behandlade dokument
    62
    Förslagspunkter
    16
    Reservationer
    17 
    Anföranden och repliker
    15, 67 minuter
    Justering
    2022-01-20
    Bordläggning
    2022-01-25
    Debatt
    2022-01-26
    Beslut
    2022-01-26
  • Dokument & lagar

    Rätt till ledighet för politiska uppdrag på lokal och regional nivå i ett annat land

    Betänkande 2021/22:KU9

    Den person som har politiska uppdrag på lokal eller regional nivå inom EES, i Schweiz eller i Storbritannien ska få rätt till ledighet från sin anställning i Sverige. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Rätten till ledighet ska gälla politiska uppdrag som motsvarar sådana svenska uppdrag som ger rätt till ledighet enligt kommunallagen. Det kan exempelvis vara förtroendevald ledamot eller ersättare i fullmäktige, nämnd, fullmäktigeberedning eller revisor. Andra exempel är kommunalråd, borgarråd, regionråd, oppositionsråd eller annat förtroendeuppdrag.

    Tanken är att rätten till ledighet ska ge gränspendlare samma möjligheter att delta i det politiska arbetet som de personer som bor, arbetar och har förtroendeuppdrag i samma land.

    Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2022.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    3, 15 minuter
    Justering
    2022-01-20
    Bordläggning
    2022-01-25
    Debatt
    2022-01-26
    Beslut
    2022-01-26
  • Dokument & lagar

    Justitieombudsmännens ämbetsberättelse

    Betänkande 2021/22:KU11

    Riksdagens ombudsmän (JO) har lämnat sin redogörelse för verksamhetsåret 1 juli 2020 - 30 juni 2021 till riksdagen. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

    Under verksamhetsåret nyregistrerades 10 261 ärenden. Det är en ökning med cirka 460 ärenden jämfört med verksamhetsåret innan. De områden som ökade mest under året var ärenden som rörde arbetsmarknad och kriminalvård samt utlänningsärenden. Cirka 740 nya klagomålsärenden var helt eller till större delen relaterade till coronapandemin.

    Konstitutionsutskottet (KU) framhöll bland annat värdet av att ombudsmännen informerar om sina iakttagelser och påtalar de behov av lagändringar eller andra åtgärder som de ser genom sina granskningar. Utskottet ser allvarligt på brister i lagar och rutiner som rör grundlagsskyddade fri- och rättigheter när det gäller den kroppsliga integriteten och rörelsefriheten samt på brister i saklighet och opartiskhet hos de som utför förvaltningsuppgifter.

    Riksdagen lade redogörelsen med JO:s ämbetsberättelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    6, 46 minuter
    Justering
    2022-01-13
    Bordläggning
    2022-01-18
    Debatt
    2022-01-19
    Beslut
    2022-01-19
  • Dokument & lagar

    En konsultationsordning i frågor som rör det samiska folket

    Betänkande 2021/22:KU4

    Regeringen har föreslagit att regeringen och statliga myndigheter ska bli skyldiga att konsultera Sametinget innan de fattar beslut i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna. I vissa fall ska konsultation även genomföras med en sameby eller en samisk organisation.

    Skyldigheten att konsultera gäller inte för domstolsliknande nämnder eller organ i myndigheter som har domstolsliknande uppgifter.

    Dessa lagändringar börjar gälla den 1 mars 2022.

    Regeringens förslag innebär också att kommuner och regioner blir konsultationsskyldiga, men denna lagändring börjar gälla först den 1 mars 2024.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    12
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 38 minuter
    Justering
    2022-01-13
    Bordläggning
    2022-01-25
    Debatt
    2022-01-26
    Beslut
    2022-01-26
  • Dokument & lagar

    Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

    Betänkande 2021/22:KU5

    Konstitutionsutskottet (KU) har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2020. Riksdagen prövar alla lagförslag som kommer från EU-kommissionen utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om målet med ett lagförslag bäst nås genom beslut på EU-nivå eller genom beslut på nationell nivå i Sverige. Enligt EU:s regler ska beslut om nya lagar tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt.

    Under 2020 lämnades totalt 81 förslag till riksdagen för subsidiaritetsprövning. Förslagen handlade bland annat om transportfrågor och frågor om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Utskottet konstaterar att många av förslagen handlade om ändringar av gällande lagstiftning på EU-nivå. Två av prövningarna ledde till att riksdagen lämnade ett motiverat yttrande. Det gällde ett förslag om minimilöner och ett förslag om EU:s egna medel. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar en invändning till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen.

    När EU-kommissionen skickar ett lagförslag ska den svenska riksdagen och de andra EU-ländernas parlament ha åtta veckor på sig att pröva förslaget. En tidsfrist om åtta veckor ska också gälla mellan den dag då ett förslag görs tillgängligt för de nationella parlamenten och den dag då EU:s ministerråd preliminärt ska fatta beslut om förslaget. Under 2020 föreslog kommissionen att undantag skulle göras från denna tidsfrist med hänvisning till covid-19-pandemin när det gäller 16 av de 81 förslagen. Undantag från tidsfristen på åtta veckor får endast ske i motiverade och brådskande fall och utskottet tycker att det är angeläget att de nationella parlamenten underrättas vid sådana tillfällen. Konstitutionsutskottet framhåller vikten av att de nationella parlamenten ges tillräckligt med tid för både subsidiaritetsprövningar och behandling av förslagen i sak.

    Möjligheten för EU-länderna att kontrollera hur EU-kommissionen tillämpar subsidiaritetsprincipen infördes 2009. Sedan kontrollmekanismen infördes har totalt 975 förslag lämnats till EU-ländernas parlament. Riksdagen har lämnat motiverade yttranden mot 76 förslag, vilket är knappt 8 procent av förslagen. Tre av de 975 förslagen har sedan 2009 lett till ett gult kort. Gult kort innebär att en viss andel av parlamenten i EU-länderna har haft invändningar mot ett EU-förslag. Då ska EU-kommissionen antingen dra tillbaka förslaget, omarbeta det eller ha kvar det och i sådana fall motivera varför.

    Justering
    2021-12-09
    Bordläggning
    2022-01-18
    Debatt
    2022-01-19
  • Dokument & lagar

    Förstärkt skydd för väljare vid röstmottagning

    Betänkande 2021/22:KU6

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra i vallagen. Ändringarna innebär bland annat att

    • valnämnderna och utlandsmyndigheterna tar över ansvaret för att lägga ut alla valsedlar i val- och röstningslokalerna
    • valmyndigheten får ansvar för att inför varje val ta fram utbildningsmaterial om valet som länsstyrelserna och valnämnderna får tillgång till
    • det klargörs att den som inte följer röstmottagarnas anvisningar kan uppmanas att tillfälligt lämna val- eller röstningslokalen
    • det förtydligas att väljaren ska välja sina valsedlar och göra i ordning sina röster i avskildhet
    • Väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själva kan ta sina valsedlar ska kunna få hjälp med detta av röstmottagarna eller anlita en annan person som hjälper till med detta.

    Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen. Riksdagen anser att regler bör införas om att en röstmottagare ska vara närvarande när en väljare får hjälp att rösta eller att ta sina valsedlar bakom avskärmningen, men att en utvärdering först bör genomföras vid valen 2022.

    Behandlade dokument
    15
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    11, 42 minuter
    Justering
    2021-12-09
    Bordläggning
    2021-12-14
    Debatt
    2021-12-15
    Beslut
    2021-12-15
  • Dokument & lagar

    Sekretess hos den kommission som fått i uppdrag att granska arbetet med att uppnå frigivning av två svenska medborgare utomlands

    Betänkande 2021/22:KU8

    Regeringen har föreslagit att uppgifter om enskilda personers personliga eller ekonomiska förhållanden ska omfattas av sekretess hos den kommission som fått i uppdrag att granska regeringens, Utrikesdepartementets och utlandsmyndigheternas arbete med att få de svenska medborgarna Dawit Isaak och Gui Minhai frigivna.

    Lagändringen börjar gälla den 15 december 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2021-11-11
    Bordläggning
    2021-11-16
    Debatt
    2021-11-17
    Beslut
    2021-11-17
  • Dokument & lagar

    2019 års riksdagsöversyn

    Betänkande 2021/22:KU3

    Riksdagsstyrelsen har föreslagit ändringar i ett antal regler för riksdagens arbete. En av ändringarna innebär att ledamöter som inte deltar i riksdagsarbetet kan bli skyldiga att betala tillbaka sitt arvode. En annan ändring är att en riksdagsledamot som lämnar sin partigrupp därmed även automatiskt ska lämna de uppdrag i utskott och andra riksdagsorgan som ledamoten valts till av kammaren.

    Riksdagen sa ja till dessa och merparten av riksdagsstyrelsens övriga förslag. Riksdagen beslutade också om ändringar i vissa av förslagen. Merparten av regeländringarna ska börja gälla den 1 januari 2022.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    6
    Anföranden och repliker
    1, 13 minuter
    Justering
    2021-11-09
    Bordläggning
    2021-11-16
    Debatt
    2021-11-17
    Beslut
    2021-11-17
  • Dokument & lagar

    Rättelse i lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen

    Betänkande 2021/22:KU2

    Riksdagen sa ja till konstitutionsutskottets lagförslag om ändring i lagen om ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Genom lagändringen åtgärdas en bristfällig utformning av en bestämmelse i ett tidigare lagstiftningsärende.

    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2021-09-23
    Bordläggning
    2021-09-28
    Debatt
    2021-09-29
    Beslut
    2021-09-29
  • Dokument & lagar

    Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

    Betänkande 2021/22:KU10

    Konstitutionsutskottet (KU) har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av de delar som granskats.

    Som en del i granskningen har konstitutionsutskottet gått igenom regeringsprotokoll från 2020 och noterar att det i många fall varit ett kort tidsspann mellan det att beslut om en författning tagits till dess att författningen börjat gälla. Många av dessa fall går att koppla till coronapandemin och att ett snabbt agerande krävts för att begränsa smittspridningen. Utskottet framhåller dock att det även i sådana situationer är önskvärt att upprätthålla ett visst tidsspann, särskilt i de fall det rör sig om föreskrifter som innebär att verksamheter behöver ställa om och som kräver långtgående anpassningar av enskilda.

    KU har också granskat vissa förvaltningsärenden, så kallade gruvärenden som handläggs inom Näringsdepartementet. Utskottet anser bland annat att många av ärendena har omotiverat lång handläggningstid. Långa handläggningstider medför inte bara osäkerhet för de inblandade utan kan även leda till personliga och ekonomiska förluster.

    Ett annat område som granskats är regeringens kollektiva beslutsfattande under coronapandemin. Pandemin gjorde att behovet av extra regeringssammanträden var ovanligt stort under 2020 och KU har noterat att fler ministrar var närvarande vid de ordinarie än vid de extra regeringssammanträdena. Regeringen fattar sina beslut kollektivt och KU framhåller att det därför är viktigt att ministrar i möjligaste utsträckning deltar även i extra regeringssammanträden. Detta även om det alltid måste vara möjligt för en regering att vid behov snabbt kunna fatta beslut, om så med ett färre antal statsråd än vanligt närvarande.

    En annan granskning gäller regeringens kontroll och samordning av föreskrifter som meddelats under coronapandemin. Covid-19-lagen innebär att riksdagen delegerat rätten att meddela covidrelaterade föreskrifter till regeringen, som i sin tur i vissa delar kan delegera vidare rätten till myndigheter och kommuner. Utskottet konstaterar att regeringen har vidtagit vissa åtgärder för att få fram en samlad bild och åstadkomma samordning, exempelvis att Folkhälsomyndigheten fått i uppdrag att föra en förteckning över föreskrifter som har meddelats. Utskottet framhåller att dessa åtgärder är viktiga för att få en samlad bild av hur omfattande ingreppen är i grundläggande fri- och rättigheter.

    Remissväsendets utveckling över tid har också granskats av utskottet. Genomgången visar att antalet remissinstanser har ökat över tid och utvecklingen har gått mot att myndigheterna har fått fler remisser att svara på. Utskottet anför att remisslistor inte får fastställas slentrianmässigt och att behovet av att remittera till en instans måste prövas i varje enskilt fall. Möjligheten att begränsa remisserna bör kunna användas i större utsträckning för att därmed minska risken att remissinstanserna blir överbelastade.

    Konstitutionsutskottet redogör också för regeringsskiftet juni-juli 2021 men redogörelsen ger inte anledning till något uttalande av utskottet. Regeringsskiftet under november 2021 har inte tagits med i granskningen.

    Anföranden och repliker
    7, 47 minuter
    Justering
    2021-12-14
    Bordläggning
    2022-01-18
    Debatt
    2022-01-19
  • Dokument & lagar

    Undantag från sekretess för vissa beslut som rör stöd vid korttidsarbete

    Betänkande 2020/21:KU32

    Sekretess ska inte gälla beslut om stöd till företag vid korttidsarbete, beslut om återkrav av sådant stöd eller beslut om ersättning för kompetensinsatser, som företag som beviljas stöd kan få. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, som ska ge allmänhet och medier bättre möjlighet till insyn i ärenden om korttidsarbete.

    De nya reglerna börjar gälla från och med den 1 augusti 2021. För beslut i ärenden där ansökan gjordes före den 22 oktober 2020 gäller de nya reglerna från och med den 21 oktober 2021.

    Stödet vid korttidsarbete möjliggör för arbetsgivare att minska arbetstiden för personal men fortfarande ha dem anställda och få stöd för stora delar av kostnaden för detta. Stödformen har använts under covid-19-pandemin för att stödja sysselsättningen och dämpa arbetslösheten.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    1, 6 minuter
    Justering
    2021-06-08
    Bordläggning
    2021-06-11
    Debatt
    2021-06-14
    Beslut
    2021-06-15
  • Dokument & lagar

    Behandlingen av riksdagens skrivelser

    Betänkande 2020/21:KU21

    Regeringen har i en skrivelse redogjort för hur den har behandlat riksdagens skrivelser under 2020. Konstitutionsutskottet, KU, ser positivt på att regeringen sedan flera år tillbaka ger en mer utförlig redovisning av vilka åtgärder som regeringen har vidtagit efter riksdagens beslut.

    Regeringen redovisar att sex uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, är slutbehandlade inom KU:s område. Samma bedömning gör utskottet. KU tar inte ställning till regeringens redovisning när det gäller tillkännagivanden på andra utskotts områden.

    KU anser att det är viktigt att regeringen är utförlig i sina redogörelser för vidtagna, pågående och planerade åtgärder med anledning av tillkännagivandena. Utskottet betonar igen att det är viktigt att regeringen behandlar riksdagens skrivelser skyndsamt.

    Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse för hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen har behandlats.

    Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna, det vill säga avsluta ärendena.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Anföranden och repliker
    2, 15 minuter
    Justering
    2021-06-08
    Bordläggning
    2021-06-11
    Debatt
    2021-06-14
    Beslut
    2021-06-15
  • Dokument & lagar

    Ett institut för mänskliga rättigheter

    Betänkande 2020/21:KU33

    Regeringen har lagt fram ett förslag om att inrätta en ny myndighet - institutet för mänskliga rättigheter. Institutet ska följa, undersöka och rapportera om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas i Sverige. Därutöver ska institutet bland annat lämna förslag till regeringen om vilka åtgärder som behövs för att säkerställa de mänskliga rättigheterna.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Institutet ska starta sin verksamhet den 1 januari 2022.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 52 minuter
    Justering
    2021-06-03
    Bordläggning
    2021-06-08
    Debatt
    2021-06-09
    Beslut
    2021-06-09
  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens rapport om granskningsnämndens granskning av public service

    Betänkande 2020/21:KU29

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av ändamålsenligheten i granskningsnämnden för radio och tv:s granskning av public service, det vill säga Sveriges Television (SVT), Sveriges Radio (SR) och Sveriges Utbildningsradio (UR).

    Granskningsnämnden för radio och tv är ett beslutsorgan inom Myndigheten för press, radio och tv och har i uppgift att se till att allmänheten får insyn och kontroll i public service, utan att äventyra företagens oberoende. Riksrevisionen har undersökt om nämndens granskning lever upp till höga krav på effektivitet och öppenhet.

    Riksrevisionen konstaterar bland annat att granskningsnämndens ärendehantering och process för anmälan fungerar bra, men att det finns problem med för långa handläggningstider. En plan bör tas fram för att korta tiderna. Vidare anser Riksrevisionen att motiveringarna av nämndens beslut som har fattats av en ordförande, utan nämndsammanträde, bör redovisas mer genomgående. Som helhet bedrivs dock nämndens granskning av public service med hög effektivitet och öppenhet och bidrar till god regelefterlevnad hos public service-företagen.

    Riksdagen välkomnar granskningen och förutsätter att regeringen följer upp de rekommendationer som Riksrevisionen har gett till Myndigheten för press, radio och tv. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till ett förslag i en motion.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    3, 20 minuter
    Justering
    2021-06-03
    Bordläggning
    2021-06-08
    Debatt
    2021-06-09
    Beslut
    2021-06-09
Bevaka via RSS