Dokument & lagar (59 711 träffar)

Betänkande 2017/18:SfU19

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om socialavgifter.

Motionerna handlar om lägre socialavgifter för unga, små företag och företag i glesbygd samt undantag från kravet på att betala socialavgifter för ideella organisationer, till exempel friluftsorganisationer.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2018-03-22 Debatt: 2018-03-28 Beslut: 2018-03-28

Betänkande 2017/18:SfU19 (pdf, 317 kB) Webb-tv debatt om förslag: Socialavgifter

Betänkande 2017/18:JuU23

Riksdagen sa ja till att ett nytt sätt för delgivning, tillgänglighetsdelgivning, ska få användas på försök i brottmål. Delgivning är ett sätt för en myndighet att se till att den som berörs av ett mål har fått ta del av viktig information. Det kan exempelvis handla om att en brottsmisstänkt får ett formellt överlämnande av en skriftlig handling på en stämning.

Det nya sättet att delge en person innebär att stämning och andra handlingar i ett brottmål ska finnas vid tingsrätten från en bestämd tidpunkt, som har bestämts i förväg. Den misstänkte ska vid ett personligt möte med polis eller åklagare ha fått information om denna tidpunkt och om vid vilken tingsrätt handlingarna finns. Tillgänglighetsdelgivning ska få användas vid de tingsrätter som regeringen bestämmer. Syftet är att handläggning av brottmål ska bli mer effektiv och att lagföring av brott ska ske snabbare. Lagförslaget börjar att gälla den 1 maj 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-03-22 Debatt: 2018-03-27 Beslut: 2018-03-28

Betänkande 2017/18:JuU23 (pdf, 572 kB)

Betänkande 2017/18:JuU22

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Polismyndighetens forensiska organisation. Det är Nationellt forensiskt centrum, NFC, som ansvarar för Polisens forensiska verksamhet, som bland annat omfattar undersökningar av spår efter brott i samband med brottsutredningar.

Riksrevisionen har gjort sin granskning för att se om den forensiska verksamheten på ett effektivt sätt bidrar till att brott klaras upp. Bland annat gör Riksrevisionen bedömningen att laboratorieverksamheten på NFC och det arbete som utförs av kriminaltekniker och lokala brottsplatsundersökare håller hög kvalitet. Däremot är de långa handläggningstiderna vid NFC ett problem och effektiviteten i Polisens forensiska verksamhet behöver öka.

Riksdagen håller med om den bedömningen och anser liksom regeringen att granskningen och de rekommendationer Riksrevisionen ger till Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten är ett värdefullt bidrag till myndigheternas pågående effektiviseringsarbete.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 5
Justering: 2018-03-22 Debatt: 2018-03-27 Beslut: 2018-03-28

Betänkande 2017/18:JuU22 (pdf, 323 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om Polisens forensiska organisation

Betänkande 2017/18:JuU20

Sverige ska ansluta sig till två FN-överenskommelser om brott mot den civila luftfarten. Som en följd av det görs lagändringar i brottsbalken som bland annat innebär att den som använder tekniska hjälpmedel, exempelvis en dator, för att ta kontroll över ett flygplan eller ett tåg ska kunna dömas för kapningsbrott.

Dessutom utvidgas reglerna om kapningsbrott så att de även omfattar lätta lastbilar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-03-22 Debatt: 2018-03-27 Beslut: 2018-03-28

Betänkande 2017/18:JuU20 (pdf, 423 kB)

Betänkande 2017/18:SkU12

Regeringen har tidigare gett Statskontoret i uppdrag att se över delar av det så kallade företrädaransvaret, som innebär att företrädare för aktiebolag kan bli personligt betalningsskyldiga i vissa fall. Riksdagen anser dock att regeringen bör utöka Statskontorets uppdrag till att utreda hela företrädaransvaret och inte bara begränsade delar. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Riksdagens ställningstagande gjordes när riksdagen behandlade ett 130-tal motioner från allmänna motionstiden 2017 om skatteförfarande. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom arbete pågår i flera av frågorna som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om att synliggöra och kontrollera skatter och avgifter, F-skatt och näringsverksamhet, certifierade kassaregister, personalliggare, deklarationsfrågor och fastighetstaxering.

Förslagspunkter: 20 Reservationer: 20
Justering: 2018-03-15 Debatt: 2018-03-27 Beslut: 2018-03-28

Betänkande 2017/18:SkU12 (pdf, 699 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skatteförfarande

Betänkande 2017/18:CU17

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017/18 om ersättningsrätt och insolvensrätt. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom flera av de områden som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om fordonsrelaterade skulder och fordonsmålvakter, skärpt kontroll vid konkursansökan, beräkning av förbehållsbeloppet vid löneutmätning samt undantag från utmätning.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 4
Justering: 2018-03-20 Debatt: 2018-03-27 Beslut: 2018-03-28

Betänkande 2017/18:CU17 (pdf, 437 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ersättningsrätt och insolvensrätt

Betänkande 2017/18:TU11

Riksdagen sa nej till 140 förslag i motioner om trafiksäkerhet. Anledningen till det är bland annat att arbete redan pågår i flera av frågorna som motionerna handlar om.

Motionerna handlar bland annat om trafiksäkerhetsarbetet, insatser mot alkohol vid bilkörning, vinterdäck, hastighetsbegränsningar, förarutbildning, hälsofrågor och sommartid.

Förslagspunkter: 19 Reservationer: 25
Justering: 2018-03-15 Debatt: 2018-03-28 Beslut: 2018-03-28

Betänkande 2017/18:TU11 (pdf, 1397 kB) Webb-tv debatt om förslag: Trafiksäkerhet

Betänkande 2017/18:TU10

Regeringen bör prioritera arbetet med ett gemensamt europeiskt luftrum eftersom det bidrar till minskade utsläpp och kostnader. Det tycker riksdagen som därför riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, om det till regeringen.

Sedan 2001 pågår ett arbete i EU om det gemensamma europeiska luftrummet, kallat Single European Sky. Syftet är bland annat att bidra till effektivare och mindre miljöfarlig flygtrafik genom att ta bort nationella gränsdragningar i luften. Flygen skulle då kunna gå den rakaste sträckan med minskade utsläpp som följd. Riksdagen tycker dock att arbetet går för långsamt och vill att regeringen prioriterar Single European Sky för att skynda på processen.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om luftfartsfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 17
Justering: 2018-03-15 Debatt: 2018-03-22 Beslut: 2018-03-28

Betänkande 2017/18:TU10 (pdf, 838 kB) Webb-tv debatt om förslag: Luftfart

Betänkande 2017/18:SkU13

Trängselskatten på Essingeleden och i Stockholms innerstad ändras. Bland annat införs ytterligare en tidsperiod, klockan 6.00-6.29, då skatt ska betalas. Skatten för vissa tidsperioder kommer också att höjas. Skillnaderna under låg- och högsäsong ska också öka och trängselskatten ska höjas under högsäsong. Man behöver som högst betala 135 kr per dygn och bil under högsäsong. Trängselskatt tas även ut för de fem första vardagarna utom lördag i juli samt för dagar före vissa helgdagar.

Syftet är att förbättra framkomligheten och miljön i Stockholm. Trängselskatten delfinansierar också en utbyggnad av kollektivtrafiken.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar att gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2018-03-08 Debatt: 2018-03-22 Beslut: 2018-03-28

Betänkande 2017/18:SkU13 (pdf, 32821 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förändrad trängselskatt i Stockholm för förbättrad tillgänglighet och transportinfrastruktur

Betänkande 2017/18:SkU10

En ny skatt på kemikalier i vissa elektroniska produkter infördes den 1 april 2017. Kemikalieområdet präglas av en hög utvecklingstakt. Riksdagen anser att regeringen bör följa utvecklingen på området och utvärdera de samhällsekonomiska effekterna och andra effekter av kemikalieskatten. Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Ställningstagandet gjordes i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2017 om punktskatter. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, som bland annat handlar om skatt på elkraft, skatt på drivmedel, fordonsskatter, trängselskatt, flygskatt samt skatt på alkohol och tobak.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 17
Justering: 2018-03-08 Debatt: 2018-03-22 Beslut: 2018-03-28

Betänkande 2017/18:SkU10 (pdf, 880 kB) Webb-tv debatt om förslag: Punktskatter

Utlåtande 2017/18:NU26

Riksdagen anser att delar av ett förslag från EU-kommissionen om marknadskontroll av produkter går för långt och strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen. Därför beslutade riksdagen att lämna synpunkter om detta i ett så kallat motiverat yttrande till EU:s beslutande institutioner.

Prövningar enligt subsidiaritetsprincipen går ut på att avgöra om beslut bör fattas av EU eller av EU-länderna själva. Principen säger att beslut om nya lagar ska tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt.

Riksdagen ifrågasätter inte att EU-reglerna som gäller marknadskontroll behöver förbättras. Däremot har riksdagen invändningar mot några av de befogenheter för myndigheter som kommissionen föreslår. Enligt riksdagens uppfattning går dessa delar av förslaget längre än vad som är nödvändigt för att nå målen med förslaget.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-03-15 Debatt: 2018-03-22 Beslut: 2018-03-22

Utlåtande 2017/18:NU26 (pdf, 298 kB)

Betänkande 2017/18:NU11

Majoriteten av livsmedelsexporten från Sverige kommer från ett fåtal större företag och det är endast tio procent av alla svenska livsmedelsföretag som exporterar. Regeringen genomför just nu flera satsningar för att främja den svenska livsmedelsexporten. Det ser riksdagen positivt på, men betonar samtidigt vikten av att det finns en regional spridning i åtgärderna. Även små och medelstora företag på landsbygden som inte exporterar i dag borde nås av den här typen av satsningar.

Därför riktar riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om vikten av att exportprogrammen och andra åtgärder når små och medelstora livsmedelsföretag i hela landet.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 om handelspolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 19
Justering: 2018-03-15 Debatt: 2018-03-22 Beslut: 2018-03-22

Betänkande 2017/18:NU11 (pdf, 902 kB) Webb-tv debatt om förslag: Handelspolitik

Betänkande 2017/18:SkU11

Riksdagen sa nej till 35 motioner om mervärdesskatt, alltså skatt som betalas till staten vid inköp av varor och tjänster. Anledningen till det är bland annat att arbete pågår i flera av frågorna som motionerna handlar om.

Motionerna handlar bland annat om skattesatser, utvärdering av effekter av höjning av mervärdesskatt på bio och mervärdesskatt för ideella föreningar.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 9
Justering: 2018-03-08 Debatt: 2018-03-22 Beslut: 2018-03-28

Betänkande 2017/18:SkU11 (pdf, 443 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mervärdesskatt

Betänkande 2017/18:SkU8

Riksdagen sa nej till motioner om inkomstskatt av privatpersoner. Motionerna handlar bland annat om skatteskala och grundavdrag, särskild löneskatt för äldre som arbetar, hushållsskatteavdrag (HUS-avdrag), bil- och cykelförmån och utvärdering av effekterna av skatteförändringar. Andra områden är expertskatt, skatt för personer med sjuk- och aktivitetsstöd, reseavdrag och personalförmåner. Riksdagen hänvisar bland annat till att det fortfarande står bakom regeringens förslag på inriktning av skattepolitiken. Motionerna kommer från allmänna motionstiden 2017.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 23
Justering: 2018-03-15 Debatt: 2018-03-27 Beslut: 2018-03-28

Betänkande 2017/18:SkU8 (pdf, 840 kB) Webb-tv debatt om förslag: Inkomstskatt

Betänkande 2017/18:JuU28

Medborgare i EU-länder och deras familjemedlemmar ska få rätt till samma konsulära skydd, alltså hjälp från svenska ambassader och konsulat, som svenska medborgare i länder utanför EU. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det innebär att svensk lagstiftning ändras och anpassas till bindande EU-regler om att EU-medborgare som vistas i ett land utanför EU, där landet som de är medborgare i inte har ambassader eller konsulat, ska kunna få konsulärt skydd från andra EU-länder. Lagändringarna innebär att EU-medborgare och deras familjemedlemmar, på samma villkor som svenska medborgare, får rätt att ta del av ekonomiskt bistånd och katastrofinsatser från svenska ambassader och konsulat i länder utanför EU.

Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-03-15 Debatt: 2018-03-21 Beslut: 2018-03-21

Betänkande 2017/18:JuU28 (pdf, 725 kB)

Betänkande 2017/18:JuU16

Många personer som döms för brott återfaller i kriminalitet efter att de avtjänat sitt straff. Riksdagen tycker därför att regeringen borde arbeta mer för att förebygga återfall i brott. Riksdagen riktar tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen borde:

  • Arbeta för att unga gängkriminella ska få möjlighet till bättre anpassade frivårdsinsatser för att förebygga återfall i brott.
  • Tillsätta en utredning för att utvärdera det återfallsförebyggande arbetet inom Kriminalvården.
  • Arbeta för att post till intagna kontrolleras av kriminalvårdspersonal i hög utsträckning.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 29 Reservationer: 22
Justering: 2018-03-15 Debatt: 2018-03-21 Beslut: 2018-03-21

Betänkande 2017/18:JuU16 (pdf, 667 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kriminalvårdsfrågor

Betänkande 2017/18:CU8

Riksdagen tycker inte att nuvarande lagstiftning kring utländska barnäktenskap är tillräcklig. Därför har riksdagen i ett tillkännagivande uppmanat regeringen att återkomma med ett lagförslag som innebär att barnäktenskap aldrig erkänns i Sverige om någon av parterna var under 18 år när någon av dem kom till Sverige.

Riksdagen tycker inte heller att nuvarande lagstiftning kring utländska polygama äktenskap är tillräcklig. Det finns i Sverige drygt 150 personer som är gifta med fler än en person. Riksdagen riktade därför även en uppmaning till regeringen om att utreda hur regelverket kan ändras för att säkerställa att månggifte inte erkänns här.

Riksdagen sa också nej till övriga motionsförslag om familjerätt som behandlades samtidigt.

Förslagspunkter: 29 Reservationer: 30
Justering: 2018-03-15 Debatt: 2018-03-21 Beslut: 2018-03-21

Betänkande 2017/18:CU8 (pdf, 953 kB) Webb-tv debatt om förslag: Familjerätt

Betänkande 2017/18:SoU19

Personer som har ansökt om att få ändra sin könstillhörighet, under den tid det fanns krav på att de inte skulle ha någon fortplantningsförmåga, ska få ersättning av staten under vissa förutsättningar. Det gäller de som ansökt om ändrad könstillhörighet under 1 juli 1972-30 juni 2013 och fått ansökan beviljad. Kravet på att personer som vill ändra könstillhörighet inte ska ha någon fortplantningsförmåga togs bort den 1 juli 2013.

Ersättningen är 225 000 kr per person. Ansökan om ersättning ska göras skriftligen av personen själv och den lämnas till och prövas av Kammarkollegiet. Ansökan ska ha kommit in senast den 1 maj 2020.

Det görs också ändringar i offentlighets- och sekretesslagen. Vid ansökan om ersättning kommer uppgifter om hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden kopplade till personen som ansökt om denna ersättning att ska vara sekretessbelagda. Uppgiften kan bara lämnas ut om det står klart att inte personen eller någon som är närstående till personen lider men. Sekretessen gäller i högst 70 år.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar att gälla den 1 maj 2018.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2018-03-15 Debatt: 2018-03-21 Beslut: 2018-03-21

Betänkande 2017/18:SoU19 (pdf, 803 kB)

Betänkande 2017/18:SoU14

Riksdagen anser att äldres delaktighet och självbestämmande i den vardagliga omsorgen behöver öka. En del i detta är att förenkla kommunernas prövning av hjälp och bistånd till äldre. Äldre som bara behöver till exempel trygghetslarm, enklare service eller sociala insatser i mindre omfattning ska inte behöva gå igenom en stor biståndsprövning. Kommunerna ska inte behöva använda mycket tid och resurser till detta.

Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att så fort som möjligt återkomma till riksdagen med ett förslag om förenklad biståndsprövning för äldre.

Riksdagens ställningstagande kom när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner, framför allt med hänvisning till att utredningar och arbete redan pågår i flera av frågorna.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 23
Justering: 2018-03-13 Debatt: 2018-03-21 Beslut: 2018-03-21

Betänkande 2017/18:SoU14 (pdf, 616 kB) Webb-tv debatt om förslag: Äldrefrågor

Betänkande 2017/18:SoU13

Riksdagen riktade två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om socialtjänstens arbete med unga lagöverträdare.

  • Regeringen borde utreda om det finns ett behov av att socialtjänsten oftare närvarar vid inledande förhör med unga som misstänks för brott. Utskottet menar att det finns större möjligheter till en snabbare utredning om den ungas levnadsomständigheter om socialtjänsten medverkar.
  • Regeringen borde arbeta för att säkerställa att socialtjänstens yttranden i förundersökningar om unga håller en hög kvalitet. Yttrandet baseras på en social utredning av personen och används som underlag innan en åklagare tar beslut om att väcka åtal mot en person under 18 år.

Förslagen om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2015/16, 2016/17 och 2017/2018 om socialtjänstfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 48 Reservationer: 73
Justering: 2018-03-08 Debatt: 2018-03-21 Beslut: 2018-03-21

Betänkande 2017/18:SoU13 (pdf, 1461 kB) Webb-tv debatt om förslag: Socialtjänstfrågor