Sök

En ny lag med kompletterande regler till EU:s förordningar om Schengens informationssystem (SIS) ska införas. Även ändringar i befintliga lagar ska göras. Syftet är att anpassa svensk lag efter EU:s nya regelverk. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

5, 25 minuter

Justering

2021-11-16

Bordläggning

2021-11-24

Debatt

2021-11-25

Beslut

2021-11-25

Tingsrätten och hovrätten ska få ökade möjligheter att avgöra brott- och tvistemål utifrån skriftliga handlingar, det vill säga utan huvudförhandling. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska leda till effektivare domstolar och ökad rättssäkerhet.

För att få avgöra ett mål utifrån skriftliga handlingar i tingsrätten krävs i dag att det inte finns anledning till någon annan påföljd, alltså straff för det misstänkta brottet, än böter. Enligt förslaget ska möjligheten även gälla när påföljden för det misstänkta brottet är villkorlig dom eller villkorlig dom i förening med böter.

I hovrätten finns det i praktiken endast ett begränsat utrymme att avgöra mål utifrån skriftliga handlingar. Enligt förslaget ska hovrätten alltid få avgöra ett tvistemål, en tvist mellan två parter, utan huvudförhandling om en sådan är obehövlig. I familjemål ska möjligheten dock användas med försiktighet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Justering

2021-11-11

Bordläggning

2021-11-16

Debatt

2021-11-17

Beslut

2021-11-17

Regeringen har lagt fram ett förslag som bland annat innebär att om en person som är 18-20 år har begått ett brott, och det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år för brottet, så ska det inte tas särskild hänsyn till den unga åldern när straffet bestäms. Detta gäller också om brottets straffvärde uppgår till fängelse i ett år eller mer. Det ska inte heller krävas särskilda skäl för att döma unga myndiga lagöverträdare till fängelse.

De särskilda påföljderna för unga ska i stort sett bara gälla personer som inte har fyllt 18 år när de har begått ett brott. Den som är över 18 år ska bara kunna dömas till någon av ungdomspåföljderna om det finns särskilda skäl för det. Vidare ska allvarliga brott som mord eller våldtäkt mot barn inte kunna preskriberas om brottet begicks av någon som fyllt 18 år.

Lagändringarna börjar gälla den 2 januari 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen. Regeringen bör återkomma med ett förslag till riksdagen om att straffrabatten för unga myndiga lagöverträdare ska slopas för alla typer av brott.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

24, 82 minuter

Justering

2021-11-11

Bordläggning

2021-11-16

Debatt

2021-11-17

Beslut

2021-11-17

För att stärka skyddet mot våld och andra kränkningar i nära relationer har regeringen föreslagit lagändringar för att skärpa straffen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Beslutet innebär bland annat att

• minimistraffet för grov fridskränkning respektive kvinnofridskränkning ska höjas från fängelse i nio månader till fängelse i ett år
• förtalsbrott ska kunna ingå i brotten fridskränkningsbrott respektive olaga förföljelse
• utvidgat kontaktförbud ska enklare än i dag kunna förenas med villkor om så kallad fotboja. Utvidgat kontaktförbud innebär att förbudspersonen inte får vara i närheten av skyddspersonens bostad, arbetsplats eller andra ställen där hen brukar vara.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2022.

Riksdagen riktade också fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. I korthet handlar de om:

• Maxstraffet för fridskränkningsbrotten bör höjas.
• Regeringen bör tillsätta en utredning som presenterar förslag på hur kontaktförbud ska kunna utfärdas vid fler situationer än i dag.
• Utredningen ska även lämna förslag på hur fotboja ska kunna användas oftare vid kontaktförbud, särskilt vid våld i nära relationer.
• Utredningen ska slutligen föreslå hur särskilt utvidgat kontaktförbud ska användas oftare och hur det geografiska området tydligare än i dag ska kunna omfatta ett större område, som en kommun.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

17

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

23, 87 minuter

Justering

2021-11-11

Bordläggning

2021-11-16

Debatt

2021-11-17

Beslut

2021-11-17

Det ska bli möjligt att i större utsträckning använda berättelser som lämnats vid tidiga förhör som bevis. Regeringens förslag handlar bland annat om att utöka möjligheterna att

• tillåta berättelser från förhör inför en brottsbekämpande myndighet som bevis
• ta upp bevis i domstol före huvudförhandling, t.ex. i stora brottmål eller om det kan antas få betydelse för frågan om att häva ett häktningsbeslut eller restriktioner
• använda skriftliga vittnesberättelser, så kallade vittnesattester, som bevis.

Syftet med regeringens förslag är att göra handläggningen av framför allt stora brottmål mer modern, flexibel och effektiv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2022.

Riksdagen riktade även två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om dessa förslag. Utskottet anser bland annat att

• det bör övervägas om inte kravet ska tas bort på att parterna måste godkänna en skriftlig vittnesberättelse, en så kallad vittnesattest, för att den ska få läggas fram som bevis
• en berättelse som lämnats vid ett förhör inför en brottsbekämpande myndighet och som dokumenterats genom en ljud- och bildupptagning ska få användas som bevis i rättegången om det inte är uppenbart olämpligt med hänsyn till sakens prövning.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

20, 67 minuter

Justering

2021-11-11

Bordläggning

2021-11-16

Debatt

2021-11-17

Beslut

2021-11-17

Regeringen har föreslagit att så kallat aggressionsbrott kriminaliseras i svensk rätt och att Sverige samtidigt godkänner de ändrade regler som bland annat ger Internationella brottmålsdomstolen rätt att döma för det brottet. Aggressionsbrott avser det individuella ansvar som personer i ledande ställning har för en stats användning av våld mot en annan stat. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Beslutet innebär att straffet för aggressionsbrott i Sverige ska vara fängelse på viss tid, då lägst fyra och högst arton år, eller på livstid. Det är samma straffskala som för exempelvis folkmord. Dessutom ska reglerna i brottsbalken förtydligas och moderniseras när det gäller vilken omfattning svenska domstolar är behöriga att döma för brott utförda i eller utanför Sverige.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2021-10-14

Bordläggning

2021-10-26

Debatt

2021-10-27

Beslut

2021-10-27

Lagändringar ska göras för att stärka skyddet för Sveriges säkerhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagen innebär bland annat att säkerhetsskyddschefer ska ha en mer framträdande roll i säkerhetsskyddsarbetet och att verksamhetsutövare oftare ska ingå säkerhetsskyddsavtal i situationer där det finns risk för att en annan aktör kan få tillgång till säkerhetskänslig information.

Vidare ska verksamhetsutövare göra särskilda säkerhetsskyddsbedömningar och lämplighetsprövningar vid exempelvis utkontrakteringar som kräver säkerhetsskyddsavtal. Tillsynsmyndigheterna får undersökningsbefogenheter och möjlighet att besluta om sanktionsavgift för den som inte följer säkerhetsskyddsreglerna.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-10-14

Bordläggning

2021-10-26

Debatt

2021-10-27

Beslut

2021-10-27

Mot bakgrund av brottslighetens utveckling anser regeringen att det finns ett behov av att utöka polisens befogenheter att göra husrannsakan för att förebygga brott. Därför har regeringen föreslagit en ändring i polislagen som innebär att polisen får en ny befogenhet att söka efter vapen och andra farliga föremål i gemensamma utrymmen i eller i anslutning till flerbostadshus. Det handlar om gemensamma utrymmen som till exempel trappuppgångar, källargångar, tvättstugor, cykelrum, soprum, garage och utrymmen i separata byggnader.

De nya reglerna börjar gälla den 1 december 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att den bör utreda om polisen ska få befogenhet att i brottsförebyggande syfte söka efter vapen och andra farliga föremål även i privata lägenhetsförråd.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 65 minuter

Justering

2021-10-21

Bordläggning

2021-10-26

Debatt

2021-10-27

Beslut

2021-10-27

En ny lag med kompletterande regler om straffrättsligt samarbete mellan EU och Storbritannien införs med anledning av brexit. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget rör överlämnande av misstänkta eller dömda personer, ömsesidig rättslig hjälp i brottmål och frysning och förverkande av egendom.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 15 juli 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-06-17

Bordläggning

2021-06-22

Debatt

2021-06-23

Beslut

2021-06-23

Tulltjänstemän ska få utökade möjligheter att agera vid misstänkt brottslighet i samband med en tullkontroll. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I korthet innebär lagändringarna att tulltjänstemän vid ordinarie kontroller ska få möjlighet att ingripa vid ett misstänkt brott även om det är polisen och inte Tullverket som ska utreda brottet. Det gäller exempelvis vid misstanke om stöldgods, människosmuggling eller penningtvätt. Som huvudregel ska polisen först godkänna ingripandet. Det krävs dock inte om det till exempel finns en risk att personen försvinner ut ur landet. Då ska tulltjänstemannen kunna gripa personen, hålla ett inledande förhör och omhänderta elektronisk utrustning.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2021.

Riksdagen tycker dock inte att regeringens förslag är tillräckligt för att komma till rätta med den gränsöverskridande brottsligheten. Därför uppmanade riksdagen i tre tillkännagivanden regeringen att

• skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag om en ny samlad lagstiftning som även ger Tullverket befogenheter att ingripa vid andra tillfällen än vid ordinarie kontroller
• ge Tullverket ett utökat uppdrag att genomföra kontroller vid utförsel av varor
• överväga att klassa utförsel av stöldgods som ett brott enligt smugglingslagen.

Tillkännagivandena bygger på förslag i motioner.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

5, 38 minuter

Justering

2021-06-17

Bordläggning

2021-06-21

Debatt

2021-06-22

Beslut

2021-06-23

Riksdagen riktade totalt sju tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om åtgärder för att förbättra polisens effektivitet. Uppmaningarna rör följande frågor:

• renodling av polisens verksamhet
• stärkt förmåga hos Försvarets radioanstalt att bistå Polismyndigheten med signalspaning
• genomlysning av och ökad kapacitet inom rättsväsendets myndigheter med flera
• förbättrade anställningsvillkor för poliser
• förstärkt skydd för polisers personuppgifter
• utveckling av polisens tekniska inhämtningsförmåga
• ökad samverkan i syfte att förhindra bedrägerier mot välfärdssystem.

Tre av tillkännagivandena har sin grund i utskottsinitiativ från justitieutskottet, nämligen uppmaningarna om signalspaning, kapacitet inom rättsväsendet och teknisk inhämtningsförmåga. Det betyder att förslagen har väckts i utskottet och att de inte bygger på regeringsförslag eller riksdagsmotioner, vilket annars är det vanliga. Övriga tillkännagivanden har sin grund i förslag i motioner.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

15, 72 minuter

Justering

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-15

Debatt

2021-06-16

Beslut

2021-06-16

Riksrevisionen har i en rapport granskat Polismyndighetens arbete i utsatta områden och funnit att det inte är helt ändamålsenligt. Riksrevisionen rekommenderar Polismyndigheten att

• öka tillförlitligheten i den process som används för att identifiera utsatta områden
• följa upp hur många områdespoliser som fördelas till utsatta områden
• se till att rätt tekniska utrustning finns för att kunna arbeta effektivt i utsatta områden.

I en skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och bedömer att den är ett värdefullt bidrag för Polismyndighetens pågående arbete i utsatta områden.

Riksdagen instämde i regeringens bedömning att Riksrevisionens granskning är värdefull och ser positivt på de åtgärder som regeringen och Polismyndigheten har vidtagit och tänker vidta utifrån Riksrevisionens synpunkter. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

10

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

7, 38 minuter

Justering

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-16

Debatt

2021-06-17

Beslut

2021-06-22

Riksdagen riktade två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen som rör polisens verksamhet:

• En beredskapspolis ska inrättas.
• Det bör säkerställas att Polismyndighetens nationella riktlinjer för spårsäkringssatser vid sexualbrottsutredningar följs i hela landet.

Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 400 förslag i motioner om polisfrågor från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag, bland annat på grund av pågående utredningar inom de områden som förslagen berör.

Behandlade dokument

181

Förslagspunkter

63

Reservationer

59 

Anföranden och repliker

7, 56 minuter

Justering

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-16

Debatt

2021-06-17

Beslut

2021-06-17

Riksdagen sa ja till totalt elva tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen inom området vapenfrågor. Uppmaningarna handlar i korthet om att:

• Det bör införas en ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden
• Regeringen bör arbeta för att förkorta handläggningstiderna för vapenlicensärenden
• Det bör skyndsamt göras en översyn av vapenlagstiftningen
• Begreppet "synnerliga skäl" i vapenlagen bör förtydligas
• Licenshanteringsprocessen vid vapenbyte bör förenklas
• Kraven för vapenlicens bör förtydligas
• Kravet på särskilda tillstånd för ljuddämpare bör avskaffas
• Begränsningen av antalet vapen som en jägare får ha, den så kallade vapengarderoben, bör ses över
• Det bör göras en översyn av reglerna för ett europeiskt skjutvapenpass
• Det bör göras en översyn av kraven för att få bedriva handel med skjutvapen
• Tillsynsansvaret för skjutbanor bör utvärderas

Förslagen om tillkännagivanden har lämnats i motioner från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

20

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

6, 50 minuter

Justering

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-16

Debatt

2021-06-17

Beslut

2021-06-22

Riksdagen har behandlat cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 som handlar om terrorism. I samband med detta beslutade riksdagen att rikta fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen bör

• ge Polismyndigheten, Tullverket och Kronofogdemyndigheten i uppdrag att samverka och genomföra gemensamma kontroller för att bekämpa terrorism och kriminalitet
• arbeta för att deltagande i en terroristorganisation kriminaliseras så snart som möjligt
• återkomma till riksdagen med förslag som innebär att sanktionsavgifter införs i säkerhetsskyddslagen
• tillsätta en ny utredning som får i uppdrag att föreslå skärpningar av straffen för terroristbrott.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, bland annat med hänvisning till att arbete och utredningar redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

27

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

6, 46 minuter

Justering

2021-05-27

Bordläggning

2021-06-09

Debatt

2021-06-10

Beslut

2021-06-10

Riksdagen sa ja till ett flertal tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om unga brottslingar. Uppmaningarna handlar bland annat om en kartläggning och analys av ungdomsrån och att det måste gå en viss tid av sluten ungdomsvård innan en dömd får permission.

Förslagen om tillkännagivanden kom från motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner med hänvisning till pågående utredningar och arbete inom området.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

32

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

8, 60 minuter

Justering

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-16

Debatt

2021-06-17

Beslut

2021-06-17

Riksdagen sa ja till totalt 17 tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om straffrättsliga frågor. Uppmaningarna handlar i korthet om

• kriminalisering av så kallade illegala vägspärrar
• skärpta straff för fridskränkningsbrotten, det vill säga upprepade kränkningar i form av vålds-, frids- eller sexualbrott mot en närstående
• skärpt straff för våldtäkt
• skärpta straff för sexualbrott
• ny brottsrubricering för grovt sexuellt ofredande
• skärpt straff för angrepp på jägare
• stärkt straffrättsligt skydd för vård- och omsorgspersonal
• skärpta straff för brott kopplade till kriminella uppgörelser
• skärpt straff för den som rekryterar barn och unga in i kriminalitet
• skärpt straff för överlåtelse av narkotika
• skärpt straff för brott mot knivlagen
• skärpta straff för rattfylleri och grov olovlig körning
• översyn av preskriptionsbestämmelserna, det vill säga reglerna om att straff inte får dömas ut om det har gått för lång tid sedan brottet begicks
• påföljdspreskription, det vill säga reglerna om att ett straff bortfaller om det inte har börjat verkställas inom en viss tid från att domen har fallit
• preskriptionstiden för sexualbrott mot barn
• översyn av vad som ska anses som förmildrande omständigheter
• skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet.

Förslagen om tillkännagivanden har lämnats i motioner från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

131

Förslagspunkter

63

Reservationer

54 

Anföranden och repliker

20, 80 minuter

Justering

2021-05-20

Bordläggning

2021-06-02

Debatt

2021-06-03

Beslut

2021-06-03

Dykning och annan undervattensverksamhet ska kunna tillåtas i syfte att undersöka orsaken till förlisningen av passagerarfartyget m/s Estonia på Östersjön i september 1994. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska möjliggöra fortsatta utredningar i gravfridsområdet.

Lagändringen gäller skyddet för gravfriden vid vraket efter Estonia. Ett nytt undantag införs från förbudet att bedriva dykning eller annan undervattensverksamhet i vraket eller dess närhet. Det nya undantaget ska gälla verksamhet som avser att utreda förlisningen. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2021.

Syftet är att möjliggöra för Statens haverikommission att genomföra fortsatta utredningar för att bedöma nya uppgifter, offentliggjorda i september 2020, om hål i skrovet på fartygets styrbordssida.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2021-05-27

Bordläggning

2021-06-02

Debatt

2021-06-03

Beslut

2021-06-03

Barnfridsbrott ska införas i brottsbalken vilket innebär att det blir straffbart att utsätta ett barn i en nära relation för att se eller höra exempelvis vålds- och sexualbrott. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt beslutet ska gärningspersonen kunna få fängelse i upp till två år. Är brottet grovt gäller fängelse i lägst nio månader och högst fyra år. Dessutom ska barnens rätt till brottskadeersättning ersättas med en rätt till skadestånd, vilket bland annat ger barnen större möjlighet att begära ersättning. För att ytterligare stärka barnens ställning ska uppdraget för barnets särskilda företrädare utvidgas, bland annat ska det omfatta hanteringen av skadestånd.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att straffskalan för barnfridsbrott bör höjas.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

28, 85 minuter

Justering

2021-05-20

Bordläggning

2021-05-25

Debatt

2021-05-26

Beslut

2021-05-26

Reglerna för hur mark- och miljödomstolen ska vara sammansatt i olika mål och ärenden ska göras mer flexibla och ändamålsenliga. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I mark- och miljödomstolarna finns det lagfarna domare, tekniska råd och särskilda ledamöter. Sammansättningsreglerna skiljer sig bland annat åt för mål och ärenden som avgörs i mark- och miljödomstolen som första instans och för mål och ärenden som har överklagats dit. Enligt regeringen bör det istället vara behovet av teknisk kompetens i det specifika målet som är avgörande för sammansättningen.

Vidare föreslår regeringen att Mark- och miljööverdomstolen ska kunna bestå av tre i stället för fyra ledamöter vid avvisning av ett överklagande och vid annan handläggning än avgörande av ett mål eller ärende. Riksdagen sa ja även till detta förslag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-05-20

Bordläggning

2021-05-25

Debatt

2021-05-26

Beslut

2021-05-26