Sök

Konstitutionsutskottet (KU) har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av de delar som granskats.

Som en del i granskningen har konstitutionsutskottet gått igenom regeringsprotokoll från 2020 och noterar att det i många fall varit ett kort tidsspann mellan det att beslut om en författning tagits till dess att författningen börjat gälla. Många av dessa fall går att koppla till coronapandemin och att ett snabbt agerande krävts för att begränsa smittspridningen. Utskottet framhåller dock att det även i sådana situationer är önskvärt att upprätthålla ett visst tidsspann, särskilt i de fall det rör sig om föreskrifter som innebär att verksamheter behöver ställa om och som kräver långtgående anpassningar av enskilda.

KU har också granskat vissa förvaltningsärenden, så kallade gruvärenden som handläggs inom Näringsdepartementet. Utskottet anser bland annat att många av ärendena har omotiverat lång handläggningstid. Långa handläggningstider medför inte bara osäkerhet för de inblandade utan kan även leda till personliga och ekonomiska förluster.

Ett annat område som granskats är regeringens kollektiva beslutsfattande under coronapandemin. Pandemin gjorde att behovet av extra regeringssammanträden var ovanligt stort under 2020 och KU har noterat att fler ministrar var närvarande vid de ordinarie än vid de extra regeringssammanträdena. Regeringen fattar sina beslut kollektivt och KU framhåller att det därför är viktigt att ministrar i möjligaste utsträckning deltar även i extra regeringssammanträden. Detta även om det alltid måste vara möjligt för en regering att vid behov snabbt kunna fatta beslut, om så med ett färre antal statsråd än vanligt närvarande.

En annan granskning gäller regeringens kontroll och samordning av föreskrifter som meddelats under coronapandemin. Covid-19-lagen innebär att riksdagen delegerat rätten att meddela covidrelaterade föreskrifter till regeringen, som i sin tur i vissa delar kan delegera vidare rätten till myndigheter och kommuner. Utskottet konstaterar att regeringen har vidtagit vissa åtgärder för att få fram en samlad bild och åstadkomma samordning, exempelvis att Folkhälsomyndigheten fått i uppdrag att föra en förteckning över föreskrifter som har meddelats. Utskottet framhåller att dessa åtgärder är viktiga för att få en samlad bild av hur omfattande ingreppen är i grundläggande fri- och rättigheter.

Remissväsendets utveckling över tid har också granskats av utskottet. Genomgången visar att antalet remissinstanser har ökat över tid och utvecklingen har gått mot att myndigheterna har fått fler remisser att svara på. Utskottet anför att remisslistor inte får fastställas slentrianmässigt och att behovet av att remittera till en instans måste prövas i varje enskilt fall. Möjligheten att begränsa remisserna bör kunna användas i större utsträckning för att därmed minska risken att remissinstanserna blir överbelastade.

Konstitutionsutskottet redogör också för regeringsskiftet juni-juli 2021 men redogörelsen ger inte anledning till något uttalande av utskottet. Regeringsskiftet under november 2021 har inte tagits med i granskningen.

Anföranden och repliker

7, 47 minuter

Justering

2021-12-14

Bordläggning

2022-01-18

Debatt

2022-01-19

Sekretess ska inte gälla beslut om stöd till företag vid korttidsarbete, beslut om återkrav av sådant stöd eller beslut om ersättning för kompetensinsatser, som företag som beviljas stöd kan få. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, som ska ge allmänhet och medier bättre möjlighet till insyn i ärenden om korttidsarbete.

De nya reglerna börjar gälla från och med den 1 augusti 2021. För beslut i ärenden där ansökan gjordes före den 22 oktober 2020 gäller de nya reglerna från och med den 21 oktober 2021.

Stödet vid korttidsarbete möjliggör för arbetsgivare att minska arbetstiden för personal men fortfarande ha dem anställda och få stöd för stora delar av kostnaden för detta. Stödformen har använts under covid-19-pandemin för att stödja sysselsättningen och dämpa arbetslösheten.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2021-06-08

Bordläggning

2021-06-11

Debatt

2021-06-14

Beslut

2021-06-15

Regeringen har i en skrivelse redogjort för hur den har behandlat riksdagens skrivelser under 2020. Konstitutionsutskottet, KU, ser positivt på att regeringen sedan flera år tillbaka ger en mer utförlig redovisning av vilka åtgärder som regeringen har vidtagit efter riksdagens beslut.

Regeringen redovisar att sex uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, är slutbehandlade inom KU:s område. Samma bedömning gör utskottet. KU tar inte ställning till regeringens redovisning när det gäller tillkännagivanden på andra utskotts områden.

KU anser att det är viktigt att regeringen är utförlig i sina redogörelser för vidtagna, pågående och planerade åtgärder med anledning av tillkännagivandena. Utskottet betonar igen att det är viktigt att regeringen behandlar riksdagens skrivelser skyndsamt.

Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse för hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen har behandlats.

Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna, det vill säga avsluta ärendena.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

2, 15 minuter

Justering

2021-06-08

Bordläggning

2021-06-11

Debatt

2021-06-14

Beslut

2021-06-15

Regeringen har lagt fram ett förslag om att inrätta en ny myndighet - institutet för mänskliga rättigheter. Institutet ska följa, undersöka och rapportera om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas i Sverige. Därutöver ska institutet bland annat lämna förslag till regeringen om vilka åtgärder som behövs för att säkerställa de mänskliga rättigheterna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Institutet ska starta sin verksamhet den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

7, 52 minuter

Justering

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-08

Debatt

2021-06-09

Beslut

2021-06-09

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av ändamålsenligheten i granskningsnämnden för radio och tv:s granskning av public service, det vill säga Sveriges Television (SVT), Sveriges Radio (SR) och Sveriges Utbildningsradio (UR).

Granskningsnämnden för radio och tv är ett beslutsorgan inom Myndigheten för press, radio och tv och har i uppgift att se till att allmänheten får insyn och kontroll i public service, utan att äventyra företagens oberoende. Riksrevisionen har undersökt om nämndens granskning lever upp till höga krav på effektivitet och öppenhet.

Riksrevisionen konstaterar bland annat att granskningsnämndens ärendehantering och process för anmälan fungerar bra, men att det finns problem med för långa handläggningstider. En plan bör tas fram för att korta tiderna. Vidare anser Riksrevisionen att motiveringarna av nämndens beslut som har fattats av en ordförande, utan nämndsammanträde, bör redovisas mer genomgående. Som helhet bedrivs dock nämndens granskning av public service med hög effektivitet och öppenhet och bidrar till god regelefterlevnad hos public service-företagen.

Riksdagen välkomnar granskningen och förutsätter att regeringen följer upp de rekommendationer som Riksrevisionen har gett till Myndigheten för press, radio och tv. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till ett förslag i en motion.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 20 minuter

Justering

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-08

Debatt

2021-06-09

Beslut

2021-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om vissa ändringar i utgiftsområden i statens budget.

Beslutet innebär att:

• Utgifter som rör ändamål och verksamheter som avser Gentekniknämnden flyttas från utgiftsområde 4, Rättsväsendet, till utgiftsområde 16, Utbildning och universitetsforskning.
• Utgifter som rör ändamål och verksamheter som avser elsäkerhet och Elsäkerhetsverket flyttas från utgiftsområde 6, Försvar och samhällets krisberedskap, till utgiftsområde 21, Energi.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-08

Debatt

2021-06-09

Beslut

2021-06-09

Riksdagen har behandlat regeringens årliga skrivelse om sammansättningen och arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Under 2020 tillsattes 80 kommittéer, vilket är 26 fler än under 2019. De totala utgifterna för kommittéerna var cirka 580 miljoner kronor, av vilka cirka 100 miljoner kronor är utgifter för konsultationer.

Riksdagen noterar att det är en förhållandevis jämn könsfördelning i tre av fyra yrkeskategorier anställda vid kommittéväsendet, och att kvinnor är i majoritet i gruppen sekreterare och övriga. Enligt riksdagen är det viktigt att eftersträva en jämn könsfördelning inom alla grupper. Riksdagen välkomnar också den anpassning av redovisningen av kommittéernas sammansättning som genomförts med anledning av konstitutionsutskottets påpekande i sin granskning av kommittéväsendet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till tio förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020 om lagstiftningsprocessen.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 21 minuter

Justering

2021-06-01

Bordläggning

2021-06-08

Debatt

2021-06-09

Beslut

2021-06-09

Regeringen har föreslagit tillfälliga ändringar i sekretesslagstiftningen för att kunna offentliggöra statistik och information om Sveriges skolor. Riksdagen sa ja till förslaget.

Sedan i september 2020 går det bara att få tillgång till statistik om skolor på riksnivå, och inte om en specifik kommun eller skola. Riksdagen håller med regeringen om att det är viktigt för myndigheter och kommuner men också för allmänheten att kunna få tillgång till information och statistik om exempelvis lärare, betyg och resultat på nationella prov.

De tillfälliga ändringarna ska börja gälla den 1 juli 2021 och upphöra att gälla den 1 juli 2023, i samband med att permanent lagstiftning på området planeras komma på plats.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

24, 158 minuter

Justering

2021-05-06

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-19

Riksdagens åtta så kallade nämndmyndigheter lämnar varje år en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen. Redogörelsen innehåller uppgifter om arbetsuppgifter, ledamöter, hur verksamheten bedrivs, beslut som fattats under året samt kostnaden för verksamheten.

Redogörelserna för år 2020 har granskats av konstitutionsutskottet utan synpunkter. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagens åtta nämndmyndigheter är Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorn, Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner, Partibidragsnämnden, Riksdagens ansvarsnämnd, Riksdagens arvodesnämnd, Riksdagens överklagandenämnd, Statsrådsarvodesnämnden och Valprövningsnämnden.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Justering

2021-04-27

Bordläggning

2021-05-04

Debatt

2021-05-05

Beslut

2021-05-05

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av automatiserat beslutsfattande i statsförvaltningen. Automatiska beslut fattas i dag hos flera myndigheter, framför allt när det gäller ärendetyper som leder till ett stort antal beslut gentemot privatpersoner och företag. Exempel på sådana beslut är föräldrapenning, årlig inkomstbeskattning av privatpersoner och körkortstillstånd.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att myndigheters automatiserade beslutsfattande har lett till ökad effektivitet och att grundläggande rättssäkerhetsaspekter till viss del har förbättrats. Det finns dock brister i hur myndigheterna hanterar ärenden med hög risk för fusk och fel. Dessutom behövs en utökad uppföljning av att de automatiska besluten blivit korrekta. Regeringen konstaterar i skrivelsen att myndigheternas egna utvecklingsarbete samt regeringens planerade och genomförda åtgärder innebär förbättrade förutsättningar inom området.

Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning och vill framhålla vikten av att det automatiserade beslutsfattandet är rättssäkert och korrekt. Riksdagen förutsätter att regeringen följer myndigheternas arbete med automatiserat beslutsfattande och att myndigheterna har de förutsättningar som krävs för ett effektivt, rättssäkert och korrekt beslutsfattande. Mot den bakgrunden lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-04-29

Bordläggning

2021-05-04

Debatt

2021-05-05

Beslut

2021-05-05

Konstitutionsutskottet, KU, har behandlat Riksrevisionens årsredovisning för år 2020. Den externa revisorn har gjort bedömningen att årsredovisningen är rättvisande i alla viktiga avseenden.

KU konstaterar att Riksrevisionen har gjort ett bra arbete, trots de begränsningar som coronapandemin orsakat. Bland annat lyfter utskottet fram de satsningar som Riksrevisionen gjort för att hemarbetet ska fungera så bra som möjligt. Vidare välkomnar KU Riksrevisionens arbete för att vara attraktiv som arbetsgivare.

Riksdagen lade årsredovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-04-22

Bordläggning

2021-05-04

Debatt

2021-05-05

Beslut

2021-05-05

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 och 2020 om olika författningsfrågor. Motionsförslagen handlar bland annat om bidrag till politiska partier, byte av partitillhörighet och ledamotsuppdraget, apanaget, statschefens kröning, regeringsbildning, kontrollen av en övergångsregering och tillkännagivanden. Andra förslag rör ändring i lagstiftningen om karensregler för statsråd och höga statstjänstemän samt utredning av formerna för grundlagsändringar och domstolarnas oberoende. Det finns även förslag om Europaparlamentet, subsidiaritetsprövningen inom EU, internationella avtal, den kommunala revisionen, avgifter för infrastruktur, en krislagstiftning, den offentliga äganderätten och public service. Motionsförslag om en bestämmelse om att Sverige är en sekulär stat, en ny maktutredning, ett medborgarråd för rättvis omställning och en demokratikanon har också behandlats.

Behandlade dokument

88

Förslagspunkter

22

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

11, 36 minuter

Justering

2021-04-08

Bordläggning

2021-04-21

Debatt

2021-04-22

Beslut

2021-04-28

Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 och 2020 om fri- och rättigheter och om förebyggande av våldsbejakande extremism. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete eller att åtgärder inte behövs.

Motionerna handlar bland annat om förbud mot slöja, förstärkningar av rättighetsskyddet i regeringsformen, föreningsfrihet, hot och våld på grund av trosuppfattning, mänskliga rättigheter i Europa, återkallelse av medborgarskap, juridiskt kön och förebyggande åtgärder mot radikalisering.

Behandlade dokument

83

Förslagspunkter

12

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

7, 46 minuter

Justering

2021-04-15

Bordläggning

2021-04-21

Debatt

2021-04-22

Beslut

2021-04-28

Riksdagen sa nej till ett sextiotal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 och 2020 om minoritetsfrågor. Detta bland annat med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om romsk inkludering, samordning, styrning och uppföljning av minoritetspolitiken, sanningskommissioner, samers rättigheter, statistik över samiskt näringsliv och kontaktyta för dialog mellan riksdagen och Sametinget.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

7

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 44 minuter

Justering

2021-03-02

Bordläggning

2021-03-09

Debatt

2021-03-10

Beslut

2021-03-10

Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 och 2020, bland annat eftersom arbete pågår eller redan har utförts i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om tillgång till statlig service, samverkan mellan myndigheter, digitala tjänster inom förvaltningen, värdegrund och utbildning av statsanställda, tjänstemannaansvar, en översyn av förvaltningslagen, en medborgarombudsman, reglering av språktolkar samt tillsättning av myndighetschefer, landshövdingar och ambassadörer.

Behandlade dokument

99

Förslagspunkter

16

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

5, 32 minuter

Justering

2021-03-02

Bordläggning

2021-03-09

Debatt

2021-03-10

Beslut

2021-03-10

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 och 2020. Anledningen är bland annat att riksdagen inte tycker att det finns skäl att ta initiativ till de föreslagna förändringarna i motionerna.

Motionerna handlar exempelvis om handlingsoffentlighet i Advokatsamfundet, sekretess för uppgifter i våldtäktsdomar, sekretess för personuppgifter vid anmälan om matförgiftning och översyn av sekretesslagstiftningen för informationsutbyte mellan myndigheter.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

13

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

8, 30 minuter

Justering

2021-03-04

Bordläggning

2021-03-09

Debatt

2021-03-10

Beslut

2021-03-10

Riksdagen sa nej till 15 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Förslagen rör trossamfund och begravningsfrågor och handlar exempelvis om samverkan mellan staten och Svenska kyrkan, begravningsavgiften, gravsättning och spridning av avlidens aska.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

5

Anföranden och repliker

1, 8 minuter

Justering

2021-02-04

Bordläggning

2021-02-09

Debatt

2021-02-10

Beslut

2021-02-10

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 och 2020. Motionerna handlar bland annat om allmänna helgdagar, allmänna flaggdagar, skånska flaggans officiella status, ny nationaldag, nationalsången och förslag till minnesdagar.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

9

Justering

2021-02-04

Bordläggning

2021-02-09

Debatt

2021-02-10

Beslut

2021-02-10

Justitieombudsmannen, JO, har lämnat sin ämbetsberättelse till riksdagen, där man redogör för verksamheten under 2019/20. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

Konstitutionsutskottet gör några uttalanden med anledning av vad JO framfört. Enligt utskottet är det en mycket allvarlig brist om svenska myndigheter är osakliga och partiska när de utför offentliga förvaltningsuppgifter. Det är viktigt att myndigheter och kommuner följer offentlighetsprincipen, efterforskningsförbudet och respekterar den grundlagsskyddade meddelarfriheten. Utskottet framhåller vikten av en så kallad god förvaltningsrättslig standard, till exempel när det gäller dokumentation och att avgöra ärenden i rimlig tid. Myndigheter, kommuner och regioner ska följa de beslut som har fattats av en högre instans. De ska även ta sitt arbetsgivaransvar och bland annat ge kompetensutveckling till sina anställda.

Riksdagen lade med detta ämbetsberättelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

JO:s ämbetsberättelse omfattar verksamhetsåret 1 juli 2019-30 juni 2020. Under perioden registrerades 9 797 nya ärenden. Det är ökning med 645 ärenden jämfört med föregående verksamhetsår. Från mars 2020 märktes en påtaglig ökning av ärenden som framför allt rör kriminal-, hälso- och sjukvård. JO gjorde 6 framställningar till regeringen om lagändringar och lämnade 16 beslut för kännedom till Regeringskansliet, andra myndigheter eller riksdagen under verksamhetsåret.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 38 minuter

Justering

2021-01-28

Bordläggning

2021-02-02

Debatt

2021-02-03

Beslut

2021-02-03

Konstitutionsutskottet (KU) har granskat EU-kommissionens meddelande om den första årliga rapporten om rättsstatsprincipen. Rättsstatsprincipen innebär att all offentlig makt utövas inom de ramar som anges i lagstiftningen, i enlighet med värden som demokrati och grundläggande rättigheter, och under överinseende av oberoende och opartiska domstolar. Rapporten redovisar kommissionens bedömningar av rättsstatssituationen i medlemsstaterna. Kommissionens bedömningar rör bland annat rättssystemet, regelverket för korruptionsbekämpning och mediernas mångfald. Kommissionen ger exempel på positiva trender men också på allvarliga utmaningar. Rapporten tar också upp frågor som rör covid-19-pandemins effekter på rättsstatsprincipen.

Utskottet understryker vikten av respekten för grundläggande rättigheter och rättsstaten som är fundament i en demokrati och centralt för samarbetet inom EU. KU välkomnar rapporten och bedömer att en årlig granskning kan bidra till att öka respekten för rättsstaten. De begränsningar av fri- och rättigheter som pandemin har inneburit bör fortsatt följas upp och utvärderas. Utskottet välkomnar också den nya förordningen med skydd av EU:s budget vid överträdelser av rättsstatens principer.

KU föreslår att riksdagen beslutar att lägga utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 22 minuter

Justering

2021-01-26

Bordläggning

2021-02-02

Debatt

2021-02-03

Beslut

2021-02-03