Dokument & lagar (59 885 träffar)

Betänkande 2017/18:FiU49

Regeringen har lagt fram ett förslag om en ny möjlighet till uppehållstillstånd för vissa ensamkommande unga. Utlänningar som kommit till Sverige som barn senast den 24 november 2015, som har fått eller annars skulle få ett beslut om utvisning och som väntat länge på ett beslut, ska kunna få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier på gymnasienivå om vissa andra krav är uppfyllda. De nya reglerna är tillfälliga och en ansökan får bara göras under en begränsad tid och vid ett tillfälle.

Regeringen har också föreslagit att studier på yrkesutbildningar inom vuxenutbildningen och liknande utbildningar inom introduktionsprogram på gymnasieskolan ska kunna ge samma möjlighet till uppehållstillstånd som studier på ett nationellt program i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan.

Som en följd av förslagen föreslog regeringen ändrade utgiftsramar och anslag i statens budget för 2018. Anslagen för migration, studiestöd samt jämställdhet och nyanlända invandrares etablering ökas med knappt 692 miljoner kronor.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2018-05-29 Debatt: 2018-06-04 Beslut: 2018-06-07

Betänkande 2017/18:FiU49 (pdf, 12152 kB) Webb-tv debatt om förslag: Extra ändringsbudget för 2018 - Ny möjlighet till uppehållstillstånd

Betänkande 2017/18:SoU29

Regeringen föreslår att det görs ändringar i svenska lagar för att anpassa dem till EU-lagar som rör kliniska prövningar av läkemedel för människor. Dessa har tagits fram för att förenkla de administrativa reglerna och för att reglerna ska göras enhetliga inom EU.

Lagändringarna handlar bland annat om regler om tillstånd till kliniska läkemedelsprövningar på människor samt regler kring att ha få information och lämnat samtycke. Svensk rätt anpassas också för att följa EU-lagar när det gäller riktlinjer för god tillverkningssed för läkemedel som prövas på människor och rutiner för inspektioner.

Regeringen ska få bestämma när lagändringarna ska börja gälla. Utöver det föreslås att prover som tas i forskningssyfte inom sjukvården, och som analyseras inom sex månader och förstörs omedelbart efter analysen, inte behöva följa biobankslagen. Den lagändringen ska börja gälla 1 januari 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-05-15 Debatt: 2018-06-15 Beslut: 2018-06-19

Betänkande 2017/18:SoU29 (pdf, 3723 kB)

Betänkande 2017/18:SoU28

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att införa en legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården. Syftet med förslaget är att öka patientsäkerheten dels genom att det ställs krav på lämplighet och kompetens för att få legitimationen och dels genom att legitimationen kan återkallas vid grov oskicklighet och olämplighet.
 
Yrkestiteln för kuratorerna ska vara hälso- och sjukvårdskurator och för att få legitimationen kommer det att krävas en hälso- och sjukvårdskuratorsexamen. Under en övergångsperiod kommer de som redan arbetar som kuratorer ha möjlighet att få en legitimation om de har en socionomutbildning eller annan likvärdig utbildning och har arbetat som kuratorer i minst fem år, alternativt i två år och har en relevant vidareutbildning.
 
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-05-15 Debatt: 2018-06-04 Beslut: 2018-06-07

Betänkande 2017/18:SoU28 (pdf, 721 kB) Webb-tv debatt om förslag: Legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer

Betänkande 2017/18:SfU30

Premiepensionssystemet ska göras tryggare och mer hållbart. Pensionsmyndighetens uppdrag görs tydligare. Myndighetens avtal med fondförvaltare, så kallade fondavtal, ska framöver innehålla vissa minimivillkor och fondförvaltare ska ansöka om att få ingå fondavtal med myndigheten. Fondförvaltare måste uppfylla vissa krav för att få ingå fondavtal. Beslut av Pensionsmyndigheten att avslå en ansökan om fondavtal ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Vidare införs ett krav på att pensionssparare själva skriver under vid fondbyte. Marknadsföring och försäljning av tjänster och produkter på premiepensionsområdet via telefon kommer att förbjudas.

Förslagen om undertecknande och förbud mot marknadsföring och försäljning via telefon börjar gälla den 1 juli 2018, övriga förslag den 1 november 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-24 Debatt: 2018-05-31 Beslut: 2018-05-31

Betänkande 2017/18:SfU30 (pdf, 2235 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett tryggt och mer hållbart premiepensionssystem

Betänkande 2017/18:SfU29

Riksdagen sa ja till att reglerna för underhållsstöd ändras. Det innebär att underhållsstödet höjs och att det införs en ny åldersindelning.

Underhållsstöd ska lämnas med 1 573 kronor i månaden till och med månaden då barnet fyller 11 år, med 1 723 kronor i månaden från och med månaden efter den månad då barnet har fyllt 11 år och med 2 073 kronor i månaden från och med månaden efter den då barnet har fyllt 15 år.

I dag tar Försäkringskassan självmant upp frågan om högre underhållsstöd när ett barn som har rätt till underhållsstöd har fyllt 15 år. Detsamma ska nu gälla när ett barn har fyllt 11 år.

Höjningen av underhållsstödet för barn som är 15 år eller äldre börjar gälla den 1 augusti 2018 och används första gången för underhållsstöd som gäller september 2018. Höjningen av underhållsstödet för barn som är 11-14 år börjar gälla den 1 januari 2019 och används första gången för underhållsstöd och betalningsskyldighet som gäller februari 2019.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-22 Debatt: 2018-05-31 Beslut: 2018-05-31

Betänkande 2017/18:SfU29 (pdf, 549 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ny åldersdifferentiering inom underhållsstödet

Betänkande 2017/18:SfU26

Polismyndigheten får större möjlighet att göra inspektioner på arbetsplatser för att kontrollera att arbetsgivare inte har anställda som saknar rätt att vistas eller arbeta i Sverige. Arbetsplatsinspektionerna ska begränsas till branscher där Polismyndigheten har bedömt att det finns en särskild risk för sådana anställningar. Avgiften som en arbetsgivare kan bli skyldig att betala om denne har en anställd som inte har rätt att vistas eller arbeta i Sverige ska också höjas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och samtidigt nej till de två motioner som har lagts med anledning av förslaget. Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2018-05-22 Debatt: 2018-05-31 Beslut: 2018-05-31

Betänkande 2017/18:SfU26 (pdf, 684 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utökade möjligheter till arbetsplatsinspektioner

Betänkande 2017/18:SfU22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lag om försäkringsmedicinska utredningar. Denna typ av utredningar görs när Försäkringskassan behöver en mer fördjupad beskrivning av en försäkrads funktionstillstånd och förmåga till aktivitet. Detta för att kunna bedöma en försäkrads rätt till ersättning eller andra förmåner enligt socialförsäkringsbalken.

Syftet med lagen är att skapa en sammanhållen lagstiftning om försäkringsmedicinska utredningar och att stärka de försäkrades integritet och säkerhet. Enligt dagens regler får landstingen välja om de vill göra de försäkringsmedicinska utredningarna själva eller om de vill upphandla tjänsten. Enligt den nya lagen får landstingen också sluta avtal med ett annat landsting att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för. I lagen anges bland annat att försäkringsmedicinska utredningar ska utföras av legitimerad läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal hos vårdgivaren samt att ett landsting har rätt till ersättning från staten för kostnader för utförda utredningar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-24 Debatt: 2018-05-31 Beslut: 2018-05-31

Betänkande 2017/18:SfU22 (pdf, 1490 kB) Webb-tv debatt om förslag: Lag om försäkringsmedicinska utredningar

Betänkande 2017/18:UbU26

Svensk lag kompletteras med bestämmelser om etisk granskning vid klinisk läkemedelsprövning, det vill säga undersökningar på människor för att studera effekten av ett läkemedel. Detta för att följa bindande EU-regler. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär bland annat att en ny myndighet, Etikprövningsmyndigheten, ska göra etiska granskningar av verksamheters ansökningar om tillstånd för klinisk läkemedelsprövning. Myndigheten tar över det ansvaret från nuvarande regionala nämnder den 1 januari 2019.

Den etiska granskningen ska utgå från samma bestämmelser som vid etikprövning av forskning och beslutsprocessen kommer att innehålla fler moment jämfört med idag. Den ska också redovisas i ett yttrande till Läkemedelsverket som beslutar om tillstånd för detta.

Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-24 Debatt: 2018-05-30 Beslut: 2018-05-30

Betänkande 2017/18:UbU26 (pdf, 893 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kompletterande bestämmelser om etisk granskning till EU-förordningen om kliniska läkemedelsprövningar

Betänkande 2017/18:UbU25

Regeringen vill kunna ändra reglerna om behörighet och urval till högskolan utan att behöva ta hänsyn till de ställningstaganden, så kallade riksdagsbindningar, som riksdagen gjort om detta tidigare. Riksdagsbindningar om behörighet och urval till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå ska därför tas bort. Riksdagen ska endast ta beslut om vilka ramar som gäller för tillträde till högskolan och inte längre ta ställning till regleringen i detalj om behörighet och urval.

Syftet med förslaget är bland annat att regeringen vill ändra reglerna så att det blir tydligare och mer förutsägbart vilka krav som ställs för att kunna antas till en högskoleutbildning på grundnivå. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 7
Justering: 2018-05-24 Debatt: 2018-05-30 Beslut: 2018-05-30

Betänkande 2017/18:UbU25 (pdf, 579 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fler vägar till kunskap - en högskola för livslångt lärande

Betänkande 2017/18:UU15

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2015, 2016 och 2017 om FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Motionerna rör FN och FN-systemet samt situationen för de mänskliga rättigheterna i Eritrea, Etiopien, Somalia, Ryssland, Kina och Myanmar. Riksdagen sa nej till motionerna.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 16
Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-05-30 Beslut: 2018-05-30

Betänkande 2017/18:UU15 (pdf, 754 kB) Webb-tv debatt om förslag: FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Betänkande 2017/18:SkU24

Regeringen har lämnat sin årliga redovisning av skatteutgifterna. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och påverkar statsbudgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler. I en del av redogörelsen diskuteras skatteutgifter och samhällsekonomisk effektivitet och några enskilda skatteutgifter analyseras. Bland annat ges en analys av en nedsättning av egenavgifter, vilket är en skatteutgift som beräknas uppgå till 1,49 miljarder kronor. Nedsättningen av egenavgifter bedöms kunna öka sysselsättningen och minska arbetslösheten i ekonomin, vilket framför allt skulle gälla många nyanlända för vilka egenföretagande kan vara ett alternativ till anställning. Även skattereduktionen för ROT-arbeten analyseras, som för 2018 innebär en skatteutgift på 9,75 miljarder kronor. ROT-avdraget bedöms inte ha någon positiv effekt för sysselsättningen i nuvarande högkonjunktur. Båda dessa skattereduktioner förväntas främst gynna män.

I samband med skrivelsen har motionsförslag lämnats om att utveckla eller förändra den årliga redovisningen. Riksdagen sa nej till motionerna samt la redovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2018-05-22 Debatt: 2018-05-31 Beslut: 2018-05-31

Betänkande 2017/18:SkU24 (pdf, 333 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redovisning av skatteutgifter 2018

Betänkande 2017/18:NU21

Regeringen föreslår ändringar i upphovsrättslagen som innebär att personer med syn- eller annan läsnedsättning får framställa tillgänglighetsanpassade böcker, exempelvis talböcker, utan att behöva få godkänt av den som har rättigheterna. Reglerna gäller också den som utför det här arbetet åt personen samt även bibliotek. Biblioteken har rätt att sprida det anpassade formatet av boken inom EES, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Syftet är att öka utbytet mellan länder samt öka tillgången till böcker i alternativt format. Upphovsmannen till verken ska dock ha rätt till ersättning i vissa fall. Förslaget har sin bakgrund i ett direktiv från EU om genomförandet av FN:s så kallade Marrakechfördrag.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 11 oktober 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-05-24 Debatt: 2018-06-05 Beslut: 2018-06-07

Betänkande 2017/18:NU21 (pdf, 1736 kB)

Betänkande 2017/18:KU28

Efter valet 2018 borde en parlamentarisk kommitté, med representanter från de olika riksdagspartierna, utses och sätta igång ett arbete med att se över bland annat ordensväsendet och antalet allmänna flaggdagar. Det tycker  riksdagen som riktar fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

  • Att låta kommittén se över det offentliga belöningssystemet med fokus på bland ordensväsendet och regeringens belöningar.
  • Att låta kommittén se över de allmänna flaggdagarna i Sverige med utgångspunkt att antalet flaggdagar minskas vid nästa tronskifte.
  • Att låta kommittén se över utformningen av riksdagens ekonomiska anslag till hovet, alltså organisationen runt kungen och det svenska kungahuset.
  • Att regeringen borde överväga möjligheten att besluta om en tillfällig allmän flaggdag den 17 december 2018 med anledning av att det då är 100 år sedan riksdagen fattade det principiella beslutet att införa allmän och lika rösträtt.

Förslagen om tillkännagivande kommer från ett så kallat utskottsinitiativ och från en motion. Ett utskottsinitiativ betyder att förslagen har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 5
Justering: 2018-05-24 Debatt: 2018-05-30 Beslut: 2018-05-30

Betänkande 2017/18:KU28 (pdf, 418 kB) Webb-tv debatt om förslag: Allmänna helgdagar m.m.

Betänkande 2017/18:KU16

Riksdagen har behandlat förslag från regeringen som gäller ändringar i bland annat tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).

Regeringen har föreslagit att det ska bli möjligt att förbjuda söktjänster som innehåller personuppgifter om att privatpersoner har begått brott, förekommer i fällande domar eller har varit föremål för tvångsmedel. Riksdagen sa nej till det befintliga förslaget. I stället uppmanade riksdagen regeringen i ett tillkännagivande att låta utreda frågan om att begränsa grundlagsskyddet för dessa söktjänster igen.

Riksdagen sa ja till att det ska bli möjligt att i vanlig lag införa förbud för söktjänster som innehåller vissa känsliga personuppgifter om de finns tillgängliga på ett sätt som innebär stora risker för att privatpersoners personliga integritet skadas. Det kan till exempel gälla uppgifter om etniskt ursprung eller politiska åsikter.

Regeringen har även föreslagit ändringar i TF och YGL som gäller grundlagsskyddet för publicering på internet. Bland annat föreslås att om en utgivare av en databas som fått en underrättelse från Justitiekanslern om att material i databasen kan utgöra yttrandefrihetsbrott tar bort materialet kan han eller hon inte hållas ansvarig för material som har funnits tillgängligt i databasen i mer än ett år. Det kan till exempel gälla en dagstidnings webbplats. Flera av regeringens övriga förslag handlar om språk, struktur och samordning och syftar till att göra grundlagarna mer lättillgängliga och lättare att använda.

Riksdagen sa ja till dessa förslag från regeringen som vilande. De ändrade reglerna ska börja gälla den 1 januari 2019. Eftersom det handlar om ändringar i grundlagar fattar riksdagen beslut två gånger med val emellan.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 7
Justering: 2018-05-22 Debatt: 2018-05-30 Beslut: 2018-05-30

Betänkande 2017/18:KU16 (pdf, 14751 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändrade mediegrundlagar

Betänkande 2017/18:FöU15

Riksrevisionen har granskat finansieringssystemet för kärnavfallshantering och lämnat sina synpunkter i en rapport till regeringen. Riksrevisionens menar att det finns stora osäkerheter i hur stora de framtida kostnaderna och intäkterna kan bli. Systemet har sannolikt varit underfinansierat. Det saknas också samlade bedömningar av riskerna gjorda av regeringen och myndigheter. Utöver det konstateras också att rapporteringen till riksdagen brister, vilket försvårar insynen.

Regeringen har svarat i en skrivelse att de avser att utveckla rapporteringen till riksdagen i budgetpropositionen vart tredje år. Regeringen redogör för faktorer som gör att färre aktörer blir inblandade och det blir en bättre helhetssyn.

Riksdagen instämmer med Riksrevisionen och regeringen om att det är viktigt att det inte finns osäkerheter eller oenigheter när det gäller finansieringssystemet. Riksdagen välkomnar det som regeringen redan gjort åt saken och tycker att de kommande åtgärder som regeringen sagt att de ska göra är relevanta. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-24 Debatt: 2018-06-11 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:FöU15 (pdf, 302 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om finansieringssystemet för kärnavfallshantering

Betänkande 2017/18:FiU32

Det finanspolitiska ramverket innehåller principer som finanspolitiken utformas efter. Syftet är att finanspolitiken ska vara tydlig och långsiktigt hållbar.

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med en sammanfattning av det finanspolitiska ramverket och en redogörelse för sin tillämpning av det. Riksdagen välkomnar att regeringen har uppdaterat skrivelsen. Det är viktigt för att den ska stärka sin ställning som bedömningsnorm för både riksdagens egna och för externa uppföljningar av finanspolitiken. Enligt riksdagen bör skrivelsen kunna uppdateras en gång per mandatperiod.

Liksom vid behandlingen av den senaste skrivelsen om det finanspolitiska ramverket, 2011, betonade riksdagen den breda parlamentariska förankring som finns kring vikten av sunda offentliga finanser och det finanspolitiska ramverket. Öppenhet och tydlighet är en förutsättning för att stärka förtroendet för finanspolitiken. Därför anser riksdagen att regeringen vid framtida uppdateringar av skrivelsen ska redovisa tydligt hur det finanspolitiska ramverket har ändrats och motiven bakom förändringarna.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-05-24 Debatt: 2018-05-30 Beslut: 2018-05-30

Betänkande 2017/18:FiU32 (pdf, 355 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ramverket för finanspolitiken

Betänkande 2017/18:CU13

Om det har lämnats ett beslut om ja till bygglov, rivningslov och marklov ska det få genomföras tidigast fyra veckor efter att beslutet har offentliggjorts. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den här ändringen görs i plan- och bygglagen eftersom det införs nya regler i förvaltningslagen om att den här typen av beslut inte får genomföras innan beslutet har vunnit laga kraft, det vill säga att överklagandetiden har gått ut. Regeringens förslag om ändringar i plan- och bygglagen kommer att gälla i stället för det som står i förvaltningslagen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-24 Debatt: 2018-05-30 Beslut: 2018-05-30

Betänkande 2017/18:CU13 (pdf, 372 kB) Webb-tv debatt om förslag: Verkställbarhet av beslut om bygglov, rivningslov och marklov

Betänkande 2017/18:TU15

Utvecklingen med självkörande fordon går snabbt framåt. De senaste åren har flera olika myndigheter gjort utredningar inom området och i Göteborg pågår det redan en omfattande försöksverksamhet. Den visar att Sverige ligger i framkant när det gäller teknikutvecklingen.

Riksdagen tycker att regeringen borde göra mer inom området och riktar därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att ta fram en strategi för självkörande fordon.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 14 Reservationer: 11
Justering: 2018-05-22 Debatt: 2018-05-29 Beslut: 2018-05-30

Betänkande 2017/18:TU15 (pdf, 634 kB) Webb-tv debatt om förslag: Väg- och fordonsfrågor

Betänkande 2017/18:TU16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar inom området sjöfart. Beslutet innebär bland annat att:

  • Fartyg ska medföra unionscertifikatet för inlandssjöfart ombord i original.
  • Regeringen ska få meddela regler om undantag från mönstringslagen för så kallade isnavigatörer.
  • Transportstyrelsen ska få överlåta åt en erkänd sjöfartsskyddsorganisation att utfärda interimistiska, tillfälliga, sjöfartsskyddscertifikat för fartyg.

Lagändringen om unionscertifikat börjar gälla 7 oktober 2018. Övriga ändringar börjar gälla 1 juli 2018.

Riksdagen sa även nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om bland annat svensk sjöfarts konkurrenskraft, inlandssjöfart och kustsjöfart samt vissa miljöfrågor.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 15
Justering: 2018-05-22 Debatt: 2018-05-29 Beslut: 2018-05-31

Betänkande 2017/18:TU16 (pdf, 1482 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sjöfartsfrågor

Betänkande 2017/18:NU18

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av det samlade stödet för produktion av solel. Ett stöd är exempelvis investeringsstödet för solceller. Riksrevisionen konstaterar bland annat att de underlag riksdagen har fått för att kunna besluta om effektiva åtgärder saknar analyser. Bland annat saknas ett helhetsgrepp om förnybar elproduktion där solel jämförs med andra tekniker och där kostnader ställs mot varandra.

Regeringen bedömer att riktade stöd behövs för att gynna ny teknik. Risken är liten för att det riktade stödet till solel skulle ge långsiktiga negativa effekter eftersom det är tidsbegränsat. Däremot kommer regeringen att redovisa de långsiktiga statsfinansiella effekterna av stöden till solel och vilka motiv som finns för att ge teknikspecifika stöd.

Riksdagen betonar att Riksrevisionens rapport och regeringens skrivelse är viktiga underlag för att riksdagen ska kunna följa och ta ställning till olika förslag som rör energipolitiken. Med det lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 4
Justering: 2018-05-22 Debatt: 2018-05-29 Beslut: 2018-05-30

Betänkande 2017/18:NU18 (pdf, 334 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om det samlade stödet till solel