Dokument & lagar (59 885 träffar)

Betänkande 2017/18:NU16

Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om förutsättningar för industrin. Regeringen bör utforma politiken så att den ger grundläggande och nödvändiga förutsättningar för att svensk industri ska kunna växa och nå sin fulla potential.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens skrivelse En politik för tillväxt och utveckling i svensk industri. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2018-05-22 Debatt: 2018-05-29 Beslut: 2018-05-30

Betänkande 2017/18:NU16 (pdf, 303 kB) Webb-tv debatt om förslag: En politik för tillväxt och utveckling i svensk industri

Betänkande 2017/18:KU39

Riksdagen har behandlat regeringens årliga skrivelse om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Under 2017 tillsattes 71 kommittéer och utgifterna för dem var drygt 500 miljoner kronor.

Skrivelsen redogör bland annat för fördelningen mellan män och kvinnor i kommittéerna. Utskottet konstaterar att det råder en jämn könsfördelning i tre av fyra yrkeskategorier i kommittéerna. När det gäller gruppen sekreterare och övriga är könsfördelningen inte jämn även om andelen män i den gruppen har ökat med tre procentenheter till 40 procent under 2017.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 7
Justering: 2018-05-22 Debatt: 2018-05-29 Beslut: 2018-05-30

Betänkande 2017/18:KU39 (pdf, 457 kB)

Betänkande 2017/18:KU22

I juli börjar en ny förvaltningslag att gälla, i samband med det behöver ett flertal andra lagar med hänvisningar till den gamla lagen också ändras. Det görs bland annat ändringar i:

  • Föräldrabalken
  • Miljöbalken
  • Socialförsäkringsbalken
  • Fastighetsbildningslagen

Syftet med den nya förvaltningslagen är att enklare och modernare regler för förvaltningsmyndigheternas arbete ytterligare ska stärka rättssäkerheten för de enskilda medborgarna. Läs mer om lagen i riksdagsbeslutet.

Beslut: Kontakten med myndigheter ska bli enklare med ny förvaltningslag (KU2)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-05-22 Debatt: 2018-05-29 Beslut: 2018-05-30

Betänkande 2017/18:KU22 (pdf, 9019 kB)

Betänkande 2017/18:KU21

Regeringen har redogjort för sin behandling av riksdagens skrivelser under 2017. Bland annat redogör regeringen för åtgärder till följd av de tillkännagivanden, så kallade uppmaningar, som riksdagen riktar till regeringen.

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat regeringens redogörelse och konstaterar att själva redogörelsen har förbättrats för varje år. Det ser riksdagen positivt på.

KU tycker också att det är bra att regeringen vill redovisa vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av tillkännagivanden så tidigt som möjligt. Däremot vill KU framhålla att syftet med uttalandet i utskottets betänkande förra året inte var att tillkännagivandena skulle redovisas i propositioner och skrivelser som behandlar sakfrågor som inte är direkt kopplade till tillkännagivandena.

Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse över hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen behandlats under 2017.

Riksdagen lade båda redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2018-05-22 Debatt: 2018-05-29 Beslut: 2018-05-30

Betänkande 2017/18:KU21 (pdf, 8222 kB) Webb-tv debatt om förslag: Behandlingen av riksdagens skrivelser

Betänkande 2017/18:SfU27

Reglerna för den retroaktiva period ett barn kan ansöka om ekonomiskt stöd om barnets förälder eller föräldrar gått bort ändras. I dag betalas stödet ut retroaktivt för en period upp till två år efter att ansökan lämnades in. Nu ändras den perioden till sex månader. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ett barn har rätt till ekonomiskt stöd om barnets ena förälder eller båda föräldrar har avlidit, eller tros vara avlidna. Det här efterlevandestödet finns för att hjälpa barnet att ha en rimlig levnadsstandard och lämnas vanligtvis från och med den månad då föräldern eller föräldrarna avlidit. I vissa fall kan ett barn behöva ansöka om att få ekonomiskt stöd och det är de fallen som ändringen gäller.

Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2018 med vissa övergångsbestämmelser.

Riksdagen riktade samtidigt en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att komma med ett förslag om skärpta regler för efterlevandestödet.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-05-30 Beslut: 2018-05-30

Betänkande 2017/18:SfU27 (pdf, 363 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd

Betänkande 2017/18:SfU25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i socialförsäkringsbalken. Ändringarna innebär bland annat att även personer som studerar på eftergymnasial nivå utan studiemedel ska få rätt till skydd för sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Det gäller också dem som går i grundskola eller gymnasium, då från det andra kalenderhalvåret det år som personen fyller 20 år.

För den som startar upp ett aktiebolag så ska SGI beräknas på samma sätt som när en person startar upp en enskild firma. Tiden för hur länge bolaget räknas vara under uppbyggnad förlängs också från 24 till 36 månader.

Lagändringarna för företagares SGI börjar gälla 1 augusti 2018. Övriga ändringar börjar gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-05-30 Beslut: 2018-05-30

Betänkande 2017/18:SfU25 (pdf, 819 kB)

Betänkande 2017/18:KrU9

Det ska bli tydligare vad statliga bidrag till kommunala kulturskolor ska bidra till. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nationellt mål för de statliga insatserna till kommunala kulturskolor.

Kommunala kulturskolor ger undervisning till barn och unga inom olika konst- och kulturområden. Kommuner kan få statliga bidrag för att utveckla sådan verksamhet. Regeringens förslag handlar om övergripande mål för de statliga bidragen till den kommunala kulturskolan. Målet för bidragen ska vara att bidra till att kulturskolorna erbjuder barn och unga undervisning av hög kvalitet. De ska också ge möjlighet till bredd och fördjupning i undervisningen och göra kulturskolorna tillgängliga för alla barn och unga oavsett elevernas olika förutsättningar.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 8
Justering: 2018-05-15 Debatt: 2018-05-23 Beslut: 2018-05-23

Betänkande 2017/18:KrU9 (pdf, 486 kB)

Betänkande 2017/18:CU25

En ny lag ska bland annat förenkla verksamheten för och motverka ekonomisk brottslighet i ekonomiska föreningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ekonomiska föreningar är verksamheter eller företag som vill främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att de deltar i verksamheten, till exempel som konsumenter, leverantörer eller anställda. Den nya lagen ersätter nuvarande lagstiftning, är utformad för att vara lätt att förstå och innehåller vissa nyheter.

Bland annat ska antalet obligatoriska uppgifter i en ekonomisk förenings stadgar, alltså föreningens samlade interna regler, minska. Det införs också nya regler för när en förening vill avveckla och avsluta verksamheten. Dessutom blir det förbjudet att utse exempelvis en verkställande direktör som inte sköter VD-uppdraget. Detta för att motverka risken för att ekonomisk brottslighet döljs bakom så kallade målvakter, alltså företrädare som inte har någon insyn i verksamheten.

Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-05-22 Beslut: 2018-05-23

Betänkande 2017/18:CU25 (pdf, 32133 kB)

Betänkande 2017/18:CKrU1

Klimatförändringar, urbanisering, teknikutveckling och idealen för hur vi vill leva och bo ställer nya krav på hur våra samhällen utformas. Regeringen vill därför införa ett nytt nationell mål för arkitektur-, form- och designpolitiken. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Avsikten med förslaget är att arkitektur, form och design ska prägla flera politikområden och bidra till bra miljöer för människor att leva i. Det kan handla om att bygga hållbart och estetiskt i stället för med kortsiktiga ekonomiska lösningar eller att offentliga miljöer utformas för att vara tillgängliga för alla. Boverket får ett samlat nationellt ansvar för området arkitektur och gestaltad livsmiljö.

Detta innebär samtidigt att de nuvarande nationella målen för arkitektur, formgivning och design slutar att gälla.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 6
Justering: 2018-05-15 Debatt: 2018-05-24 Beslut: 2018-05-24

Betänkande 2017/18:CKrU1 (pdf, 387 kB)

Betänkande 2017/18:UU22

I en skrivelse beskriver regeringen Sveriges utvecklingsarbete och det humanitära biståndet som går via de multilaterala utvecklingsorganisationerna, såsom FN, EU och Världsbanken. Riksdagen har granskat skrivelsen och konstaterar bland annat att biståndet som kanaliseras genom multilaterala organisationer har ökat väsentligt under senare år. Riksdagen understryker vidare att det är viktigt att regeringen fortsätter bedriva ett aktivt påverkansarbete när det gäller bland annat kvinnors tillgång till mänskliga rättigheter samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-05-31 Beslut: 2018-06-07

Betänkande 2017/18:UU22 (pdf, 325 kB) Webb-tv debatt om förslag: Resultatskrivelse om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer

Betänkande 2017/18:UU18

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen om nordiskt samarbete 2017 och Nordiska rådets svenska delegations redogörelse för 2017. I regeringens skrivelse redogörs det för samarbetet mellan de nordiska regeringarna, med fokus på verksamheten i Nordiska ministerrådet. I redogörelsen finns information om rådets verksamhet under 2017, inklusive de parlamentariska samarbetena som finns för Östersjöregionen, Arktis och Barentsregionen.

Riksdagen har valt att fokusera sin behandling på de nordiska och arktiska samarbetsområdena.

Riksdagen tycker att det nordiska samarbetet ska fortsätta att utvecklas inom områden där det finns ett mervärde av samarbete och erfarenhetsutbyte. Dessutom välkomnar riksdagen att det nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet har fortsatt att utvecklas under de senaste åren. Riksdagen betonar att Sveriges samarbete med övriga arktiska stater är viktigt i en tid när Arktis strategiska betydelse ökar.

Riksdagen la skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena. Dessutom sa riksdagen nej till ett trettiotal motioner om Norden.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 8
Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-05-24 Beslut: 2018-05-30

Betänkande 2017/18:UU18 (pdf, 389 kB) Webb-tv debatt om förslag: Norden

Betänkande 2017/18:KU41

Nämndmyndigheterna under riksdagen ska varje år lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen. Redogörelserna för 2017 har nu granskats av riksdagen.

Alla verksamhetsredogörelserna innehåller uppgifter om kostnaderna för nämndernas verksamhet fördelade på kostnader för ledamöter och personal samt övriga kostnader. De innehåller även uppgifter om arbetsuppgifter, ledamöter, hur verksamheten bedrivs och beslut som fattades under året.

Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-05-30 Beslut: 2018-05-30

Betänkande 2017/18:KU41 (pdf, 318 kB)

Betänkande 2017/18:UbU27

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ändring i skollagen för att motverka skolsegregation. Enligt förslaget skulle de som ansvarar för verksamheten i förskoleklass, grundskola och gymnasieskola arbeta systematiskt för en blandad social sammansättning av elever i skolorna.

Riksdagen sa samtidigt ja till andra delar av regeringens förslag. Bland annat ändras skollagen för att minska elevers upprepade eller längre frånvaro i grundskolan. Syftet är att tidigt upptäcka elever som inte deltar i undervisningen och utreda orsakerna till frånvaron. Skolans rektor ska göra utredningen i samråd med eleven, dess vårdnadshavare och om det behövs med andra organisationer och samhällsorgan. Utöver det innebär ändringarna bland annat att varje skolhuvudman ska utse en skolchef som ska se till så att utbildningarna i skolan följer de regler som gäller.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018 och i vissa fall efter utgången av 2018.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 8
Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-05-23 Beslut: 2018-05-23

Betänkande 2017/18:UbU27 (pdf, 1314 kB) Webb-tv debatt om förslag: Samling för skolan

Betänkande 2017/18:UbU23

Regeringen har lämnat flera förslag som ska möjliggöra att fler elever ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Riksdagen sa ja till alla förslag förutom förslaget om att vissa elever ska kunna få undantag från några behörighetskrav till högskoleförberedande program på gymnasiet. Undantaget gällde elever som kommer från introduktionsprogram, det vill säga en förberedelseutbildning för de elever som saknar behörighet till de nationella programmen i gymnasieskolan.

Det här är några av de förslag som riksdagen sa ja till:

  • Varje elev i gymnasiet ska ha en mentor som följer elevens kunskapsutveckling och studiesituation. Mentorn ska uppmärksamma om eleven behöver stöd.
  • Rektorn ska ges ett förtydligat ansvar att utreda upprepad eller längre frånvaro.
  • Stöd som ges i grundskolan och gymnasiet i form av extra anpassningar och särskilt stöd ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet.
  • Eleverna på introduktionsprogrammen ska ha rätt till en garanterad minsta undervisningstid.
  • Nyanlända elevers kunskaper ska bedömas vid mottagandet till introduktionsprogrammet språkintroduktion.

Några av lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018, andra delar börjar gälla den 1 juli 2019.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 7
Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-05-23 Beslut: 2018-05-23

Betänkande 2017/18:UbU23 (pdf, 3520 kB)

Betänkande 2017/18:UbU10

Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen att det ska införas bestämmelser i skollagen om en garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och lågstadiet i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Syftet med garantin är att en elev som är i behov av stöd tidigt ska få stöd som är utformat utifrån sitt behov. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

Riksdagen riktade också två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:

  • Regeringen bör göra en översyn och analys av den lagstiftning som gäller rätten till särskilt stöd och av hur skolorna praktiskt tillämpar lagstiftningen. Brister i de lägsta årskurserna ska särskilt belysas. Regeringen bör även ge Skolinspektionen ett uppdrag att under två år särskilt granska skolornas arbete med stöd till elever som inte når kunskapsmålen.
  • Regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att utvärdera effekterna av att införa en garanti för tidiga stödinsatser.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-05-30 Beslut: 2018-05-30

Betänkande 2017/18:UbU10 (pdf, 1687 kB) Webb-tv debatt om förslag: Läsa, skriva, räkna - en garanti för tidiga stödinsatser

Betänkande 2017/18:SkU19

Kvaliteten i folkbokföringen ska öka och så kallad skyddad folkbokföring införs för att öka skyddet för hotade och förföljda personer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Personer som är utsatta för hot och förföljelse kan vara i behov av att skydda sina personuppgifter. Nuvarande regler innebär att personer som flyttat till en ny hemlig adress kan få så kallad kvarskrivning, vilket innebär att den verkliga bostadsorten inte framgår av folkbokföringen. Enligt regeringens förslag ska kvarskrivning ersättas av så kallad skyddad folkbokföring. Det innebär att en person, för en obestämd tidsperiod, ska kunna folkbokföras på en annan ort även om personen inte flyttat.

Förslaget innebär också åtgärder för att öka kvaliteten i folkbokföringen. Bland annat ska Skatteverket kunna avregistrera falska identiteter i folkbokföringen och göra kontrollbesök på personers adresser. Dessutom återinförs folkbokföringsbrott, vilket till exempel innebär att personer som medvetet lämnar oriktiga uppgifter till folkbokföringen kan straffas för det.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 8
Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-05-24 Beslut: 2018-05-24

Betänkande 2017/18:SkU19 (pdf, 2883 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ökat skydd för hotade och förföljda personer samt några åtgärder för att öka kvaliteten i folkbokföringen

Betänkande 2017/18:SkU17

Det införs skatt på vätskor med nikotin som används i elektroniska cigaretter och nikotinprodukter som används i mun eller näsa som inte innehåller tobak.

Skatten ska betalas av den som tillverkar, importerar eller säljer sådana varor till Sverige genom distansförsäljning. Varor som privatpersoner själva transporterar till Sverige för sitt eget eller familjens personliga bruk behöver man inte betala skatt för. Det får dock vara högst 20 milliliter e-vätska och 200 gram andra nikotinhaltiga produkter per person och tillfälle.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen sa samtidigt nej till ett förslag till lagändring som gäller frihet från skatt vid import eftersom detta hänger ihop med ett annat förslag som ännu inte har behandlats av socialutskottet, som har ansvar för det ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-05-24 Beslut: 2018-05-30

Betänkande 2017/18:SkU17 (pdf, 3174 kB) Webb-tv debatt om förslag: Beskattning av elektroniska cigaretter och vissa andra nikotinhaltiga produkter

Betänkande 2017/18:SoU32

Socialnämnden ska kunna erbjuda hemtjänst till äldre personer utan att först göra en prövning av vilka behov en person har av hemtjänst. Syftet med ändringen är att ge kommuner möjlighet att låta äldre personer få hjälp av äldreomsorgen på ett enklare sätt än tidigare. Dessutom ökar det möjligheten för äldre personer att själva vara med och bestämma.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-15 Debatt: 2018-05-22 Beslut: 2018-05-23

Betänkande 2017/18:SoU32 (pdf, 375 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förenklat beslutsfattande om hemtjänst för äldre

Betänkande 2017/18:MJU20

Straffskalan för allvarliga brott mot livsmedelslagen och lagen om foder och animaliska biprodukter skärps. Det kan till exempel vara brott som innebär eller kan innebära en fara för människors eller djurs liv eller hälsa. Straffskalan föreslås innehålla böter eller fängelse i högst två år. I dag kan straffet endast bli böter. När det gäller mindre allvarliga överträdelser ska istället en särskild avgift som kallas sanktionsavgift ersätta straff.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-05-15 Debatt: 2018-05-23 Beslut: 2018-05-23

Betänkande 2017/18:MJU20 (pdf, 1440 kB)

Betänkande 2017/18:KU42

Regeringen föreslår två nya lagar samt ändringar i vissa andra lagar som berör statsråd och statssekreterare. Bland annat blir det i vissa fall möjligt att besluta om en karens eller en ämnesrestriktion på upp till tolv månader för statssekreterare och statsråd som exempelvis börjar arbeta inom näringslivet. Ämnesrestriktion innebär att personen under en tid inte får arbeta med vissa frågor. Syftet är att undvika att känslig information används på ett sätt som kan innebära skada för staten eller att en enskild person får obefogade fördelar.

Regeringen föreslår bland annat också att en särskild nämnd ska inrättas för att pröva frågor om karens och ämnesrestriktion.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, men med några justeringar när det gäller ändringar i riksdagsordningen. Justeringarna handlar bland annat om hur valet av ledamöter till prövningsnämnden ska gå till.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 2
Justering: 2018-05-14 Debatt: 2018-05-22 Beslut: 2018-05-23

Betänkande 2017/18:KU42 (pdf, 1818 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa villkor för statsråd och statssekreterare