Sök

Riksdagen beslutade att till riksmötet 1998/99 skjuta upp behandlingen av ärenden som kunde komma att hänvisas till utbildningsutskottet under återstoden av det innevarande riksmötet.

Behandlade dokument

7

Justering

1998-05-14

Debatt

1998-05-29

Riksdagen behandlade Riksbankens Jubileumsfonds verksamhetsberättelse för 1997 och Riksdagens revisorers revisionsberättelse över fondens verksamhet. Redogörelserna lades till handlingarna.

Behandlade dokument

2

Justering

1998-05-14

Debatt

1998-05-29

Riksdagen beslutade om en gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Läroplanen ska gälla för det obligatoriska skolväsendet och förskoleklassen. Den ska tillämpas av fritidshemmet. Den nuvarande läroplanens (Lpo 94) struktur och inriktning ska i huvudsak bestå. Mål och riktlinjer ska kompletteras så att läroplanen kan användas i samtliga verksamheter.

Behandlade dokument

17

Justering

1998-05-14

Debatt

1998-05-29

Riksdagen beslutade om läroplan för förskolan. Läroplanen ska gälla för de förskolor för vilka kommunen är huvudman och vara vägledande för familjedaghemmens verksamhet. Den ska ange förskolans värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för verksamheten. Riktlinjerna ska vända sig till alla som arbetar i förskolan samt till arbetslaget.

Behandlade dokument

11

Justering

1998-05-14

Debatt

1998-05-29

Riksdagen gav regeringen möjlighet att använda vissa redan anvisade medel för att inrätta en svensk-dansk kommitté för forsknings- och utvecklingsinsatser i Öresundsregionen. Riksdagen godkände även att det bildas ett aktiebolag som ska driva ett tekniska forskningsinstitut i Göteborg med inriktning på mikroelektronikbaserade system.

Behandlade dokument

5

Justering

1998-05-12

Debatt

1998-05-29

Riksdagen avslog motioner huvudsakligen från allmänna motionstiden om bl.a. utvärdering, tillsyn, skolans styrning, elever med särskilda behov, arbetsmiljön i skolan, sex- och samlevnadsundervisning, ANT-undervisning, personalen i skolan, fristående skolor och valfrihet, läsårsindelningen och undervisning på entreprenad.

Behandlade dokument

60

Justering

1998-04-15

Debatt

1998-05-06

Riksdagen avslog motioner om jämställdhetsfrågor inom utbildningsväsendet. Motionerna handlar om jämställdhet inom barnomsorg och skola, jämställdhet inom högre utbildning och forskning samt genusforskning, m.m.

Behandlade dokument

20

Justering

1998-03-05

Debatt

1998-03-18

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1996 och 1997 om olika högskolefrågor. Motionerna handlar om vissa övergripande frågor, resurstilldelningen för grundutbildningen, lärarna i högskolan, studieorganisationen, tillträdesfrågor, kårobligatoriet, studenternas rättssäkerhet m.m. och vissa forskningsfrågor.

Behandlade dokument

33

Justering

1998-03-05

Debatt

1998-03-18

Riksdagen avslog motioner om bl.a. gymnasieskolans struktur och program, timplanen, kärnämnena, lärlingsutbildning, frågor om förhållandet skola-arbetsliv, utbildning i företagarkunskap och entreprenörskap samt betyg.

Behandlade dokument

29

Justering

1998-03-05

Debatt

1998-03-18

Riksdagen avslog motioner om olika studiestödsfrågor. Motionerna handlar bl.a. om tidpunkten för införande av ett nytt studiestödssystem för vuxna, principer för ett sådant system, kompetenskonton för livslångt lärande, utbetalning av studiemedel samt premier vid förtida återbetalning av studielån.

Behandlade dokument

25

Justering

1998-03-03

Debatt

1998-03-18

Riksdagen avslog ett antal motioner om vissa utbildnings- och forskningsområden. I motionerna framförs synpunkter på den högre yrkesutbildningen, läggs fram förslag om nya högskoleutbildningar och presenteras önskemål om forskning inom vissa områden, etc.

Behandlade dokument

32

Justering

1998-03-03

Debatt

1998-03-18

Riksdagen avslog motioner om grundskolan. Motionerna handlar om bl.a. svenska som andraspråk, modersmålsundervisningen och idrottsundervisningen, betygssystemet, nationella prov, föräldrainflytande, kulturskolan och särskolan.

Behandlade dokument

23

Justering

1998-03-03

Debatt

1998-03-18

Riksdagen behandlade en ändring i stadgarna för Riksbankens Jubileumsfond som stiftelsens styrelse beslutat om. Ändringen är en anpassning till den fyraåriga mandatperioden för riksdagens ledamöter och kalenderårsbudgeten för statsförvaltningen. Redogörelsen lades till handlingarna.

Justering

1998-03-03

Debatt

1998-03-18

Kvantitativa mål infördes för examinationen inom forskarutbildningen vid universitet och högskolor. Detta ska ge underlag för statsmakternas beslut om resurser för forskning och forskarutbildning. Reglerna för antagning skärptes när det gäller studiefinansieringen. Doktorander som har utbildningsbidrag ska erbjudas anställning som doktorand senast när två år återstår av studierna. Möjligheterna att utnyttja studiemedel under forskarutbildning begränsades. Högskoleverket ska på regeringens uppdrag göra en kvalitetsmässig utvärdering av examensmålen inom forskarutbildningen.

Behandlade dokument

20

Justering

1997-11-25

Debatt

1997-12-12

Riksdagen beslutade att upphäva det särskilda anställningsskyddet för professorer vid statliga universitet och högskolor. Därmed anpassades anställningsskyddet för dessa professorer till allmänt tillämpade regler på arbetsmarknaden. Bakgrunden var bl.a. riksdagens tidigare beslut att de lektorer som uppfyller behörighetskraven för anställning som professor ska anställas som professorer. Det kommer att leda till att det anställs många fler professorer.

Behandlade dokument

1

Justering

1997-11-25

Debatt

1997-12-12

Riksdagen godkände regeringens förslag om skolan. Bestämmelserna om förskoleverksamhet och barnomsorg i socialtjänstlagen inarbetades i skollagen. Den nuvarande s.k. sexårsverksamheten som bedrivs inom förskolans ram ska bilda en egen skolform, förskoleklass, inom det offentliga skolväsendet. Det blir möjligt att skjuta upp skolplikten till höstterminen det år barnet fyller åtta år. Regeringen bör enligt riksdagen återkomma med förslag till bestämmelser om förskoleklass i enskild regi som bör utformas på liknande sätt som för fristående skolor. Skärpningar och förtydliganden gjordes i skollagen som stöd för det lokala arbetet mot mobbning. Regeringen gavs i uppdrag att överväga hur man på lämpligaste sätt ska kunna markera att trakasserier på grund av kön eller sexuell identitet inte får förekomma. Grundskolans timplan ändrades så att timplanens traditionellt styrande roll minskas och utrymmet för lokala beslut ökas. Antalet timmar i ämnena idrott och hälsa respektive slöjd utökades. Bestämmelser infördes i skollagen om kostnadsfria skolmåltider för elever i grundskolan.

Behandlade dokument

49

Justering

1997-11-25

Debatt

1997-12-12

Riksdagen beslutade, mot regeringens förslag, att inte spara på anslaget till studiemedel för utlandsstudier. Förutsättningarna för att få studiemedel för utlandsstudier bör i stället behandlas tillsammans med förslag om ett nytt studiefinansieringssystem. Ett sådant förslag väntas kunna genomföras 2000. Riksdagen godkände regeringens övriga förslag om anslag till olika former av studiestöd. Det innebar att studiebidraget i studiehjälpen höjdes, att stipendium efter basår i komvux bara ska lämnas till studerande under 20 år och att timersättningen till deltagare i sfi slopades. Vidare begränsades möjligheterna att få studiemedel under forskarutbildning.

Behandlade dokument

23

Justering

1997-11-25

Debatt

1997-12-12

Riksdagen godkände regeringens budgetförslag för utbildning och universitetsforskning. Det innebar bl.a. 10 000 nya platser inom Kunskapslyftet. Dessutom utökades försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning. En del av denna utökning skulle göras redan våren 1998 i stället för hösten samma år. Den grundläggande högskoleutbildningen ska byggas ut med drygt 10 000 platser våren 1998 och knappt 5 000 ytterligare hösten 1998. En grundskollärarutbildning med Waldorfinriktning ska anordnas vid Lärarhögskolan i Stockholm i samarbete med Rudolf Steinerhögskolan. Riksdagen ansåg att man bör söka en liknande lösning för andra lärarkategorier i Waldorfskolan såsom gymnasielärare och olika typer av ämneslärare. Fler statliga lärarhögskolor ska också kunna komma i fråga. Universitet och högskolor fick utökade resurser för vetenskaplig kompetensutveckling av sina lärare och för förstärkning av forskarutbildningen. De fasta forskningsresurserna vid de mindre och medelstora högskolorna utökades. Universiteten ska avsätta större belopp inom fakultetsanslagen till studiefinansiering i forskarutbildningen än regeringen föreslagit. Anslagen ska omfördelas så att 30 miljoner kronor mer avsätts inom de humanistiska, teologiska, juridiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna och 20 miljoner kronor inom de naturvetenskapliga och tekniska.

Behandlade dokument

108

Justering

1997-11-25

Debatt

1997-12-12

Föräldrar till barn som är beroende av teckenspråk för kommunikation fick möjlighet till utbildning i teckenspråk. Statligt stöd ska lämnas till en sammanhållen utbildning bestående av påbyggbara kurser och omfattande sammanlagt 240 timmar.

Behandlade dokument

3

Justering

1997-09-18

Debatt

1997-10-22

Riksdagen godkände regeringens förslag om högskolans ledning, lärare och organisation. Det innebar bl.a. att högskolestyrelsernas ansvar för de långsiktiga frågorna och för den interna resursfördelningen förtydligades och att styrelsens ordförande ska hämtas utanför högskolan. En tillsvidareanställd lektor som har professorskompetens ska anställas som professor. De mindre och medelstora högskolorna ska inte längre behöva Högskoleverkets tillstånd för att få anställa professorer. Alla berörda lärosäten ska av regeringen tilldelas rekryteringsmål avseende könsfördelningen bland nyrekryterade professorer. Resurserna till forskning och forskarutbildning ska i fortsättningen fördelas till fyra större vetenskapsområden i stället för till ett flertal fakulteter. Riksdagen begärde vidare att regeringen ska göra en översyn av studentinflytandet på alla nivåer inom högskolan. Studenternas representation i högskolestyrelserna bör utökas från nuvarande minst två till minst tre. Men viktigare än det formella inflytandet är att studenternas intresse och kompetens tas till vara i högskolans vardagsarbete, inte minst när det gäller kvalitetssäkring och utvärdering av utbildningen.

Behandlade dokument

10

Justering

1997-09-18

Debatt

1997-10-22