Sök

Fyra nya myndigheter för forskningsfinansiering inrättas och bör kunna fungera fr.o.m. den 1 januari 2001: Vetenskapsrådet, ett forskningsråd för sociala frågor och arbetsliv, ett forskningsråd för miljö, lantbruk och samhällsplanering samt en myndighet för finansiering av forskning och utvecklingsarbete. Vetenskapsrådet inrättas med stöd av lag. De nya myndigheterna övertar ansvarsområden från Forskningsrådsnämnden, Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Medicinska forskningsrådet, Naturvetenskapliga forskningsrådet, Teknikvetenskapliga forskningsrådet, Socialvetenskapliga forskningsrådet, Rådet för arbetslivsforskning, Byggforskningsrådet, Skogs- och jordbrukets forskningsråd, Kommunikationsforskningsberedningen samt Närings- och teknikutvecklingsverket.. Vidare inrättas ett Forskningsforum för dialog och samverkan mellan forskare, forskningsfinansiärer, andra som direkt eller indirekt berörs av forskningen samt allmänheten.

Behandlade dokument

10

Justering

2000-05-30

Debatt

2000-06-13

Riksdagen beslutade om ändringar i skollagen. Bestämmelserna om en ny lärlingsutbildning, som skulle ha trätt i kraft den 1 juli 2000, upphävs. Samtidigt förlängs och utvecklas den pågående försöksverksamheten för att samla mer erfarenheter. I samband med beslutet om en ny lärlingsutbildning våren 1999 gav riksdagen regeringen i uppdrag att ytterligare bereda frågor om lärlingsutbildningens innehåll och struktur. (Se 1998/99:UbU3 .) Ämnet hemkunskap i grundskolan byter namn till hem- och konsumentkunskap eftersom det bättre motsvarar ämnets inriktning i de nya kursplanerna som gäller fr.o.m. den 1 juli 2000. Den pågående försöksverksamheten med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång förlängs.

Behandlade dokument

10

Justering

2000-05-16

Debatt

2000-05-25

Riksdagen lade till handlingarna Riksbankens Jubileumsfonds verksamhetsberättelse för 1999 och Riksdagens revisorers berättelse angående granskningen av fondens verksamhet under 1999.

Justering

2000-05-11

Debatt

2000-05-25

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om skolfrågor. Motionerna handlar om bl.a. grundskolans ansvar och omfattning, elever i behov av särskilt stöd, ämnet idrott och hälsa, undervisning om alkohol, narkotika och tobak, skolans värdegrund, åtgärder mot mobbning, elevvård, skolans arbetsmiljö, betyg och gymnasieskolan.

Behandlade dokument

83

Justering

2000-04-27

Debatt

2000-05-11

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om högskolefrågor. Motionerna behandlar övergripande frågor om högskolan och frågor om huvudmannaskap, principer för resurstilldelning, distansutbildning, studenter med funktionshinder, studieorganisation, tillträde till grundutbildningen, studenternas ställning, lärarna i högskolan, vissa lärosäten och orter samt vissa ämnen och yrkesutbildningar.

Behandlade dokument

65

Justering

2000-04-27

Debatt

2000-05-11

Riksdagen godkände regeringens förslag om bl.a. studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan. Lagändringarna markerar att kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna. Studenterna ska ha rätt att utöva inflytande över utbildningen, och högskolorna ska verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen.

Behandlade dokument

9

Justering

2000-03-23

Debatt

2000-04-06

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om jämställdhetsfrågor inom utbildningsväsendet, från förskola och skola till högre utbildning och forskning.

Behandlade dokument

24

Justering

2000-03-23

Debatt

2000-04-06

Riksdagen beslutade att inte vidta några åtgärder med anledning av Riksdagens revisorers förslag om Skolverket och skolans utveckling. Revisorernas förslag rör grundskolan och Skolverkets arbete med att följa upp, utvärdera och främja grundskolans utveckling. Revisorerna har lämnat förslag till olika åtgärder när det gäller nationella krav på utbildningen, skolornas resursanvändning och Skolverkets roll.

Behandlade dokument

11

Justering

2000-03-23

Debatt

2000-04-06

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om forskning och forskarutbildning. Motionerna behandlar övergripande frågor om forskning, etikfrågor, forskarutbildning, forskarkarriär, forskningsfinansiering samt forskning inom vissa ämnen eller om vissa frågor.

Behandlade dokument

33

Justering

2000-03-09

Debatt

2000-04-06

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om fristående skolor. Motionerna innehåller bl.a. förslag till ändringar av villkoren för fristående skolor men tar också upp frågor om valfrihet, mångfald och profilering av skolor.

Behandlade dokument

13

Justering

2000-03-09

Debatt

2000-03-23

Ett nytt, samordnat studiestödssystem införs den 1 juli 2001. De nuvarande studiestödsformerna studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd (svux) och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) ersätts då av ett nytt studiestöd, som ska kallas studiemedel. De nya studiemedlen består liksom hittills av dels bidrag, dels lån. Totalbeloppet förändras inte. Bidragsdelen föreslås öka från nuvarande ca 28 procent till 34,4 procent av totalbeloppet. Fribeloppet för inkomst vid sidan av studiemedlen höjs kraftigt. Med utgångspunkt i att studielån i princip alltid ska betalas tillbaka organiseras återbetalningen i ett modifierat annuitetssystem över normalt ca 25 år. Det totala lånets storlek bestämmer hur stort belopp som ska återbetalas ett visst år. En garantiregel gör det möjligt att skjuta upp återbetalning som överstiger 5 % (efter 50 års ålder 7 %) av låntagarens aktuella inkomst. Bidragsdelen i studiemedlen förblir obeskattad och läggs till grund för pensionsrätt.

Behandlade dokument

25

Justering

1999-11-25

Debatt

1999-12-13

Riksdagen godkände regeringens förslag om fördelningen av anslaget på 20 981 miljoner kronor till studiestöd för år 2000. Studiebidraget i studiehjälpen till elever i gymnasieåldern höjs den 1 januari 2000 med 100 kr per månad. Anslaget till studiemedel är beräknat för den föreslagna utbyggnaden av den grundläggande högskoleutbildningen (se 1999/2000:UbU1). Ungefär lika många vuxenstuderande som år 1999 kommer att kunna få något slag av vuxenstudiestöd. Den som har påbörjat forskarutbildning före den 1 april 1998 ska kunna få studiemedel för forskarutbildningen enligt äldre regler under åren 2000 och 2001.

Behandlade dokument

12

Justering

1999-11-25

Debatt

1999-12-13

Riksdagen godkände regeringens förslag om anslag för år 2000 till utbildning och universitetsforskning. Arbetet med att utveckla kvaliteten och likvärdigheten i skolan fortsätter. Ytterligare medel ges för utvecklingsinsatser, bl.a. för kompetensutveckling av lärare. Under en treårsperiod avsätts 500 miljoner kronor, varav 30 miljoner kronor för budgetåret 2000. Kvalitetsgranskningsnämnden tillförs 12 miljoner kronor. Ytterligare 45 miljoner kronor ges till förstärkning av utbildning i storstadsregionerna, vilket innebär sammanlagt 265 miljoner kronor under år 2000 för insatser i socialt utsatta områden. Kunskapslyftet får pengar motsvarande drygt 101 900 årsstudieplatser. För försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning beräknas resurser motsvarande 12 000 årsstudieplatser. Regeringen har i budgeten för åren 2001 och 2002 beräknat medel för stegvis införande av allmän förskola och maxtaxa i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Den grundläggande högskoleutbildningen byggs ut år 2000 enligt tidigare beslut, med tyngdpunkt på naturvetenskaplig och teknisk utbildning. Sammantaget med beslutad utbyggnad åren 2001 och 2002 ökar antalet högskoleplatser med 89 000 platser under perioden 1997-2002. De nya universiteten i Karlstad, Växjö och Örebro samt Mitthögskolan får 22 miljoner kronor vardera i ökade forskningsresurser. Också Högskolan i Karlskrona/Ronneby och Högskolan i Kalmar får mer pengar till forskning.

Behandlade dokument

75

Justering

1999-11-23

Debatt

1999-12-13

Riksdagen godkände i huvudsak regeringens förslag om ansvaret för utbildning och stöd till elever med funktionshinder. Funktionshindrade ska så elever långt som möjligt erbjudas en anpassad utbildning i sin hemkommun och därmed ha rätten att kunna bo hemma med sina föräldrar. Synskadade och talskadade elever ska inte längre tillhöra den statliga specialskolans målgrupp. I stället ska kommunerna ha det fulla ansvaret för dem. Som en följd av detta avvecklas de fasta skoldelarna vid Ekeskolan i Örebro och Hällsboskolan i Sigtuna successivt. Staten ska dock även i fortsättningen ha ett stort ansvar för att stödja kommunerna bl.a. genom en ny stödorganisation. Regeringen planerar en sammanslagning av Ekeskolans resurscenter med Tomtebodaskolans resurscenter till ett gemensamt resurscenter för synskadade elever. Riksdagen uttalade, med anledning av motionsförslag, att regeringen bör låta den framtida styrelsen för den nya stödorganisationen avgöra den slutliga lokaliseringen och organisationen. För döva, dövblinda och hörselskadade elever är en teckenspråkig skolmiljö nödvändig, och därför ska specialskolan behållas som skolform för dessa elever. De kvarvarande specialskolorna för döva och hörselskadade elever samt Åsbackaskolan i Gnesta ställs under en gemensam styrelse.

Behandlade dokument

25

Justering

1999-10-14

Debatt

1999-10-27

Riksdagen lade till handlingarna regeringens utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning. Regeringen redovisar i utvecklingsplanen sin bild av utvecklingen och sina prioriteringar under de närmaste två åren. Temat är samverkan, ansvar och utveckling.

Behandlade dokument

6

Justering

1999-10-12

Debatt

1999-10-27

Riksdagen godkände regeringens förslag till regeländringar på skolområdet. Beslutet innebär bl.a. att Komvux ska kunna anordna kurser inom det estetiska området samt i idrott och hälsa. Regleringen av det individuella programmet i gymnasieskolan förtydligas, och det ska vara möjligt att söka ett programinriktat individuellt program. När det gäller skollagens formulering av kunskaper i svenska för lärare med utländsk utbildning beslutades om en ändring från "behärska svenska språket" till "de kunskaper i svenska som behövs". Lärare med utländsk utbildning ska få sin behörighet prövad centralt av Högskoleverket.

Behandlade dokument

6

Justering

1999-10-12

Debatt

1999-10-27

Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag om statens uppgifter i fråga om forskning och utvecklingsarbete. Staten ska ha ett särskilt ansvar för att garantera forskningens frihet och för grundforskning och forskarutbildning. De för tre år sedan fastställda målen och riktlinjerna för forskningspolitiken ska tills vidare ligga fast (se 1996/97:UbU3 ). Resurserna för grundforskning och forskarutbildning ska öka, i synnerhet vad gäller teknik och naturvetenskap, men inte genom att man minskar anslagen till samhällsvetenskaplig forskning. Högskolelagens bestämmelse om den s.k. tredje uppgiften, dvs. samverkan med det omgivande samhället, ska inte ändras. Ekonomistyrningsverket ska få i uppdrag att utveckla en modell för full kostnadstäckning när lärosätena tar emot bidrag för forskning från andra finansiärer. Regeringen ska även i fortsättningen utse ledamöterna i styrelserna för de forskningsstiftelser som bildats med pengar från löntagarfonderna, och styrelserna ska ha en stark representation av forskare. Myndighetsstrukturen för finansiering av forskning ska utredas ytterligare.

Behandlade dokument

5

Justering

1999-10-12

Debatt

1999-10-20

Behandlade dokument

1

Justering

1996-05-09

Debatt

1996-05-22

Behandlade dokument

8

Justering

1996-05-09

Debatt

1996-05-23

Behandlade dokument

4

Justering

1996-05-09

Debatt

1996-05-23