Sök

Riksdagen har behandlat olika frågor om svensk säkerhetspolitik och kommer fram till följande. Hot mot freden och vår säkerhet kan bäst avvärjas i gemenskap och samverkan med andra länder. Ett starkt FN-system i nära samarbete med regionala och andra organisationer är central. EU har en särställning i svensk utrikes- och säkerhetspolitik och det finns ett starkt samband mellan Sveriges säkerhetspolitik och vår Europapolitik. Säkerheten stärks genom europeisk integration. EU:s gemensamma utrikes- säkerhets- och försvarspolitik har främjat fred och stabilitet på många håll i världen, från Balkan och Georgien i vårt närområde till Tchad i Afrika och Aceh i Asien. Nato är en central aktör för europeisk säkerhet och integration och för internationell krishantering. Nato har den mest utvecklade förmågan för ledning och genomförande av militära krishanteringsinsatser. Sverige ska verka för att de transatlantiska relationerna stärks. Riksdagen välkomnar att EU har utvecklat den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken. I dag finns ett strategiskt partnerskap mellan EU och Nato som syftar till att undvika dubbelarbete och att verksamheterna i stället stärker varandra. Sverige är militärt alliansfritt. Hot mot freden och vår säkerhet kan bäst avvärjas i gemenskap och samverkan med andra länder då militära konflikter i vårt närområde inte enbart påverkar ett land. Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller angrepp skulle drabba ett annat medlemsland i EU eller ett nordiskt land. Sverige bör därför både kunna ge och ta emot militärt stöd. Det är Sverige självt som definierar den närmare innebörden av den militära alliansfriheten. Riksdagen avslutade ärendet utan vidare åtgärd.

Behandlade dokument

48

Förslagspunkter

40

Reservationer

33 

Beredning

2009-04-21

Justering

2009-05-07

Debatt

2009-06-11

Beslut

2009-06-16

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 och 2008 om internationella frågor om hållbar utveckling och miljö. Motionerna tar framför allt sikte på mål och inriktning av politiken samt vatten, energi och klimat. I beslutsunderlaget konstaterar utrikesutskottet att klimatförändringarna utgör ett allvarligt hot och att ekonomisk utveckling generellt sett innebär möjligheter att reducera den sårbarhet som följer av klimatförändringarnas effekter och att motverka miljöförstöring. När det gäller klimatmötet i Köpenhamn i december 2009 framhåller utskottet att en grundläggande förutsättning för att EU ska kunna spela en ledande roll för att få till stånd ett globalt klimatavtal är att EU har en gemensam hållning som bygger på bästa tillgängliga vetenskapliga rön.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

7

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

35, 106 minuter

Beredning

2009-04-14

Justering

2009-04-23

Debatt

2009-05-13

Beslut

2009-05-14

Utrikesutskottet redovisar för riksdagen sin granskning av EU-kommissionens årliga politiska strategi för 2010. Utskottet tar upp fyra av de övergripande frågor som kommissionen lyfter fram i strategin: Ekonomisk och social återhämtning EU:s budget Klimatförändringar Utvidgningen och det östliga partnerskapet Riksdagen avslutade ärendet utan några tillägg.

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Beredning

2009-04-02

Justering

2009-04-23

Debatt

2009-05-06

Beslut

2009-05-06

Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redovisat sitt arbete inom EU under 2008. Regeringens skrivelse täcker hela EU:s verksamhet men utrikesutskottet har särskilt tagit upp följande ämnen: EU:s utvidgning EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik samt bilaterala och regionala förbindelser Ekonomiska och finansiella frågor samt EU:s budgetöversyn Den gemensamma marknaden och EU:s handelspolitik Bekämpning av terrorism Jämställdhet och arbetet mot diskriminering Miljö- och jordbrukspolitik Migrations- och socialpolitik EU-institutionernas verksamhet Förberedelserna för Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd hösten 2009 Utformningen av regeringens skrivelse Riksdagen avslutade ärendet utan några tillägg.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

28

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

47, 176 minuter

Beredning

2009-04-14

Justering

2009-04-23

Debatt

2009-05-06

Beslut

2009-05-06

Regeringen har lämnat en redogörelse för Sveriges exportkontrollpolitik 2008 när det gäller krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Regeringen redovisar också exporten av krigsmateriel under 2008. Dessutom beskriver regeringen det samarbete som pågår inom EU och andra internationella forum om frågor om strategisk exportkontroll av både krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

26

Reservationer

24 

Beredning

2009-03-26

Justering

2009-04-16

Debatt

2009-04-23

Beslut

2009-04-24

Riksdagen har behandlat motioner om globalisering från de allmänna motionstiderna 2007 och 2008. Fokus har lagts på frågor som på olika sätt berör globaliseringsprocessen; demokrati och mänskliga rättigheter, ekonomi och de finansiella marknaderna, internationell migration samt hälso- och miljöfrågor. Utskottets behandling av frågorna har föregåtts av fördjupningar av en arbetsgrupp inom utskottet. I arbetet med motionerna har dokumentation hämtats in från internationella organisationer, utredningar, forskare, tankesmedjor med flera. I sitt beslutsunderlag framhåller utrikesutskottet att globaliseringen i grunden är en positiv process som, om den utvecklas rätt, kan hjälpa oss att förverkliga målen om en rättvisare och tryggare värld. Aldrig någonsin har så många människor på så kort tid lyfts från fattigdom till välstånd. Världshandeln ökar, ekonomier integreras, informationsutbytet växer och kommunikationsmöjligheter förbättras. Länder som var stängda öppnar sig mot omvärlden. Samtidigt vill utrikesutskottet uppmärksamma de risker och utmaningar som globaliseringen innebär; den globala befolkningstillväxten och migrationen, klimatförändringar, energisäkerhet, internationell brottslighet och terrorism samt globala hälsoaspekter. Flertalet utmaningar kräver ett globalt och internationellt samarbete. Utskottet anser att klimatförändringarnas konsekvenser för bland annat ekonomi och miljö är särskilt oroande och menar att åtgärder för att möta klimatförändringarna bör vidtas på bred front. Riksdagen sa nej till motionerna.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

10

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

20, 94 minuter

Justering

2009-04-02

Debatt

2009-04-15

Beslut

2009-04-16

Utrikesutskottet har redovisat för riksdagen sin syn på motioner om mänskliga rättigheter (MR) från den allmänna motionstiden 2008. Utskottet har behandlat frågor om mål och inriktning för mänskliga rättigheter, kvinnors respektive barns rättigheter, FN, diskriminering och förföljelse på grund av sexuell läggning och könsidentitet samt rättigheter för och diskriminering av personer som tillhör nationella eller etniska, språkliga eller religiösa minoriteter. Utrikesutskottet framhåller i sitt beslutsunderlag att omsorgen om och försvaret av de mänskliga rättigheterna utgör en integrerad och central del av den svenska utrikespolitiken. Engagemanget för de mänskliga rättigheterna speglar förhoppningarna om en värld där människor kan leva fria, utan fruktan och nöd. Riksdagen sa nej till motionerna.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

9

Reservationer

2 

Beredning

2009-03-12

Justering

2009-04-02

Debatt

2009-04-15

Beslut

2009-04-16

Riksdagen godkände ett stabiliserings- och associeringsavtal mellan EU och Bosnien och Hercegovina.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2009-03-12

Debatt

2009-03-19

Beslut

2009-03-19

Regeringen har lämnat en redogörelse för Sveriges demokratibistånd. Utrikesutskottet har i sitt arbete med regeringens skrivelse och ledamöternas motioner behandlat övergripande frågor om demokrati och mänskliga rättigheter i Sveriges utvecklingssamarbete och lyft fram de medborgerliga och politiska rättigheternas betydelse. Utskottet redovisar sin syn på frågor om demokratins och rättsstatens institutioner och procedurer, demokratins aktörer samt på demokratifrämjande utvecklingspolitik via EU respektive multilaterala organ. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

7

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

20, 91 minuter

Beredning

2009-02-10

Justering

2009-02-19

Debatt

2009-03-11

Beslut

2009-03-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 30,1 miljarder kronor i anslag till internationellt bistånd för 2009. Det svenska biståndet för 2009 ska vara 1 procent av den beräknade bruttonationalinkomsten (BNI). Riksdagen behandlade också förslag från Riksrevisionens styrelse om regeringens och Sidas kontroll av biståndsinsatser via enskilda organisationer och om regeringens hantering av budgetstöd. Riksdagen konstaterade att regeringen vidtar åtgärder för att komma till rätta med uppmärksammade problem och sa därför nej till styrelsens förslag.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

14

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

53, 190 minuter

Beredning

2008-10-30

Justering

2008-11-13

Debatt

2008-12-12

Beslut

2008-12-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 1,6 miljarder kronor i anslag till internationell samverkan för 2009. Utgiftsområdet består av elva anslag och omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer. Två myndigheter verkar inom utgiftsområdet: Inspektionen för strategiska produkter och Svenska institutet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 38 minuter

Justering

2008-12-04

Debatt

2008-12-12

Beslut

2008-12-15

De så kallade startprogrammen överförs från Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sida, till Swedfund International AB, Swedfund. Startprogrammen är en form av utvecklingssamarbete som bedrivs genom att krediter ges till små och medelstora svenska företag som samarbetar med företag i ett antal utvecklingsländer samt vissa länder i Östeuropa som inte är med i EU.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2008-11-13

Debatt

2008-11-26

Beslut

2008-11-26

Riksdagen beslutade att godkänna EU:s Lissabonfördrag. 243 ledamöter röstade ja och 39 röstade nej. Riksdagen godkände också den överlåtelse av beslutanderätt till EU som följer av Lissabonfördraget, genom en ändring i Sveriges anslutningslag till EU. EU:s stats- och regeringschefer enades 2007 om ett nytt EU-fördrag, Lissabonfördraget. För att fördraget ska börja gälla måste det ratificeras i alla EU:s medlemsstater. Lissabonfördraget innebär bland annat nya beslutsregler i EU:s ministerråd, färre EU-kommissionärer och en fast ordförande för stats- och regeringschefernas EU-toppmöten. Riksdagen konstaterar att EU:s medlemsstater med Lissabonfördraget kan agera effektivare i gränsöverskridande frågor. Lissabonfördraget är, enligt riksdagen, bättre än nu gällande fördrag och stärker EU på viktiga områden.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

11

Reservationer

8 

Beredning

2008-10-28

Justering

2008-11-13

Debatt

2008-11-20

Beslut

2008-11-20

Utrikesutskottet har granskat Europeiska kommissionens grönbok om EU och de utomeuropeiska länderna och territorierna. Grönboken syftar till debatt och samråd på europeisk nivå om frågor som rör en eventuell förändring av associeringen mellan de utomeuropeiska länderna och territorierna och EU. Med begreppet "de utomeuropeiska länderna och territorierna" avses icke-europeiska länder som upprätthåller särskilda förbindelser med någon av EU:s medlemsstater. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Beredning

2008-10-14

Justering

2008-10-21

Debatt

2008-10-29

Beslut

2008-10-29

Riksdagen godkände ett stabiliserings- och associeringsavtal mellan EU och Montenegro.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2008-10-14

Debatt

2008-10-29

Beslut

2008-10-29

Ansvaret för finansieringen av Inspektionen för strategiska produkter (ISP) ska vidgas. Tidigare var enbart de företag som tillverkar krigsmateriel med och finansierade myndighetens arbete. Från den 1 januari 2009 ska alla verksamheter som kontrolleras av ISP vara med i finansieringen. Avgifterna kommer att fördelas proportionerligt mellan de berörda verksamheterna. ISP är den myndighet som kontrollerar Sveriges export av krigsmateriel och andra s.k. strategiska produkter.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2008-10-14

Debatt

2008-10-29

Beslut

2008-10-29

Regeringen har lämnat en redogörelse för samarbetet under år 2007 mellan de nordiska ländernas regeringar, med huvudsaklig inriktning på verksamheten i Nordiska ministerrådet. Nordiska rådets svenska delegation har lämnat en redogörelse för parlamentarikersamarbetet inom Nordiska rådet. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

8

Reservationer

3 

Beredning

2008-10-14

Justering

2008-10-16

Debatt

2008-10-22

Beslut

2008-10-29

Justering

1996-05-28

Debatt

1996-06-10

Behandlade dokument

2

Justering

1996-05-23

Debatt

1996-06-10

Justering

1996-05-23

Debatt

1996-06-10