Sök

Riksdagen beslutade om ökat konsumentskydd för personer som ingår avtal för att periodvis och återkommande kunna nyttja övernattningsboende, exempelvis ett fritidshus eller en semesteranläggning. Så kallat tidsdelat boende. Det ökade konsumentskyddet gäller även rätten till boenderabatter eller liknande förmåner som en konsument betalar särskilt för att utnyttja, till exempel under semesterresor. Den nya lagen omfattar fler typer av avtal. Därmed minskas risken för att skyddsregler kringgås. Dessutom ökar företagens informationsplikt både i marknadsföringen och i utformningen av avtalet. Konsumentens ångerfrist utökas från tio till fjorton dagar. Företaget eller näringsidkaren får inte heller kräva att konsumenten betalar innan ångerfristen har löpt ut. Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-05-31

Debatt

2011-06-15

Beslut

2011-06-15

Civilutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om en EU-ram för bolagsstyrning. Syftet med grönboken är att ge underlag för en bedömning av hur effektivt det europeiska regelverket för bolagsstyrning är. Frågorna handlar huvudsakligen om styrelsen och aktieägarna i börsnoterade bolag samt vilka krav som ska ställas på bolagen genom användningen av bolagsstyrningskoder. Utskottet har inga invändningar mot att en diskussion inletts kring frågorna. Men utskottet menar att flera av de frågor som tas upp i grönboken ska regleras på nationell nivå och inte på EU-nivå. Nya förslag på området måste grundas på en ingående analys av vilka problem som finns och på en konsekvensanalys av förslagen. Riksdagen avslutar ärendet. Utlåtandet skickas för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 23 minuter

Justering

2011-05-31

Debatt

2011-06-15

Beslut

2011-06-15

Det finns en FN-konvention om internationella köp av varor (CISG). Syftet är att samma regler ska gälla för ett köp oavsett vilka länder som ett köpeavtal har anknytning till. Den del i konventionen som gäller avtal ska nu föras in i lagen om internationella köp. CISG baseras på kontraktsprincipen, som i sin renaste form innebär att en anbudsgivare blir bunden av sitt anbud då det accepteras av mottagaren. Den svenska avtalslagen ska dock även i fortsättningen gälla för avtal mellan företag som har sina affärsställen i Danmark, Finland, Island, Norge eller Sverige. Beslutet innebär att Sverige återkallar sin reservation mot avtalsdelen i konventionen och att det förbehåll som gäller den internordiska handeln justeras till att omfatta även avtalsdelen. Regeringen ska bestämma när lagändringarna börjar gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-05-31

Debatt

2011-06-09

Beslut

2011-06-15

Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om fastighetsrättsliga frågor. Motionerna handlar om jordabalkens felregler, tomträtt, bostadsarrende och expropriation.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

12

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

9, 34 minuter

Justering

2011-05-19

Debatt

2011-06-01

Beslut

2011-06-01

En underhållsförordning ska införas i EU. Förordningen ska bland annat säkra en effektiv gränsöverskridande indrivning av familjerättsligt underhåll inom EU. Genom förordningen upprättas också ett samarbete mellan centralmyndigheter i frågor om underhållsskyldighet. Samtidigt börjar Haagprotokollet, med lagar om underhållsskyldighet, att gälla i EU. Både underhållsförordningen och Haagprotokoll börjar gälla direkt i Sverige. Riksdagen har därför belsutat om en ny lag med kompletterande bestämmelser till förordningen. Riksdagen har också beslutat om vissa lagändringar i bland annat rättshjälpslagen och offentlighets- och sekretesslagen. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 18 juni 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-05-12

Debatt

2011-05-19

Beslut

2011-05-19

Säkerheten för leksaker höjs. Det blir hårdare krav på att leksaker ska vara säkert utformade, till exempel när det gäller risken för kvävning och innehållet av kemikalier. Tillverkare, importörer och distributörer får också ett tydligare ansvar för att bara säkra leksaker finns på marknaden. Det samma gäller de myndigheter som ska kontrollera att reglerna följs. Den nya lagen, som börjar gäller den 20 juli 2011, ersätter den nuvarande lagen från 1992 och innebär en anpassning till ett EU-direktiv på området.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

21, 67 minuter

Justering

2011-04-26

Debatt

2011-05-11

Beslut

2011-05-11

Civilutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok Minskad byråkrati för medborgarna: att underlätta fri rörlighet i fråga om officiella handlingar och erkännande av verkningarna av civilståndshandlingar. Medborgare i EU måste ibland visa upp officiella handlingar som har utfärdats i ett annat EU-land. Det finns då enligt EU-kommissionen olika administrativa formaliteter som hindrar den fria rörligheten. Kommissionen vill därför inleda en diskussion om att slopa alla krav på formaliteter för så kallad autentisering av officiella handlingar som utfärdas i ett EU-land men som visas upp i ett annat. Handlingar om civilstånd innebär särskilda problem som har att göra med deras rättsliga verkningar. Kommissionen presenterar därför alternativa sätt att göra det lättare för medborgarna att använda officiella handlingar i andra EU-länder och att stärka principen om ett ömsesidigt erkännande i frågor om civilstånd. Civilutskottet är positivt till kommissionens initiativ och till tanken på att alla krav på autentisering av officiella handlingar avskaffas. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Justering

2011-04-14

Debatt

2011-04-28

Beslut

2011-04-28

En av övergångsbestämmelserna till den nya plan- och bygglagen som träder i kraft den 2 maj 2011 får ändrad lydelse. Ändringen gäller tillämpningen av bestämmelserna om instansordningen i den nya lagen. Riksdagen sa ja till utskottets förslag.

Förslagspunkter

1

Justering

2011-04-07

Debatt

2011-04-13

Beslut

2011-04-13

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om familjerättsliga frågor. Skälet är främst tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om faderskap, föräldraskap vid assisterad befruktning, adoption, olika frågor om vårdnad, umgänge, god man för ensamkommande flyktingbarn, barns skuldsättning, former och åldersgräns för att ingå äktenskap, namnlagen, vissa arvsrättsliga frågor och frågor om testamente.

Behandlade dokument

55

Förslagspunkter

30

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

12, 61 minuter

Justering

2011-03-29

Debatt

2011-04-14

Beslut

2011-04-27

Riksdagen har beslutat att möjligheten till skuldsanering för företagare ska utvidgas. Tidigare kunde bara företagare med verksamhet av ringa omfattning och vars inkomst i huvudsak kom från annat håll få skuldsanering. Den föreslagna utvidgningen innebär att även företagare som bedriver verksamhet som är av mer än ringa omfattning ska kunna få skuldsanering. Det ska inte heller vara avgörande att skulderna är gamla för att en skuldsanering ska kunna godkännas. Syftet med förändringarna är att göra det lättare för företagare att starta om efter ekonomiska svårigheter och fortsätta sköta företagsverksamhet. Skuldsanering innebär att skuldsatta personer får en individuell plan för hur räkningar ska betalas. Under de fem åren fram tills skulden är betald lever personen på existensminimum. Förutsättningarna för att gallra uppgifter om skuldsanering i samband med kreditupplysningar ska också blir de samma för företagare som för andra privatpersoner Riksdagen ber även regeringen återkomma med ett lagförslag så att fler svårt skuldsatta ska kunna få hjälp med skuldsanering. I dag är skuldsanering bara aktuell om en låntagare inte klarar av att betala sina skulder "inom överskådlig tid". Genom en dom i Högsta domstolen har det ansetts att detta kan vara 15 år. Enligt utskottets förslag ska skuldsanering istället vara aktuell om skulderna inte kan betalas inom "de närmaste åren", vilket föreslås innebära 5 år. Riksdagen ber också regeringen ta fram en strategi för hur överskuldsättning ska kunna undvikas. I strategin bör regeringen ta initiativ för att öka kunskaperna om barns och ungdomars situation i överskuldsatta familjer. Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2011.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

12, 75 minuter

Beredning

2011-01-20

Justering

2011-03-29

Debatt

2011-04-06

Beslut

2011-04-06

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om plan- och byggfrågor. Orsakerna är bland annat att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp och att en ny plan- och bygglag träder i kraft den 2 maj. Motionerna handlar bland annat om medborgarinflytande i samhällsplaneringen, näringsverksamhet i bostadsområden och planering för cykeltrafik. Andra motioner handlar om planering för grönområden och platser för lek, inventering av tillgängligheten och nya tekniska lösningar i byggandet.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

24

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

20, 95 minuter

Justering

2011-03-29

Debatt

2011-04-06

Beslut

2011-04-06

Plan- och bygglagen från 2010 kompletterades. Ändringarna gäller i första hand reglerna för hur kommunen ska underrätta om beslut om lov och förhandsbesked. Kommunen måste underrätta om beslut för att de ska träda i kraft. Riksdagens beslut innebär att: Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska delges den som har ansökt om lovet. Detsamma gäller personer, organisationer och föreningar som har lämnat synpunkter som inte blivit tillgodosedda. Beslutet ska publiceras elektroniskt i Post- och Inrikes Tidningar. Samtidigt ska meddelandet skickas till de närmaste grannarna och övriga personer som berörs. Meddelandet behöver inte delges dessa personer. Det betyder att kommunen inte behöver något intyg på att mottagarna har tagit emot meddelandet. Om det är ett stort antal grannarna och övriga personer som ska underrättas räcker det med att beslutet publiceras i Post- och Inrikes Tidningar. För de närmaste grannarna och andra berörda räknas tiden för överklagande från en vecka efter att beslutet publicerades i Post- och Inrikes Tidningar. För den som ansökte om lovet och andra som ska delges beslutet räknas tiden för överklagande som tidigare, alltså från den dag personen tog del av beslutet. Vissa andra ändringar gjordes också i bland annat förutsättningarna för marklov, reglerna om kontrollplaner och övergångsbestämmelser för de nya kraven på kontrollansvariga. Den nya lagen gäller från den 2 maj 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2011-03-17

Debatt

2011-03-30

Beslut

2011-03-30

Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om ersättnings- och insolvensrättsliga frågor. Insolvens innebär att en person inte längre klarar av att betala sina skulder. Utskottet hänvisar i huvudsak till tidigare ställningstaganden. Motionerna handlar bland annat om skadeståndsansvar vid radiologiska olyckor, trafikförsäkringsavgifter och trafikskadeersättning till barn. Andra motioner handlar om en översyn av insolvensrätten, förbehållsbelopp vid utmätning och Kronofogdemyndighetens försäljning av utmätt fast egendom.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

10

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

19, 63 minuter

Justering

2011-03-17

Debatt

2011-04-06

Beslut

2011-04-06

Riksdagen sa nej till ett antal motioner från allmänna motionstiden 2010 om konsumentfrågor. Motionerna handlar bland annat om obeställd reklam, telefonförsäljning, fakturaskojeri, vidareförsäljning av evenemangsbiljetter, konsumentskydd vid köp av flygresor, reklam riktad till barn, miljömärkning av varor och könsdiskriminerande reklam.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

12

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

9, 54 minuter

Justering

2011-03-03

Debatt

2011-03-17

Beslut

2011-03-30

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om hyresrätt. Motionerna handlar om hyresrätten som upplåtelseform, kooperativ hyresrätt och ombildning till bostadsrätt, kooperativ hyresrätt och ägarlägenheter.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

12

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

20, 108 minuter

Justering

2011-03-03

Debatt

2011-03-16

Beslut

2011-03-17

Lantmäteriets division Metria görs om till ett aktiebolag som ägs av staten. Metria ansvarar för uppdragsverksamhet inom Lantmäteriet. Det nya bolaget ska bedriva konsultverksamhet. I uppdraget ska ingå att ta fram och leverera tjänster och produkter inom områdena geografisk information, fastighetsinformation och geografisk informationsteknik. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-03-03

Debatt

2011-03-16

Beslut

2011-03-16

Riksdagen har sagt ja till en ny fastighetsmäklarlag där mäklarens roll som opartisk mellanhand förtydligas. Lagändringarna ska ge konsumenterna bättre insyn i budgivningen och de övriga uppgifter som mäklaren utför. Beslutet innebär bland annat: att mäklare blir skyldig att föra anteckningar över uppdrag och upprätta förteckningar över anbuden som lämnas på fastigheter. Dokumentationen ska överlämnas till säljare och köpare. att objektsbeskrivningar ska innehålla fler uppgifter, till exempel information om gemensamhetsanläggningar och driftskostnader. att mäklare inte ska få köpa fastigheter som mäklaren har eller har haft i uppdrag att förmedla. Mäklare får inte heller förmedla fastigheter till eller från någon närstående, till exempel sitt syskon. att mäklare får ökade möjligheter att ägna sig åt sidoverksamhet, som till exempel förmedling av krediter eller försäkringar. att köpare eller säljare som vill kräva skadestånd måste underrätta mäklaren inom skälig tid. Preskriptionslagen ska tillämpas på anspråken. Den nya lagen ska gälla förmedling som riktar sig till eller utförs åt både konsumenter och näringsidkare. Lagförslaget innebär särskilda regler för bostadsrätter, bland annat om vilken information objektsbeskrivningen ska innehålla. Den nya fastighetsmäklarlagen börjar gälla den 1 juli 2011.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 22 minuter

Justering

2011-02-08

Debatt

2011-03-02

Beslut

2011-03-02

Riksdagen gav våren 2006 regeringen ett uppdrag som rörde laxens vandringsvägar (se 2005/06:BoU11 ). Regeringen skulle undersöka om det går att ändra reglerna så att kraftverksföretagen blir skyldiga att bygga till exempel laxtrappor. Regeringen har inte återkommit i sakfrågan. Riksdagen gav därför regeringen i uppdrag att omgående redovisa vad den hittills har gjort och vilka åtgärder som den planerar att vidta med anledning av uppdraget. Nu gäller det inte bara lax utan även ål och annan fisk som vandrar. Riksdagen gjorde sitt ställningstagande med anledning av tre motioner. Riksdagen sa också nej till andra motioner från allmänna motionstiden 2010 om naturresursfrågor och vattenrätt. Motionerna handlar bland annat om åtgärder till förmån för fiske, åtgärder mot stranderosion, skydd av riksintressen och en ny nationalstadspark.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 42 minuter

Justering

2011-02-17

Debatt

2011-03-03

Beslut

2011-03-09

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om associationsrättsliga frågor. En orsak är att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om könsfördelningen i bolagsstyrelser, lagen om ekonomiska föreningar, regler för socialt företagande och ytterligare lagstiftning om franchising.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

7

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 49 minuter

Justering

2011-02-15

Debatt

2011-03-03

Beslut

2011-03-09

Civilutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok Politiska alternativ för främjande av en europeisk avtalsrätt för konsumenter och företag. EU:s inre marknad grundar sig i dag på ett stort antal avtal som regleras av olika länders lagar. Det här är besvärligt för både företag och konsumenter som gör affärer över landsgränserna. En expertgrupp undersöker just nu om det går att ta fram en europeisk avtalsrättsakt. Syftet är att det ska finnas gemensamma principer, gemensam terminologi och modellregler som EU:s lagstiftande organ kan använda sig av. I grönboken presenterar kommissionen olika alternativ för hur man ska gå vidare med arbetet. Civilutskottet är positivt till att kommissionen har inlett ett samråd kring dessa frågor. Regeringen har påpekat att arbetet bör resultera i ett enkelt och användbart avtalsrättsligt dokument som beaktar både avtalsfriheten och konsumentskyddet. Utskottet håller med regeringen. Utskottet anser att dokumentet ska vara ett hjälpmedel för EU:s lagstiftande organ men att det inte ska vara bindande för medlemsländerna. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och till EU-kommissionen för kännedom.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-12-09

Debatt

2011-01-20

Beslut

2011-01-20