Sök

Resurser till universitet och högskolor ska, förutom att baseras på antal helårsstudenter och helårsprestationer, även baseras på grundval av utvärderingar av utbildningarnas resultat. Utbildningens kvalitet ska granskas utifrån ett antal kvalitetskriterier som i sin tur styr fördelningen av resurser till universitet och högskolor. Det nya nationella kvalitetssäkringssystemet ska bestå av kvalitetsutvärderingar av högskoleutbildningar och prövningar av examenstillstånd. Högskoleverket ska ansvara för att både utvärderingar och prövningar genomförs. Utvärderingarna ska leda till ett samlat omdöme av utbildningen på en flergradig skala. De universitet och högskolor som skattas högt blir också föremål för en kvalitetsbaserad tilldelning av resurser.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

41, 157 minuter

Justering

2010-05-20

Debatt

2010-06-02

Beslut

2010-06-03

Riksdagen sa ja till ett nytt delmål inom det IT-politiska målet. Enligt det nya delmålet ska Sverige ha bredband i världsklass. Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Dessutom ändras reglerna för tillstånd att använda radiosändare så att de blir modernare och effektivare. Det blir till exempel enklare att söka och hantera tillstånd vilket ska underlätta för både myndigheten och de som använder radiosändare som kräver tillstånd.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

25, 101 minuter

Justering

2010-05-18

Debatt

2010-05-26

Beslut

2010-05-26

Riksdagen har beslutat om en rad ändringar som rör studiestödet. Ändringarna innebär följande: För att öka möjligheterna för CSN att kunna driva in skulder ska CSN kunna säga upp ett studielån till omedelbar betalning om låntagaren trots påminnelser och krav inte betalar årsbelopp eller avgifter. Om det finns sannolika skäl att tro att en persons rätt till studiestöd har upphört eller ska minska ska CSN kunna hålla inne eller minska utbetalningar av studiestöd till dess att beslut i ärendet har fattats. Studerande som vårdar barn eller närstående bör ha möjlighet att få studielånet avskrivet från och med den 31:a vårddagen. En tydligare prövning av studieresultat ska göras vid bedömningen av fortsatt rätt till studiestöd. Reglerna om rätt till studiestöd för utländska medborgare anpassas till utvecklingen av EU-rätten. Det medför att familjemedlemmar till EES-medborgare och schweiziska medborgare och deras familjemedlemmar får utökad rätt till studiestöd. /ul>Riksdagen sa ja till regeringens förslag men med en mindre ändring. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2010.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

7, 33 minuter

Justering

2010-05-06

Debatt

2010-05-24

Beslut

2010-05-26

Riksdagen har beslutat om ändringar i högskolelagen. För det första ska det tydligt stå i lagen att högskoleutbildningen är avgiftsfri för svenska medborgare. För det andra ska det införas en studieavgift för utländska studenter. De som kommer från länder utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) ska betala för att studera i Sverige. Studenter från Schweiz undantagna, för dem ska det vara gratis även i framtiden. Nivån på studieavgiften ska sättas av högskolorna och universiteten. Grundprincipen är att den ska täcka alla kostnader. Avgiften ska för första gången tas ut höstterminen 2011. Samtidigt ska det införas stipendieprogram som ska locka studenter från länder utanför EES och Schweiz till Sverige. Ändringarna i högskolelagen ska börja gälla den 1 juli 2010.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

34, 116 minuter

Justering

2010-04-08

Debatt

2010-04-21

Beslut

2010-04-21

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om högskolan. Motionerna avslås på grund av gällande bestämmelser och att det redan pågår arbete i många av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om övergripande högskolefrågor, framtida förstärkningar av vissa utbildningar och lärosäten, nya högskoleutbildningar, högskoleutbildningars innehåll, breddad rekrytering och tillträdesfrågor, vidareutbildning och validering och studentfrågor.

Behandlade dokument

73

Förslagspunkter

19

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

11, 51 minuter

Justering

2010-03-04

Debatt

2010-03-17

Beslut

2010-03-18

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 och 2009 om olika handelspolitiska frågor. Motionerna behandlar exempelvis frihandel och handelshinder, jämställdhetsmål i handelspolitiken samt handel och arbetsvillkor. Exempelvis behandlas motionsyrkanden om exportförbudet för svenskt snus. Utskottet hänvisar i denna fråga till att regeringen och handelsministern tydligt sagt att de ska verka för att förbudet hävs.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

12

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

29, 95 minuter

Justering

2010-02-18

Debatt

2010-03-10

Beslut

2010-03-11

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 och 2009 om statlig förvaltningspolitik. Riksdagen konstaterar att omfattande initiativ tagits för att effektivisera statsförvaltningen, inte minst genom betydelsefulla insatser för att främja e-förvaltning. Riksdagen framhåller även att åtgärder vidtagits för att minska den offentliga sektorns klimatpåverkan liksom för att utveckla och stärka jämställdheten. Vidare påtalas att regeringen väl uppmärksammat behovet av att stärka ungas samt funktionshindrades position på arbetsmarknaden. Andra motioner handlar om staten som arbetsgivare, om regeringens hantering av statlig egendom och om utformningen av belägenhetsadresser

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

9

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

13, 39 minuter

Justering

2010-02-09

Debatt

2010-03-03

Beslut

2010-03-03

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om studiestödsfrågor. Skälet är bland annat att regeringen redan arbetar med de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om studiestödssystemet, fribeloppet, CSN:s fordringsverksamhet utomlands, deltidssjukdom och deltidsstudier, invandrares studieekonomiska situation, enhetliga regler för inackorderingstillägg och en avveckling av Centrala studiestödsnämnden (CSN).

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

27, 1 minuter

Beredning

2009-12-08

Justering

2010-02-11

Debatt

2010-03-03

Beslut

2010-03-04

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om forskning och forskarutbildning. Motionerna handlar om forskningspolitikens inriktning och internationellt forskningssamarbete, fördelning av resurser till forskning, förhållanden inom forskarutbildningen samt ytterligare forskning inom vissa områden.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

15

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

40, 135 minuter

Justering

2010-02-04

Debatt

2010-02-17

Beslut

2010-02-18

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 och 2009 om olika immaterialrättsliga frågor. Motionerna handlar om gemenskapspatent, översyn av patentsystemet, privatkopieringsersättning, det civilrättsliga sanktionsdirektivet, leverantörsneutralitet, legalisering av söktjänster på Internet samt handelsavtalet mot piratkopiering och varumärkesförfalskning (ACTA).

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

10

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

39, 96 minuter

Justering

2009-12-08

Debatt

2010-01-20

Beslut

2010-01-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 3,2 miljarder kronor i anslag på energiområdet för 2010. Det största anslaget är energiforskning som får drygt 1,3 miljarder kronor. När det gäller Affärsverket svenska kraftnät godkände riksdagen regeringens förslag dels till investeringsplan för perioden 2010-2012, dels till finansiella befogenheter för 2010.

Behandlade dokument

57

Förslagspunkter

10

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

33, 123 minuter

Justering

2009-11-26

Debatt

2009-12-14

Beslut

2009-12-16

Under nästa år ska drygt 53,5 miljarder kronor gå till utbildning och universitetsforskning, enligt budgetramen för 2010. Regeringen vill lägga 11,4 miljarder kronor på barn, ungdoms- och vuxenutbildning. Universitet och högskolor får 36,6 miljarder och 5,4 miljarder går till forskning. Regeringen föreslår också en rad särskilda insatser. Till exempel: 10 000 nya platser på komvux och 3 000 platser inom yrkeshögskolan. 10 000 nya platser på universitet och högskolor under 2010 och 2011. Det så kallade lärarlyftet, som ska erbjuda lärare fortbildning under hela yrkeslivet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

68, 238 minuter

Justering

2009-11-26

Debatt

2009-12-10

Beslut

2009-12-10

Riksdagen ställde sig bakom regeringens tilläggsförslag om förstärkt integritetsskydd vid signalspaning. Riksdagen begärde i juni 2008 att regeringen skulle återkomma med kompletteringar vilket man nu har gjort. Det blir enbart regeringen, regeringskansliet och försvaret som efter den första december får rätt att begära signalspaning av Försvarets radioanstalt, FRA. Integritetsskyddet förstärks bland annat genom att en domstol ska tillståndspröva signalspaning, ändamålen för signalspaning blir tydligare i lagen, de personer som varit föremål för spaning ska få veta det och en kontrollmyndighet får i uppgift att på begäran utreda om någon enskild blivit utsatt för otillåten signalspaning. Dessutom vidgas skyldigheten att förstöra information till att också omfatta uppgifter som lämnas vid bikt och själavård.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

77, 274 minuter

Beredning

2009-09-16

Justering

2009-10-01

Debatt

2009-10-14

Beslut

2009-10-14