Dokument & lagar (420 träffar)

Betänkande 2009/10:NU19

En viktig del i svensk energipolitik är att stödja forskning och innovation. Vetenskap och ny teknik ska ge ett långsiktigt hållbart energisystem i Sverige. Staten finansierar därför forskning – 2009 avsattes 1 147 miljoner kronor. Energimyndigheten ansvarar för de statliga satsningarna. Nu har myndighetens arbete under perioden 2007-2010 utvärderats. I en skrivelse till riksdagen berättar regeringen om resultatet. Regeringen anser att Energimyndigheten gör ett bra jobb. Att verksamheten bidrar till en omställning av energisystemet. Att myndigheten arbetar med tydliga mål som går att följa upp. Att samverkan med andra aktörer sker på ett bra sätt, både nationellt och internationellt. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2010-05-04 Debatt: 2010-05-20 Beslut: 2010-05-26

Betänkande 2009/10:NU19 (pdf, 61 kB)

Betänkande 2009/10:KrU13

Riksdagen sa ja till ett statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer. Enligt förslaget ska en kvinnoorganisation för varje politiskt parti som är representerat i riksdagen kunna få stöd. Med kvinnoorganisation avses: en ideell förening som är ansluten till ett politiskt parti och som har som ändamål att stärka kvinnors ställning i samhället och som har en demokratisk uppbyggnad eller, en sammanslutning som finns inom ett politiskt parti och som arbetar för att stärka kvinnors ställning i samhället och som har en demokratisk uppbyggnad. Stöd lämnas som grundstöd och mandatstöd. Grundstödet är lika stort för alla kvinnoorganisationer som beviljas stöd. Mandatstödets storlek står i proportion till det antal mandat som det politiska parti som kvinnoorganisationen tillhör har i riksdagen. Lagen gäller från den 1 juli 2010 och tillämpas för första gången för året 2011.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-05-06 Debatt: 2010-05-21 Beslut: 2010-05-26

Betänkande 2009/10:KrU13 (pdf, 199 kB)

Betänkande 2009/10:AU13

Företagares sociala skyddsnät ska förbättras genom en utveckling av trygghetssystemen. Trygghetssystemen omfattar arbetslöshets-, sjuk- och föräldraförsäkringen. Förändringarna ska göra övergången mellan att vara anställd och starta eget företag enklare. Arbetsmarknadsutskottet har behandlat de delar av förslaget som handlar om arbetslöshetsförsäkringen. Förändringarna innebär bland annat att nya företagare som lägger ner verksamheten inom två år ska kunna få sin ersättning baserad på inkomster av tidigare anställning. Förändringarna berör även de som bedriver näringsverksamhet vid sidan om en heltidsanställning eller heltidsföretagande. Deras sidoverksamhet ska kunna bedömas som bisyssla, oavsett vilken inkomst den genererat. Förslaget innebär även utökade möjligheter till tillfälligt uppehåll i näringsverksamhet. Förändringarna börja gälla den 5 juli 2010. För dem som arbetar i gränslandet mellan att vara arbetstagare och företagare måste det vara tydligt vilka regler som gäller. Regeringen kommer därför att återkomma till riksdagen med ett klargörande om uppdragstagares möjligheter till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2010-05-06 Debatt: 2010-05-20 Beslut: 2010-05-20

Betänkande 2009/10:AU13 (pdf, 456 kB) Webb-tv debatt om förslag: Trygghetssystemen för företagare – arbetslöshetsförsäkringen

Betänkande 2009/10:UbU18

Riksdagen har beslutat om en rad ändringar som rör studiestödet. Ändringarna innebär följande: För att öka möjligheterna för CSN att kunna driva in skulder ska CSN kunna säga upp ett studielån till omedelbar betalning om låntagaren trots påminnelser och krav inte betalar årsbelopp eller avgifter. Om det finns sannolika skäl att tro att en persons rätt till studiestöd har upphört eller ska minska ska CSN kunna hålla inne eller minska utbetalningar av studiestöd till dess att beslut i ärendet har fattats. Studerande som vårdar barn eller närstående bör ha möjlighet att få studielånet avskrivet från och med den 31:a vårddagen. En tydligare prövning av studieresultat ska göras vid bedömningen av fortsatt rätt till studiestöd. Reglerna om rätt till studiestöd för utländska medborgare anpassas till utvecklingen av EU-rätten. Det medför att familjemedlemmar till EES-medborgare och schweiziska medborgare och deras familjemedlemmar får utökad rätt till studiestöd. /ul>Riksdagen sa ja till regeringens förslag men med en mindre ändring. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2010.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 5
Justering: 2010-05-06 Debatt: 2010-05-24 Beslut: 2010-05-26

Betänkande 2009/10:UbU18 (pdf, 794 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förändringar i studiestödssystemet

Betänkande 2009/10:NU18

Riksdagen har beslutat om en ny lag om ursprungsgarantier för el. Syftet med lagen är att slutkunden tydligt ska kunna se varifrån elen kommer. Hur stor andel som till exempel kommer från förnybara energikällor, som vatten- eller vindkraft. Riksdagen beslutade dessutom om vissa ändringar i ellagen och naturgaslagen. Ändringarna handlar om åtkomsten till och driften av el- och gasnät. Bakgrunden till besluten finns i ett EU-direktiv om främjandet av användningen av energi från förnybara energikällor. Där sätts ramarna för medlemsländernas arbete med att öka andelen förnyelsebar energi. I Sverige är mycket redan gjort för att genomföra direktivet. Men det krävs ytterligare insatser. Lagändringarna ska börja gälla den 1 december 2010.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-05-04 Debatt: 2010-05-20 Beslut: 2010-05-26

Betänkande 2009/10:NU18 (pdf, 516 kB)

Utlåtande 2009/10:MJU27

Europeiska kommissionen har tagit fram en så kallad grönbok om skogsskydd och skoglig information. Syftet är att få igång en diskussion om skogspolitiken bland EU:s medlemsländer. Nu har miljö- och jordbruksutskottet lämnat sin syn på saken. De menar att ett hållbart skogsbruk är nyckeln till framgång för att mildra klimatförändringen och minska utsläppen av växthusgaser. Skog binder koldioxid och ger dessutom material till förnybar energi. Utskottet understryker vikten av att beslut fattas på rätt nivå. Beslut om åtgärder för att bevara, balansera och stäkra skogens funktioner fattas bäst på nationell nivå. På andra områden är det viktigt att länderna i EU agerar gemensamt, det gäller till exempel forskning. Riksdagen avslutade ärendet med detta. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2010-04-20 Justering: 2010-05-06 Debatt: 2010-06-03 Beslut: 2010-06-04

Utlåtande 2009/10:MJU27 (pdf, 58 kB)

Betänkande 2009/10:KU34

Den tekniska utvecklingen har gjort barnpornografiska bilder alltmer lättillgängliga och nya typer av innehav svåra att angripa. För en effektivare bekämpning av barnpornografibrott har riksdagen därför beslutat om en rad lagändringar. Beslutet innebär bland annat att: Den som ser på en barnpornografisk bild efter att aktivt skaffat sig tillgång till bilden ska kunna dömas utan att han eller hon i traditionell mening äger bilderna. Det blir därmed möjligt att fälla någon som exempelvis betalar för att få titta på barnpornografi på en webbsida. Barn som passerat puberteten och förekommer i pornografiska bilder ska skyddas bättre. Domstolarna ska när det gäller skildring av barn kunna döma för barnpornografibrott även när barnets ålder inte framgår av bilden. Det ska bli lättare att döma personer som har begått barnpornografibrott utomlands. Preskriptionstiden för brotten i flera fall förlängas. De omständigheter som innebär att brottet bedöms som grovt förtydligas. Lagändringarna omfattar brottsbalken, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. De lagändringarna som inte medför grundlagsändringar ska börja gälla den 1 juli 2010. Riksdagen säger i huvudsak ja till regeringens förslag. Men ändringarna i brottbalken som hänger samman med de föreslagna grundlagsändringarna kan först godkännas när riksdagen sagt ja till förslagen till grundlagsändringar. Detta kan ske tidigast under riksmötet 2010/11.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 1
Beredning: 2010-04-06 Justering: 2010-05-06 Debatt: 2010-05-19 Beslut: 2010-05-20

Betänkande 2009/10:KU34 (pdf, 1095 kB) Webb-tv debatt om förslag: Barnpornografibrottet

Betänkande 2009/10:AU12

Riksdagen sa ja till en ny lag som innebär att sfi-bonus införs permanent. Sedan oktober 2009 har bonusen funnits på försök i tretton kommuner. Bonusen består i en summa pengar som delas ut till invandrare som snabbt lär sig svenska i sfi-undervisningen. Syftet är att förbättra nyanlända invandrares möjligheter att få jobb. Förkortningen sfi står för svenskundervisning för invandrare. Undervisningen vänder sig till vuxna som inte har svenska som modersmål. Den nya lagen innehåller regler om rätten till sfi-bonus, kommunernas ansvar för att besluta om och betala ut bonusen och regler om överklagande. Bonusen ska vara skattefri. Den ska heller inte påverka beräkningen av olika former av ekonomiskt stöd, som ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. Bestämmelserna börjar att gälla den 1 september 2010. Riksdagens beslut grundar sig på ett förslag från regeringen.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2010-05-06 Debatt: 2010-05-20 Beslut: 2010-05-20

Betänkande 2009/10:AU12 (pdf, 452 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nationell sfi-bonus

Betänkande 2009/10:SoU23

Riksdagen sa ja till regeringen förslag om ökad kvalitet vid utskrivning av läkemedel. Beslutet innebär att Apotekens Service AB ska få lämna ut uppgifter till landstingen om vilka läkemedel som patienter har tagit ut. Landstingen ska få använda uppgifterna i sin medicinska uppföljning. Patientens identitet ska vara skyddad. Det finns riktlinjer och rekommendationer om vilka läkemedel och kombinationer av läkemedel som ska skrivas ut vid olika sjukdomar och diagnoser. För att landstingen ska kunna följa upp om utskrivningen av läkemedel sker enligt riktlinjerna måste de kunna följa enskilda individer över längre tid. Detta blir nu alltså möjligt genom riksdagens beslut. Det kommer att gå att jämföra olika befolkningsgruppers användning av läkemedel utifrån faktorer som till exempel ålder, kön och inkomst. I förlängningen kommer landstingens möjligheter att skriva ut läkemedel mer effektivt att öka. Enligt beslutet ska också läkemedelsförteckningen få innehålla uppgifter om namn, yrkesspecialitet och arbetsplats på den som har skrivit ut läkemedlen. Denna ändring innebär till exempel att en läkare kommer att kunna kontakta tidigare förskrivare för att diskutera patientens läkemedelsbehandling. Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2010.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 2
Justering: 2010-05-06 Debatt: 2010-05-24 Beslut: 2010-05-26

Betänkande 2009/10:SoU23 (pdf, 432 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ökad kvalitet vid läkemedelsförskrivning

Betänkande 2009/10:SoU19

Lex Sarah ska i fortsättningen omfatta alla som arbetar inom socialtjänsten och vid Statens Institutionsstyrelse, SiS. Lex Sarah har funnits sedan 1999 och gäller både i kommunal verksamhet och i verksamhet som drivs enskilt. Bestämmelserna innebär att de som arbetar inom omsorger om äldre eller personer med funktionshinder är skyldiga att rapportera allvarliga missförhållanden. Enligt regeringens förslag ska Lex Sarah nu utvidgas till att gälla även de som arbetar med andra grupper som är föremål för socialtjänstens stöd och omvårdnad på olika sätt. Personal inom missbruksvård och på ungdomshem får också en rapporteringsskyldighet. De som jobbar ideellt berörs inte av förslaget. En annan nyhet är att alla missförhållanden, och även risker för missförhållanden, ska rapporteras. Arbetsgivaren, ansvarig nämnd, SiS ledning eller enskild som driver verksamhet måste ta itu med rapporterade problem utan fördröjning. Ett allvarligt missförhållande, eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande, ska också snarast anmälas till Socialstyrelsen. Lagändringarna berör socialtjänstlagen, SoL, och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Ändringarna börjar i huvudsak att gälla den 1 juli 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2010-05-06 Debatt: 2010-05-24 Beslut: 2010-05-26

Betänkande 2009/10:SoU19 (pdf, 440 kB) Webb-tv debatt om förslag: Lex Sarah och socialtjänsten – förslag om vissa förändringar

Betänkande 2009/10:SfU18

Sverige har en reglerad invandring där uppehållstillstånd ska ordnas före inresa. Men detta kan resultera i att barn och föräldrar skiljs åt i onödan. Riksdagen har därför beslutat om ändringar i utlänningslagen. En förälder eller ett barn som redan befinner sig hos anhöriga i Sverige ska därmed kunna beviljas uppehållstillstånd. Beslutet berör främst de fall där det står klart att uppehållstillstånd skulle ha beviljats om prövningen hade gjorts före inresan i Sverige. Lagen börja gälla från den 1 juli 2010.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2010-05-06 Debatt: 2010-05-21 Beslut: 2010-05-26

Betänkande 2009/10:SfU18 (pdf, 223 kB) Webb-tv debatt om förslag: Åtgärder mot familjeseparation inom migrationsområdet

Betänkande 2009/10:SfU16

Egenavgifterna ska sänkas med 5 procentenheter, dock högst 10 000 kronor per år. Syftet är att göra det mer attraktivt att starta eget. Egenavgifter är de sociala avgifter egenföretagare betalar för att bland annat finansiera socialförsäkringssystemet. För att företagaren ska få lägre egenavgift måste beräkningsunderlaget för egenavgifterna överstiga 40 000 kronor. Han eller hon måste också ha fyllt 26 men inte 65 år vid årets ingång. Särskilda bestämmelser ska bland annat gälla för egenföretagare som har flera verksamhetsområden och för handelsbolag. De nya reglerna börjar att gälla den 1 juli 2010. De ska tillämpas på inkomster som företagaren fått efter den 31 december 2009. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 3
Justering: 2010-05-06 Debatt: 2010-05-20 Beslut: 2010-05-20

Betänkande 2009/10:SfU16 (pdf, 335 kB)

Betänkande 2009/10:SfU15

Företagares sociala skyddsnät ska förbättras genom en utveckling av trygghetssystemen. Trygghetssystemen omfattar arbetslöshets-, sjuk- och föräldraförsäkringen. Förändringarna ska göra övergången mellan att vara anställd och starta eget företag enklare. Socialförsäkringsutskottet har behandlat de delar av beslutet som handlar om sjuk- och föräldraförsäkringen. Förändringarna berör främst egenföretagare. Förändringarna innebär i huvudsak: Under de två första åren ska en nybliven företagare ha rätt till en sjukpenninggrundande inkomst, SGI, som minst motsvarar vad en anställd person skulle få för ett liknande arbete. Egenföretagares sjuk- och föräldrapenning ska i fortsättningen inte begränsas till vad en anställd skulle ha fått i lön för ett liknande arbete. Ersättningen baseras på nettoinkomsten i företaget. Egenföretagare ska kunna ta ut tillfällig föräldrapenning på villkor som mer liknar dem som gäller för anställda. Karenstiden för sjukpenningen utökas från en till sju dagar för egenföretagare. Samtidigt sänks företagarnas egenavgift till sjukförsäkringen. Företagaren ska kunna välja en längre karenstid. Alla arbetsgivare ska kunna få ersättning från Försäkringskassan för höga sjuklönekostnader. Ett högkostnadsskydd för de anställdas sjuklönekostnader införs därför. Förslagen träder i kraft den 1 juli 2010.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-05-06 Debatt: 2010-05-20 Beslut: 2010-05-20

Betänkande 2009/10:SfU15 (pdf, 1882 kB) Webb-tv debatt om förslag: Trygghetssystemen för företagare – sjuk- och föräldraförsäkringen

Betänkande 2009/10:KrU12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att konstnärernas inkomstgarantier ska avskaffas successivt. Beslutet innebär att de pengar som finns avsatta för inkomstgarantierna ska efter hand föras över till pensionsgrundande långtidsstipendier. De konstnärer som idag har inkomstgaranti berörs inte av beslutet. Inkomstgarantin för konstnärer infördes 1976. I dag har högst 157 personer livslånga inkomstgarantier.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2010-04-27 Debatt: 2010-05-21 Beslut: 2010-05-26

Betänkande 2009/10:KrU12 (pdf, 38 kB) Webb-tv debatt om förslag: Avveckling av inkomstgarantier för konstnärer

Betänkande 2009/10:FöU8

Värnpliktsutbildningen ersätts den 1 juli 2010 med frivillig militär grundutbildning. Försvarets rekrytering av personal bygger i dag huvudsakligen på totalförvarsplikt. Nu ska den i första hand vila på frivillighet. Beslutet innebär följande: En frivillig grundläggande militär utbildning och en frivillig kompletterande militär utbildning. Den som går utbildningarna ska kallas rekryt. Den som vill antas till utbildningen ska testas. Eventuell anställning sker efter utbildningen. Totalförsvarspliktiga, både män och kvinnor, kommer även i fortsättningen att vara skyldiga att lämna uppgifter om sig själva. Uppgifterna kan, som i dag, samlas in genom en enkät via Internet. Totalförsvarsplikten kommer att finnas kvar. Skyldigheten att mönstra och göra värnplikt eller civilplikt ska gälla om försvarsberedskapen kräver det. Skyldigheten ska gälla lika för män och kvinnor. Sverige får dessutom en så kallad veteranpolitik. Det handlar om ansvaret för Försvarsmaktens personal före, under och efter internationella militära insatser. Försvarsmakten får från den 1 januari 2011 ett lagstadgat uppföljningsansvar för veteranerna. I dag kan soldater som skadats till följd av tjänstgöring få stöd av Försvarsmakten i max fem år. Den tidsbegränsningen tas nu bort.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 4
Beredning: 2010-04-20 Justering: 2010-05-04 Debatt: 2010-05-19 Beslut: 2010-05-19

Betänkande 2009/10:FöU8 (pdf, 4211 kB) Webb-tv debatt om förslag: Försvarsmaktens personalförsörjning m.m.

Betänkande 2009/10:SoU18

Äldre personer ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Det är innehållet i en ny nationell värdegrund för äldreomsorgen, som regeringen har föreslagit. Med begreppet värdighet menas att en person även vid hög ålder ska ha rätt att leva sitt liv utifrån sin identitet och personlighet. Hon eller han bör få stöd i att behålla sina intressen och vanor, men även i vissa fall bryta ett mönster av vanor. Välbefinnande tar sikte på den subjektivt upplevda känslan av välbefinnande. Det handlar om upplevelsen av den egna livssituationen. Värdegrunden ska skrivas in i socialtjänstlagen. Det ska också stå i socialtjänstlagen att äldre ska så långt det är möjligt få vara med och bestämma om när och hur hemtjänsten ska ges. Vidare ska kommunerna få befogenhet att kompensera äldre som inte fått det ekonomiska bistånd som de har rätt till. Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2011. Riksdagen sa ja till förslaget.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 10
Justering: 2010-04-29 Debatt: 2010-05-24 Beslut: 2010-05-26

Betänkande 2009/10:SoU18 (pdf, 309 kB) Webb-tv debatt om förslag: Värdigt liv i äldreomsorgen

Betänkande 2009/10:JuU33

Lagreglerna om människohandelsbrott skrivs om så att de blir tydligare och mer ändamålsenliga. Syftet är att förstärka det straffrättsliga skyddet mot människohandel. Då kan brottsbekämpningen bli mer effektiv. I dag krävs att gärningsmannen har tagit kontroll över offret för att kunna dömas. Det kravet försvinner. I dag finns också ett krav på så kallad dubbel straffbarhet för att en svensk domstol ska kunna döma över människohandel som har begåtts utomlands. Även detta krav försvinner. Det blir därmed lättare att i Sverige döma personer som har begått människohandelsbrott utomlands. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 5
Beredning: 2010-04-15 Justering: 2010-05-06 Debatt: 2010-05-19 Beslut: 2010-05-19

Betänkande 2009/10:JuU33 (pdf, 3976 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förstärkt straffrättsligt skydd mot människohandel

Betänkande 2009/10:JuU32

Straffen höjs för allvarliga våldsbrott och för grovt vållande till annans död. Skillnaden ökar mellan straffen för brott i allmänhet. Straffen skärps för den som återfaller i brott. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2010. Straffen höjs generellt för allvarliga våldsbrott. När domstolen bedömer hur långt straffet ska bli ska den ta särskild hänsyn till om brottet har inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv eller hälsa eller trygghet till person. Straffskalan för grov misshandel är fängelse i lägst ett och högst tio år. Skalan delas nu upp. Ett misshandelsbrott som är synnerligen grovt ska ge fängelse i lägst fyra och högst tio år. Annan grov misshandel ska ge fängelse i lägst ett och högst sex år. Det lägsta straffet för utpressning, grovt brott, höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Det lägsta straffet för vållande till annans död, grovt brott, höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Försvårande och förmildrande omständigheter ska få större betydelse när domstolen bedömer hur långt straffet ska bli för brott i allmänhet. Domstolen ska till exempel se det som försvårande om brottet är ett led i en organiserad eller systematiserad brottslighet eller om brottet har planerats särskilt. Det blir tydligare att domstolen ska kunna besluta om hårdare straff för den som återfaller i brott. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 8
Justering: 2010-05-06 Debatt: 2010-05-19 Beslut: 2010-05-19

Betänkande 2009/10:JuU32 (pdf, 447 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m.

Betänkande 2009/10:JuU28

Riksdagen sa ja till ändringar i lagen om belastningsregister. Det innebär att vissa uppgifter ska gallras bort ur belastningsregistret fem år efter domen eller beslutet. Detta gäller om personen var under 18 år när brottet begicks. Idag gallras uppgifterna efter tio år. Uppgifterna som ska gallras bort gäller skyddstillsyn, villkorlig dom, ungdomsvård, överlämnande till vård enligt lagen om vård av missbrukare, ungdomstjänst och om att någon har förklarats fri från påföljd för ett brott begånget under påverkan av en allvarlig psykisk störning. Ändringarna börjar gälla den 1 september 2010.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-05-06 Debatt: 2010-05-19 Beslut: 2010-05-19

Betänkande 2009/10:JuU28 (pdf, 186 kB) Webb-tv debatt om förslag: Gallring ur belastningsregistret av uppgifter om unga lagöverträdare

Betänkande 2009/10:NU16

Systemet med elcertifikat förlängs till och med 2035. Dessutom höjs målet för produktionen av förnybar el med 25 TWh till 2020, jämfört med 2002 års nivå. Systemet med elcertifikat infördes 2003 för att stimulera produktionen av förnybar el, som vindkraft och solenergi. Förenklat innebär systemet följande. Staten ger kostnadsfritt elcertifikat till producenter av förnybar el. Producenterna finansierar sin produktion genom att sälja elcertifikaten till elbolagen. Bolagens kostnader för certifikaten bärs i slutändan av konsumenterna, via elräkningen. Elbolagen är enligt reglerna skyldiga att inneha ett antal certifikat varje år, som motsvarar en viss andel (kvot) av bolagens elförsäljning. Kraven på andelar som måste innehas ska från och med 2013 anpassas till det nya målet för produktion av förnybar el. Lagändringarna är tänkta att börja gälla den 1 juli 2010. Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 4
Justering: 2010-04-27 Debatt: 2010-05-20 Beslut: 2010-05-26

Betänkande 2009/10:NU16 (pdf, 306 kB) Webb-tv debatt om förslag: Höjt mål och vidareutveckling av elcertifikatssystemet