Dokument & lagar (420 träffar)

Betänkande 2009/10:UbU24

En granskning från Riksrevision visar att högskolorna klassificerar kurser på olika sätt och utifrån olika principer. Den ekonomiska ersättningen kan därför bli olika för kurser med samma innehåll. Detta medför i sin tur att högskolorna kan få olika förutsättningar att ge kurserna. Regeringen och Högskoleverket har ett visst ansvar, enligt Riksrevisionen. Regeringen har inte gett tillräcklig vägledning till högskolorna om hur de ska klassificera kurser. Samtidigt har Högskoleverkets uppföljning av lärosätenas klassificering av kurser inte fungerat fullständigt. Utbildningsutskottet utgår från att regeringen tar hänsyn till slutsatserna i sitt fortsatta arbete med att förbättra kvaliteten i den högre utbildningen. Riksdagen avslutar därmed ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-06-15 Debatt: 2010-06-22 Beslut: 2010-06-23

Betänkande 2009/10:UbU24 (pdf, 27 kB)

Betänkande 2009/10:UbU23

Självbestämmandet för statliga universitet och högskolor ska öka. Riksdagen har därför beslutat att lärosätena ska kunna anpassa organisation, läraranställningar och utbildning efter de egna förutsättningarna. Detta innebär bland annat att universiteten och högskolorna: Själva ska få bestämma sin interna organisation, bortsett från styrelse och rektor. Vid sidan av professorer och lektorer själva ska få bestämma vilka kategorier av lärare som ska anställas. Högskolorna ska själva också få bestämma vilka behörighetskrav och bedömningsgrunder som bör gälla för dessa lärare. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2010-05-27 Debatt: 2010-06-15 Beslut: 2010-06-15

Betänkande 2009/10:UbU23 (pdf, 378 kB)

Betänkande 2009/10:UbU22

Friskolor har inte samma förutsättningar som kommunala skolor, menar regeringen. Regeringen vill därför genomföra en rad förändringar som ska resultera i att villkoren för offentliga och privata skolor blir mer lika. Riksdagen har med denna bakgrund nu beslutat att reglerna för bidragsfinansiering ska bli de samma. Kommuner som ger extra stöd till de kommunala skolorna blir exempelvis tvungna att ge fristående skolor motsvarande belopp. Det ska även bli möjligt att överklaga kommunernas beslut om bidragens storlek. Statens skolinspektion ska dessutom pröva om öppnandet av en ny friskola kan ge negativa konsekvenser för eleverna och andra skolor i samma kommun. De nya bestämmelserna börjar gälla den 28 juli 2010

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2010-05-20 Debatt: 2010-06-02 Beslut: 2010-06-03

Betänkande 2009/10:UbU22 (pdf, 927 kB) Webb-tv debatt om förslag: Bidragsvillkor för fristående verksamheter

Betänkande 2009/10:UbU21

En ny skollag börjar gälla den 1 augusti 2010. Lagen omfattar utbildning från förskola till vuxenutbildning och innebär att regler som i dag finns i olika lagar och förordningar samlas på ett ställe. Det här är några viktiga nyheter: Förskolan blir en egen skolform. Samma regler ska gälla för fristående och offentliga skolor. Det innebär bland annat att friskolorna, med vissa begränsade undantag, ska följa kurs- och läroplaner och sätta betyg. Bara behöriga lärare ska få tillsvidareanställas som lärare eller förskollärare, med vissa undantag. I dag finns ett individuellt program för elever som inte är behöriga till något nationellt gymnasieprogram. Detta program ersätts med fem introduktionsprogram. Det blir tillåtet att ordna antagningstester för särskilda profilklasser i högstadiet för elever med speciella färdigheter i ett ämne. Eleverna ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator inom elevhälsan och också studie- och yrkesvägledning. Alla elever ha tillgång till skolbibliotek. Detta gäller även för fristående skolor. Fler beslut än i dag ska kunna överklagas. Det ökar rättssäkerheten för elever och vårdnadshavare. Den som har nekats plats vid en särskild skola med anledning av "betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter" får ökad rättssäkerhet. Lärares och rektorers allmänna befogenheter förtydligas. Fler disciplinära åtgärder ska kunna användas mot elever som stör andra elevers trygghet och studiero. Skriftlig varning och tillfällig avstängning även i grundskolan är några nya åtgärder. Skolinspektionen får möjlighet till skarpare sanktioner mot de skolor som missköter sig. Den nya skollagen börjar gälla den 1 augusti 2010. Lagen ska tillämpas på utbildning och annan verksamhet från den 1 juli 2011. När det gäller vuxenutbildning ska lagen tillämpas på utbildning från den 1 juli 2012. Riksdagen gjorde ett förtydligande i regeringens förslag. Det innebär att även dövblinda elever ska tas emot i specialskolan.

Förslagspunkter: 56 Reservationer: 58
Justering: 2010-06-03 Debatt: 2010-06-21 Beslut: 2010-06-22

Betänkande 2009/10:UbU21 (pdf, 15352 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ny skollag

Betänkande 2009/10:UbU20

Resurser till universitet och högskolor ska, förutom att baseras på antal helårsstudenter och helårsprestationer, även baseras på grundval av utvärderingar av utbildningarnas resultat. Utbildningens kvalitet ska granskas utifrån ett antal kvalitetskriterier som i sin tur styr fördelningen av resurser till universitet och högskolor. Det nya nationella kvalitetssäkringssystemet ska bestå av kvalitetsutvärderingar av högskoleutbildningar och prövningar av examenstillstånd. Högskoleverket ska ansvara för att både utvärderingar och prövningar genomförs. Utvärderingarna ska leda till ett samlat omdöme av utbildningen på en flergradig skala. De universitet och högskolor som skattas högt blir också föremål för en kvalitetsbaserad tilldelning av resurser.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 3
Justering: 2010-05-20 Debatt: 2010-06-02 Beslut: 2010-06-03

Betänkande 2009/10:UbU20 (pdf, 98 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fokus på kunskap – kvalitet i den högre utbildningen

Betänkande 2009/10:UbU19

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds har överlämnat sin verksamhetsberättelse för 2009 till riksdagen. Dessutom har Riksrevisionens styrelse lämnat en redogörelse för granskningen av fondens verksamhet under samma år. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-04-08 Debatt: 2010-05-24 Beslut: 2010-05-26

Betänkande 2009/10:UbU19 (pdf, 19 kB)

Betänkande 2009/10:UbU18

Riksdagen har beslutat om en rad ändringar som rör studiestödet. Ändringarna innebär följande: För att öka möjligheterna för CSN att kunna driva in skulder ska CSN kunna säga upp ett studielån till omedelbar betalning om låntagaren trots påminnelser och krav inte betalar årsbelopp eller avgifter. Om det finns sannolika skäl att tro att en persons rätt till studiestöd har upphört eller ska minska ska CSN kunna hålla inne eller minska utbetalningar av studiestöd till dess att beslut i ärendet har fattats. Studerande som vårdar barn eller närstående bör ha möjlighet att få studielånet avskrivet från och med den 31:a vårddagen. En tydligare prövning av studieresultat ska göras vid bedömningen av fortsatt rätt till studiestöd. Reglerna om rätt till studiestöd för utländska medborgare anpassas till utvecklingen av EU-rätten. Det medför att familjemedlemmar till EES-medborgare och schweiziska medborgare och deras familjemedlemmar får utökad rätt till studiestöd. /ul>Riksdagen sa ja till regeringens förslag men med en mindre ändring. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2010.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 5
Justering: 2010-05-06 Debatt: 2010-05-24 Beslut: 2010-05-26

Betänkande 2009/10:UbU18 (pdf, 794 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förändringar i studiestödssystemet

Betänkande 2009/10:UbU17

I Sverige finns ett antal stiftelser som bildats med statliga pengar från löntagarfonderna. Stiftelserna finansierar olika sorters forskning. Här återfinns bland annat Stiftelsen för strategisk forskning, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning och Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa. Regeringen vill öka forskningsstiftelsernas frihet och minska centralstyrningen. Tanken är att regeringen inte längre ska vara ansvariga för att utse och byta ut samtliga ledamöter i styrelserna. I stället ska styrelseledamöterna till övervägande del utses efter förslag från forskarsamhället. Regeringen kommer även i framtiden ha inflytandet att utse en till två styrelseledamöter i varje stiftelse

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2010-04-22 Debatt: 2010-04-29 Beslut: 2010-04-29

Betänkande 2009/10:UbU17 (pdf, 64 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ökad frihet för vissa stiftelser som finansierar forskning

Betänkande 2009/10:UbU16

Riksdagen har beslutat att lärarutbildningen ska göras om. Dagens allmänna lärarexamen ska ersättas av fyra nya: förskollärarexamen, grundlärarexamen, ämneslärarexamen och yrkeslärarexamen. I högskoleförordningen ska målen för de nya examina preciseras. Där kommer det också att framgå hur mycket en lärare ska läsa av vissa ämnen. Utbildningsvetenskap blir ett nytt ämne för alla. I utbildningsvetenskap kommer exempelvis ledarskap, konflikthantering, bedömning och betygssättning att ingå. Kraven på universitet och högskolor som utbildar lärare skärps. De som vill arrangera lärarutbildningar måste ansöka om examenstillstånd hos Högskoleverket. Det gäller även de som redan anordnar lärarutbildning. Samtidigt försvinner kravet på att högskolor som kan ge lärarexamen ska ha ett särskilt organ som ansvarar för utbildningen. Lagändringarna kommer börjar gälla den 31 december 2010.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 7
Beredning: 2010-03-18 Justering: 2010-04-15 Debatt: 2010-04-28 Beslut: 2010-04-28

Betänkande 2009/10:UbU16 (pdf, 259 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ny lärarutbildning

Betänkande 2009/10:UbU15

Riksdagen har beslutat om ändringar i högskolelagen. För det första ska det tydligt stå i lagen att högskoleutbildningen är avgiftsfri för svenska medborgare. För det andra ska det införas en studieavgift för utländska studenter. De som kommer från länder utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) ska betala för att studera i Sverige. Studenter från Schweiz undantagna, för dem ska det vara gratis även i framtiden. Nivån på studieavgiften ska sättas av högskolorna och universiteten. Grundprincipen är att den ska täcka alla kostnader. Avgiften ska för första gången tas ut höstterminen 2011. Samtidigt ska det införas stipendieprogram som ska locka studenter från länder utanför EES och Schweiz till Sverige. Ändringarna i högskolelagen ska börja gälla den 1 juli 2010.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2010-04-08 Debatt: 2010-04-21 Beslut: 2010-04-21

Betänkande 2009/10:UbU15 (pdf, 139 kB) Webb-tv debatt om förslag: Konkurrera med kvalitet – studieavgifter för utländska studenter

Betänkande 2009/10:UbU14

Kommuner och landsting kan uppdra åt privata aktörer att genomföra vuxenutbildning som komvux, särvux eller sfi. Dessa uppdragstagare ska nu kunna utföra den myndighetsutövning som tidigare bara rektorer inom vuxenutbildningen fått göra, exempelvis utfärda betyg. Ett villkor bör vara att uppdragstagaren har fått betygsrätt. Betygsrätt innebär rätten att sätta betyg, anordna prövning samt utfärda betyg och intyg enligt de bestämmelser som gäller för det offentliga skolväsendet. Sedan tidigare kan den myndighetsutövning som tillhör lärarens uppgifter ges till uppdragstagare inom vuxenutbildning. Regeringens förslag till lagändring innebär att dessa uppdragstagare nu både kan få uppgiften att sätta och utfärda betyg. Folkhögskolor ska även få genomföra utbildning som motsvarar svenskundervisning för invandrare (sfi). Ett villkor är att folkhögskolan får betygsrätt. Förändringarna i skollagen träder i kraft den 28 juni 2010.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2010-03-11 Debatt: 2010-03-24 Beslut: 2010-03-24

Betänkande 2009/10:UbU14 (pdf, 349 kB) Webb-tv debatt om förslag: Svenskundervisning för invandrare i folkhögskola

Betänkande 2009/10:UbU13

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om högskolan. Motionerna avslås på grund av gällande bestämmelser och att det redan pågår arbete i många av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om övergripande högskolefrågor, framtida förstärkningar av vissa utbildningar och lärosäten, nya högskoleutbildningar, högskoleutbildningars innehåll, breddad rekrytering och tillträdesfrågor, vidareutbildning och validering och studentfrågor.

Förslagspunkter: 19 Reservationer: 22
Justering: 2010-03-04 Debatt: 2010-03-17 Beslut: 2010-03-18

Betänkande 2009/10:UbU13 (pdf, 258 kB) Webb-tv debatt om förslag: Högskolan

Betänkande 2009/10:UbU12

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om studiestödsfrågor. Skälet är bland annat att regeringen redan arbetar med de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om studiestödssystemet, fribeloppet, CSN:s fordringsverksamhet utomlands, deltidssjukdom och deltidsstudier, invandrares studieekonomiska situation, enhetliga regler för inackorderingstillägg och en avveckling av Centrala studiestödsnämnden (CSN).

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 6
Beredning: 2009-12-08 Justering: 2010-02-11 Debatt: 2010-03-03 Beslut: 2010-03-04

Betänkande 2009/10:UbU12 (pdf, 87 kB) Webb-tv debatt om förslag: Studiestöd

Betänkande 2009/10:UbU11

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om vuxenutbildning. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om vuxenutbildningens inriktning och omfattning samt om svenska för invandrare (sfi).

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 7
Beredning: 2009-12-08 Justering: 2010-02-18 Debatt: 2010-03-04 Beslut: 2010-03-10

Betänkande 2009/10:UbU11 (pdf, 108 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vuxenutbildning

Betänkande 2009/10:UbU10

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om forskning och forskarutbildning. Motionerna handlar om forskningspolitikens inriktning och internationellt forskningssamarbete, fördelning av resurser till forskning, förhållanden inom forskarutbildningen samt ytterligare forskning inom vissa områden.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 15
Justering: 2010-02-04 Debatt: 2010-02-17 Beslut: 2010-02-18

Betänkande 2009/10:UbU10 (pdf, 149 kB) Webb-tv debatt om förslag: Forskning och forskarutbildning

Betänkande 2009/10:UbU9

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om gymnasieskolan. Skälet är utskottet inte vill föregripa det förslag till ny skollag som regeringen förväntas presentera för riksdagen under våren.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-02-11 Debatt: 2010-03-03 Beslut: 2010-03-04

Betänkande 2009/10:UbU9 (pdf, 41 kB)

Betänkande 2009/10:UbU8

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om olika frågor inom skolpolitikens område. Skälet är utskottet inte vill föregripa det förslag till ny skollag som regeringen förväntas presentera för riksdagen under våren.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-02-11 Debatt: 2010-03-03 Beslut: 2010-03-04

Betänkande 2009/10:UbU8 (pdf, 141 kB)

Betänkande 2009/10:UbU7

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om olika frågor om förskolan. Skälet är riksdagen inte vill föregripa det förslag till ny skollag som regeringen förväntas presentera för riksdagen under våren.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-02-11 Debatt: 2010-03-03 Beslut: 2010-03-04

Betänkande 2009/10:UbU7 (pdf, 42 kB)

Betänkande 2009/10:UbU6

Riksdagen har beslutat att alla nyanställa rektorer måste gå en särskild utbildning. Det gäller även rektorer på fristående skolor. Kommunerna – eller enskilda huvudmän – ska se till att rektorer som anställs efter den 15 mars 2010 går rektorsutbildningen. Den ska påbörjas så snart som möjligt och vara genomförd inom fyra år. Ändringarna i skollagen ska träda i kraft den 15 mars 2010.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2009-11-26 Debatt: 2009-12-10 Beslut: 2009-12-14

Betänkande 2009/10:UbU6 (pdf, 116 kB) Webb-tv debatt om förslag: Obligatorisk befattningsutbildning för nyanställda rektorer

Betänkande 2009/10:UbU5

De elektorer som utser forskarledamöter i Vetenskapsrådets styrelse ska i fortsättningen utses vid de universitet och högskolor som regeringen bestämmer. Bakgrunden till lagändringen är att dagens system, där elektorerna väljs av lärare, är ineffektivt och komplicerat. Dessutom är valdeltagandet lågt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 21 december 2009.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2009-11-12 Debatt: 2009-11-25 Beslut: 2009-11-25

Betänkande 2009/10:UbU5 (pdf, 84 kB)