Sök

En ny enklare plan- och bygglag börjar gälla den 2 maj 2011. Det innebär att plan- och byggprocessen förenklas samtidigt som kontrollen av byggandet skärps. Det här är några viktiga nyheter: Miljö- och klimataspekter ska beaktas vid planläggning och byggande. Alla som söker bygglov ska kunna få besked inom tio veckor. Skyldighet att i bygglov pröva krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Det generella kravet på bygganmälan före byggstart slopas. Innan en bygg-, rivnings- eller markåtgärd påbörjas krävs startbesked. Innan ett byggnadsverk får tas i bruk krävs ett slutbesked. Processen att ta fram en ny detaljplan förenklas och förkortas genom att krav på planprogram slopas. Hänsyn ska tas till förutsättningarna för telekommunikation och annan informationsteknik, till exempel bredband. En byggsanktionsavgift ersätter de nuvarande tre avgiftsmöjligheterna.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 86 minuter

Beredning

2010-05-25

Justering

2010-06-08

Debatt

2010-06-21

Beslut

2010-06-21

Ersättningen höjs vid expropriation och andra åtgärder där ägaren av en fastighet tvingas att avstå från fastigheten. Syftet är att stärka äganderätten, och bakgrunden är att de som exproprierar numera allt oftare är företag som driver sin verksamhet i vinstsyfte. Förr var det oftast staten eller kommunen, och man begränsade rätten till ersättning för att hålla markpriserna nere. Andra nyheter med förslaget: Den som får sin fastighet expropierad får utöver ersättningen också ett generellt påslag på 25 procent av fastighetens marknadsvärde. Genom påslaget tas det ökad hänsyn till att ägaren ofrivilligt blir av med sin fastighet. En regel som begränsar ersättningen upphävs. Därigenom kommer ersättningen att ligga närmare fastighetens marknadsvärde och omfatta även den del av marknadsvärdet som beror på förväntningar om att fastigheten ska få användas på ett nytt och tidigare inte tillåtet sätt. Möjligheten att göra så kallade toleransavdrag avskaffas. Ersättningen ska i fortsättningen motsvara hela den ersättningsgilla skadan. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2010.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 39 minuter

Beredning

2010-05-25

Justering

2010-06-08

Debatt

2010-06-21

Beslut

2010-06-21

Med två rösters övervikt sa riksdagen ja till regeringens förslag om att slopa förbudet mot nya kärnkraftsreaktorer. Beslutet innebär att nya kärnkraftsreaktorer ska få ersätta gamla som tas ur drift. Om nya reaktorer byggs får dessa endast uppföras på platser där det redan finns kärnkraftverk i drift, det vill säga i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. Totalt ska det inte få finnas fler än dagens tio reaktorer. Enligt regeringens förslag skulle förbudet mot ny kärnkraft upphävas den 1 augusti 2010. Riksdagen har nu senarelagt detta datum till den 1 januari 2011. Riksdagen tydliggör också att staten inte ska få subventionera nya kärnkraftssatsningar. Regeringen uppmanas därför att återkomma till riksdagen om lagförslag i frågan eller "andra åtgärder med innebörden att direkta eller indirekta statliga subventioner inte kan påräknas".

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

124, 472 minuter

Justering

2010-05-27

Debatt

2010-06-17

Beslut

2010-06-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ägare till kärnkraftsreaktorer ska bli obegränsat skadeståndsskyldiga vid kärnkraftsolyckor. Det medför att ett bolags alla tillgångar kan tas i anspråk om det skulle behövas. Bolagen ska också vara skyldiga att ha en försäkring eller en annan ekonomisk säkerhet som täcker skadeståndsansvaret upp till 1 200 miljoner euro, cirka 12 miljarder kronor. I dag uppgår skadeståndsansvaret och kravet på säkerhet till cirka tre miljarder kronor. Bakgrunden till ändringarna är att den internationella Pariskonventionen ska ändras så att kravet på säkerhet höjs till lägst 700 miljoner euro, cirka 7 miljarder kronor. Riksdagen godkände på regeringens förslag ändringen av konventionen. De nya reglerna ska börja gälla den dag regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

29, 104 minuter

Justering

2010-06-08

Debatt

2010-06-17

Beslut

2010-06-17

Föräldrar kan i dag hindra att socialtjänsten pratar med deras barn. Detta om barnen inte uppnått den ålder och mognad som krävs för att själva bestämma om sin medverkan. Konsekvensen kan bli att barnen inte får den hjälp eller det stöd som de behöver. Riksdagen har därför beslutat att det ska bli möjligt för utredare inom socialtjänsten att prata med barn utan att vårdnadshavarens gett sitt godkännande och utan att vårdnadshavaren närvarar. Detta ska gälla socialtjänstens barnavårdsutredningar och utredningar på initiativ av socialnämnden om överflyttning av vårdnaden. Riksdagen har även beslutat att domstolar i mål om umgänge, om barnen har behov av det, ska ha möjlighet att besluta om umgängesstöd. Socialnämnden ska då utse en person som medverkar när barnet umgås med den förälder som barnet inte bor med. Det kan exempelvis behövas vid hämtning och lämning för att undvika konfrontation mellan föräldrarna. Lagändringarna träder i kraft den 1 augusti 2010.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 39 minuter

Justering

2010-06-03

Debatt

2010-06-16

Beslut

2010-06-17

Föräldrar som har vårdnaden om barn blir skyldiga att betala skadestånd för vissa typer av skador som barnen orsakar genom brott. Syftet är att tydliggöra att det är föräldrarna som har huvudansvaret för sina barn och ungdomar. Föräldrarnas ansvar ska vara begränsat till högst en femtedel av prisbasbeloppet för varje skadehändelse. Det motsvarar just nu ungeför 8 500 kronor. Dessutom ska skadeståndet i undantagsfall kunna ändras om det i ett enskilt fall skulle vara uppenbart oskäligt. .

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

19, 73 minuter

Beredning

2010-04-08

Justering

2010-05-18

Debatt

2010-05-26

Beslut

2010-05-26

En ny luftfartslag ska ersätta 1957 års luftfartslag. Den nya lagen är en anpassning till gällande EU-regler och innebär bland annat följande: Brotten flygfylleri och grovt flygfylleri införs. Gränsen för flygfylleri ska gå vid 0,2 promille och för grovt flygfylleri vid 1,0 promille. Polisen ska kunna utföra kontroller och prov utan att det finns skälig misstanke om brott. En nollgräns införs för narkotika. Oregerliga passagerare som äventyrar säkerheten och som inte lyder befälhavaren ombord ska kunna dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Bestämmelser som i dag hindrar konkurrens för lokal flygtrafikledning tas bort. Detta innebär bland annat att en kommunal flygplats ska kunna upphandla flygtrafiktjänsten från andra än Luftfartsverket. Indelningen av flygplatser i allmänna flygplatser och enskilda flygplatser slopas. Regler som rör tillståndsprövning av flygplatser preciseras och klargörs. Lagändringarna börjar att gälla den 1 september 2010. Riksdagen sa ja till regeringens förslag men med vissa lagtekniska justeringar.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

15, 71 minuter

Beredning

2010-04-20

Justering

2010-05-18

Debatt

2010-05-26

Beslut

2010-05-26

Länstyrelsernas tillsyn av överförmyndare har granskats av Riksrevisionen. Granskningen är en uppföljning av en undersökning som gjordes 2006 och som visade på stora brister både i länstyrelsernas tillsyn och i överförmyndarnas verksamhet. En överförmyndare är en person som har det yttersta ansvaret för att gode män och förvaltare, som i sin tur företräder personer i ekonomiska och personliga angelägenheter, sköter sitt uppdrag enligt lagstiftningens principer. Brister i överförmyndarens verksamhet kan i slutändan drabba enskilda människor som samhället åtagit sig att skydda. Sedan 2006 har regeringen tagit flera initiativ för att stärka länstyrelsernas tillsyn och tillfört mer resurser. Riksrevisionen konstaterar emellertid att genomförda insatser inte varit tillräckliga för att komma tillrätta med behovet av stärkt bevakning av likabehandling och rättssäkerhet för den enskilde. Granskningen visar också på stora påfrestningar i överförmyndarnas verksamhet då de svåra fallen ökar och systemet utmanas. Riksrevisionen föreslår därför att riksdagen ger regeringen i uppdrag att vidta ytterligare åtgärder samt tillsätta en utredning av överförmyndarnas organisation och verksamhet. Riksdagen sa nej till framställningen. Anledningen är att det redan pågår arbete för att ytterligare stärka länstyrelsernas tillsyn samt överförmyndarnas verksamhet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

19, 69 minuter

Beredning

2010-04-15

Justering

2010-04-29

Debatt

2010-05-06

Beslut

2010-05-19

Från och med den 1 juni 2010 skärps reglerna för sjöfylleri. Det blir en nedre gräns på 0,2 promille. Gränsen gäller de som för fram båtar och segelbåtar som är minst tio meter eller som kan gå 15 knop eller snabbare. Gränsen gäller även personer som har uppgifter på båten som är av stor betydelse för säkerheten till sjöss. De nya reglerna innebär också att polisen och kustbevakningen får rätt att göra rutinmässiga alkoholtester för att kontrollera nykterheten och sjösäkerheten i svenska vatten.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 61 minuter

Beredning

2010-03-25

Justering

2010-04-15

Debatt

2010-04-28

Beslut

2010-04-28

Kommunernas rätt till förköp vid fastighetsförsäljningar tas bort. Det har riksdagen beslutat. Beslutet innebär att förköpslagen från 1968 upphävs. Enligt den kan en kommun i vissa fall träda i en köpares ställe när ett avtal tecknats om en fastighetsöverlåtelse. Tanken är att underlätta för kommunerna att köpa mark och planera för städers expansion. Men lagen används alltmer sällan, omkring 15 gånger per år. Den anses därför ha spelat ut sin roll. Förköpslagen slutar att gälla den 30 april 2010. De lagändringar som följer av upphävandet träder i kraft den 1 maj 2010.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

16, 63 minuter

Justering

2010-03-18

Debatt

2010-03-24

Beslut

2010-03-24

Riksrevisionens styrelse har tagit fram en redogörelse om införandet av energideklarationer. Granskningen visar bland annat på att genomförandet blivit kraftigt försenat och att det finns en oklar ansvarsfördelning mellan de statliga myndigheterna. Riksdagen avslutade ärendet och sa samtidigt nej till de motioner som gäller energideklarationen. Skälet är att regeringen redan redovisat sin syn på riksrevisionens granskning för riksdagen. Regeringen har också delat ut uppdrag om en fortsatt översyn av energideklarationer. Riksdagen sa nej till övriga motioner om delar av lagstiftningen på byggområde och vissa andra byggrelaterade frågor. Samtliga motioner var från allmänna motionstiden 2009.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

10

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

11, 72 minuter

Justering

2010-03-09

Debatt

2010-03-24

Beslut

2010-03-24

Riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om associationsrättsliga frågor. Skälet är i några fall tidigare riksdagsbeslut. Motionerna handlar bland annat om könsfördelningen i bolagsstyrelser, regler för socialt företagande, revisionspliktens omfattning och arbete i bolagsstyrelser.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

7

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

19, 79 minuter

Justering

2010-03-04

Debatt

2010-03-17

Beslut

2010-03-17

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om fastighetsrättsliga frågor. Skälet är i de flesta fall tidigare riksdagsbeslut. Motionerna handlar bland annat om jordabalkens regler om köp och fel, fastighetsmäklarlagen, tomträtt, bostadsarrende samt expropriation.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

9

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 50 minuter

Justering

2010-03-04

Debatt

2010-03-17

Beslut

2010-03-17

Riksdagen sa nej till motioner som rör familjerätt från de allmänna motionstiderna 2008 och 2009. Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden under mandatperioden. Motionerna tar upp frågor som registrering av testamenten, arvsrättsliga frågor, egendomsförhållandet mellan makar och sambor, ändringar i namnlagen vad gäller för- och efternamn, införande av barnbalk, beslutsfattandet vid gemensam vårdnad och andra frågor rörande vårdnad av barn. Övriga motionsförslag handlar bland annat om biträde för barn, frågor om stödperson vid umgänge med barn, bortförda barn i internationella förhållanden, frågor om faderskap, barns skuldsättning, kommuners skadeståndsansvar, förmynderskapsfrågor, äktenskaps- och vigselfrågor samt åtgärder mot barn- och tvångsäktenskap.

Behandlade dokument

67

Förslagspunkter

12

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

19, 92 minuter

Justering

2010-01-28

Debatt

2010-02-11

Beslut

2010-02-18

Riksdagen sa nej till ett 60-tal motioner på de konsumentpolitiska och konsumenträttsliga områdena. Förslagen, som lämnades in under den allmänna motionstiden 2009, gäller bland annat om abonnemang på mobiltelefoni, andrahandsförsäljning med evenemangsbiljetter, konsumentskydd vid köp av flygresor, obehörigt användande av kontokort och sms-lån.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

10

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

11, 54 minuter

Justering

2009-12-08

Debatt

2010-01-27

Beslut

2010-01-27

Lagen om förvärv av hyresfastighet med mera slutar att gälla den 1 mars 2010. Orsaken är att lagen inte tillräckligt effektivt förhindrar att personer som är mindre lämpliga som hyresvärdar köper och förvaltar hyresfastigheter. Samtidigt skärps bostadsförvaltningslagen med syftet att tillvarata hyresgästernas intressen av en godtagbar fastighetsförvaltning.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

28, 97 minuter

Justering

2009-12-15

Debatt

2010-01-20

Beslut

2010-01-20

Riksdagen sa nej till 31 motioner om insolvensrättsliga frågor. Som insolvensförfaranden räknas i svensk rätt konkurs och företagsrekonstruktion. Förslagen, som lämnats in under den allmänna motionstiden 2009, gäller bland annat utmätning av bostäder och överskuldsättning.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

22, 97 minuter

Justering

2009-12-15

Debatt

2010-01-27

Beslut

2010-01-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 1,55 miljarder kronor i anslag till samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik för 2010. De största anslagen går till Lantmäteriet (473 miljoner kronor) och räntebidrag (454 miljoner kronor).

Behandlade dokument

47

Förslagspunkter

20

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

21, 69 minuter

Justering

2009-12-03

Debatt

2009-12-14

Beslut

2009-12-17

Under nästa år ska drygt 5,2 miljarder kronor gå till allmän miljö- och naturvård, enligt budgetramen för 2010. Regeringen vill lägga drygt 1,7 miljarder på biologiskt mångfald, den enskilt största posten i miljöbudgeten. Pengarna ska bland annat gå till skydd, skötsel och restaurering av värdefulla naturmiljöer. Särskilt prioriterat är också klimat och hav. Här handlar det bland om insatser för att skydda havsmiljön i Östersjön och Västerhavet, cirka 370 miljoner ska gå till det ändamålet. Till miljöforskning ska cirka 633 miljoner avsättas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

61

Förslagspunkter

22

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

24, 131 minuter

Beredning

2009-11-12

Justering

2009-11-26

Debatt

2009-12-10

Beslut

2009-12-14