Dokument & lagar (420 träffar)

Betänkande 2009/10:UbU2

Enligt riksdagens beslut om budgetramar för 2010 ska drygt 24 miljarder kronor gå till studiestöd. I beslutet återfinns en höjning av studiemedlen. Totalbeloppet (studiebidrag och studielån) per studiemånad för heltidsstuderande uppgår 2009 till cirka 8 500 kronor. Av detta är cirka en tredjedel studiebidrag. Enligt riksdagsbeslutet ska totalbeloppet nästa år höjas med 431 kronor per studiemånad. Av detta är 40 kronor bidrag och 391 kronor studielån. Riksdagen har dessutom fattat beslut om att det så kallade fribeloppet höjs med cirka 30 000 kronor. Det innebär att en heltidsstudent ska kunna tjäna cirka 136 000 kronor under ett kalenderår utan att det påverkar studiemedlet.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2009-11-19 Debatt: 2009-12-10 Beslut: 2009-12-10

Betänkande 2009/10:UbU2 (pdf, 412 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 15 Studiestöd

Betänkande 2009/10:TU7

Flygplatsverksamheten vid Luftfartsverket överförs till ett eller flera av staten helägda aktiebolag. Bolaget eller bolagen ska ansvara för drift, utveckling och finansiering av sina flygplatser. Bolaget eller bolagen kommer, inom ramen för affärsmässighet, att aktivt medverka till en utveckling av transportsektorn och bidra till att de transportpolitiska målen uppnås. Bolagiseringen beräknas kunna genomföras tidigast den 1 april 2010. De flygplatser som inte ingår i det nationella basutbudet bör på sikt kunna övertas av regionala och lokala intressen, till exempel kommuner, landsting eller näringslivet.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 8
Justering: 2009-11-17 Debatt: 2009-12-02 Beslut: 2009-12-03

Betänkande 2009/10:TU7 (pdf, 137 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändrad verksamhetsform för flygplatsverksamheten vid Luftfartsverket samt vissa luftfartsfrågor

Betänkande 2009/10:KU5

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 och 2009 om integritetsfrågor. Motionerna handlar om elektronisk kartläggning vid resor och kortköp, kränkningar på Internet, Datainspektionens uppgifter, brottsbekämpning och integritet samt sekretess i hälso- och sjukvården respektive i migrationsmål.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 2
Beredning: 2009-11-10 Justering: 2009-11-24 Debatt: 2009-12-03 Beslut: 2009-12-09

Betänkande 2009/10:KU5 (pdf, 105 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa integritetsfrågor

Betänkande 2009/10:SkU25

Reglerna för hur underskottsföretag ska beskattas ändras för att motverka skatteplanering. Med underskottsföretag menas i skattesammanhang ett företag som har ett gammalt outnyttjat underskott i sin verksamhet. Underskottet kan bero på tidigare förluster. Företagen kan vara attraktiva att köpa för vinstgivande bolag som vill minska sin egen skatt. Efter köpet kan det vinstgivande bolaget dra av underskottet i den egna verksamheten. Många underskottföretag är inblandade i så kallade skalbolagsaffärer. Det finns spärregler som ska motverka handeln med förlusttyngda underskottsföretag. Enligt den så kallade beloppsspärren får ett underskott bara utnyttjas med ett belopp som motsvarar högst 200 procent av förvärvsutgiften vid ägarförändringar. Spärren har dock kringgåtts i vissa fall, till exempel genom riktade nyemissioner. Med de nya reglerna införs en stoppregel som ska hindra detta. Samtidigt införs en ventil i systemet så att seriösa företag med affärsmässig verksamhet så långt det är möjligt inte ska drabbas av stoppregeln. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2010 men ska kunna tillämpas retroaktivt från och med den 5 juni 2009. Riksdagen godkände regeringens förslag. Skatteutskottet framhöll att det är angeläget att regeringen följer upp hur reglerna fungerar i praktiken.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2009-12-03 Debatt: 2009-12-09 Beslut: 2009-12-09

Betänkande 2009/10:SkU25 (pdf, 133 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändring i reglerna om beskattning av underskottsföretag

Betänkande 2009/10:SfU8

Svenska lagar anpassas den 1 januari 2010 till EU:s så kallade skyddsgrundsdirektiv och asylprocedurdirektiv. Skyddsgrundsdirektivet innehåller bestämmelser om vilka som ska beviljas skydd som flyktingar eller andra skyddsbehövande i EU-länderna och vilka rättigheter dessa ska få i EU-länderna. Asylprocedurdirektivet innehåller bestämmelser om hur det ska gå till. Anpassningen av utlänningslagen till skyddsgrundsdirektivets innebär bland annat att det införs en statusreglering. Det innebär att flyktingar och andra skyddsbehövande ska kunna få flyktingstatus respektive skyddsstatus. Om en utlänning har ansökt om uppehållstillstånd och åberopat skyddsskäl ska huvudregeln vara att ett beslut om avvisning eller utvisning inte får verkställas innan ansökan har prövats genom ett beslut som har vunnit laga kraft eller ett beslut om att avvisa ansökan har vunnit laga kraft. Slutligen ändras reglerna om handläggning av ärenden med säkerhetsaspekter. De flesta ärenden med säkerhetsaspekter ska kunna prövas av domstol på samma sätt som andra utlänningsärenden. Särskilt kvalificerade säkerhetsärenden ska handläggas enligt lagen om särskild utlänningskontroll.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 15
Justering: 2009-12-01 Debatt: 2009-12-11 Beslut: 2009-12-14

Betänkande 2009/10:SfU8 (pdf, 5334 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av skyddsgrundsdirektivet och asylprocedurdirektivet

Betänkande 2009/10:SfU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 5,75 miljarder kronor anslag för området migration för 2010. De största anslagen används för asylsökandes ersättningar och bostadskostnader (2,25 miljarder kronor) och Migrationsverket (2,01 miljarder kronor). Riksdagen sa också ja till ett nytt mål för migrationspolitiken. Målet ska vara att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörlighet över gränser, främjar en behovsstyrd arbetskraftsinvandring och tillvaratar och beaktar migrationens utvecklingseffekter samt fördjupar det europeiska och internationella samarbetet.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 11
Justering: 2009-12-01 Debatt: 2009-12-11 Beslut: 2009-12-14

Betänkande 2009/10:SfU2 (pdf, 231 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 8 Migration

Betänkande 2009/10:KU33

Riksdagen beslutade om en rättelse av en tidigare ändring i riksdagsordningen. Rättelsen gäller tilläggsbestämmelsen 5.12.1 och innebär att en lydelse som tilläggsbestämmelsen fått av misstag rättas samt att rubriker i kapitel 10 som av misstag fått en felaktig placering rättas.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2009-12-03 Debatt: 2009-12-11 Beslut: 2009-12-14

Betänkande 2009/10:KU33 (pdf, 24 kB)

Betänkande 2009/10:KU22

Riksdagen godkände ändringsprotokoll nummer 14a till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Europadomstolen har en en mycket stor tillströmning av ärenden och ständigt ökande antal mål som kommit in men som inte avgjorts. Syftet med ändringarna är att effektivisera förfarandet i domstolen. De ändrade reglerna innebär att kommittéer med tre domare kan döma i mer rutinartade mål och att en enskild domare i enklare fall kan besluta att mål inte ska tas upp till prövning i sak eller att ett mål ska avskrivas. Enligt nuvarande ordning krävs för sådana beslut sju respektive tre domare. Riksdagen godkände vidare en förklaring om förtida tillämpning av protokoll nummer 14a för att domstolen så snart som möjligt ska kunna tillämpa de nya reglerna i mål mot Sverige.

Förslagspunkter: 3
Beredning: 2009-11-26 Justering: 2009-12-03 Debatt: 2009-12-11 Beslut: 2009-12-14

Betänkande 2009/10:KU22 (pdf, 1237 kB)

Betänkande 2009/10:KU16

Den som är ledamot eller ersättare i kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige ska inte längre vara valbar som revisor inom den kommunen eller det landstinget. Syftet är att stärka den kommunala revisionens oberoende. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2011.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2009-12-01 Debatt: 2009-12-11 Beslut: 2009-12-14

Betänkande 2009/10:KU16 (pdf, 117 kB)

Betänkande 2009/10:FiU16

Riksdagen godkände ändringar av stadgarna i Internationella valutafonden (IMF) och Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) som syftar till att ge utvecklings- och tillväxtländerna ett större inflytande. Dessutom godkände riksdagen ändringar i IMF:s stadgar som ska utöka dess investeringsmandat.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2009-11-26 Debatt: 2009-12-11 Beslut: 2009-12-14

Betänkande 2009/10:FiU16 (pdf, 50 kB)

Betänkande 2009/10:CU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 1,55 miljarder kronor i anslag till samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik för 2010. De största anslagen går till Lantmäteriet (473 miljoner kronor) och räntebidrag (454 miljoner kronor).

Förslagspunkter: 20 Reservationer: 21
Justering: 2009-12-03 Debatt: 2009-12-14 Beslut: 2009-12-17

Betänkande 2009/10:CU1 (pdf, 537 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik

Betänkande 2009/10:SoU1

Under nästa år avsätts 58,7 miljarder till hälsovård, sjukvård och social omsorg, enligt budgetramen för 2010. Regeringen har lagt ett förslag på hur pengarna ska fördelas inom området. De största anslagen ska gå till bidrag för läkemedelsförmåner (23,2 miljarder kronor), kostnader för statlig assistansersättning (19,2 miljarder kronor), tandvårdsförmåner (6,6 miljarder kronor) och stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken (2 miljarder kronor). Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 39 Reservationer: 17
Justering: 2009-12-03 Debatt: 2009-12-10 Beslut: 2009-12-14

Betänkande 2009/10:SoU1 (pdf, 830 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Betänkande 2009/10:NU3

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 3,2 miljarder kronor i anslag på energiområdet för 2010. Det största anslaget är energiforskning som får drygt 1,3 miljarder kronor. När det gäller Affärsverket svenska kraftnät godkände riksdagen regeringens förslag dels till investeringsplan för perioden 2010-2012, dels till finansiella befogenheter för 2010.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 6
Justering: 2009-11-26 Debatt: 2009-12-14 Beslut: 2009-12-16

Betänkande 2009/10:NU3 (pdf, 313 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 21 Energi

Betänkande 2009/10:NU1

Riksdagen sa ja till regeringens budgetförslag på totalt 5,5 miljarder kronor till utgiftsområdet Näringsliv för 2010. Riksdagen gjorde dock ett tillkännagivande till regeringen om Tillväxtverket. I det framhåller riksdagen att Tillväxtverket i väntan på regeringens förslag om nya riktlinjer för finansierings- och rådgivningsinsatser måste fördela anslaget till näringslivsutveckling i linje med den skisserade inriktningen, och inte i motsatt riktning. Väl fungerande och effektiva verksamheter måste ges bra förutsättningar. Nya, parallella verksamheter bör inte byggas ut. Det är också angeläget att Tillväxtverket, i enlighet med sin instruktion, utnyttjar berörda myndigheters och andra relevanta aktörers kompetens och inte bryter upp fungerande arbete. Riksdagen gjorde även ett tillkännagivande där man uppmanar regeringen att se till att en långsiktig lösning när det gäller huvudmannaskap och basfinansiering för Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ) kommer till stånd. Vidare har regeringen informerat riksdagen om de åtgärder som regeringen hösten 2008 föreslog i en proposition med förslag om stärkta insatser för fordonsindustrin (proposition 2008/09:95). Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg. Riksdagen sa också ja till förslagen i budgetpropositionen om att regeringen ska ha fortsatt möjlighet att ge kreditgarantier och undsättningslån till företag inom fordonsindustrin.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 5
Justering: 2009-12-03 Debatt: 2009-12-14 Beslut: 2009-12-16

Betänkande 2009/10:NU1 (pdf, 416 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 24 Näringsliv

Betänkande 2009/10:MJU2

Under nästa år ska drygt 19 miljarder kronor gå till areella näringar, landsbygd och livsmedel, enligt budgetramen för 2010. Riksdagen har beslutat hur pengarna ska fördelas inom området. På landsbygdsområdet är verksamheten inom ramen för Sveriges landsbygdsprogram 2007-2013 central. Sammanlagt ska 1,2 miljarder kronor gå till de myndigheter som bedriver verksamhet inom utgiftsområdet, bland annat Jordbruksverket och Skogsstyrelsen. Till forskning och utbildning fördelas 2 miljarder kronor. EU:s regleringar och stödsystem påverkar i stor utsträckning verksamheten inom området. Av utgifterna finansieras 63 procent genom europeiska fonder. Dessa finansieras i sin tur av medlemsländerna genom EU-budgeten.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 9
Beredning: 2009-11-12 Justering: 2009-11-26 Debatt: 2009-12-10 Beslut: 2009-12-14

Betänkande 2009/10:MJU2 (pdf, 749 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Betänkande 2009/10:KU14

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om tryck- och yttrandefrihet. Motionerna handlar om meddelarskydd, hets mot folkgrupp och innehållsansvar för Internetoperatörer.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 4
Beredning: 2009-11-12 Justering: 2009-12-01 Debatt: 2009-12-16 Beslut: 2009-12-16

Betänkande 2009/10:KU14 (pdf, 129 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tryck- och yttrandefrihetsfrågor

Betänkande 2009/10:KU12

Riksdagsledamöternas pensionssystem ändras den 1 januari 2010. Bakgrunden är bland annat att yngre ledamöter missgynnas i dagens system. I det nya systemet är all uppdragstid lika mycket värd när det gäller pensionen, oberoende av ledamotens ålder. Beslutet innebär i korthet följande: Pensionsförmånerna beräknas på samma sätt oavsett ledamotens ålder. Även reglerna för omräkning av förmåner blir desamma oavsett ledamotens ålder. Möjligheten att tjäna in en hel ålderspension på 12 år försvinner. Ålderspensionen tjänas in utan nedre och övre åldersgräns. Tiden som det är möjligt att tjäna in pensionen begränsas dock till högst 30 år. Ledamöternas pensionsförmåner ska, åtminstone tills vidare, vara förmånsbestämda, men reglerna görs mer lika ett avgiftsbestämt system genom att pensionsnivån bestäms av de sammanlagda inkomsterna under uppdragstiden. Pensionsbeloppet följsamhetsindexeras på samma sätt som i det allmänna pensionssystemet. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag med vissa språkliga och redaktionella ändringar.

Förslagspunkter: 3
Beredning: 2009-11-03 Justering: 2009-11-24 Debatt: 2009-12-03 Beslut: 2009-12-09

Betänkande 2009/10:KU12 (pdf, 1853 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksdagsledamöternas pensionssystem

Betänkande 2009/10:KrU1

Många statliga kulturinstitutioner som museer och teatrar har drabbats hårt av det nuvarande systemet för hyressättning. Institutionerna menar att när hyresanslagen inte räcker till tvingas de ta pengar från verksamheten för att bekosta hyrorna. Riksdagen uppmanar regeringen att ta itu med problemen. Riksdagen föreslår bland annat att en spärr övervägs som hindrar att en myndighet får minskad hyreskompensation samtidigt som hyran höjs. Några av de stora institutionerna, som Nationalmuseum, Operan och Dramaten betalar hyra utifrån sina faktiska kostnader, så kallad kostnadshyra. Kostnadshyran kan medföra att underhållet skjuts på framtiden. Riksdagen menar att regeringen måste se till att det inte blir eftersatt. Bättre möjligheter till anslagssparande eller att pengar sätts av till särskilda fonder för underhåll kan vara tänkbara lösningar, enligt riksdagen. Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag om budgetanslag för utgiftsområdet Kultur, medier, trossamfund och fritid för 2010. Anslagen uppgår till cirka 11,36 miljarder kronor.

Förslagspunkter: 44 Reservationer: 15
Justering: 2009-12-03 Debatt: 2009-12-14 Beslut: 2009-12-14

Betänkande 2009/10:KrU1 (pdf, 787 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (prop. 2009/10:1)

Betänkande 2009/10:JuU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 35,8 miljarder kronor i anslag till rättsväsendet för 2010. De största anslagsposterna är polisorganisationen, 19,1 miljarder kronor, Sveriges Domstolar, 4,6 miljarder kronor och Kriminalvården, 7,3 miljarder kronor. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att avskaffa den rådgivande nämnden vid Åklagarmyndigheten.

Förslagspunkter: 36 Reservationer: 24
Justering: 2009-12-08 Debatt: 2009-12-16 Beslut: 2009-12-17

Betänkande 2009/10:JuU1 (pdf, 637 kB)

Betänkande 2009/10:FiU5

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 29,7 miljarder kronor i anslag till Sveriges EU- avgift för 2010.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Justering: 2009-12-03 Debatt: 2009-12-17 Beslut: 2009-12-17

Betänkande 2009/10:FiU5 (pdf, 70 kB)