Sök

En ny kollektivtrafiklag införs. Lagen är en anpassning till nya EU-regler och syftar till att bidra till ett större utbud av kollektivtrafik och ökat resande. Det innebär följande: Större möjligheter för kommersiella bussföretag att bedriva lokal och regional kollektivtrafik. Det blir lättare att etablera trafik över länsgränser. Dagens trafikhuvudmän, som finns i varje län, ersätts med regionala kollektivtrafikmyndigheter. Strategiska beslut om kollektivtrafik, som i dag ofta tas av länstrafikbolag, ska i fortsättningen tas på förvaltningsnivå för ökad insyn och bättre samordning med annan samhällsplanering. För att underlätta för resenärerna att enkelt planera sina resor måste även kommersiella kollektivtrafikföretag lämna information om sitt trafikutbud till ett gemensamt system för trafikantinformation. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Beredning

2010-05-18

Justering

2010-06-08

Debatt

2010-06-22

Beslut

2010-06-23

Regeringen har överlåtit till länen att fördela delar av statens medel för infrastruktur till projekt av särskild betydelse för regionen. Riksrevisionen har därför granskat länens förslag som lämnades till regeringen i november 2009. Granskningen visar på flera brister. Bristerna är i de flesta fall desamma som vid en motsvarande studie 2003. Länen lever fortfarande inte upp till de krav som ställs i regeringens direktiv. Det är svårt att avgöra om länens val av åtgärder är de mest effektiva och hållbara. Granskningen visar också att regeringen inte gjort tillräckligt för att länen ska kunna leva upp till de krav som ställs. Riksdagen förutsätter att granskningens slutsatser beaktas i det fortsatta arbetet och avslutar ärendet utan åtgärder.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-04-13

Debatt

2010-04-28

Beslut

2010-04-28

Den 1 september 2010 ersätts den nuvarande postlagen med en ny postlag. Syftet är att genomföra EU:s postdirektiv från 2008 i svensk lag. Den samhällsomfattande posttjänsten ska ha samma omfattning och kvalitet som hittills. I dag är det Post- och telestyrelsen, PTS, som utser den eller de som ska tillhandahålla tjänsten. Med den nya postlagen behöver inte PTS peka ut någon postoperatör om marknaden kan tillhandahålla tjänsten fullt ut. Om det skulle visa sig att det blir för ekonomiskt belastande för en postoperatör att tillhandahålla den ska en offentlig upphandling kunna genomföras. Prissättningen ska vara icke-diskriminerande och öppen för insyn oavsett upphandling eller inte. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

7

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

19, 84 minuter

Beredning

2010-06-03

Justering

2010-06-15

Debatt

2010-06-22

Beslut

2010-06-22

Under nästa år ska drygt 40 miljarder kronor satsas på kommunikationer, enligt budgetramen för 2010. Pengarna ska fördelas på två huvudområden: Transportpolitik, drygt 39,6 miljarder. IT, elektronisk kommunikation och post, 449 miljoner. Regeringen har dessutom föreslagit hur anslagen ska fördelas inom respektive område. Till exempel hur mycket pengar som ska gå till väghållning, 21 miljarder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

8

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

31, 132 minuter

Beredning

2009-11-03

Justering

2009-11-24

Debatt

2009-12-03

Beslut

2009-12-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att vårdavgifter för patienter under 18 år ska betalas av patientens förmyndare. Förmyndare kan vara en förälder eller någon annan person. Beslutet gäller avgifter inom både hälso- och sjukvården och tandvården. Även avgift för uteblivet avtalat besök ska betalas av förmyndaren. Om det finns särskilda skäl får avgiften tas ut av den underårige. Riksdagen anser att barns skuldsättning på alla sätt bör motverkas eftersom det leder till problem när barnet blir myndigt. Det är därför viktigt att barn inte skuldsätts för dessa avgifter. Ändringarna börjar gälla den 1 juni 2010.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 22 minuter

Justering

2010-03-11

Debatt

2010-03-24

Beslut

2010-03-24

Nya diagnos- och behandlingsmetoder inom hälso- och sjukvården kan påverka patientens människovärde och integritet. Dessa metoder ska därför granskas ur individ- och samhällsetiska aspekter innan de börjar användas. Vårdgivarna har ansvar för en sådan granskning sker. En ny paragraf kommer därför att införas i hälso- och sjukvårdslagen. Ändringen av hälso- och sjukvårdslagen träder i kraft den 1 juli 2010.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2010-03-11

Debatt

2010-03-24

Beslut

2010-03-24

Riksdagen sa ja till regeringen förslag om att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården. Den nationella vårdgarantin ska därför regleras i lag. Patientens rätt till en förnyad medicinsk bedömning ska också utökas och den patient som så begär ska i framtiden ha rätt till en fast vårdkontakt. Förändringarna medför att hälso- och sjukvårdslagen och lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område ändras. Vårdgarantin har tidigare varit en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Vårdgarantin innebär att landstingens hälso- och sjukvård förbinder sig att utföra vårdtjänster inom en viss tidsgräns. Dagens tidsgränser ska fortsätta gälla tillsvidare. Patienter får nu ökade möjligheter till ett andra utlåtande vid en diagnos i hälso- och sjukvård. Patienterna har tidigare bara haft rätt till nya medicinska bedömningar när det förekommit motstridiga uppgifter om det medicinska ställningstagandet, diagnosen. Den fasta vårdkontakt som vården ska utse ersätter den nuvarande funktionen "patientansvarig läkare" och kan vara en annan yrkeskategori än läkare. Lagstiftningen träder i kraft den 1 juli 2010.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 57 minuter

Justering

2010-03-04

Debatt

2010-03-24

Beslut

2010-03-24

Den så kallade biståndsparagrafen i socialtjänstlagen, SoL, förtydligas från och med den 1 mars 2010. Lagändringen innebär att en kommun inte ska få göra ekonomiska behovsprövningar av andra biståndsinsatser än ekonomiskt bistånd om kommunens rätt att ta ut avgift för insatsen regleras i SoL. Det rör framför allt biståndsinsatser som hemtjänst och plats i särskilt boende. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 30 minuter

Justering

2010-01-19

Debatt

2010-01-27

Beslut

2010-01-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till budgetanslag inom socialförsäkringsområdet för 2010. Området omfattar ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp (cirka 101, 7 miljarder kronor), ekonomisk trygghet vid ålderdom (cirka 41, 5 miljarder kronor) och ekonomisk trygghet för familjer och barn (cirka 69,9 miljarder kronor). Vidare innebär budgetbeslutet följande: För personer som fått uppskov med att betala kapitalvinstskatt vid försäljning av privatbostad läggs en schablonintäkt till inkomstslaget kapital. Från den 1 januari 2010 ska inte Försäkringskassan ta hänsyn till denna intäkt vid beräkning av bostadsbidrag eller återbetalningsskyldighet av underhållsstöd. Detsamma gäller vid beräkningar av bostadstillägg till pensionärer. Bostadstillägget för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning och personer under 65 år som får efterlevandepension höjs den 1 januari 2010.

Behandlade dokument

144

Förslagspunkter

47

Reservationer

49 

Anföranden och repliker

67, 324 minuter

Beredning

2009-11-03

Justering

2009-11-26

Debatt

2009-12-09

Beslut

2009-12-10

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 och 2009 om olika immaterialrättsliga frågor. Motionerna handlar om gemenskapspatent, översyn av patentsystemet, privatkopieringsersättning, det civilrättsliga sanktionsdirektivet, leverantörsneutralitet, legalisering av söktjänster på Internet samt handelsavtalet mot piratkopiering och varumärkesförfalskning (ACTA).

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

10

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

39, 96 minuter

Justering

2009-12-08

Debatt

2010-01-20

Beslut

2010-01-27

Sveaskog AB ägs av svenska staten. Bolagets nuvarande uppdrag kan uppfattas som otydligt. Riksdagen har därför beslutat att bolaget får ett förändrat uppdrag. Förändringarna innebär i huvudsak att: -Verksamheten ska baseras på affärsmässig grund och generera marknadsmässig avkastning. -Kärnverksamheten ska vara skogsbruk. -Närliggande verksamhet kan bedrivas om det bidrar till att öka bolagets avkastning. -Bolaget ska inte ha betydande intressen som slutanvändare av skogsråvara. Förutom ändrade ägardirektiv ges Sveaskog instruktioner om att 10 % av den areal bolaget hade 2002 ska säljas till marknadspris. Försäljningen ska göra det möjligt till omarronderingar och köp av skogsbruk, särskilt i glesbygd. Staten tar även över fastigheter med en sammanlagd areal om högst 100 000 hektar från Sveaskog AB.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

23, 74 minuter

Justering

2010-06-15

Debatt

2010-06-22

Beslut

2010-06-23

Riksdagen har beslutat om ändringar i lagen om måttenheter, mätningar och mätdon. Bland annat ska det skrivas in i lagen att regeringen – eller den myndighet som regeringen bestämmer – har rätt att besluta om avgifterna för kontroll av mätdon och färdigförpackade varor. Marknadskontroller görs inom en mängd branscher för att se till att konsumenterna inte blir lurade. Det kan handla om vågar i livsmedelsbutiker, bränslemätare på bensinmackar eller vikten på färdigförpackad varor. I dag utförs den kontrollen av Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2010.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-04-29

Debatt

2010-05-20

Beslut

2010-05-26

För auktoriserade patentombud och deras biträden införs möjlighet till tystnadsplikt. En ändring görs i rättegångsbalken som innebär att ombuden och deras biträden endast i undantagsfall ska få vittna i rättegång om förtrolig information som rör patenträtt. Samtidigt införs en ny lag om auktorisation av patentombud. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag. De börjar att gälla den 1 september 2010. Vidare ska Sverige kvarstå som medlem i European Business Register European Economic Interest Grouping, EBR EEIG. Det är en europeisk intressegrupp för samarbete mellan registerförare av företagsinformation.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-06-03

Debatt

2010-06-22

Beslut

2010-06-23

Under nästa år ska drygt 3,4 miljarder kronor satsas på regional tillväxt. Det föreslår regeringen i budgeten för 2010. Pengarna ska gå till olika regionala tillväxtåtgärder, transportbidrag och till EU-finansierade regionalpolitiska satsningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

57

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

41, 134 minuter

Justering

2009-11-24

Debatt

2009-12-03

Beslut

2009-12-09

En viktig del i svensk energipolitik är att stödja forskning och innovation. Vetenskap och ny teknik ska ge ett långsiktigt hållbart energisystem i Sverige. Staten finansierar därför forskning – 2009 avsattes 1 147 miljoner kronor. Energimyndigheten ansvarar för de statliga satsningarna. Nu har myndighetens arbete under perioden 2007-2010 utvärderats. I en skrivelse till riksdagen berättar regeringen om resultatet. Regeringen anser att Energimyndigheten gör ett bra jobb. Att verksamheten bidrar till en omställning av energisystemet. Att myndigheten arbetar med tydliga mål som går att följa upp. Att samverkan med andra aktörer sker på ett bra sätt, både nationellt och internationellt. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2010-05-04

Debatt

2010-05-20

Beslut

2010-05-26

Riksdagen har beslutat om en ny lag om ursprungsgarantier för el. Syftet med lagen är att slutkunden tydligt ska kunna se varifrån elen kommer. Hur stor andel som till exempel kommer från förnybara energikällor, som vatten- eller vindkraft. Riksdagen beslutade dessutom om vissa ändringar i ellagen och naturgaslagen. Ändringarna handlar om åtkomsten till och driften av el- och gasnät. Bakgrunden till besluten finns i ett EU-direktiv om främjandet av användningen av energi från förnybara energikällor. Där sätts ramarna för medlemsländernas arbete med att öka andelen förnyelsebar energi. I Sverige är mycket redan gjort för att genomföra direktivet. Men det krävs ytterligare insatser. Lagändringarna ska börja gälla den 1 december 2010.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-05-04

Debatt

2010-05-20

Beslut

2010-05-26

Den 16 mars 2011 ändras lagen om effektreserven. En effektreserv finns för att kunna säkerställa att tillförseln av el vid varje tidpunkt är lika stor som uttaget. Om uttaget vid enskilda tillfällen är större än tillförseln finns risk för brist på el vid ett det givna tillfället, det vill säga det uppstår så kallad effektbrist. Idag är det Svenska kraftnät som har uppdraget att upphandla effektreserven men enligt de nya bestämmelserna ska detta på sikt lösas av marknadens aktörer. Beslutet möjliggör en successiv övergång till att hantera en eventuell effektbrist på marknadsmässiga grunder. Övergången ska ske genom en nedtrappning av den upphandlade effektreservens storlek med början 2011 och fram till och med den 15 mars 2020. Regeringen ansvarar för att ta fram föreskrifter om effektreservens storlek och hur stor del av denna som ska skapas genom avtal om minskad elförbrukning.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

17, 48 minuter

Justering

2010-04-15

Debatt

2010-04-29

Beslut

2010-04-29

Systemet med elcertifikat förlängs till och med 2035. Dessutom höjs målet för produktionen av förnybar el med 25 TWh till 2020, jämfört med 2002 års nivå. Systemet med elcertifikat infördes 2003 för att stimulera produktionen av förnybar el, som vindkraft och solenergi. Förenklat innebär systemet följande. Staten ger kostnadsfritt elcertifikat till producenter av förnybar el. Producenterna finansierar sin produktion genom att sälja elcertifikaten till elbolagen. Bolagens kostnader för certifikaten bärs i slutändan av konsumenterna, via elräkningen. Elbolagen är enligt reglerna skyldiga att inneha ett antal certifikat varje år, som motsvarar en viss andel (kvot) av bolagens elförsäljning. Kraven på andelar som måste innehas ska från och med 2013 anpassas till det nya målet för produktion av förnybar el. Lagändringarna är tänkta att börja gälla den 1 juli 2010. Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Justering

2010-04-27

Debatt

2010-05-20

Beslut

2010-05-26

Lagen om ekodesign infördes 2008 och är ett resultat av EU:s ekodesigndirektiv. Enligt direktivet ska energikrävande produkter utformas så att deras miljöpåverkan blir så liten som möjligt. Lagen är i dag utformad efter att Europeiska kommissionen antar genomförandeåtgärder i form av direktiv. Men kommissionen har i stället antagit sina genomförandeåtgärder i form av förordningar. Svensk lag behöver därför ändras. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2010.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-03-09

Debatt

2010-03-24

Beslut

2010-03-25

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2009 som tar upp olika mineralpolitiska frågor. Riksdagen hänvisar bland annat till att gällande regler och restriktioner är tillräckliga och att regeringen nära följer tillämpningen av minerallagen. Motionerna handlar bland annat om minerallagen, uranprospektering och uranbrytning i Sverige, tillgång till geodata, stadsomvandlingen i Kiruna och i Malmberget samt den så kallade mineraljakten.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

101, 247 minuter

Beredning

2010-02-18

Justering

2010-03-11

Debatt

2010-03-24

Beslut

2010-03-25