Sök

En ny enklare plan- och bygglag börjar gälla den 2 maj 2011. Det innebär att plan- och byggprocessen förenklas samtidigt som kontrollen av byggandet skärps. Det här är några viktiga nyheter: Miljö- och klimataspekter ska beaktas vid planläggning och byggande. Alla som söker bygglov ska kunna få besked inom tio veckor. Skyldighet att i bygglov pröva krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Det generella kravet på bygganmälan före byggstart slopas. Innan en bygg-, rivnings- eller markåtgärd påbörjas krävs startbesked. Innan ett byggnadsverk får tas i bruk krävs ett slutbesked. Processen att ta fram en ny detaljplan förenklas och förkortas genom att krav på planprogram slopas. Hänsyn ska tas till förutsättningarna för telekommunikation och annan informationsteknik, till exempel bredband. En byggsanktionsavgift ersätter de nuvarande tre avgiftsmöjligheterna.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 86 minuter

Beredning

2010-05-25

Justering

2010-06-08

Debatt

2010-06-21

Beslut

2010-06-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ägare till kärnkraftsreaktorer ska bli obegränsat skadeståndsskyldiga vid kärnkraftsolyckor. Det medför att ett bolags alla tillgångar kan tas i anspråk om det skulle behövas. Bolagen ska också vara skyldiga att ha en försäkring eller en annan ekonomisk säkerhet som täcker skadeståndsansvaret upp till 1 200 miljoner euro, cirka 12 miljarder kronor. I dag uppgår skadeståndsansvaret och kravet på säkerhet till cirka tre miljarder kronor. Bakgrunden till ändringarna är att den internationella Pariskonventionen ska ändras så att kravet på säkerhet höjs till lägst 700 miljoner euro, cirka 7 miljarder kronor. Riksdagen godkände på regeringens förslag ändringen av konventionen. De nya reglerna ska börja gälla den dag regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

29, 104 minuter

Justering

2010-06-08

Debatt

2010-06-17

Beslut

2010-06-17

En ny luftfartslag ska ersätta 1957 års luftfartslag. Den nya lagen är en anpassning till gällande EU-regler och innebär bland annat följande: Brotten flygfylleri och grovt flygfylleri införs. Gränsen för flygfylleri ska gå vid 0,2 promille och för grovt flygfylleri vid 1,0 promille. Polisen ska kunna utföra kontroller och prov utan att det finns skälig misstanke om brott. En nollgräns införs för narkotika. Oregerliga passagerare som äventyrar säkerheten och som inte lyder befälhavaren ombord ska kunna dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Bestämmelser som i dag hindrar konkurrens för lokal flygtrafikledning tas bort. Detta innebär bland annat att en kommunal flygplats ska kunna upphandla flygtrafiktjänsten från andra än Luftfartsverket. Indelningen av flygplatser i allmänna flygplatser och enskilda flygplatser slopas. Regler som rör tillståndsprövning av flygplatser preciseras och klargörs. Lagändringarna börjar att gälla den 1 september 2010. Riksdagen sa ja till regeringens förslag men med vissa lagtekniska justeringar.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

15, 71 minuter

Beredning

2010-04-20

Justering

2010-05-18

Debatt

2010-05-26

Beslut

2010-05-26

Från och med den 1 juni 2010 skärps reglerna för sjöfylleri. Det blir en nedre gräns på 0,2 promille. Gränsen gäller de som för fram båtar och segelbåtar som är minst tio meter eller som kan gå 15 knop eller snabbare. Gränsen gäller även personer som har uppgifter på båten som är av stor betydelse för säkerheten till sjöss. De nya reglerna innebär också att polisen och kustbevakningen får rätt att göra rutinmässiga alkoholtester för att kontrollera nykterheten och sjösäkerheten i svenska vatten.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 61 minuter

Beredning

2010-03-25

Justering

2010-04-15

Debatt

2010-04-28

Beslut

2010-04-28

Kommunernas rätt till förköp vid fastighetsförsäljningar tas bort. Det har riksdagen beslutat. Beslutet innebär att förköpslagen från 1968 upphävs. Enligt den kan en kommun i vissa fall träda i en köpares ställe när ett avtal tecknats om en fastighetsöverlåtelse. Tanken är att underlätta för kommunerna att köpa mark och planera för städers expansion. Men lagen används alltmer sällan, omkring 15 gånger per år. Den anses därför ha spelat ut sin roll. Förköpslagen slutar att gälla den 30 april 2010. De lagändringar som följer av upphävandet träder i kraft den 1 maj 2010.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

16, 63 minuter

Justering

2010-03-18

Debatt

2010-03-24

Beslut

2010-03-24

Riksrevisionens styrelse har tagit fram en redogörelse om införandet av energideklarationer. Granskningen visar bland annat på att genomförandet blivit kraftigt försenat och att det finns en oklar ansvarsfördelning mellan de statliga myndigheterna. Riksdagen avslutade ärendet och sa samtidigt nej till de motioner som gäller energideklarationen. Skälet är att regeringen redan redovisat sin syn på riksrevisionens granskning för riksdagen. Regeringen har också delat ut uppdrag om en fortsatt översyn av energideklarationer. Riksdagen sa nej till övriga motioner om delar av lagstiftningen på byggområde och vissa andra byggrelaterade frågor. Samtliga motioner var från allmänna motionstiden 2009.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

10

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

11, 72 minuter

Justering

2010-03-09

Debatt

2010-03-24

Beslut

2010-03-24

Lagen om förvärv av hyresfastighet med mera slutar att gälla den 1 mars 2010. Orsaken är att lagen inte tillräckligt effektivt förhindrar att personer som är mindre lämpliga som hyresvärdar köper och förvaltar hyresfastigheter. Samtidigt skärps bostadsförvaltningslagen med syftet att tillvarata hyresgästernas intressen av en godtagbar fastighetsförvaltning.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

28, 97 minuter

Justering

2009-12-15

Debatt

2010-01-20

Beslut

2010-01-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 1,55 miljarder kronor i anslag till samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik för 2010. De största anslagen går till Lantmäteriet (473 miljoner kronor) och räntebidrag (454 miljoner kronor).

Behandlade dokument

47

Förslagspunkter

20

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

21, 69 minuter

Justering

2009-12-03

Debatt

2009-12-14

Beslut

2009-12-17