Sök

Den nuvarande radio- och tv-lagen ersätts av en ny lag med samma namn den 1 augusti 2010. Därmed genomför Sverige ett EU-direktiv om audiovisuella tjänster. Här är några av nyheterna med den nya lagen: Förenklade och tydligare reklamregler för tv. Större valfrihet för tv-företagen i placeringen av reklamavbrott och sponsringsmeddelanden. Nya regler för beställ-tv för att öka rättssäkerheten och förutsägbarheten för nya tjänsteleverantörer. Nytt regelsystem för kommersiell radio. Regler för digitala kommersiella radiosändningar införs. Tillstånd att sända analog kommersiell radio ska fördelas genom slutna anbudsförfaranden, och tillståndsperioderna ska vara åtta år. Nuvarande krav på att sändningarna ska innehålla eget material och program med lokal anknytning tas bort. Möjligheterna till sponsring utökas. Närradioorganisationerna får ökade möjligheter att sända material som inte har producerats för den egna verksamheten. De får också möjlighet att sända över större områden än en kommun.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

15

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

18, 52 minuter

Beredning

2010-05-18

Justering

2010-06-03

Debatt

2010-06-14

Beslut

2010-06-15

Regeringen har lämnat förslag till ändringar i budgetlagen och av statsbudgetens utgiftsområden. Ändringarna i budgetlagen innebär att regeringen blir skyldig att lämna förslag till mål för den offentliga sektorns finansiella sparande (överskottsmål) till riksdagen. Regeringen ska vid minst två tillfällen under budgetåret redovisa för riksdagen hur målet uppnås. Riksdagen godkände med några ändringar regeringens förslag till ändringar i budgetlagen. Ändringarna av utgiftsområdena handlar bland annat om en ny myndighet för havs- och vattenmiljöfrågor, Taltidningsnämndens uppgifter, vissa handikappåtgärder inom folkbildningen, en ny instansordning för vissa ärenden enligt plan- och bygglagen och viss forskningsverksamhet inom smittskyddsområdet. Riksdagen godkände regeringens förslag om ändringar i utgiftsområdena. Riksdagen gav dessutom riksdagsstyrelsen två uppdrag. Riksdagsstyrelsen ska ta fram ett förslag om ansvarsförhållandena mellan riksdagens nämnder och riksdagsförvaltningen. Det finns i dag en viss otydlighet. Riksdagsstyrelsen ska också ta fram ett förslag om en översyn av ekonomiadministrativa bestämmelser för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän (JO) och Riksrevisionen.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

9

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 3 minuter

Beredning

2010-05-18

Justering

2010-06-01

Debatt

2010-06-14

Beslut

2010-06-15

Anföranden och repliker

97, 405 minuter

Beredning

2009-10-15

Justering

2010-06-01

Debatt

2010-06-14

Beslut

2010-06-15

Behandlingen av två dokument skjuts upp till riksmötet 2010/11. Det gäller Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2009 (2009/10:RS2) och Riksrevisionens styrelses framställning om sammanslagningar av myndigheter (2009/10:RRS30).

Förslagspunkter

1

Justering

2010-05-27

Debatt

2010-06-14

Beslut

2010-06-15

I över tio års tid har Skåne och Västra Götalands län haft ett annan regionalt ansvar än andra län. De har bland annat haft ansvaret för uppgifter inom ramen för tregional tillväxtpolitik och transportinfrastrukturplanering. Riksdagen har nu beslutat att verksamhet ska bli permanent. Samtidigt ska Hallands läns landsting och Gotlands kommun få samma ansvar. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011. Riksdagen föreslår dessutom att regeringen ska återkomma med ett förslag om att Gotland ska få använda beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

34, 80 minuter

Beredning

2010-04-29

Justering

2010-05-25

Debatt

2010-06-03

Beslut

2010-06-03

För att anpassa presstödet till EU:s statsstödsregler har riksdagen beslutat att presstödsförordningen ska ändras. Detta medför en minskning av det ekonomiska stödet till så kallade högfrekventa storstadstidningar som Svenska Dagbladet och Skånska Dagbladet. Minskningen av driftsstödet ska ske etappvis under fem år. De högfrekventa storstadstidningarna ska i fortsättningen ha rätt till samma allmänna driftsstöd som övriga hög- och medelfrekventa dagstidningar. Men eftersom det i presstödsförordningen ställs särskilda krav på storstadstidningar kan de även få ett extrastöd. Stödet ska täcka 40 % av de nettokostnader som de särskilda kraven resulterar i. Det sammanlagda driftsstödet till storstadstidningar ska samtidigt begränsas till 45 miljoner kronor per år. De övergångsbestämmelser i presstödsförordningen som gäller i dag tas bort. Gränser för hur stor del av tidningsföretagens kostnader som får täckas av driftsstödet ska också införas. Presstödsförordningens giltighet ska begränsas så att den gäller den 31 december 2016. Ändringarna kan börja gälla den 1 januari 2011. Detta förutsätter att ändringarna godkänns av Europeiska kommissionen som genomför en prövning av presstödet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

20, 54 minuter

Beredning

2010-04-29

Justering

2010-05-18

Debatt

2010-05-27

Beslut

2010-06-02

Regeringen redovisar för riksdagen varje år hur den har genomfört riksdagens beslut. Årets redovisning visar enligt konstitutionsutskottet, KU, på vissa enstaka brister i regeringens återrapportering av om riksdagens beslut anses genomförda eller ej. KU har låtit övriga utskott komma in med synpunkter. Ett antal utskott bedömer att några av de riksdagsbeslut som regeringen anser vara färdigbehandlade i själva verket inte är det. Ett av besluten gäller en översyn av ärenden om bortförda barn. Regeringen fick i uppdrag att redovisa resultatet av översynen till riksdagen men har inte gjort det. Ett annat ärende handlar om att regeringen aviserat att den överväger att betrakta rapporteringen i frågan om beskattning av ersättning till ledamöter i Europaparlamentet som slutbehandlat. Skatteutskottet förutsätter att regeringen tar initiativ till en mer ingående behandling av frågan. KU förutsätter att regeringen tar hänsyn till vad utskotten framfört och att den genomför de åtgärder som behövs. Utskottet tänker förstärka sin granskning av regeringens årliga rapport i fortsättningen. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Beredning

2010-03-23

Justering

2010-05-18

Debatt

2010-05-27

Beslut

2010-06-02

Regeringen föreslår i en proposition omfattande ändringar i regeringsformen och även ett stort antal andra lagändringar, bland annat i vallagen och kommunallagen. Enligt förslaget kommer statsministern stöd i riksdagen efter varje val att prövas genom en obligatorisk omröstning. Lagrådets roll förstärks och domstolarnas självständiga ställning markeras. Enskildas skydd mot integritetsintrång som innebär övervakning eller kartläggning förstärks. Sveriges medlemskap i EU tydliggörs liksom vårt deltagande i internationellt samarbete inom ramen för FN och Europarådet. Vid sidan av de många sakliga ändringarna föreslås språkliga och redaktionella ändringar i syfte att göra regleringen mer överskådlig och tydlig samt göra lagtexten könsneutral. Grundlagsförändringar kräver två riksdagsbeslut med ett val emellan. Förändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2011. Riksdagen antog grundlagsförslagen som vilande och skjuter upp lagar om ändringar i bland annat vallagen och kommunallagen till nästa riksmöte.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

14

Beredning

2010-04-06

Justering

2010-05-18

Debatt

2010-05-27

Beslut

2010-06-02

Digital bio och annan offentlig uppspelning ur databaser ska omfattas av grundlagsskyddet i yttrandefrihetsgrundlagen. Digital bio innebär att filmvisningen distribueras och lagras med hjälp av digital teknik istället för analog, till exempel via satellit eller bredband. Digital bio omfattas av undantaget från censurförbudet och granskas på samma sätt som traditionell biograffilm. Det blir också möjligt att i lag ställa krav på den som sänder tv i tråd att utforma sändningarna på ett sådant sätt att programmen genom textning, teckenspråkstolkning, syntolkning, uppläst text eller liknande teknik blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Yttrandefrihetsgrundlagens tillämplighet på viss databasverksamhet blir också tydligare. Grundlagsförändringar såsom dessa kräver två riksdagsbeslut med ett val emellan och föreslås börja gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Beredning

2010-04-22

Justering

2010-05-18

Debatt

2010-05-27

Beslut

2010-05-27

Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen som granskar den statliga verksamheten i syfte att medverka till en god resursanvändning och en effektiv förvaltning. I dag lämnar Riksrevisionen dessa granskningar till regeringen. I framtiden ska de i stället lämnas direkt till riksdagen som i sin tur lämnar dem vidare till regeringen som ska yttra sig. Styrelsen vid Riksrevisionen avskaffas i sin nuvarande form och ersätts med Riksrevisionens parlamentariska råd. Rådets uppgift blir att ge riksdagen insyn i Riksrevisionens verksamhet. Rådet ska också fungera som ett organ för samråd mellan riksdagen och revisorerna. Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer. Den av revisorerna som ansvarar för den administrativa ledningen får ett utökat ansvar. Han eller hon blir ensam beslutsfattare i administrativa och organisatoriska frågor. Ändringarna i riksdagsordningen har i enlighet med konstitutionsutskottets förslag antagits som vilande. Lagar om ändring i vissa andra lagar skjuts upp till nästa riksmöte. Ändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

10, 55 minuter

Beredning

2010-04-22

Justering

2010-05-18

Debatt

2010-05-27

Beslut

2010-05-27

Det är viktigt att all information som produceras av myndigheter kan återskapas. Därför tar myndigheter regelbundet säkerhetskopior på datoriserad information. Annars kan viktiga handlingar försvinna vid tekniska fel, sabotage, brand eller andra olyckor. I dag är det oklart vilka lagar som gäller för säkerhetskopior. Om säkerhetskopior skulle vara allmänna handlingar omfattas de av offentlighetsprincipen. Vem som helst skulle kunna begära ut all information från säkerhetskopiorna. Privata brev, arbetsdokument och annan obearbetad information, som aldrig var tänkt att bli allmän handling, skulle bli offentliga. Riksdagen har därför beslutat om ändringar i tryckfrihetsförordningen så att säkerhetskopior inte ska vara allmänna handlingar. Eftersom beslutet medför grundlagsändringar måste riksdagen fatta ytterligare ett beslut efter valet höst 2010. Samtidigt behandlades ett förslag om ändring av sekretessen för tsunamibanden, regeringens säkerhetskopior efter naturkatastrofen 2005. Sekretessen bör enligt förslaget gälla i högst 70 år. Förslaget innebär ändringar i offentlighets- och sekretesslagen. Men riksdagen beslutade att ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen ska skjutas upp till dess att riksdagen slutligen antagit ändringarna i tryckfrihetsförordningen. Lagändringarna börjar, om det slutligt antas av riksdagen, gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 18 minuter

Beredning

2010-04-22

Justering

2010-05-06

Debatt

2010-05-27

Beslut

2010-06-02

Den tekniska utvecklingen har gjort barnpornografiska bilder alltmer lättillgängliga och nya typer av innehav svåra att angripa. För en effektivare bekämpning av barnpornografibrott har riksdagen därför beslutat om en rad lagändringar. Beslutet innebär bland annat att: Den som ser på en barnpornografisk bild efter att aktivt skaffat sig tillgång till bilden ska kunna dömas utan att han eller hon i traditionell mening äger bilderna. Det blir därmed möjligt att fälla någon som exempelvis betalar för att få titta på barnpornografi på en webbsida. Barn som passerat puberteten och förekommer i pornografiska bilder ska skyddas bättre. Domstolarna ska när det gäller skildring av barn kunna döma för barnpornografibrott även när barnets ålder inte framgår av bilden. Det ska bli lättare att döma personer som har begått barnpornografibrott utomlands. Preskriptionstiden för brotten i flera fall förlängas. De omständigheter som innebär att brottet bedöms som grovt förtydligas. Lagändringarna omfattar brottsbalken, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. De lagändringarna som inte medför grundlagsändringar ska börja gälla den 1 juli 2010. Riksdagen säger i huvudsak ja till regeringens förslag. Men ändringarna i brottbalken som hänger samman med de föreslagna grundlagsändringarna kan först godkännas när riksdagen sagt ja till förslagen till grundlagsändringar. Detta kan ske tidigast under riksmötet 2010/11.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Beredning

2010-04-06

Justering

2010-05-06

Debatt

2010-05-19

Beslut

2010-05-20

Det krävs en ständig diskussion om vad demokrati och mänskliga rättigheter konkret innebär i vardagen, menar regeringen. Under 2008 inledde regeringen därför en satsning för att stimulera en dialog om det svenska samhällets värdegrund. Arbetet har nu resulterat i en skrivelse, Dialog om samhällets värdegrund, som redovisats för riksdagen. I skrivelsen berättar regeringen mer om syftet, vad som gjorts hittills och vad som kommer att göras i framtiden. Faktorer som globalisering, individualisering, omfattande migrationsströmmar och utvecklingen inom IT har skapat en varierad svensk befolkning. Tydliga värderingsskillnader förekommer mellan olika grupper. Fler mötesplatser bör därför skapas där människor med olika erfarenheter, bakgrund, värderingar och livssituationer kan mötas. Riksdagen har nu avslutat ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-04-22

Debatt

2010-05-06

Beslut

2010-05-19

Kommuner och landsting ska få ordna säkerhetskontroll vid offentliga sammanträden. Kontroll ska kunna genomföras om det finns en risk för allvarligt våldsbrott vid sammanträdet. Den ska kunna omfatta kroppsvisitation och undersökning av till exempel väskor. Bakgrunden till beslutet är att det förekommer att förtroendevalda utsätts för våld och hot om våld. Dessutom är risken för terrorattacker mot svenska intressen oförutsägbar och kan snabbt komma att förändras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar att gälla den 1 juli 2010.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-04-06

Debatt

2010-04-21

Beslut

2010-04-21

Regeringen har lämnat sin årliga rapport till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

2

Justering

2010-03-23

Debatt

2010-04-21

Beslut

2010-04-21

Konstitutionsutskottet, KU, har prövat om arbetsmarknadsutskottets lagförslag om villkor för fackliga stridsåtgärder i samband utstationering ( 2009/10:AU5 ) ska vila i ett år. KU:s slutsats är att lagförslaget inte ska vila. Riksdagen gav den 10 mars 2010 KU i uppdrag att göra prövningen. Det skedde på begäran av ledamöter från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Partierna vill att lagförslaget ska vila eftersom det enligt dem strider mot den grundlagskyddande föreningsrätten. Enligt regeringsformen får en begäran om att ett lagförslag ska vila väckas om förslaget begränsar vissa grundlagsskyddande fri- och rättigheter. KU har bett Lagrådet yttra sig i frågan. Lagrådet konstaterar att regeringsformens bestämmelse inte gäller för arbetsmarknadsutskottets lagförslag. KU håller med Lagrådet. Riksdagen avslutade ärendet med detta. Utstationering kallas det när ett utländskt företag som inte är etablerat i Sverige utför verksamhet här med egna anställda. Bakgrunden till lagförslaget är den så kallade Lavaldomen i EU-domstolen. Domstolen ansåg att de stridsåtgärder som användes av en facklig organisation 2004 stod i strid med EG-fördraget bland annat eftersom det innebar en inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster.

Anföranden och repliker

3, 6 minuter

Justering

2010-03-23

Debatt

2010-03-24

Beslut

2010-03-24

Reglerna i offentlighets- och sekretesslagen som säger att sekretess kan brytas i vissa fall ska inte längre omfatta patientnämnders verksamhet. Ändringen innebär att personuppgifter inte ska få föras från patientnämnderna utan sekretessprövning. Patienter som vänder sig till en patientnämnd för hjälp måste kunna vara säkra på att deras uppgifter inte förs vidare utan samtycke eller sekretessprövning. Lagändringen börjar gälla från den 1 maj 2010.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2010-03-04

Debatt

2010-03-17

Beslut

2010-03-17

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om riksdagens arbetsformer. Motionerna handlar bland annat om riksdagsledamöternas bostadsvillkor och tjänsteresor, motionsinstitutet, utskottsorganisationen, fotograferingsförbudet i kammaren och minskad vattenförbrukning i riksdagens lokaler. Andra motioner tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen tidigare beslutat om och behandlas därför i förenklad form. Dessa motioner handlar bland annat om riksdagsledamöternas arvoden och övriga ersättningar, distansvotering, redovisning av det ekonomiska stödet till riksdagsgrupperna, riksdagsledamöternas inkomstgaranti, teckentolk vid riksdagens frågestunder, tjänstledighet för riksdagsledamöter, solceller på riksdagens tak, EU-flagga i plenisalen och riksdagsledamöternas placering i kammaren.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

7

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 31 minuter

Beredning

2010-02-09

Justering

2010-03-09

Debatt

2010-03-17

Beslut

2010-03-17

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om allmänna helgdagar. Motionerna handlar bland annat om helgdagar, flaggdagar, belöning i form av flaggutdelning och medborgarceremonier. Andra motioner handlar om flaggning med EU-flaggan, offentliga belöningssystem, nationalsången och en minnesdag för Raoul Wallenberg.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

5

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Beredning

2010-02-04

Justering

2010-02-18

Debatt

2010-03-03

Beslut

2010-03-03

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om statlig förvaltning. Motionerna handlar bland annat om myndigheternas opinionsbildande verksamhet, myndigheternas kontakter med enskilda, insynsråd och gemensam standard för e-legitimation.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

7

Beredning

2010-02-04

Justering

2010-02-18

Debatt

2010-03-10

Beslut

2010-03-10