Sök

Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin årliga granskning av regeringen. Totalt har KU behandlat 21 anmälningar från riksdagsledamöterna. Här följer ett urval av resultaten.

• Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström får kritik av KU för sina uttalande och sitt agerande i en EU-fråga. Regeringen följde inte riksdagens råd och synpunkter med tillräckligt eftertryck. Arbetsmarknadsministern har även gjort missvisande uttalanden vid regeringens samråd med riksdagens EU-nämnd.
• Regeringens agerande i samband med den amerikanska ambassadens övervakning av svenska medborgare i Sverige var alltför passivt, menar KU. När regeringen fick kännedom om övervakningen inledde den ett arbete med att ta reda på sakförhållandena, men arbetet avbröts när åklagaren beslutade om förundersökningar. Inom polisen i Stockholms län, Säpo och Regeringskansliet har det funnits viss, om än fragmentarisk, information som kan kopplas till övervakningen. Vissa uppgifter borde även ha nått regeringen långt tidigare.
• Regeringens åtgärder vid lämplighetsbedömning av en utländsk affärsmans ägande i Saab får också kritik av KU. Enligt utskottet visste dåvarande näringsminister Maud Olofsson på ett tidigt stadium att General Motors inte hade för avsikt att godkänna den aktuella affärsmannen som ägare till Saab. Dessa uppgifter vidarebefordrades aldrig till Riksgäldskontoret.
• I regeringens arbete med att förbereda den nya lärarlegitimationen har viktiga delar av innehållet inte hållit tillräckligt hög kvalitet, enligt KU. Regeringen borde även ha hört berörda myndigheter i större utsträckning innan man fattade beslut om den så kallade behörighetsförordningen. Sammantaget har bristerna bidragit till att reformen blev försenad. Regeringen har ett ansvar för att beredningsarbetet resulterar i ett fullgott beslutsunderlag, och här har regeringen brustit.
• KU kritiserar även Näringsdepartementets hantering av en fråga om bristande järnvägsunderhåll. Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd fick inte tillräcklig information av Trafikverket om att verket hade tecknat ett så kallat upphörandeavtal med en entreprenör som ger företaget rätt till en viss ersättning. Regeringen och ansvariga ministrar har ett övergripande ansvar för att försäkra sig om att myndigheter informerar regeringen på sina respektive områden.
• Dåvarande forskningsminister Tobias Krantz får kritik av KU för hantering av en överläkare som tidigare utsetts till ledamot i en etikprövningsnämnd. När Utbildningsdepartementet fick information om att överläkaren var misstänkt för brott kontaktade man överläkaren för att framföra att det var lämpligt för henne att ta en timeout. Detta borde ha varit en fråga för nämnden och dess ordförande att hantera, menar KU. Departementet borde endast ha haft kontakt med ordföranden.

Riksdagen lade KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

89, 46 minuter

Beredning

2011-10-13

Justering

2012-05-31

Debatt

2012-06-14

Beslut

2012-06-14

Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i den ekonomiska vårpropositionen. Riksdagen menar att Sverige skaffat sig bättre förutsättningar att hantera finans- och skuldkrisen genom att värna starka offentliga finanser, förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och förbättra förutsättningarna för företagande och ökad rörlighet på bostadsmarknaden. Men Sveriges offentliga finanser är känsliga för förändringar i omvärlden och riskerna för en mer negativ ekonomisk utveckling är betydande, konstaterar riksdagen.

Riskbilden är mindre negativ än den som regeringen redovisade i höstens budgetproposition, men riksdagen anser i likhet med regeringen att det även i fortsättningen finns behov av goda säkerhetsmarginaler. Det måste finnas utrymme både att stötta sysselsättningen och att kunna hantera en betydligt besvärligare situation på de finansiella marknaderna.

Utrymmet för permanenta reformer är relativt begränsat. Riksdagen delar regeringens bedömning att utrymmet bör användas dels till åtgärder som motverkar att arbetslösheten biter sig fast, dels till vissa åtgärder som stärker ekonomins funktionssätt, förbättrar den ekonomiska standarden för utsatta grupper och förstärker välfärden.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Justering

2012-06-07

Debatt

2012-06-20

Beslut

2012-06-20

Regeringen har lagt fram en skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport om effektiviteten i statens arbete med att motverka bidragsbrott. I rapporten påpekar Riksrevisionen bland annat att det finns en risk för att regeringens styrning baseras på en föreställning om att bidragsbrotten är fler än vad de är vilket kan leda till felaktiga prioriteringar och en alltför hög ambitionsnivå. Regeringen har i skrivelsen redovisat sin bedömning av rapporten och vilka åtgärder regeringen har gjort eller tänker göra med anledning av rapporten.

Regeringen delar inte Riksrevisionens bedömning om felaktiga prioriteringar och menar att Riksrevisionen i sin granskning har koncentrerat sig på att analysera en mindre del av en större helhet.

Socialförsäkringsutskottet tycker att ambitionsnivån ska vara hög och menar i likhet med regeringen att Riksrevisionen endast granskat en liten del av helheten. Utskottet framhåller däremot att Riksrevisionens granskning visar att det finns förbättringspotential i myndigheternas arbete mot bidragsbrott. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 47 minuter

Justering

2012-03-15

Debatt

2012-03-28

Beslut

2012-03-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att genomföra EU:s återvändandedirektiv. Direktivet rör personer som vistas utan tillstånd i EU-länderna och som därför måste återvända till sina hemländer, ett transitland eller till ett annat tredjeland dit tredjelandsmedborgaren frivilligt väljer att återvända och där han eller hon kommer att tas emot.

Ett beslut om avvisning eller utvisning ska som huvudregel innehålla en tidsfrist för frivillig avresa. Tidsfristen ska vara två veckor vid avvisning och fyra veckor vid utvisning. Om det av olika skäl inte går att meddela personen tidsfristen, till exempel om det finns en risk för att utlänningen avviker, ska hon eller han förbjudas att resa tillbaka till Sverige för en tid av högst fem år. Den person som inte har lämnat landet innan tidsfristen har gått ut får inte resa tillbaka till Sverige på ett år.

En person som hålls i förvar i fängelse, häkte eller polisarrest ska hållas avskild från övriga intagna, om utlänningen inte har utvisats på grund av brott. En vuxen utlänning får inte hållas i förvar med anledning av återvändande i mer än två månader eller om det finns synnerliga skäl i tre månader. Om det finns skäl att tro att personen kommer att hålla sig undan eller om det tar tid att införskaffa nödvändiga handlingar ska utlänningen kunna hållas i förvar i högst 12 månader. I dag finns ingen lagstadgad bortre gräns för hur länge en person kan hållas i förvar.

Ändringarna börjar att gälla den 1 maj 2012.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

17, 71 minuter

Justering

2012-03-13

Debatt

2012-03-21

Beslut

2012-03-21

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-10-04

Debatt

2011-10-12

Beslut

2011-10-12

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

19, 65 minuter

Beredning

2011-09-14

Justering

2011-10-04

Debatt

2011-10-12

Beslut

2011-10-12

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-09-29

Debatt

2011-10-12

Beslut

2011-10-12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om cirka 9 miljarder kronor i anslag till utgiftsområdet Migration för 2011. De största anslagen inom utgiftsområdet går till asylsökandes ersättningar och bostadskostnader och till Migrationsverket. Riksdagen sa samtidigt nej till ett antal motioner från allmänna motionstiden. Motionerna handlar bland annat om Migrationsverkets uppdrag och personalens utbildning och kompetens. Andra motioner handlar om asylsökandes ersättningar och frågor om ensamkommande barn.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

11

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

45, 155 minuter

Justering

2011-11-29

Debatt

2011-12-08

Beslut

2011-12-14

Bostadstillägg till den som får ålderspension, efterlevandepension eller sjuk- och aktivitetsersättning är i dag tidsbestämt. Från den 1 november 2012 ska bostadstillägg i stället som huvudregel beviljas tills vidare. Det ska göra handläggningen enklare och effektivare.

Pensionsmyndigheten ska få bevilja efterlevandepension, efterlevandestöd och efterlevandelivränta utan ansökan av den efterlevande. Myndigheten har nämligen i de flesta fall redan tillgång till de uppgifter som den efterlevande i dag lämnar i sin ansökan.

Barnpension, efterlevandestöd och eventuell barnlivränta betalas ut till barn som inte har fyllt 18 år om den ena eller båda föräldrarna har avlidit. Förmånerna kan under vissa villkor förlängas. Barnet ska då lämna in en blankett som vårdnadshavaren måste underteckna eftersom barnet fortfarande är underårigt. Regeln ändras nu så att barnet självt ska underteckna blanketten.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-09-12

Debatt

2012-09-19

Beslut

2012-09-19

Reglerna i sjukförsäkringen när det gäller prövning av arbetsförmågan ändras den 1 juli 2012. När arbetsförmågan prövas efter dag 180 i sjukperioden ska begreppet normalt förekommande arbete åter användas. Ändringen innebär att en försäkrads arbetsförmåga ska prövas mot sådant förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden i stället för som nu mot förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden. En motsvarande ändring görs när det gäller sjukpenning i särskilda fall. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som är ett resultat av riksdagens tidigare tillkännagivanden (se 2010/11:SfU12 och 2011/12:SfU1).

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

32, 114 minuter

Beredning

2012-04-19

Justering

2012-04-24

Debatt

2012-05-03

Beslut

2012-05-09

Arbetsgivarnas sjuklöneansvar förtydligas. En arbetsgivare ska inte vara skyldig att betala ut sjuklön om arbetstagaren inte helt har återgått i arbete och utfört arbete hos arbetsgivaren under minst en dag sedan arbetsgivaren senast betalat ut sjuklön för en hel sjuklöneperiod. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-05-24

Beslut

2012-05-24

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om anhöriginvandring. Motionerna handlar bland annat om uppskjuten invandringsprövning, försörjningskrav och identitetskrav.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

4

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

37, 113 minuter

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-30

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om arbetskraftsinvandring. Motionerna handlar bland annat om myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning, efterkontroll av anställningsvillkor, information om undantag från krav på arbetstillstånd, arbetstillstånd för doktorander samt sanktioner mot och skadeståndsskyldighet för arbetsgivare.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

4

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

26, 103 minuter

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-31

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2011 som rör asyl och migrationsfrågor samt svenskt medborgarskap. Motionerna handlar bland annat om frågor om skyddsbehov, begreppet väpnad konflikt, könsrelaterad förföljelse, samarbetet inom EU, barn i asylprocessen, verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut samt svenskt medborgarskap.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

17

Reservationer

23 

Justering

2012-03-22

Debatt

2012-04-11

Beslut

2012-04-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om cirka 211 miljarder kronor till socialförsäkringsområdet för 2012. Området omfattar ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp (cirka 93 miljarder kronor), ekonomisk trygghet vid ålderdom (cirka 41 miljarder kronor) och ekonomisk trygghet för familjer och barn (cirka 77 miljarder kronor).

Riksdagen uppmanar också regeringen att återkomma med ett lagförslag senast den 1 mars 2012 om förändrade regler i sjukförsäkringen när det gäller prövning av arbetsförmågan. Socialförsäkringsutskottet vill att de regler som gällde före 1 juli 2008 ska återinföras eftersom den nuvarande prövningen av arbetsförmågan efter 180 dagar inte fungerar rättssäkert. Vidare föreslår utskottet att regeringen uppdrar åt Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen att ytterligare förbättra samarbetet och klargöra ansvarsfördelningen mellan myndigheterna.

Vidare innebär budgetbeslutet:

• att det finns en möjlighet att förlänga sjukpenningen på den så kallade fortsättningsnivån även efter 550 sjukskrivningsdagar. Detta om det på grund av den försäkrades sjukdom skulle framstå som oskäligt att inte lämna sjukpenning.
• att en försäkrad som fått tidsbegränsad sjukersättning under längsta möjliga tid och som inte har någon eller har en låg sjukpenninggrundande inkomst ska kunna få en ny förmån, sjukpenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall samt ett boendetillägg.
• att en försäkrad som fyller 65 år ska få en ökning av bostadstillägget med 170 kr per månad före reduceringen mot inkomst. Detta gäller även den som har äldreförsörjningsstöd.
• att bostadsbidraget höjs för såväl barnfamiljer som hushåll utan barn.

Behandlade dokument

104

Förslagspunkter

40

Reservationer

43 

Anföranden och repliker

106, 246 minuter

Beredning

2011-11-10

Justering

2011-12-01

Debatt

2011-12-12

Beslut

2011-12-14

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om immaterialrättsliga frågor. Orsakerna är att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp och att riksdagen tidigare tagit ställning i övriga frågor.

Motionerna handlar bland annat om fildelning och åtgärder mot piratkopiering. Andra motioner tar upp patentfrågor och den så kallade privatkopieringsersättningen som tillverkare av till exempel dvd-skivor, externa hårddiskar och usb-minnen betalar.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

10

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

8, 43 minuter

Justering

2012-01-24

Debatt

2012-02-15

Beslut

2012-02-16

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

18, 55 minuter

Justering

2011-11-08

Debatt

2011-11-24

Beslut

2011-11-30

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

9

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

35, 111 minuter

Justering

2011-11-15

Debatt

2011-11-24

Beslut

2011-11-30

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

25, 77 minuter

Justering

2011-11-08

Debatt

2011-11-24

Beslut

2011-11-30

• Anslagen för energi ska uppgå till cirka 2,9 miljarder kronor 2012.
• En investeringsplan för Affärsverket svenska kraftnät för perioden 2012-2014 godkänns. Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk som sköter stamnätet för elkraft. Affärsverket ska också få finansiella befogenheter för 2012, som bland annat innebär att det får ta lån på upp till 6 miljarder kronor.
• Uttaget av avgiften för elberedskapsavgiften ska få uppgå till högst 255 miljoner kronor 2012. Elberedskapsavgiften finansierar delar av Svenska Kraftnäts arbete.
• Regeringen får mandat att låta Svenska kraftnät förvärva svenska statens andel av tillgångarna i Swe-Pol Link AB och därefter likvidera detta bolag. Swe-Pol Link AB är en koncern som äger och driver en likströmsförbindelse mellan Sverige och Polen.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

49, 163 minuter

Justering

2011-11-24

Debatt

2011-12-07

Beslut

2011-12-07