Sök

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om djurskydd. En orsak är att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. En annan orsak är att vissa motioner tar upp frågor som beslutas av regeringen eller av myndigheter. Motionerna handlar bland annat om djurhållning, översyn av djurskyddslagen, djurtransporter, djurförsök och internationella djurskyddsfrågor.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

19, 77 minuter

Justering

2013-05-21

Debatt

2013-05-30

Beslut

2013-05-30

EU-kommissionen har lämnat en grönbok om en europeisk strategi för plastavfall i miljön. Enligt kommissionen kommer plastavfall i haven inom kort att vara en av de viktigaste globala miljöfrågorna. Syftet med grönboken är att starta en bred diskussion om problemet.

Riksdagen anser att det förutom i avfallshanteringen även krävs åtgärder på flera andra områden för att komma till rätta med problemet. Kemikaliepolitiken är central eftersom plasterna innehåller farliga ämnen som också försvårar avfallshanteringen. Kemikalielagstiftningen bör skärpas och tillsynen bli effektivare. Kemikalie-, avfalls- och produktlagstiftningen bör också samordnas bättre. Informationen om plaster behöver bli bättre för att miljö- och hälsofarliga ämnen ska kunna undvikas eller hanteras på ett korrekt sätt. Det är också viktigt att generellt minska användningen av konventionell plast. Riksdagen lyfter bland annat frågan om ett gemensamt pantsystem för PET-flaskor inom EU. EU bör arbeta för att frågan om plastavfall lyfts i internationella sammanhang. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Beredning

2013-04-18

Justering

2013-05-16

Debatt

2013-05-30

Beslut

2013-05-30

En ny lag om kontroll av ekologisk produktion ska ersätta den gamla. Syftet är att anpassa lagstiftningen till nya EU-regler och till lagar inom liknande områden, som livsmedelslagen. Den nya lagen har också kompletterats med ett antal bestämmelser, främst för att underlätta kontrollmyndigheternas arbete:

• Kommunerna ska kunna samverka kring vilken kommun som ska genomföra kontrollen.
• Kontrollmyndigheterna ska kunna omhänderta varor som inte uppfyller reglerna.
• Kontrollmyndigheterna ska i vissa fall kunna begära hjälp av polisen.
• Den som låter bli att anmäla sin verksamhet för kontroll ska kunna dömas att betala en straffavgift.

Kontrollorganens beslut ska kunna överklagas. Bestämmelserna om rätt att begära ut allmänna handlingar och bestämmelserna om sekretess ska gälla vid kontroll av ekologisk produktion. De nya reglerna ska gälla från den 1 januari 2014.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

11

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

28, 89 minuter

Beredning

2013-03-19

Justering

2013-04-11

Debatt

2013-05-15

Beslut

2013-05-15

EU-kommissionens förslag om en ram för havsplanering och integrerad kustförvaltning strider mot subsidiaritetsprincipen. Det konstaterade riksdagen och beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU.

Kommissionens förslag innebär att EU-länderna ska upprätta havsplaner och strategier för kustförvaltning som uppfyller vissa minimikrav. Kommissionen motiverar detta med att marina ekosystem, fiskeområden, marina skyddade områden och infrastrukturer som kablar, rörledningar, farleder, olja, gas och vindkraftanläggningar löper över nationella gränser.

I Sverige regleras den fysiska samhällsplaneringen i plan- och bygglagen, och det är kommunerna som ansvarar för planeringen. Kommissionen tänker i sitt förslag reglera områden som omfattas av den kommunala planprocessen. Riksdagen bedömer att förslaget kan komma att styra den kommunala självständiga planeringen på ett sätt som inte är nödvändigt eller lämpligt. Att utforma krav på den kommunala planeringen är en nationell angelägenhet som enligt riksdagen inte bör regleras på EU-nivå.

Förslagspunkter

1

Beredning

2013-04-11

Justering

2013-04-23

Debatt

2013-05-02

Beslut

2013-05-02

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om jakt och viltvård. Skälet är gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om jaktlagstiftningen, dubbelregistrering vid jakt, ersättning för bland annat viltskador, det allmänna uppdraget, jakttider, jakt på bland annat vildsvin och jakt med lös hund.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

9

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

7, 43 minuter

Justering

2013-04-16

Debatt

2013-04-25

Beslut

2013-05-02

Riksdagen sa nej till motioner om skogspolitik från allmänna motionstiden 2012. Huvudorsaken är att det redan pågår arbete inom de områden som motionerna rör. Motionerna handlar bland annat om skogsvårdslagen, miljöhänsyn, skydd av naturvärden, skogens sociala värden och ett hyggesfritt skogsbruk.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

11

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

22, 83 minuter

Justering

2013-04-11

Debatt

2013-04-25

Beslut

2013-05-02

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om olika övergripande miljöfrågor. Den huvudsakliga orsaken är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om miljömålen, miljöprövningar enligt miljöbalken och lokalt och regionalt miljöarbete. Andra motioner handlar om översyn av miljöbalken och av terrängkörningslagen.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

31, 104 minuter

Justering

2013-03-26

Debatt

2013-04-17

Beslut

2013-04-17

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om olika fiskeripolitiska frågor. Den huvudsakliga orsaken är att arbetet med att förnya den gemensamma fiskeripolitiken redan pågår. Motionerna handlar bland annat om dumpningsförbud för fiske på öppet hav, regler för att redovisa bifångster och yrkesfisket efter lax i södra Östersjön.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

8

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

31, 103 minuter

Justering

2013-03-26

Debatt

2013-04-17

Beslut

2013-04-17

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om naturvård och biologisk mångfald. Skälet är främst tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om rovdjursförvaltning, skydd av natur, skydd av arter, genetiskt modifierade organismer och satsningar på kunskap inom biologisk mångfald.

Behandlade dokument

71

Förslagspunkter

32

Reservationer

36 

Anföranden och repliker

14, 88 minuter

Justering

2013-03-21

Debatt

2013-04-10

Beslut

2013-04-11

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om klimatpolitik. En orsak är att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om internationella avtal, utsläppsmål för koldioxid, mekanismen för ren utveckling, livsmedelskedjans klimatpåverkan, förnybara drivmedel och luftkvalitet.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

29

Reservationer

32 

Anföranden och repliker

44, 144 minuter

Justering

2013-03-07

Debatt

2013-03-20

Beslut

2013-03-20

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om livsmedelspolitik. Motionerna handlar bland annat om märkningen av livsmedel och slaktat kött, hanteringen av slaktat vilt, dricksvatten, avgifter för tillsyn och förslag om olika utredningsinsatser.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

13

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

35, 112 minuter

Justering

2013-02-21

Debatt

2013-03-13

Beslut

2013-03-13

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om avfall och kretslopp. Motionerna handlar bland annat om materialåtervinning, källsortering, sanering av förorenad mark och miljöfarliga vrak.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

13

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

13, 74 minuter

Justering

2013-02-21

Debatt

2013-03-13

Beslut

2013-03-13

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om landsbygdspolitik. Motionerna tar bland annat upp frågor som rör Sveriges landsbygdsprogram, svensk livsmedelsproduktion, förändring av EU:s jordbrukspolitik och de areella näringarna.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

28, 93 minuter

Justering

2013-02-21

Debatt

2013-03-13

Beslut

2013-03-13

EU-kommissionen har lämnat ett förslag om tillträde till genetiska resurser samt rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid resursernas användning i EU. Utgångspunkten för förslaget är en FN-konvention om biologisk mångfald. Konventionen anger att alla parter är skyldiga att underlätta tillträdet till genetiska resurser. Parterna är dessutom skyldiga att dela resultaten av forskning och utveckling och nyttan av kommersiell eller annan användning med den part som tillhandahåller genetiska resurser. Parterna i konventionen antog 2010 det så kallade Nagoyaprotokollet som utvidgar konventionens generella ram. EU och de flesta EU-länder har undertecknat protokollet. Huvudsyftet med EU-kommissionens förslag är de åtaganden som genomförandet av protokollet innebär.

Miljö- och jordbruksutskottet har granskat kommissionens förslag. Utskottet anser att det är motiverat att i en EU-förordning reglera att användarna följer Nagoyaprotokollet. En harmonisering skapar enkelhet för användare.

Tillträde till genetiska resurser och traditionell kunskap som rör genetiska resurser är en suverän rättighet för stater. Utskottet anser att detta förhållande ska kvarstå. Lagstiftning om tillträde till genetiska resurser bör därför kvarstå hos EU-länderna. Utskottet anser att lagförslaget i dess nuvarande utformning inte utesluter en överföring av lagstiftningskompetens till EU inom detta område.

Kommissionen föreslår också en EU-plattform för att effektivisera villkoren för tillträde i EU-länderna. Förslaget om en plattform är ett frivilligt åtagande för länderna. Plattformen ska kunna ge icke-bindande rådgivning, vägledning eller yttrande i olika frågor. Endast två EU-länder har infört lagstiftning om tillträde till sina genetiska resurser. Utskottet anser att det är en onödig och oproportionerlig åtgärd att inrätta en EU-plattform som syftar till att strama upp och diskutera EU-ländernas lagstiftning. Förslaget kan ses som ett inledande steg till en EU-harmoniserad lagstiftning. Lagstiftningskompetensen bör även inom detta område vara kvar hos EU-länderna.

Utskottet anser därmed att EU-kommissionens förslag i sin nuvarande utformning strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt den ska EU vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, vare sig på central nivå eller på regional och lokal nivå, och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå. Riksdagen skickade på utskottets förslag ett så kallat motiverat yttrande till EU.

Förslagspunkter

1

Beredning

2012-11-29

Justering

2012-12-12

Debatt

2012-12-18

Beslut

2012-12-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 16,6 miljarder kronor till areella näringar, landsbygd och livsmedel för 2013. Till areella näringar räknas exempelvis skogsbruk, jordbruk och fiske. De största anslagen går till gårdsstöd, åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och Sveriges lantbruksuniversitet.

Miljö- och jordbruksutskottet har tillsammans med näringsutskottet följs upp det svenska landsbygdsprogrammet. Programmet innehåller satsningar i form av stöd och ersättningar för att utveckla landsbygden och finansieras gemensamt av Sverige och EU. En av slutsatserna är att programmet kan förenklas och myndigheternas handläggning vidareutvecklas. Programmet upplevs dock som positivt för landsbygdens utveckling. Detta även om programmet antagligen inte kommer att nå ända fram till målen. Riksdagen godkände uppföljningen.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

9, 68 minuter

Justering

2012-11-29

Debatt

2012-12-17

Beslut

2012-12-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 4,9 miljarder kronor till miljö- och naturvård för 2013. Den största delen av pengarna går till åtgärder för och skydd av värdefull natur. Andra stora områden är åtgärder för havs- och vattenmiljö, sanering och återställning av förorenade områden samt forskning.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

40, 145 minuter

Justering

2012-11-29

Debatt

2012-12-13

Beslut

2012-12-18

Riksdagen sa ja till lagändringar som genomför EU:s direktiv om industriutsläpp i svensk lag. Den som bedriver eller ska bedriva industriverksamhet ska ta fram en statusrapport om föroreningar i mark och grundvatten inom det aktuella området. Regeringen eller en utsedd myndighet får besluta om de närmare bestämmelserna för detta. Företaget ska återställa området till dess tidigare skick om verksamheten läggs ner och föroreningarna är betydligt större än vad de var när statusrapporten upprättades. Bestämmelserna om tillstånd för miljöfarlig verksamhet ändras också.

Lagändringarna börjar gälla den 7 januari 2013.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

11

Reservationer

11 

Justering

2012-11-29

Debatt

2012-12-07

Beslut

2012-12-11

Miljö- och jordbruksutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om kunskap i havsfrågor 2020. Syftet med grönboken är att starta en debatt om den bästa strategin för att ta fram en tillgänglig och hållbar digital kartläggning av Europas havsbottnar och havsvatten.

Utskottet anser att havet och kustområdena måste ses som en långsiktigt hållbar resurs. Det måste finnas ett helhetsperspektiv i förvaltningen av hav och kustområden. För att skydda och ta tillvara på havet och dess resurser är det viktigt att öka kunskapen om det. Verktygen som möjliggör det bör användas. Utskottet menar att det har stor betydelse för kunskapsförsörjningen att alla intressenter är delaktiga och att det finns tillgång till relevanta, lättillgängliga och kostnadsfria data.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Beredning

2012-10-23

Justering

2012-11-20

Debatt

2012-11-28

Beslut

2012-12-21

Industrier är skyldiga att delta i systemet för handel med utsläppsrätter. Det innebär att dessa anläggningar inte får ha större koldioxidutsläpp än vad de har utsläppsrätter för. Nu ska företag inte behöva ha utsläppsrätter för den koldioxid som de lagrar i en anläggning som har godkänts för det. Lagringen ska bekräftas av en godkänd kontrollant.

Samtidigt ändras miljöbalken på två ställen. Den ena ändringen innebär att uppgifter som ska finnas i en miljökonsekvensbeskrivning ska anpassas efter var i beslutsprocessen som ärendet befinner sig. Den andra ändringen gäller vilka som ska få information när en plan eller ett program har antagits. Syftet med lagändringarna är att förtydliga Sveriges genomförande av EU:s direktiv om miljöbedömningar av planer och program.

Lagändringarna börjar gälla den 7 januari 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-11-20

Debatt

2012-11-28

Beslut

2012-11-28

Känsliga uppgifter som samlas in om hotade växter och djur som är viktiga att bevara ska kunna skyddas genom sekretess. Med det menas att uppgifterna inte behöver lämnas ut. Sekretesskyddet ska inte längre bara gälla utrotningshotade arter.

Miljöbalken ändras också så att den hänvisar till bland annat den omarbetade versionen av EU:s direktiv om bevarande av vilda fåglar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-10-18

Debatt

2012-11-14

Beslut

2012-11-14