Sök

Riksdagen har godkänt ett nytt samarbetsavtal, ett så kallat ramavtalet, mellan EU och Indonesien. Både EU och de enskilda medlemsländerna är avtalsparter tillsammans med Indonesien. Avtalet berör många olika områden. Några exempel är miljö och klimatförändring, energi, vetenskap och teknik, luft- och sjöfart samt kultur och utbildning. Migration, människosmuggling och penningtvätt samt ekonomiska frågor som handel och investeringar är exempel på andra frågor som tas upp. Avtalet innehåller också åtaganden från Indonesiens sida om respekt för mänskliga rättigheter samt skyldigheter i fråga om terroristbekämpning och massförstörelsevapen. Genom avtalet åtar sig Indonesien även att ansluta sig till Romstadgan för den internationella brottmålsdomstolen (ICC). Avtalet utgör ramen för förhandlingar mellan EU och Aseanländerna om ett frihandelsavtal. Asean är ett politiskt och ekonomiskt samarbete mellan Indonesien och nio andra länder i Sydostasien. För att ett frihandelsavtal ska kunna ingås krävs avtal om partnerskap och samarbete mellan EU och varje land som ingår i Asean. De övriga länderna är Malaysia, Filippinerna, Singapore, Thailand, Brunei, Kambodja, Laos, Myanmar och Vietnam.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-05-19

Debatt

2011-06-09

Beslut

2011-06-15

Riksdagen har godkänt ett nytt samarbetsavtal, ett så kallat ramavtalet, mellan EU och Sydkorea. Både EU och de enskilda medlemsländerna är avtalsparter tillsammans med Sydkorea. När EU och Sydkorea började förhandla om ett frihandelsavtal behövde det äldre ramavtalet uppgraderas. Avtalet berör många olika områden. Några exempel är miljö och klimat, energi, vetenskap och teknologi, luft- och sjöfart samt kultur och utbildning. Migration, terrorismbekämpning och samarbete på det brottsbekämpande området är exempel på andra frågor som tas upp. Det finns en juridisk länk mellan ramavtalet och frihandelsavtalet, som redan godkänts. Förmånerna i frihandelsavtalet kan sägas upp om något land bryter mot centrala frågor i ramavtalet, till exempel frågor om mänskliga rättigheter och icke-spridning av massförstörelsevapen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-05-19

Debatt

2011-06-09

Beslut

2011-06-15

Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Motionerna handlar om barnets rättigheter, agerande för att avskaffa dödsstraff och tortyr, folkrätt samt om mål och inriktning för den svenska politiken för de mänskliga rättigheterna. Andra motioner tar upp diskriminering och förföljelse på grund av sexuell läggning och könsidentitet, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt kvinnors rättigheter. Utrikesutskottet framhåller i sitt beslutsunderlag till riksdagen att omsorgen om och försvaret av de mänskliga rättigheterna är en integrerad och central del av den svenska utrikespolitiken.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

13

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

25, 126 minuter

Beredning

2011-04-12

Justering

2011-05-19

Debatt

2011-06-09

Beslut

2011-06-15

För att genomföra ett EU-direktiv och en EU-ståndpunkt föreslår regeringen ändringar i lagen om krigsmateriel. Förslagen innebär att lagens tillämpningsområde utökas till att omfatta så kallat tekniskt bistånd, som till exempel krigsmateriel. Tekniskt bistånd kommer enligt förslaget därmed omfattas av tillståndskrav. Samtidigt berättar regeringen om den svenska kontrollen av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under år 2010 i en skrivelse. I skrivelsen finns även en redovisning av exporten av krigsmateriel under 2010 och en beskrivning av samarbetet på området inom EU och i andra internationella forum. Riksdagen säger ja till regeringens förslag . Utskottet föreslår också att skrivelsen om strategisk exportkontroll med detta avslutas. Men mycket har skett internationellt sedan den nuvarande krigsmaterielexportlagstiftning antogs. EU-samarbetet har också utvecklats. Riksdagen ber därför regeringen att återkomma till riksdagen med förslag till ny krigsmateriellagstiftning i syfte att skärpa exportkontrollen gentemot icke-demokratiska stater. Lagändringarna börjar gälla den 30 juni 2012.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

8

Reservationer

12 

Beredning

2011-04-14

Justering

2011-05-12

Debatt

2011-05-19

Beslut

2011-05-19

I en skrivelse berättar regeringen om verksamheten i EU under 2010. Skrivelsen handlar om EU:s utveckling och förbindelser med omvärlden, det ekonomiska och sociala samarbetet, det rättsliga och inrikes samarbetet samt unionens institutioner. Riksdagen avlutar ärendet utan att göra några tillägg. Riksdagen säger samtidigt nej till motioner som handlar om samarbetet inom EU. Dessa har lämnats in under den allmänna motionstiden 2010.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

29

Reservationer

44 

Beredning

2011-04-12

Justering

2011-05-10

Debatt

2011-05-19

Beslut

2011-06-01

Regeringen har lämnat en redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under 2009 och första halvåret 2010. Regeringen tar upp: Verksamheten i ministerkommittén under det svenska EU-ordförandeskapet. Konflikten mellan Ryssland och Georgien. Mänskliga rättigheter och demokratifrågor. Europadomstolens dömande verksamhet och ministerkommitténs övervakning. Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter. Romers rättigheter. Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling har lämnat en redogörelse för Europarådets roll i det europeiska samarbetet och den parlamentariska församlingens verksamhet. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

28, 116 minuter

Beredning

2011-04-14

Justering

2011-05-03

Debatt

2011-05-11

Beslut

2011-05-11

Regeringen har lämnat en redogörelse för verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) under 2009 och första halvåret 2010. Sveriges delegation vid OSSE:s parlamentariska församling har lämnat en redogörelse för verksamheten inom den parlamentariska församlingen under 2010. Riksdagen avslutade ärendet utan några tillägg.

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

7, 42 minuter

Beredning

2011-04-14

Justering

2011-05-03

Debatt

2011-05-11

Beslut

2011-05-11

FN och EU har beslutat om en skärpning av sanktionerna mot Iran. Sanktionerna är en konsekvens av Irans kärntekniska program. För att kunna genomföra sanktionerna har regeringen gjort ändringar i två förordningar kopplade till lagen om vissa internationella sanktioner (sanktionslagen). Regeringen har sedan kunnat utfärda föreskrifter som bland annat innebär förbud mot tillträde till svenska flygplatser för iransk godstransport. Föreskrifter om ytterligare förbud mot ekonomiskt stöd till handel med Iran och ett förbud mot att utan tillstånd göra, ta emot, utföra eller förmedla vissa överföringar till och från Iran har också utfärdats. Enligt sanktionslagen ska regeringens beslut om att använda lagen överlämnas till riksdagen för godkännande. Riksdagen har nu godkänt regeringens beslut om att tillämpa sanktionslagen på Iran i linje med de skärpta FN- och EU-sanktionerna.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 10 minuter

Justering

2011-04-14

Debatt

2011-05-04

Beslut

2011-05-04

Regeringen har beslutat om att använda lagen om internationella sanktioner, sanktionslagen, i fråga om Nordkorea. Med stöd av beslutet har regeringen utfärdat föreskrifter om bland annat förbud mot köp, import och transport av krigsmateriel från landet. Genom beslutet har regeringen kunnat genomföra FN:s och EU:s sanktioner mot Nordkorea. Grunden för sanktionerna är att landet, i strid med internationella överenskommelser, har utvecklat kärnvapen och genomfört kärnsprängningar. Enligt sanktionslagen ska regeringens beslut om att använda lagen överlämnas till riksdagen för godkännande. Därför har riksdagen nu godkänt regeringens beslut om att använda sanktionslagen i fråga om Nordkorea.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

4, 22 minuter

Justering

2011-03-17

Debatt

2011-03-30

Beslut

2011-03-30

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2010 om globalisering och demokrati, de internationella finansiella institutionerna, handel och utveckling, företagens ansvar med mera. Motionerna handlar bland annat om reformer av de internationella finansiella institutionerna, Cotonouavtalet och EPA-avtalen mellan EU och AVS-länderna och om företags ansvar för miljö- och mänskliga rättigheter.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

14

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

12, 57 minuter

Beredning

2011-01-20

Justering

2011-02-17

Debatt

2011-03-02

Beslut

2011-03-03

EU-kommissionens arbetsprogram har lagts fram i en tid som är full av utmaningar för EU både på kort och lång sikt. Bland utmaningarna betonar utrikesutskottet särskilt frågor om öppenhet. Medborgarnas möjlighet att få insyn i EU:s arbete förutsätter åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Kommissionen bör agera för att alltid säkra oberoende nyhets- och åsiktsspridning både i EU:s medlemsländer och i dialogen med kandidat- och ansökarländerna. Utvidgningen av EU stärker freden och stabiliteten och menar att det krävs ett kraftfullt engagemang från både kommissionen och andra parter för att utvidgningen ska nå framgång. Grannskapspolitiken måste utvecklas och främja reformer och demokrati. Utvidgningsförhandlingarna ska fortsätta. EU:s Östersjöstrategi måste vidareutvecklas och strategins handlingsplan genomföras. Utrikesutskottet anser att stora omprioriteringar måste göras inför EU:s nästa fleråriga budgetram. Utrikesutskottet vill se ökade satsningar på bland annat konkurrenskraft, miljö- och klimatfrågor, forskning och utveckling liksom på strategiska satsningar på infrastrukturprogram. Arbetsmarknadsutskottet och justitieutskottet har till utrikesutskottet lämnat yttranden om kommissionens arbetsprogram för 2011. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

22, 107 minuter

Beredning

2011-01-20

Justering

2011-02-17

Debatt

2011-03-02

Beslut

2011-03-03

Riksdagen har sagt ja till ett stabiliserings- och associeringsavtal mellan EU och Serbien. Avtalet innehåller bestämmelser om frihandel, politisk dialog och samarbete på en rad områden.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 43 minuter

Justering

2011-01-20

Debatt

2011-02-02

Beslut

2011-02-02

Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om EU:s utvecklingspolitik till stöd för en socialt integrerande tillväxt och hållbar utveckling. Syftet är att inleda en debatt om hur EU bäst kan hjälpa utvecklingsländerna att snabbare genomföra millennieutvecklingsmålen och hur EU kan bidra till att det skapas nya möjligheter som kan minska fattigdomen. Utskottet anser att det nuvarande europeiska samförståndet om utveckling ger en bra grundstruktur för EU:s utvecklingspolitik men att det ändå finns skäl att kontinuerligt se över politiken. Detta för att identifiera vilka områden som kan behöva reformeras eller kompletteras för att anpassa den till dagens och framtidens förutsättningar. Utskottet har i sin granskning särskilt fokuserat på: behovet av att göra utvecklingspolitiken effektivare och mer resultatfokuserad, vikten av socialt integrerande och hållbar tillväxt, tre tematiska, tvärgående frågor inom ramen för EU:s utvecklingspolitik: demokrati och mänskliga rättigheter, miljö och klimat samt jämställdhet och kvinnors utveckling, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Beredning

2010-12-02

Justering

2010-12-16

Debatt

2011-01-20

Beslut

2011-01-20

Riksrevisionen har granskat Sidas stöd till att stärka statsförvaltningen i mottagarländerna och regeringens styrning av stödet. Stödet kallas också för kapacitetsutveckling. Riksrevisionen menar att det i dag inte är möjligt att avgöra om Sida har ett relevant stöd till kapacitetsutveckling. Riksrevisionen lämnar därför flera rekommendationer till Sida som kan effektivisera verksamheten och utveckla stödet. Riksrevisionen anser även att regeringen behöver ge Sida mer vägledning i genomförandet av kapacitetsutvecklingsinsatser. Riksrevisionen granskning berör den så kallade Parisdeklarationen, som är internationell handlingsplan för ett mer effektivt bistånd med tydligare resultatredovisning. Utrikesutskottetet pekar på den konflikt som kan finnas mellan Parisdeklarationens mål om obundet bistånd och att Sverige använder svenska statliga myndigheter i biståndsarbetet. Det är viktigt att regeringen och Sida förhåller sig till denna diskussion. Otydlighet kan innebära att Parisdeklarationens principer om bland anant samarbetsländernas ägarskap och ansvar för biståndet inte efterlevs. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter

1

Beredning

2010-11-09

Justering

2010-12-16

Debatt

2011-01-20

Beslut

2011-01-26

Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om EU:s budgetstöd till tredjeland i framtiden. När det gäller politisk styrning och politisk dialog i det land som tar emot budgetstöd anser utskottet att ett antal förutsättningar bör anges för att budgetstöd ska beviljas. Ett land som bryter mot de grundläggande principerna bör inte beviljas budgetstöd. Om ett land har fått budgetstöd och situationen i landet försämras bör EU reagera mot detta på ett tydligt och förutsägbart sätt. Budgetstöd bör vara kopplat till att partnerlandet fortsätter att genomföra reformer. Det är angeläget med en effektiv och inkluderande politikområdesdialog i samband med budgetstöd (i Sverige används termen policydialog). Det är viktigt med en fri press, informerade medborgare och ett väl fungerande parlament som deltar i genomförandet av landets politik för utveckling och fattigdomsminskning. Utskottet understryker betydelsen av effektiva kontroll- och granskningsorgan. Utskottet anser att EU bör främja ökade möjligheter att utkräva ansvar på nationell nivå. Det är viktigt att komma överens om vilka instrument och indikatorer som ska användas för att mäta till exempel öppenhet och kvalitet i offentliga budgetar och finansiella system. Många gånger är det angeläget att utveckla kapaciteten för och förstärka gransknings- och kontrollfunktioner om nationella parlament och revisionsorgan ska kunna hävda sina roller. Stöd till kapacitetsutveckling ska vara behovs- och efterfrågestyrt och utformas på ett sätt som stärker lokalt ägarskap. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

10, 39 minuter

Beredning

2010-11-18

Justering

2010-12-16

Debatt

2011-01-20

Beslut

2011-01-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om att biståndsramen för 2011 ska uppgå till 35,2 miljarder kronor. Det motsvarar 1 procent av den beräknade bruttonationalinkomsten (BNI). För utgiftsområdet Internationellt bistånd beräknas 30,5 miljarder kronor under 2011. Mest pengar inom utgiftsområdet går till biståndsverksamhet (drygt 28,1 miljarder) och reformsamarbete i Östeuropa (drygt 1,3 miljarder). Riksdagen har också behandlat regeringens skrivelse Biståndets resultat - tema miljö och klimat. Där har regeringen redogjort för resultat från Sveriges internationella utvecklingssamarbete och reformsamarbetet i Östeuropa. Riksdagen avslutar därmed ärendet.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

15

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

33, 140 minuter

Beredning

2010-11-18

Justering

2010-12-02

Debatt

2010-12-13

Beslut

2010-12-14

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 2 miljarder kronor till utgiftsområdet Internationell samverkan för 2011. Mest pengar inom utgiftsområdet går till avgifter för internationella organisationer, drygt 1,4 miljarder. Riksdagen ger även regeringen mandat att besluta om ramanslag mellan 2012-2014 för Svenska institutet och samarbete inom Östersjöregionen.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

6

Anföranden och repliker

28, 73 minuter

Beredning

2010-11-09

Justering

2010-11-25

Debatt

2010-12-13

Beslut

2010-12-14