Sök

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att skynda på den pågående utredningen om förbättrade möjligheter till skuldsanering. Utredningen bör avslutas i så god tid att regeringen hinner utarbeta ett förslag som riksdagen kan ta ställning till före valet 2014.

Våren 2011 gav riksdagen regeringen i uppdrag att omgående återkomma med förslag till en lagändring som innebär att fler svårt skuldsatta låntagare ska kunna få hjälp med skuldsanering. Regeringen har tillsatt en utredning som ska vara klar senast den 1 oktober 2013. Riksdagen tycker att det är angeläget att regeringen så snart som möjligt återkommer med ett lagförslag, och anser att utredningen kan göras på kortare tid än planerat. Beslutet innebär att riksdagen delvis sa ja till en motion från Socialdemokraterna. Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2011 om skuldsanering.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

18, 56 minuter

Beredning

2012-02-02

Justering

2012-05-22

Debatt

2012-05-31

Beslut

2012-06-07

Regeringen har lämnat en skrivelse för verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, under andra halvåret 2010 och helåret 2011. Sveriges delegation vid OSSE:s parlamentariska församling har lämnat en redogörelse för verksamheten inom den parlamentariska församlingen under 2011. Riksdagen lade redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

9, 51 minuter

Beredning

2012-04-19

Justering

2012-05-22

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-31

Regeringen har lämnat en redogörelse för samarbetet under 2011 mellan de nordiska ländernas regeringar, i första hand verksamheten i Nordiska ministerrådet. Nordiska rådets svenska delegation har lämnat en redogörelse för det parlamentariska samarbetet inom Nordiska rådet. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

30, 136 minuter

Beredning

2012-04-26

Justering

2012-05-22

Debatt

2012-06-14

Beslut

2012-06-19

Riksdagen beslutade att uppmana regeringen att avvakta ytterligare steg mot konkurrensutsättning av flygledningstjänster. Luftfartsverkets monopol på sådana tjänster avreglerades 2010 och utskottet menar att både flygtrafikledningstjänsten och kontrollmyndigheter måste få tid att anpassa sig till en avreglerad marknad innan nya steg kan tas.

Det måste, anser riksdagen, vara helt klarlagt att varken flygsäkerheten eller försvarsmaktens behov blir lidande. Transportstyrelsen som är kontrollmyndigheten för flygsäkerhetsfrågor måste få långtgående befogenheter och ansvar.

Riksdagen sa nej till motioner om luftfartsfrågor från den allmänna motionstiden 2011. Motionerna handlar bland annat om flygplatsfrågor, flygtrafikledning och miljö- och säkerhetsfrågor inom flyget.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

15, 64 minuter

Beredning

2012-04-19

Justering

2012-05-22

Debatt

2012-05-31

Beslut

2012-06-07

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att snarast återkomma med förslag på hur underhållet av järnvägen kan organiseras på ett effektivt och samordnat sätt. En viktig orsak till de senaste årens problem med tågtrafiken är enligt riksdagen att järnvägsinfrastrukturen är dåligt underhållen och sliten. Riksdagen anser dagens system, där underhållet har skilts från Trafikverket och i stället sköts av upphandlade företag, inte fungerar. Beslutet grundar sig på motioner från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2011 om järnvägs- och kollektivtrafikfrågor.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att kollektivtrafiklagen ska utvidgas till att även gälla kollektivtrafik på vatten. Lagändringen anses skapa ett mer sammanhållet kollektivtrafiksystem inom varje län som bättre tillgodoser resenärernas behov.

Regeringen har lämnat sin syn på vissa frågor om Arlandabanan i en skrivelse som trafikutskottet har granskat. Utskottet håller med regeringen om att trafiken på Arlandabanan är väl integrerad. I avtalet med företaget A-train som sköter trafiken finns en möjlighet att säga upp avtalet när det har varit i kraft i 15 år. Möjligheten kan utnyttjas från juli 2010 om regeringen anser att trafiken inte har utvecklats enligt förväntan. Regeringen gör bedömningen att det inte finns någon orsak att utnyttja möjligheten och utskottet håller med. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

17

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

55, 192 minuter

Beredning

2012-03-20

Justering

2012-05-22

Debatt

2012-05-31

Beslut

2012-06-07

Finansutskottet har granskat EU-komissionens grönbok om den så kallade skuggbanksektorn. Det har uppstått en allt större kreditverksamhet utanför banksektorn. Verksamheten har inte varit i blickfånget för reglering och tillsyn ur ett stabilitetsperspektiv. Sektorn utgör enligt kommissionen en viktig funktion i det finansiella systemet genom att den skapar ytterligare möjligheter till finansiering och erbjuder alternativ till bankinlåning. Men den kan potentiellt utgöra ett hot mot en långsiktig finansiell stabilitet.

Utskottet konstaterar att övervakningen av skuggbanksektorn behöver stärkas. En reglering och andra åtgärder bör dock varken vara enbart nationella eller enbart begränsade till EU, utan man bör sträva efter att verka för ett så brett internationellt samarbete som möjligt. Utskottet ser att konsumenter utanför den reguljära banksektorn kan utsättas för risker och menar att det måste uppmärksammas särskilt. I det sammanhanget bör även möjligheten till nationella regleringar övervägas.

Utskottet noterar att skuggbanksektorn i Sverige är begränsad. Men arbetet inom EU och globalt med att kartlägga och reglera är av stor betydelse för Sverige, inte minst mot bakgrund av den svenska reguljära banksektorns storlek. Utskottet stöder EU-kommissionens fortsatta arbete med att kartlägga skuggbanksektorn och behovet av reglering.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Justering

2012-05-22

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-30

Europeiska rådet har beslutat att inrätta ett nytt permanent ekonomiskt stödprogram för euroländerna, den så kallade europeiska stabilitetsmekanismen (ESM). För att beslutet ska kunna träda i kraft krävs ett godkännande av alla EU-länder. Riksdagen anser att det är angeläget att Sverige medverkar till att euroländerna får möjlighet att bygga upp en stabiliseringsmekanism. Riksdagen godkände därför den ändring av fördraget om EU:s funktionssätt som krävs och en följdändring i lagen om Sveriges anslutning till EU. Beslutet grundar sig på en proposition från regeringen.

ESM ska kunna ge ekonomisk hjälp till krisdrabbade länder i euroområdet i form av lån eller statsobligationer om det finns en risk för hela euroområdets stabilitet. Landet måste dock uppfylla strikta villkor i linje med internationella valutafondens, IMF:s, modell för att få stöd. ESM ska ersätta två andra tillfälliga stödprogram som inrättades i spåren av den ekonomiska krisen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

26, 102 minuter

Beredning

2012-03-13

Justering

2012-05-22

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-30

I Sjöarbetskonventionen finns ett krav att kosten för de ombordanställda ska vara anpassad till deras religiösa och kulturella bakgrunder. Kravet har i svensk rätt genomförts i fartygssäkerhetslagen. Från den 1 juli 2012 införs en möjlighet i fartygssäkerhetslagen att i vissa fall meddela undantag från kravet om anpassning av kosten.

Regeringen får vidare möjlighet att bestämma vilka krav som ska gälla för hanteringen av barlastvatten.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2012-05-22

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-31

Nya regler om prospekt börjar gälla den 1 juli 2012. Prospekt innehåller den information som lämnas när överlåtbara värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad. De nya reglerna är en anpassning till EU-direktiv och syftet är bland annat att säkerställa ett gott investerarskydd och att underlätta kapitalanskaffning över gränserna inom EU. Reglerna innebär bland annat följande:

• Bolag är skyldiga att offentliggöra prospekt vid erbjudanden till allmänheten. Det finns vissa undantag från denna skyldighet, och dessa undantag utvidgas nu genom att vissa gränsvärden höjs.
• Definitionen av kvalificerade investerare ändras så att den omfattar även de juridiska eller fysiska personer som bedöms vara professionella kunder eller godtagbara motparter enligt EU-direktivet om marknader för finansiella instrument.
• Det införs krav på att prospektets sammanfattning ska innehålla så kallad nyckelinformation och att prospektets utformning ska standardiseras.
• Tidsfristen för återkallelse av köp eller teckning, vid tillägg, minskas från fem till två dagar i enlighet med harmoniserade EU-regler.
• Lägre krav på information ska gälla för företag med begränsat börsvärde, mindre kreditinstitut och i samband med företrädesemissioner.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-05-22

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-30

En viktig del i EU:s program mot klimatförändringar är systemet för handel med utsläppsrätter av växthusgaser. En utsläppsrätt är ett certifikat som ger ägaren, en industri- eller energianläggning, rätten att släppa ut en viss mängd koldioxid. Anläggningen får ett antal certifikat gratis och kan vid behov sälja dem eller köpa fler till marknadspris. Men från och med 2013 kommer systemet med fri tilldelning av utsläppsrätter att till stora delar ersättas av ett system med auktionering av utsläppsrätter. Syftet med ändringen är att effektivisera handeln.

Hur auktioneringen av utsläppsrätter ska gå till regleras i en förordning, auktioneringsförordningen. Enligt den ska medlemsländer som valt att inte inrätta en nationell plattform, handelsplats, för auktioner ha en gemensam plattform. De utsläppsrätter som auktioneras kommer att underkastas bestämmelser om skydd mot marknadsmissbruk och penningtvätt.

Sverige ska genomföra auktioner via den EU-gemensamma handelsplatsen. Riksdagen har nu sagt ja till ett regeringsförslag om lagändringar som syftar till att uppfylla kraven i auktioneringsförordningen. Ändringarna gör det möjligt för en svensk aktör att förordnas som auktionsförättare. Regeringen skriver i sitt förslag att den har för avsikt att peka ut Riksgäldskontoret som svensk auktionsförrättare. Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2012.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 37 minuter

Justering

2012-05-22

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-30

Samordningsförbund ska få rätt till ersättning för viss moms under samma förutsättningar som kommuner, landsting och kommunalförbund. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ett samordningsförbund samarbetar kring rehabiliteringsinsatser för individer. Det är en juridisk person och har Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, ett eller flera landsting och en eller flera kommuner som medlemmar. Förbunden finns över hela Sverige.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-05-22

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-30

Från den 1 juli 2012 ska en energideklaration för en bostad eller annan byggnad visas upp för en köpare eller blivande hyresgäst och överlämnas vid försäljning eller uthyrning. Dessutom ska energiprestandan anges vid annonsering om det finns en energideklaration när en byggnad bjuds ut till uthyrning eller försäljning. Det ska alltid finnas en energideklaration för en byggnad där en total användbar golvarea på över 500 kvadratmeter i byggnaden ofta besöks av allmänheten. Detta tröskelvärde sänks till 250 kvadratmeter den 1 juli 2015.

Vidare ska en utredning av alternativa energisystem göras för nya byggnader oavsett byggnadens storlek. Ett generellt krav införs också på att besiktning ska ske på plats när en byggnad energideklareras. Tillsynen flyttas från kommunerna till berörd myndighet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 27 minuter

Justering

2012-05-22

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-30

Redare för större fartyg ska vara skyldig att ha en ansvarsförsäkring för sjörättsliga skadeståndsanspråk. Rätten till ersättning för den som lider skada vid en olycka till sjöss kan då i högre utsträckning garanteras. Försäkringsskyldigheten ska gälla för svenska fartyg samt för utländska fartyg som anlöper eller lämnar svensk hamn, tilläggsplats eller ankarplats eller som används för någon annan verksamhet än transport på svenskt sjöterritorium. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2012.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2012-05-22

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-30

Riksdagen sa nej till motioner från främst allmänna motionstiden 2011 om ledighets- och arbetstidsfrågor och om tidsbegränsade anställningsformer. Motionerna handlar bland annat om olika förändringar av de tidsbegränsade anställningsformerna i lagen om anställningsskydd, en förlängning av rätten till förkortad arbetsdag för föräldrar, en översyn av semesterlagen och rätt till heltid.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

12

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

35, 125 minuter

Justering

2012-05-22

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-30

Planeringssystemet för transportinfrastrukturen ska bli effektivare och reglerna förenklas:

• Den ekonomiska planeringen ska knytas fastare till den statliga budgetprocessen.
• Den långsiktiga ekonomiska planeringen som görs för ett tiotal år i taget ska kompletteras med årliga beslut om vilka byggprojekt som kan starta med hänsyn till budgetramarna och det aktuella planeringsläget.
• Den fysiska planeringen, som i dag består av flera skeden, görs om till en sammanhållen process.

De nya reglerna ska gälla från den 1 januari 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om transportinfrastrukturens planering. Motionerna handlar bland annat om finansieringsfrågor, den så kallade fyrstegsprincipen som grund för trafikplaneringen och jämställdhet inom transportsystemet. Andra motioner handlar om ändringar i den nationella planen för transportsystemet och om ökade statliga satsningar på infrastruktur för elbilar. Riksdagen menar att det redan pågår arbete inom flera områden. Man hänvisar också till den infrastrukturproposition som regeringen har för avsikt att lämna till riksdagen under hösten 2012.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

15

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

14, 65 minuter

Beredning

2012-04-19

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-06-07

Beslut

2012-06-13

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om anhöriginvandring. Motionerna handlar bland annat om uppskjuten invandringsprövning, försörjningskrav och identitetskrav.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

4

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

37, 113 minuter

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-30

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om arbetskraftsinvandring. Motionerna handlar bland annat om myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning, efterkontroll av anställningsvillkor, information om undantag från krav på arbetstillstånd, arbetstillstånd för doktorander samt sanktioner mot och skadeståndsskyldighet för arbetsgivare.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

4

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

26, 103 minuter

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-31

Riksdagen godkände på regeringens förslag en överenskommelse om att Europeiska utvecklingsbanken, EBRD, även ska få verka i länder i södra och östra Medelhavsområdet. Överenskommelsen är en följd av de politiska förändringarna i Nordafrika och Mellanöstern våren 2011. Den pågående demokratiutvecklingen i flera länder i Medelhavsområdet är enligt riksdagen av stor historisk betydelse och måste på olika sätt stödjas av EU och Sverige.

Europeiska utvecklingsbanken, eller Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling som den egentligen heter (EBRD), startade sin verksamhet 1991. Bankens uppdrag är att främja övergången från planekonomi till marknadsekonomi och demokrati och byggdes upp mot bakgrund av omvälvningarna i Öst- och Centraleuropa och upplösningen av Sovjetunionen.

Ett krav för att EBRD ska få börja verka i de aktuella länderna i Medelhavsområdet är att länderna uppfyller de politiska och ekonomiska villkor som ställts.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 19 minuter

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-05-31

Beslut

2012-06-07

Regeringen har i en skrivelse kommenterat Riksrevisionens granskningsrapport om Stabilitetsfonden. Stabilitetsfonden inrättades mitt under finanskrisen hösten 2008 för att finansiera kostnaderna för stödåtgärder till banker och andra finansinstitut.

Staten tillförde i början 15 miljarder kronor till Stabilitetsfonden för att öka förtroendet för fonden. Riksrevisionen vill att regeringen prövar om kapitalet bör återbetalas till staten. Regeringen anser att det inte finns skäl att göra detta nu eftersom finansmarknaden fortfarande är turbulent. Finansutskottet som har gått igenom regeringens skrivelse håller med regeringen men understryker att det finns anledning att i framtiden göra en återbetalning.

I övrigt konstaterar utskottet att flera av de frågor som regeringen tar upp i sina kommentarer utreds inom ramen för Finanskriskommitténs arbete. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

5, 32 minuter

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-05-31

Beslut

2012-06-07

Socialförsäkringsutskottet har granskat EU-kommissionens vitbok om en agenda för tillräckliga, trygga och långsiktigt bärkraftiga pensioner. Utskottet tycker att kommissionens analys av konsekvenserna för pensionssystemen av den ekonomiska och finansiella krisen och av den demografiska utvecklingen i EU är relevant. Det finns behov av att anpassa pensionsåldern till den ökade förväntade livslängden. Det behöver också vidtas åtgärder som gör det möjligt att stanna kvar längre på arbetsmarknaden. Bland annat behöver arbetsplatser och arbetsorganisation anpassas till äldre arbetstagare samt arbetsmiljön i många fall förbättras. Det är också viktigt att öka möjligheten att kombinera deltidspension och deltidsarbete. Sådana åtgärder är enligt utskottet några av de viktigaste för att göra det möjligt att höja pensionsåldern eller på annat sätt begränsa rätten till pension.

Åtgärder mot bristande jämställdhet och åldersdiskriminering är också nödvändiga liksom åtgärder som främjar den fria rörligheten inom EU. Utskottet betonar dock att utformningen av både lagstadgade pensioner och tjänstepensioner är en nationell angelägenhet.

Utskottet håller med regeringen om att EU bör verka för en samlad pensionsinformation i EU-länderna. Det skulle underlätta besluten som pensionsspararna står inför när det gäller sparande och pensionering.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Beredning

2012-05-08

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-31