Dokument & lagar (332 träffar)

Betänkande 2012/13:UU10

Regeringen har lämnat en skrivelse om EU:s verksamhet under 2012. Skrivelsen tar upp EU:s utveckling och förbindelser med andra länder, det ekonomiska och sociala samarbetet, det rättsliga och inrikes samarbetet samt unionens institutioner. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om EU-samarbetet. Utrikesutskottet har i sin behandling av motionerna valt att särskilt uppmärksamma nio teman: utvidgningsprocessen, EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, ekonomiska och finansiella frågor, rättsliga och inrikes frågor, sysselsättning och socialpolitik, jordbruks- och fiskepolitik, miljö- och energifrågor, EU:s institutioner samt utbildning, kultur och idrott.

Förslagspunkter: 19 Reservationer: 35
Beredning: 2013-04-23 Justering: 2013-05-23 Debatt: 2013-06-10 Beslut: 2013-06-12

Betänkande 2012/13:UU10 (pdf, 2075 kB) Webb-tv debatt om förslag: Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen 2012

Betänkande 2012/13:SoU25

Reglerna om säkerhetsövervakning av läkemedel skärps och EU-anpassas. Ändringarna handlar bland annat om att läkemedelstillverkare ska informera Läkemedelsverket om åtgärder för att dra in eller inte längre tillhandahålla läkemedlet, begära att godkännandet för försäljning dras in, eller inte ansöka om förnyat godkännande för försäljning. Tillverkaren ska också informera om orsakerna, till exempel om läkemedlet är skadligt.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-05-30 Debatt: 2013-06-10 Beslut: 2013-06-12

Betänkande 2012/13:SoU25 (pdf, 483 kB)

Betänkande 2012/13:SoU23

En patient som fått vård i ett annat EU-land ska kunna få en ersättning från Försäkringskassan som högst motsvarar den summa samma vård skulle ha kostat i Sverige, minus den avgift patienten själv skulle ha betalat för vården i Sverige. Den som planerar att söka vård i ett annat EU-land ska i förväg kunna ansöka om ett förhandsbesked från Försäkringskassan, där det framgår hur stor ersättning hon eller han kommer att få för vårdkostnaderna. Förhandsbeskedet ska vara bindande när patienten senare ansöker om ersättning. I de nya bestämmelserna ingår också regler om hur kostnaderna för vård i andra EU-länder ska fördelas mellan dels staten, dels landstingen och kommunerna. Lagändringarna gäller från den 1 oktober 2013. Bakgrunden till de nya reglerna är ett EU-direktiv.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-05-30 Debatt: 2013-06-10 Beslut: 2013-06-12

Betänkande 2012/13:SoU23 (pdf, 641 kB)

Betänkande 2012/13:AU10

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att ändra reglerna för lönekartläggning och handlingsplaner för jämställda löner. Tillkännagivandet bygger på flera motioner från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Enligt tillkännagivandet ska lönekartläggningar och handlingsplaner för jämställda löner göras varje år. Endast företag med färre än tio anställda ska undantas från kravet att göra handlingsplaner för jämställda löner. Syftet är att minska löneskillnader mellan kvinnor och män. I dagsläget gäller att arbetsgivare ska göra lönekartläggningar och handlingsplaner för jämställda löner vart tredje år. Arbetsgivare med färre än 25 arbetstagare är undantagna från kravet om handlingsplaner för jämställda löner.

Vidare har regeringen lämnat in en skrivelse till riksdagen om den satsning på jämställdhet som genomfördes år 2007 till 2010. Satsningen uppgick till 1,6 miljarder kronor och i skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av åtgärdernas effekter och resultat.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till de motioner som lämnats med anledning av skrivelsen. Riksdagen sa även nej till övriga motioner från den allmänna motionstiden 2012.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 14
Beredning: 2013-05-02 Justering: 2013-05-28 Debatt: 2013-06-05 Beslut: 2013-06-05

Betänkande 2012/13:AU10 (pdf, 230 kB) Webb-tv debatt om förslag: Slutredovisning av regeringens särskilda jämställdhetssatsning 2007–2010, m.m.

Betänkande 2012/13:UFöU3

Regeringen har lämnat in en skrivelse om samarbetet mellan de nordiska länderna vad gäller utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Skrivelsen tar även upp nordisk samverkan inom krisberedskap.

Riksdagen välkomnar det nordiska samarbetet inom de här områdena och menar att samarbetet gör att de nordiska intressena får större genomslag internationellt. Riksdagen betonar att det är viktigt att fortsätta utveckla det nordiska samarbetet inom FN. Här framhålls bland annat att samarbetet bidrog till genomförandet av FN:s resolution om kvinnor, fred och säkerhet från år 2000.

Riksdagen anser att det finns stora möjligheter till ytterligare administrativ samverkan mellan de nordiska länderna och välkomnar att länderna planerar att arbeta för gemensamma utlandsmyndigheter på fler platser. Här pekar man på att Sverige och Norden skulle stärkas av samarbete med de baltiska länderna.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa även nej till de motioner som lämnats med anledning av skrivelsen.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 6
Beredning: 2013-04-23 Justering: 2013-05-23 Debatt: 2013-06-05 Beslut: 2013-06-05

Betänkande 2012/13:UFöU3 (pdf, 89 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nordiskt utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete inklusive krisberedskap

Betänkande 2012/13:SfU12

Riksdagen godkände en konvention om social trygghet mellan Sverige och Indien. Konventionen samordnar ländernas lagar om ålders-, efterlevande- och invaliditetspension samt sjuk- och aktivitetsersättning. Den innebär i princip inte några nya åtaganden för Sverige.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2013-05-28 Debatt: 2013-06-05 Beslut: 2013-06-05

Betänkande 2012/13:SfU12 (pdf, 2095 kB) Webb-tv debatt om förslag: Konvention om social trygghet mellan Sverige och Indien

Betänkande 2012/13:KU25

Fördelningen av ändamål och verksamheter på statsbudgetens utgiftsområden ändras. Ändringarna handlar om EU-utbildningar inom statsförvaltningen, värdegrundsarbetet i statsförvaltningen, sjukvård i internationella förhållanden och Europeiska integrationsfonden.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Beredning: 2013-05-14 Justering: 2013-05-28 Debatt: 2013-06-05 Beslut: 2013-06-05

Betänkande 2012/13:KU25 (pdf, 50 kB)

Betänkande 2012/13:FiU38

Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av SBAB. Regeringen har lämnat sina synpunkter på granskningen i en skrivelse. Både Riksrevisionen och regeringen anser att de ekonomiska målen för SBAB bör omarbetas. Riksdagen konstaterar att SBAB har antagit nya ekonomiska mål och förtydligat sin utdelningspolicy efter att regeringen lämnade skrivelsen. Riksdagen håller med regeringen om att det är viktigt att SBAB, precis som andra banker och låneinstitut, inte bidrar till en utveckling som skapar obalans i samhällsekonomin. Riksdagen tycker också det är bra att regeringen har följt Riksrevisionens rekommendation om att utvärdera riskerna med den så kallade ägarklausulen i SBAB:s obligationsprogram. Den som äger obligationer i SBAB har rätt att lösa in dem om statens minskar sitt ägande i bolaget till under 51 procent. Regeringen ska utvärdera vilka risker detta medför och hur riskerna kan minimeras ifall staten skulle sälja SBAB.

Riksdagen håller med regeringen om att SBAB inte har ett specifikt samhällsuppdrag. Riksrevisionen efterlyser en återrapportering av hur SBAB bidrar till mångfald och konkurrens på bolånemarknaden, men varken riksdagen eller regeringen anser att det finns behov av en sådan. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2013-01-15 Justering: 2013-05-23 Debatt: 2013-06-05 Beslut: 2013-06-05

Betänkande 2012/13:FiU38 (pdf, 45 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ägarstyrningen av SBAB

Betänkande 2012/13:UU3

Regeringen har lämnat en skrivelse om samarbetet mellan de nordiska ländernas regeringar under 2012, med huvudfokus på arbetet inom Nordiska ministerrådet. Nordiska rådets svenska delegation har lämnat en redogörelse för sin verksamhet under 2012.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till de motioner som lämnats med anledning av skrivelsen och redogörelsen. Riksdagen sa även nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om det nordiska samarbetet, gränshinderarbetet, det arktiska samarbetet och samarbetet inom närområdet i övrigt.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 12
Beredning: 2013-04-23 Justering: 2013-05-23 Debatt: 2013-06-05 Beslut: 2013-06-05

Betänkande 2012/13:UU3 (pdf, 432 kB) Webb-tv debatt om förslag: Norden

Betänkande 2012/13:UbU15

Reglerna om karriärsteg för lärare ändras och ett nytt karriärsteg, förstelärare, införs. Skolhuvudmännen, det vill säga kommuner och andra som anordnar skolverksamhet, ska i fortsättningen besluta vilka lärare som uppfyller kvalifikationerna för att bli lektor eller förstelärare. I dag är det Skolverket som utser lektorer. För att uppmuntra skolhuvudmännen att inrätta systemet med lektorer och förstelärare ska det bli möjligt för dem som inför karriärstegen att söka statsbidrag. Statsbidraget ska användas till löneökningar och administreras av Skolverket.

Reglerna för lärarlegitimation ändras för lärare som dels har en examen på forskarnivå, dels har arbetat som lärare vid ett universitet, vid en högskola, inom skolväsendet eller motsvarande. Dessa lärare ska kunna få legitimation efter en introduktionsperiod på en termin, i stället för ett läsår som i dag.

Lagändringarna gäller från den 1 juli 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 11
Justering: 2013-05-23 Debatt: 2013-06-05 Beslut: 2013-06-05

Betänkande 2012/13:UbU15 (pdf, 332 kB) Webb-tv debatt om förslag: Karriärvägar för lärare i skolväsendet m.m.

Utlåtande 2012/13:TU20

EU-kommissionens förslag för att minska kostnaderna vid utbyggnaden av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation strider mot proportionalitetskravet i subsidiaritetsprincipen. Det betyder att åtgärderna inte står i proportion till de mål EU-kommissionen vill uppnå. Det anser riksdagen och skickade ett motiverat yttrande till EU. Upp till 80 procent av kostnaderna för att bygga ut höghastighetsnätet kommer från bygg- och anläggningsarbeten. Genom att begränsa de här kostnaderna vill kommissionen öka tillgången till bredband inom EU. Bland annat föreslås åtgärder för att öka möjligheterna att använda den nätinfrastruktur som redan finns, mer samarbete kring bygg- och anläggningsprojekt och en förenklad process för att ansöka om tillstånd. Infrastruktur för höghastighetsnät ska även sättas in i nya eller renoverade byggnader. Riksdagen konstaterar att åtgärder på EU-nivå behövs för att nå målen. Men flera av förslagen är komplexa och skulle innebära att flera lagar måste ändras. Därför anser riksdagen att det vore lämpligare att regleringen gjordes i form av ett direktiv, inte som en förordning som kommissionen föreslår. Skillnaden är, något förenklat, att en förordning ska tillämpas direkt som den är i EU-länderna medan ett direktiv sätter upp mål som länderna ska följa genom sin lagstiftning. Riksdagen konstaterar också att delar av kommissionens förslag är omfattande och påverkar bland annat markägares rättigheter och skyddet för äganderätten.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2013-05-02 Justering: 2013-05-23 Debatt: 2013-05-30 Beslut: 2013-05-30

Utlåtande 2012/13:TU20 (pdf, 47 kB)

Betänkande 2012/13:TU18

Det är viktigt att Sverige fortsätter att vara ett av de bästa länderna i världen när det gäller flygsäkerhet. Det menar riksdagen och vill att Luftfartsverket även i fortsättningen ska utöva den lokala flygledningen på Swedavias flygplatser, de militära flygplatserna och flygplatser som Försvarsmakten har ett stort behov av samt flygplatser inom samfällda terminalområden. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motioner från Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Civil flygtrafikledning och militär flygtrafikledning är i dag är samordnade i Sverige. Riksdagen anser inte att denna fråga är tillräckligt utredd och påpekar att det är synnerligen viktigt att Försvarsmaktens behov kan säkras i alla beredskapslägen. Riksdagen pekar också på att det inom samfällda terminalområden som omfattar mer än en flygplats finns särskilda risker med överlämningar mellan olika leverantörer av flygtrafiktjänster.

Marknaden för lokala flygtrafikledningstjänster är numera avreglerad. Flygledning är en avancerad verksamhet med betydande stordriftsfördelar vilket skapar inträdesbarriärer för nya aktörer. Man kan därför enligt riksdagen inte tala om en marknad med verkligt fungerande konkurrens.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2012 om luftfartsfrågor.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 5
Beredning: 2013-04-18 Justering: 2013-05-23 Debatt: 2013-05-30 Beslut: 2013-06-05

Betänkande 2012/13:TU18 (pdf, 126 kB) Webb-tv debatt om förslag: Luftfartsfrågor

Betänkande 2012/13:TU17

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om fordon och vägtrafik. Skälet är gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om främjande av en fossiloberoende fordonsflotta, dubbdäck, bilbesiktning, historiska fordon, vägskyltning och parkeringsfrågor.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 12
Beredning: 2013-04-18 Justering: 2013-05-21 Debatt: 2013-05-30 Beslut: 2013-06-05

Betänkande 2012/13:TU17 (pdf, 236 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fordons- och vägtrafikfrågor

Betänkande 2012/13:SoU27

Den 1 januari 2014 börjar den nya myndigheten för folkhälsofrågor, Folkhälsomyndigheten, sin verksamhet. Myndigheten ska ha hand om de uppgifter som Statens folkhälsoinstitut (FHI) och Smittskyddsinstitutet (SMI) har i dag. Dessutom ska vissa uppgifter som i nuläget hör till Socialstyrelsen läggas på den nya myndigheten.

Bildandet av den nya myndigheten innebär också att FHI och SMI avvecklas.

Riksdagen sade ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2013-05-16 Debatt: 2013-06-13 Beslut: 2013-06-13

Betänkande 2012/13:SoU27 (pdf, 1144 kB) Webb-tv debatt om förslag: En mer samlad myndighetsstruktur inom folkhälsoområdet

Betänkande 2012/13:MJU19

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om djurskydd. En orsak är att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. En annan orsak är att vissa motioner tar upp frågor som beslutas av regeringen eller av myndigheter. Motionerna handlar bland annat om djurhållning, översyn av djurskyddslagen, djurtransporter, djurförsök och internationella djurskyddsfrågor.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2013-05-21 Debatt: 2013-05-30 Beslut: 2013-05-30

Betänkande 2012/13:MJU19 (pdf, 115 kB) Webb-tv debatt om förslag: Djurskydd m.m.

Utlåtande 2012/13:MJU18

EU-kommissionen har lämnat en grönbok om en europeisk strategi för plastavfall i miljön. Enligt kommissionen kommer plastavfall i haven inom kort att vara en av de viktigaste globala miljöfrågorna. Syftet med grönboken är att starta en bred diskussion om problemet. Riksdagen anser att det förutom i avfallshanteringen även krävs åtgärder på flera andra områden för att komma till rätta med problemet. Kemikaliepolitiken är central eftersom plasterna innehåller farliga ämnen som också försvårar avfallshanteringen. Kemikalielagstiftningen bör skärpas och tillsynen bli effektivare. Kemikalie-, avfalls- och produktlagstiftningen bör också samordnas bättre. Informationen om plaster behöver bli bättre för att miljö- och hälsofarliga ämnen ska kunna undvikas eller hanteras på ett korrekt sätt. Det är också viktigt att generellt minska användningen av konventionell plast. Riksdagen lyfter bland annat frågan om ett gemensamt pantsystem för PET-flaskor inom EU. EU bör arbeta för att frågan om plastavfall lyfts i internationella sammanhang. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2013-04-18 Justering: 2013-05-16 Debatt: 2013-05-30 Beslut: 2013-05-30

Utlåtande 2012/13:MJU18 (pdf, 96 kB)

Utlåtande 2012/13:NU23

EU-kommissionen har lämnat en redogörelse för hur arbetet med att förenkla reglerna för små och medelstora företag har fortskridit sedan starten 2011. Riksdagen anser att det är viktigt att EU arbetar för att förenkla för företagen och för att minska deras administrativa kostnader. Men riksdagen anser att det är problematiskt att EU-kommissionen talar om undantagsregler som ska gälla för mikroföretag samt små och medelstora företag när dessa utgör 99,8 procent av alla företag i både Sverige och EU. Riksdagen anser också att målet bör vara att skapa likvärdig lagstiftning för alla företag oavsett storlek, i stället för att försöka skapa generella undantag från bestämmelser i lagen för vissa företag. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-05-16 Debatt: 2013-05-29 Beslut: 2013-05-29

Utlåtande 2012/13:NU23 (pdf, 88 kB)

Betänkande 2012/13:NU18

Det blir en ny lag om ingripande mot marknadsmissbruk vid viss handel med el och gas. Lagen kompletterar en EU-förordning och innebär bland annat att det blir straffbart att bryta mot de förbud mot insiderhandel som finns i förordningen. Lagförslaget innehåller även bestämmelser om vissa nya uppgifter för den nationella tillsynsmyndigheten, som i dagsläget är Energimarknadsinspektionen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-05-14 Debatt: 2013-05-29 Beslut: 2013-05-29

Betänkande 2012/13:NU18 (pdf, 327 kB)

Betänkande 2012/13:SkU25

Från den 1 januari 2016 ska folkbokföring inte längre ske i en församling inom Svenska kyrkan utan i en kommun. Samtidigt införs en distriktsindelning som ska motsvara församlingsindelningen som den såg ut den 31 december 1999. Det är inte längre lämpligt att folkbokföringen följer församlingsindelningen eftersom staten inte längre kan påverka indelningen i församlingar. Sedan staten och Svenska kyrkan skildes åt genom kyrka-stat-reformen år 2000 har många församlingar slagits samman, vilket har gjort indelningen mer instabil. Att allt fler svenskar inte är medlemmar i Svenska kyrkan är ett annat argument för att folkbokföringen ska ske i kommunerna. Det är ändå viktigt att bevara den gamla indelningen i församlingar av kulturella och historiska skäl. Den gamla indelningen är också intressant med tanke på statistik och forskning. Därför införs distrikt i folkbokföringsdatabasen som motsvarar indelningen i församlingar före år 2000.

En enhetlig begravningsavgift för begravningar inom Svenska kyrkan införs den 1 januari 2016. Beslutet gäller i det här skedet inte Stockholm och Tranås, men regeringen kommer att utreda hur även dessa kommuner ska kunna omfattas av systemet.

Riksdagen beslutade också om en rad andra ändringar i reglerna för folkbokföring från den 1 januari 2014. Om ett barn bor ungefär lika mycket hos två vårdnadshavare ska vårdnadshavarna kunna välja var barnet ska vara folkbokfört, förutsatt att vårdnadshavarna är överens. Vid gemensam vårdnad ska en vårdnadshavare ha rätt att ensam överklaga ett beslut om barnets folkbokföring.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 10
Beredning: 2013-04-25 Justering: 2013-05-16 Debatt: 2013-05-29 Beslut: 2013-05-29

Betänkande 2012/13:SkU25 (pdf, 2251 kB) Webb-tv debatt om förslag: Folkbokföringen i framtiden

Betänkande 2012/13:NU19

En ny lag ska reglera stödgivares och stödmottagares skyldigheter när så kallat olagligt statsstöd har lämnats. EU:s regler innebär ett generellt förbud mot statligt stöd. Men statsstöd kan i vissa fall vara förenligt med EU:s inre marknaden och är i så fall tillåtet. Innan ett EU-land ger sådant statsstöd måste det först godkännas av EU-kommissionen. Annars är det olagligt. Ett EU-land som har lämnat olagligt stöd ska återkräva det och den som har tagit emot sådant stöd ska återbetala det med ränta. Den nya lagen handlar om tillämpningen av statsstödsreglerna och börjar gälla den 1 juli 2013.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-05-14 Debatt: 2013-05-29 Beslut: 2013-05-29

Betänkande 2012/13:NU19 (pdf, 364 kB)