Dokument & lagar (332 träffar)

Betänkande 2012/13:FiU14

Riksdagen godkände att Riksbanken deltar i Internationella valutafondens, IMF:s, finansieringslösning till förmån för fattiga länder. IMF:s styrelse har tagit initiativ till att föra över vinst från försäljning av delar av IMF:s guldreserv till förmån för IMF:s fond för fattiga länder. En finansiering från Riksbanken inverkar inte på bankens balansräkning.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2012-10-25 Debatt: 2012-11-07 Beslut: 2012-11-07

Betänkande 2012/13:FiU14 (pdf, 43 kB) Webb-tv debatt om förslag: Medgivande för Riksbanken att delta i Internationella valutafondens (IMF) finansieringslösning till förmån för fattiga länder

Betänkande 2012/13:FiU13

Finansinspektionen får möjligheter att förbjuda eller begränsa blankning eller korta positioner i aktier eller statspapper. Den möjligheten ska gälla vid ogynnsamma händelser eller en utveckling som utgör ett allvarligt hot mot den finansiella stabiliteten eller marknadsförtroendet. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2013 och innebär en anpassning till EU:s blankningsförordning. Syftet med förordningen är att öka transparensen för korta positioner i finansiella instrument. Reglerna ska bidra till att minska stabilitetsrisker och upprätthålla tilliten till marknaden. Blankning, eller korta positioner, innebär att man säljer aktier, statspapper eller andra värdepapper som man inte äger vid försäljningen. Vid äkta blankning har man lånat värdepapperen av en annan part före försäljningen. Vid så kallad naken blankning säljer man värdepapperen utan att ha lånat dem före försäljningen. Blankning innebär att man kan tjäna pengar på en nedåtgående marknad.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2012-10-25 Debatt: 2012-11-07 Beslut: 2012-11-07

Betänkande 2012/13:FiU13 (pdf, 376 kB)

Betänkande 2012/13:FiU12

Finansutskottet har gett två ekonomer i uppdrag att utvärdera Riksbankens penningpolitik och arbete med finansiell stabilitet 2005-2010. Ekonomerna är professorerna Charles Goodhart och Jean-Charles Rochet.

Utskottet drar följande slutsatser av utvärderarnas förslag och rekommendationer och de remissvar som har kommit in:

  • Sverige klarade finanskrisen relativt bra. Myndigheterna agerade snabbt och kraftfullt för att bland annat se till att bankerna hade tillgång till likviditet. Därigenom undvek vi en omfattande åtstramning av den svenska kreditmarknaden.
  • Det svenska institutionella ramverket för bland annat fördelning av ansvar och befogenheter och ansvarsutkrävande och krishantering måste bli bättre och tydligare. Sverige bör bygga upp ett ramverk och en organisation för en effektiv svensk makrotillsyn av finansmarknaderna. Den så kallade Finanskriskommittén arbetar redan med dessa frågor, och utskottet väljer att avvakta resultatet av arbetet.
  • Man måste noga överväga hur ansvarsutkrävandet och den demokratiska kontrollen av den framtida makrotillsynen ska säkras. Man bör också noga överväga hur en löpande utvärdering av makrotillsynen bör utformas.
  • Det behövs en reformering och översyn av riksbankslagen. Men resultatet av de pågående utredningarna bör avvaktas.
  • Utskottet delar utvärderarnas övervägande positiva omdömen om Riksbankens penningpolitik.
  • Det kan finnas målkonflikter inom penningpolitiken. En utbyggd makrotillsyn skulle kunna bidra till att avlasta en del av dessa målkonflikter. Hot mot den finansiella stabiliteten kan i ökad utsträckning angripas med makrotillsyn. Räntan kan i större utsträckning än i dag sättas utifrån en avvägning av räntans effekter på inflationen och produktionen.
  • Inflationsmålet bör även i fortsättningen mätas som årlig procentuell förändring av konsumentprisindex, KPI.

Riksdagen godkände utskottets slutsatser.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Beredning: 2011-12-01 Justering: 2012-11-22 Debatt: 2012-12-06 Beslut: 2012-12-11

Betänkande 2012/13:FiU12 (pdf, 2167 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvärdering av Riksbankens penningpolitik och arbete med finansiell stabilitet 2005–2010

Betänkande 2012/13:FiU11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar av statsbudgeten för hösten 2012. Beslutet innebär att anslagen ökar med cirka 7,4 miljarder kronor. Merparten av ökningen beror på att anslaget för räntor på statsskulden under utgiftsområde 26, som inte omfattas av budgetens utgiftstak, ökar med 6 miljarder kronor. Ökningen beror i huvudsak på högre kursförluster vid byten av lån och högre valutakursförluster för skulden i utländsk valuta. En orsak till att kursförlusterna vid byten och återköp har ökat är att Riksgälden kontinuerliga ändrar i låneplanen. Dessutom bidrar dagens låga marknadsräntor till ökade ränteutgifter på kort sikt när Riksgälden köper tillbaka lån med högre kupongränta än gällande marknadsränta.

Förslagspunkter: 14 Reservationer: 2
Justering: 2012-11-08 Debatt: 2012-11-21 Beslut: 2012-11-22

Betänkande 2012/13:FiU11 (pdf, 1411 kB) Webb-tv debatt om förslag: Höständringsbudget för 2012

Betänkande 2012/13:FiU10

Riksdagen överlämnade till regeringen en sammanställning av riksdagens beslut om statsbudgeten för 2013.


Justering: 2012-12-19 Debatt: 2012-12-19 Beslut: 2012-12-19

Betänkande 2012/13:FiU10 (pdf, 231 kB)

Betänkande 2012/13:FiU1

Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken, utgiftsramarna och beräkningen av inkomsterna i regeringens budgetproposition för 2013. Utgiftsramarna är styrande när sedan riksdagen senare under december fattar beslut om de olika anslagen. Budgetens utgifter blir totalt 837,2 miljarder kronor och inkomsterna 829,6 miljarder kronor för 2013. Slutsumman, det vill säga statens budgetsaldo, blir därmed -7,6 miljarder kronor.

Riksdagen delar regeringens bedömning att det i nuläget inte finns något behov av breda åtgärder som tillfälligt stimulerar efterfrågan. Hushållen har utrymme att öka sin konsumtion tack vare högre disponibla inkomster. I stället finns det utrymme för ytterligare strukturellt angelägna åtgärder. Det handlar om infrastruktur och forskning samt förbättringar av företagens villkor och bostadsmarknadens funktionssätt. Bland annat sänks bolagsskatten till 22 procent och begränsningarna av ränteavdragen utvidgas.

Riksdagen konstaterar att den svenska arbetsmarknaden hittills klarat sig relativt väl. Ökningen av sysselsättningen har dock dämpats, och anställningsplaner och varsel tyder på att arbetsmarknaden fortsätter att utvecklas svagt. Riksdagen välkomnar de åtgärder regeringen föreslår för att få fler i arbete och för att motverka arbetslösheten. Särskilt fokus bör läggas på grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden som unga och utrikes födda.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 12
Justering: 2012-11-08 Debatt: 2012-11-21 Beslut: 2012-11-21

Betänkande 2012/13:FiU1 (pdf, 6399 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna

Betänkande 2012/13:CU9

Plan- och bygglagen som riksdagen beslutade om 2010 har visat sig ha brister. Bland annat har hanteringen av plan- och bygglovsärenden inte blivit snabbare och enklare, vilket var avsikten. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att tillsätta en parlamentarisk kommitté som ska se över lagen. Kommittén bör få ett brett uppdrag att föreslå lagändringar som bland annat kan leda till en snabbare och enklare plan- och byggprocess. I kommitténs uppdrag bör ingå att se över det nuvarande systemet med regionplanering i plan- och bygglagen, som regeringen tidigare har meddelat att den har för avsikt att låta se över. Tillkännagivandet innebär att riksdagen sa ja till ett motionsförslag.

Riksdagen sa nej till övriga motioner om planering och byggande från allmänna motionstiden 2012.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 11
Justering: 2013-03-05 Debatt: 2013-03-20 Beslut: 2013-03-21

Betänkande 2012/13:CU9 (pdf, 285 kB) Webb-tv debatt om förslag: Planering och byggande

Betänkande 2012/13:CU8

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om familjerätt. Motionerna handlar om utredningar om faderskap, talerätt i mål om fastställande av faderskap, föräldraskap vid assisterad befruktning, adoption, översyn av vårdnadsreglerna, riskbedömningar vid vårdnadstvister, fler än två vårdnadshavare, automatisk gemensam vårdnad för ogifta föräldrar, särskilt biträde för barn i vårdnadsmål, olovligt bortförda barn i internationella förhållanden, umgängesrätt för biologisk förälder, umgängesrätt för annan än biologisk förälder och tillsyn av överförmyndare. Andra motioner handlar om gode män, god man för ensamkommande flyktingbarn, införande av barnbalk, ersättning till vigselförrättare, tvångs- och barnäktenskap, så kallade flersamma förhållanden, ändringar i namnlagen, retroaktiva namnbyten, laglott, särkullbarns och efterlevande makes arvsrätt, arvsrätt för kusiner och registrering av testamenten.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Justering: 2013-02-14 Debatt: 2013-03-14 Beslut: 2013-03-14

Betänkande 2012/13:CU8 (pdf, 108 kB) Webb-tv debatt om förslag: Familjerätt

Betänkande 2012/13:CU7

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om fastighetsrättsliga frågor. Motionerna handlar bland annat om jordbruksarrende och vägsamfälligheter.

Förslagspunkter: 5
Justering: 2013-02-14 Debatt: 2013-03-07 Beslut: 2013-03-13

Betänkande 2012/13:CU7 (pdf, 74 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fastighetsrätt

Betänkande 2012/13:CU6

Riksdagen sa ja till lagändringar som ska motverka sena betalningar och långa betalningstider i näringslivet, men uppmanar samtidigt regeringen att återkomma med förslag som ytterligare stärker små och medelstora företags ställning när det gäller betalningstider.

Lagändringarna innebär att företag och myndigheter ska betala en fordran senast trettio dagar efter det att borgenären har lämnat krav på betalning. Myndigheter och offentliga organ får inte avtala om längre betalningstider men mellan företag är det tillåtet om borgenären uttryckligen har godkänt det.

Vid en sen betalning har borgenären rätt till en förseningsersättning på 450 kronor. Denna rätt kan inte avtalas bort om det inte finns särskilda skäl för det. Det går inte att avtala bort borgenärens rätt till dröjsmålsränta. Myndigheter och andra offentliga organ som betalar för sent ska betala minst den lagstadgade dröjsmålsräntan. Lagändringarna innebär också att ersättningsbeloppen för inkassoåtgärder höjs.

Med lagändringarna genomförs EU:s direktiv om sena betalningar vid handelstransaktioner i svensk lagstiftning. Lagändringarna börjar gälla den 16 mars 2013.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2013-01-17 Debatt: 2013-01-23 Beslut: 2013-01-23

Betänkande 2012/13:CU6 (pdf, 513 kB) Webb-tv debatt om förslag: Snabbare betalningar

Betänkande 2012/13:CU5

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om associationsrätt. Motionerna behandlar annat bolagsformen aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning, kravet på att större ideella organisationer och föreningar ska ha en auktoriserad revisor, en standardiserad hållbarhetsrapportering för större bolag och könsfördelningen i bolagsstyrelser. Andra motioner handlar om att avskaffa av kravet på aktiekapital för den som startar ett aktiebolag, att avskaffa kravet på bolagsstämma för små aktiebolag, så kallade bolagsmålvakter, redovisning och ytterligare lagstiftning om franchising.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 1
Justering: 2013-01-17 Debatt: 2013-01-23 Beslut: 2013-01-23

Betänkande 2012/13:CU5 (pdf, 45 kB) Webb-tv debatt om förslag: Associationsrätt m.m.

Betänkande 2012/13:CU4

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om olika insolvens- och utsökningsrättsliga frågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om auktorisation av konkursförvaltare, överskuldsättning, ändringar i skuldsaneringslagen, översyn av insolvensrätten och förbehållsbelopp vid löneutmätning.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2012-12-13 Debatt: 2013-01-16 Beslut: 2013-01-16

Betänkande 2012/13:CU4 (pdf, 48 kB) Webb-tv debatt om förslag: Insolvens- och utsökningsrätt

Betänkande 2012/13:CU3

Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag om nya regler för privatuthyrning av bostäder. Bland annat ska den som hyr ut sin egen bostadsrätt, villa, ägarlägenhet eller annat ägt boende få rätt att sätta hyran friare än i dag. Hyresvärden ska ha rätt att genom hyran få ersättning för sina kostnader för bostaden. Om hyresgästen upplever att hyran är för hög kan han eller hon precis som tidigare ansöka om att hyresnämnden ska pröva hyran. Däremot ska det inte längre vara möjligt för hyresgästen att få tillbaka en del av den betalda hyran retroaktivt om hyresnämnden bedömer att hyran är för hög.

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att den som äger en bostadsrätt inte ska behöva ange några skäl för att få hyra ut den i andra hand. Riksdagen vill ha kvar de nuvarande reglerna som innebär att den som vill hyra ut sin bostadsrätt ska kunna ange en orsak till bostadsrättsföreningens styrelse, som beslutar om andrahandsuthyrning. De nya reglerna började gälla den 1 februari 2013.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 6
Justering: 2012-12-04 Debatt: 2012-12-17 Beslut: 2012-12-18

Betänkande 2012/13:CU3 (pdf, 1032 kB) Webb-tv debatt om förslag: Privatuthyrning av bostäder

Betänkande 2012/13:CU22

Vissa uppgifter som länsstyrelserna ansvarar för tas över av Bolagsverket från den 1 november 2013. Det gäller bland annat att utse en behörig revisor i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening och att i vissa fall också kalla till stämma i sådana företag. Revisionsbyråer ska inte längre undantas från kravet på att den verkställande direktören ska vara revisor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-06-13 Debatt: 2013-09-18 Beslut: 2013-09-18

Betänkande 2012/13:CU22 (pdf, 1675 kB)

Betänkande 2012/13:CU21

Plan- och bygglagen kompletteras. Det innebär att byggsanktionsavgiften som tas ut vid olovligt byggande i enskilda fall ska kunna sänkas, om den inte står i rimlig proportion till lagöverträdelsen. En sanktionsbestämmelse i lagen ska också formuleras tydligare.

Byggsanktionsavgifterna har fått kritik för att de ibland blir för höga i jämförelse med den lagöverträdelse det handlar om. Reglerna för byggsanktionsavgifter i plan- och bygglagen har i vissa fall också varit svåra att tillämpa.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2013.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-05-02 Debatt: 2013-05-22 Beslut: 2013-05-22

Betänkande 2012/13:CU21 (pdf, 101 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nedsättning av en byggsanktionsavgift

Betänkande 2012/13:CU20

Plan- och bygglagen ändras från den 1 juli 2013. Lagändringarna innebär att de svenska reglerna anpassas till EU:s byggproduktförordning om villkor för försäljning av byggprodukter. Ändringarna rör bland annat CE-märkning och tillsyn.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2013-05-02 Debatt: 2013-05-22 Beslut: 2013-05-22

Betänkande 2012/13:CU20 (pdf, 461 kB) Webb-tv debatt om förslag: Anpassning av svensk rätt till EU-förordning om byggprodukter

Betänkande 2012/13:CU2

Övergångsperioden för kraven på kontrollansvariga enligt plan- och bygglagen, PBL, förlängs till utgången av juni 2013. En ny plan- och bygglag ersatte 2010 de tidigare kvalitetsansvariga med kontrollansvariga som fick utvidgade uppgifter och en ökad självständighet. Den kontrollansvarige ska hjälpa byggherren bland annat med att upprätta förslaget till kontrollplan, vara med vid samråd, besiktningar och kontroller och lämna ett utlåtande till byggherren och byggnadsnämnden som underlag för slutbesked. Den kontrollansvariges kompetens ska säkras genom en obligatorisk certifiering. Eftersom tillräckligt många ännu inte har kunnat certifieras förlängs den övergångsperiod som ger kommunerna möjlighet att göra undantag från kraven på kontrollansvariga. Det görs även en rättelse av en felaktig hänvisning i plan- och bygglagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2013.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-11-27 Debatt: 2012-12-05 Beslut: 2012-12-05

Betänkande 2012/13:CU2 (pdf, 106 kB)

Betänkande 2012/13:CU19

Nya regler ska motverka att det finns inaktuella inskrivningar i fastighetsregistret. Registret kan då bli mer tillförlitligt, och åtgärderna ska minska kostnaderna när uppgifter från registret används, till exempel vid fastighetsbildning. Den nya lagen innebär att mer än 50 år gamla inskrivningar av bland annat nyttjanderätter och servitut kan tas bort från fastighetsregistret. Det kan handla om en rätt att ha en ledning eller en väg över någon annans fastighet. Den som vill behålla en sådan inskrivning måste lämna in en anmälan om förnyelse. Det blir också tydligare regler om förrättningskostnader och skadestånd när ledningsrätter som inte längre behövs ska upphävas. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2013.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-05-02 Debatt: 2013-05-23 Beslut: 2013-05-29

Betänkande 2012/13:CU19 (pdf, 455 kB)

Betänkande 2012/13:CU18

Riksrevisionen har granskat hur Finansinspektionen och Konsumentverket sköter sin tillsyn av konsumentinformationen om tjänstepensioner. Regeringen ger sin syn på granskningen i en skrivelse. Riksrevisionen anser att konsumenterna varken får tillräcklig eller rätt anpassad information om sin kollektivavtalade tjänstepension. Den information som finns är svår att förstå. Regeringen håller med om detta. Regeringen anser dock att de prioriteringar som Finansinspektionen och Konsumentverket har gjort i sitt arbete har varit motiverade med tanke på de senaste årens finansiella oro. Med anledning av granskningen har regeringen har gjort ett antal åtgärder för att stärka konsumentskyddet på finansmarknaden. Bland annat har Finansinspektionens och Konsumentverkets anslag för 2013 ökats med 34 miljoner kronor respektive 1,5 miljoner kronor. Riksdagen ser positivt på regeringens åtgärder. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2013-05-30 Debatt: 2013-06-12 Beslut: 2013-06-12

Betänkande 2012/13:CU18 (pdf, 47 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om statens tillsyn av information på tjänstepensionsmarknaden

Betänkande 2012/13:CU17

Riksdagen godkände en internationell konvention från 2001, den så kallade bunkerkonventionen. Konventionen innebär att fartygsägare ska vara ansvariga för skador som orsakats genom utsläpp av bunkerolja, som används vid fartygsdrift. Samma ansvar ska gälla för redare, personer som hyr fartyg utan besättning, eller andra som har hand om fartygets drift.

Gränserna för skadeståndsansvar ska också höjas, i linje med ett beslut av Internationella sjöfartsorganisationen, IMO.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-05-02 Debatt: 2013-05-15 Beslut: 2013-05-15

Betänkande 2012/13:CU17 (pdf, 1565 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skadeståndsansvar för oljeskador till sjöss