Sök

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat ett dokument från EU-kommissionen om förberedelse för en helt konvergerad audiovisuell värld. Gränserna suddas snabbt ut mellan välkända konsumtionsmönster för tv-sändningar och efterfrågestyrda tjänster som levereras till datorer. Kommissionen vill inleda en bred allmän diskussion om konsekvenserna av den pågående omvandlingen.

KU konstaterar att den svenska grundlagens bestämmelser om etableringsfrihet innebär begränsade möjligheter att reglera beställ-tv, som vanligen tillhandahålls genom tråd. Enligt KU måste det allmänna eftersträva att radiofrekvenserna används på ett sätt som leder till största möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet. Tvingande regler som innebär att svenska myndigheter ska blockera eller kräva att Internetleverantörer blockerar webbsidor med visst innehåll är svåra att förena med informationsfriheten och den svenska tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen. KU framhåller i stället lösningar som bygger på frivillighet.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Beredning

2013-05-28

Justering

2013-06-11

Debatt

2013-06-18

Beslut

2013-06-19

Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin årliga granskning av regeringen. I år har KU behandlat 21 anmälningar från riksdagsledamöterna. En anmälning handlar om militärt samarbete med Saudiarabien. Enligt KU finns det ingenting som styrker att någon i regeringen eller Regeringskansliet skulle ha varit delaktig i eller godkänt beslutet om att bilda bolaget STTI, om dess finansiering eller roll i projektet med att bygga en vapenfabrik i Saudiarabien. Dock har det sedan åtminstone våren 2009 funnits information i Regeringskansliet om förekomsten av bolaget SSTI och dess roll i projektet. KU menar att Försvarsdepartementet borde ha följt händelseutvecklingen noga, men att departementet i stället sköt frågan ifrån sig och gav de inblandade myndigheterna i uppgift att lösa situationen. Granskningen visar enligt KU på allvarliga brister som i förlängningen har skadat Sveriges internationella relationer.

KU kritiserar också Näringsdepartementets hantering av en begäran om att ta del av allmänna handlingar. Att en myndighet under pågående beredning på eget initiativ lämnar ut en begärd handling till andra än den som begärt ut handlingen kan enligt KU starkt ifrågasättas. Näringsminister Annie Lööf (C) är ytterst ansvarig för hur ärendet hanterades. Utskottet påpekar också att statsminister Fredrik Reinfeldt (M) har ett övergripande ansvar. Utskottet är även kritiskt till att näringsministern lämnat felaktiga uppgifter till KU under en utfrågning.

I övriga granskningsärenden har KU bland annat kommit fram till följande:

• Regeringens beredning av besparingar inom försvarets materielförsörjning uppvisar brister. Bland annat har vissa handlingar inte diarieförts i Regeringskansliet och uppgifter från Försvarsmakten har lagts till i ärendet utan att det har dokumenterats.
• Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) hade inte haft för avsikt att försöka påverka länsstyrelsen i Skåne genom det brev hon skickade till landshövdingen. Men den opinionsyttring som skickades vidare av kulturministern hanterades i en annan ordning än den ordinarie. Utskottet anser att alla inkommande brev och skrivelse med samma typ av innehåll bör behandlas på ett likartat sätt oavsett vem som är avsändare.
• Det råder olika meningar om landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) i ett telefonsamtal har avrått Skogsstyrelsens generaldirektör från att delta i en konferens. Informella kontakter mellan regeringen och de statliga myndigheterna är viktiga men de bör vara inriktade på information, inte styrning.
• Regeringen har inte brutit mot Sveriges folkrättsliga åtaganden genom att Sveriges bidrag till det internationella klimatarbetet tas från biståndsbudgeten. Regeringen bör dock överväga att förtydliga detta för riksdagen, till exempel i budgetpropositionen.
• I hanteringen av två svenska medborgare som lämnats ut från Djibouti till USA har regeringen och Utrikesdepartementet uppfyllt de krav som kan ställas.
• När det gäller utrikesminister Carl Bildts (M) agerande med anledning av ett ärende hos Kronofogden om att genomföra ett beslut om försäljning av utländsk egendom påminner KU om att en minister bör vara försiktig med uttalanden som rör myndighetsutövning. Samtidigt kan utrikesministern och Utrikesdepartementet i viss utsträckning, som ett led i informationen, lämna sin bedömning av en aktuell sakfråga.
• Under förhandlingarna om ett EU-direktiv om administrativt samarbete på skatteområdet har Finansdepartementet inte fullt ut förutsett vilka konsekvenser bestämmelserna skulle få för den svenska meddelarfriheten. Det är viktigt att de som företräder Sverige i EU-förhandlingar har tillräcklig kompetens i de konstitutionella frågorna.

Riksdagen lade KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

124, 113 minuter

Beredning

2012-09-20

Justering

2013-06-04

Debatt

2013-06-18

Beslut

2013-06-19

Varje år redovisar regeringen för riksdagen hur den har genomfört riksdagens beslut och tillkännagivanden. Årets redovisning visar att andelen beslut och tillkännagivanden som slutbehandlats är större än tidigare. Den genomsnittliga tiden för slutbehandling av tillkännagivanden har minskat och är nu strax under två och ett halvt år.

Konstitutionsutskottet, KU, konstaterar att regeringens åtgärder i ett antal tillkännagivanden har fördröjts, och KU förutsätter att regeringen vidtar de åtgärder som krävs. KU och näringsutskottet avvisar regeringens slutbehandling av två tillkännagivanden. Det ena tillkännagivandet gäller sammanslagningar av myndigheter. Det andra gäller en gemensam myndighetsportal för bland annat rådgivning till personer som vill starta företag.

KU konstatera att två tillkännagivanden saknas i regeringens redogörelse. Ett av dessa två har gått helt förlorat i regeringens korrespondens med riksdagen, vilket KU tycker är anmärkningsvärt. Utskottet förutsätter att brister i Regeringskansliets rutiner åtgärdas.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Beredning

2013-05-02

Justering

2013-06-04

Debatt

2013-06-18

Beslut

2013-06-19

Fördelningen av ändamål och verksamheter på statsbudgetens utgiftsområden ändras. Ändringarna handlar om EU-utbildningar inom statsförvaltningen, värdegrundsarbetet i statsförvaltningen, sjukvård i internationella förhållanden och Europeiska integrationsfonden.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Beredning

2013-05-14

Justering

2013-05-28

Debatt

2013-06-05

Beslut

2013-06-05

Partibidragsnämnden får delvis nya regler och regleringen sker i olika lagar. Partibidragsnämnden är en nämndmyndighet under riksdagen och prövar frågor om statligt partistöd. I en ny lag med instruktion för Partibidragsnämnden regleras bland annat nämndens verksamhetsansvar, att den ska ha en arbetsordning och att den ska lämna en verksamhetsredogörelse till riksdagen. Där kommer det också att finnas regler om kostnadsersättning till exempel vid resor. Regler om arvoden till nämndens ledamöter införs i lagen om arvoden med mera för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. Vidare förtydligas bestämmelserna om överklagande av beslut som gäller utlämnande av allmänna handlingar. De nya bestämmelserna ska gälla från den 1 juli 2013. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 2 minuter

Beredning

2013-04-16

Justering

2013-05-02

Debatt

2013-05-15

Beslut

2013-05-15

Regeringen har lämnat sin årliga rapport till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Riksdagen noterar att det råder en jämn könsfördelning inom alla grupper av anställda i statliga kommittéer med undantag för gruppen ordförande med mera, där endast en tredjedel är kvinnor. Riksdagen förutsätter att regeringen arbetar aktivt för att säkerställa en jämn könsfördelning även inom denna grupp. Riksdagen ser också gärna att regeringen i fortsättningen redovisar spännvidden i könsfördelningen för de kommittéer som har fler ledamöter. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 3 minuter

Beredning

2013-04-09

Justering

2013-04-25

Debatt

2013-05-15

Beslut

2013-05-15

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2012 om bland annat riksdagens arbetsformer. Motionerna handlar om förändringar i motionsrätten och i utskottens arbete med motionerna, öppna sammanträden i utskotten och EU-nämnden, införande av ett framtidsutskott, platsen för EU-nämndens sammanträden, utskottens utrikes resor, riksdagsledamöternas placering i kammaren, votering på distans, kvittningssystemet, teckentolkning vid riksdagens frågestunder, riksmötets öppnande, riksdagshörna i Luleå, barnkonsekvensanalys av riksdagens beslut, förslagsbox för allmänheten och lobbying.

Andra motioner handlar om Riksdagsförvaltningen, till exempel miljöförbättrande åtgärder, minnesmärken och visitkort med punktskrift. Några motioner gäller arbetsvillkoren för riksdagsledamöterna, till exempel arvodet och inkomstgarantin.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

17

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

11, 39 minuter

Beredning

2013-03-21

Justering

2013-04-16

Debatt

2013-04-24

Beslut

2013-04-25

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om kommunala och regionala frågor. Motionerna handlar bland annat om kommunalt partistöd, återkallelse av uppdrag i nämnder och styrelser, tjänstledighet från förtroendeuppdrag, titeln borgmästare, representation i nämnder, utskott och styrelser samt direktvalda stadsdelsnämnder. Andra motioner tar upp kommunernas plikt att följa domstolsbeslut samt konsekvenser när besluten inte följs, kommunala folkomröstningar, kommunala pensionärsråd, begreppet stad, jäv vid tillsyn enligt plan- och bygglagen, tidpunkt för tillträde för kommunala bolags styrelser, kommunindelning, kommunal samverkan och en regionaliseringsreform.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

16

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 24 minuter

Beredning

2013-03-07

Justering

2013-03-21

Debatt

2013-04-17

Beslut

2013-04-18

Konstitutionsutskottet har låtit utvärdera de så kallade frågeinstituten, det vill säga de skriftliga och muntliga frågor och de interpellationer som riksdagsledamöterna kan ställa till ministrarna. Riksdagen anser bland annat att den tid ministrarna har på sig för att besvara skriftliga frågor bör förlängas med en dag för att ministrarna ska få bättre förutsättningar att ge så innehållsrika svar som möjligt. På förslag av KU gjorde riksdagen ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att styrelsen ska vidta de åtgärder som behövs för att gå vidare med frågan.

I utredningen studeras frågornas och interpellationernas innehåll, hur de används av ledamöterna, hur ministrarna besvarar dem och Regeringskansliets beredning av ministrarnas svar. KU tar i sitt betänkande ställning till utredarens bedömningar och förslag.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 13 minuter

Beredning

2012-09-20

Justering

2013-04-09

Debatt

2013-04-18

Beslut

2013-04-18

Riksdagen vill vid lämplig tidpunkt och i lämplig form uppmärksamma att det har gått hundra år sedan demokratin fick sitt genombrott i Sverige. Den liberale statsministern Nils Edén lämnade 1918 ett förslag till riksdagen om allmän och lika rösträtt för män och kvinnor. Riksdagen fattade beslut 1919. Två år senare, 1921, genomfördes det första riksdagsvalet i vilket både män och kvinnor deltog.

En kommitté bör tillsättas som tar ansvar för förberedelser och genomförande av jubileet. Det är önskvärt att alla riksdagspartier deltar i arbetet. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen. Ställningstagandet gjordes med anledning av en motion från Socialdemokraterna.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2012 om allmänna helgdagar.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

8

Beredning

2013-03-12

Justering

2013-04-09

Debatt

2013-04-17

Beslut

2013-04-18

Riksdagen sa nej till motioner om offentlig förvaltning från allmänna motionstiderna 2010, 2011 och 2012. Motionerna handlar bland annat om den offentliga sektorns organisation, länsstyrelsernas uppgifter, kontakten med myndigheter, granskning av myndigheters vetenskaplighet, e-legitimation och skydd för arbetstagare som slår larm om missförhållanden.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

18

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

21, 42 minuter

Beredning

2013-03-05

Justering

2013-03-21

Debatt

2013-04-17

Beslut

2013-04-18

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2012 om frågor som har med vallagen att göra. Skälet är främst att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om proportionalitet och valkretsindelning, samtycke till kandidatur i val, valsedlar, elektroniskt röstningsförfarande, snabbare omval, granskning av rösträkning samt dubbla medborgarskap.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

8

Anföranden och repliker

4, 24 minuter

Beredning

2013-03-14

Justering

2013-03-21

Debatt

2013-04-10

Beslut

2013-04-10

Konstitutionsutskottet har granskat EU-kommissionens rapport om förbindelserna mellan kommissionen och de nationella parlamenten. Kommissionen har tidigare tagit initiativ till att förstärka den politiska dialogen med de nationella parlamenten, det så kallade Barrosoinitiativet. I rapporten redovisas bland annat de viktigaste ämnen som parlamenten har lämnat yttranden till kommissionen om med anledning av initiativet. Kommissionen ger även sin syn på hur förbindelserna till de nationella parlamenten kan utvecklas under den närmaste framtiden.

KU påminner om att den politiska dialogen mellan Sverige och kommissionen sker genom regeringen, som är ansvarig inför riksdagen. Kommissionen har bland annat för avsikt att fördjupa dialogen med de nationella parlamenten om den europeiska planeringsterminen, vars syfte är att samordna den ekonomiska politiken. Här vill KU betona att det är viktigt att varje EU-lands budgetprocess respekteras så länge den följer fördragen och de behov som EU-samarbetet kräver. KU anser också att det är viktigt att det finns en parlamentarisk övervakning av den europeiska polisbyrån Europol och det europeiska organet för förstärkning av samarbetet på det rättsliga området, Eurojust. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 13 minuter

Beredning

2013-02-21

Justering

2013-03-12

Debatt

2013-03-20

Beslut

2013-03-20

Det behövs ingen ytterligare lagändring för att lösa den intressekonflikt som kan uppstå när ett verk som är skyddat av upphovsrätten blir en allmän handling. Det anser regeringen i en skrivelse som har lämnat tills riksdagen.

Riksdagen beslutade år 2000 om en sekretessbestämmelse som skulle skydda uppgifter i vissa upphovsrättsligt skyddade verk som inkommit till en myndighet. Bakgrunden var att ett outgivet verk, den så kallade scientologibibeln, hade lämnades in till ett antal svenska myndigheter. Lösningen sågs då som provisorisk och riksdagen gav regeringen i uppdrag att återkomma med ett förslag till permanent lösning. Regeringen anser nu att ingen ytterligare lagändring behövs, eftersom sekretessbestämmelsen inte har orsakat sådana tillämpningsproblem som man befarade. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Beredning

2013-01-31

Justering

2013-02-19

Debatt

2013-03-06

Beslut

2013-03-06

Konstitutionsutskottet, KU, har gjort en administrativ granskning av regeringens och ministrarnas arbete. Här följer ett urval av resultaten.

KU har granskat hanteringen av hemliga handlingar inom Regeringskansliet. Utrikesdepartementet är ett av tre departement som har ingått i granskningen. KU konstaterar att rätten att ta del av allmänna handlingar utgör en hörnsten i den svenska rättsordningen. Denna rätt är av central betydelse för opinionsbildning, för debatt och för insyn i och kontroll av myndigheternas verksamhet. För att det ska fungera måste allmänheten kunna få veta vilka handlingar som finns hos en myndighet. KU konstaterar att Utrikesdepartementets huvuddiarium inte motsvarar de krav som finns i offentlighets- och sekretesslagen om registrering av allmänna handlingar. Regeringskansliet har börjat arbeta för att departementet enklare och lättare ska kunna göra uppgifter i diariet tillgängliga för allmänheten. KU utgår från att Regeringskansliet skyndar på arbetet.

KU har vidare följt upp förra årets granskning om delegation och subdelegation. Årets granskning har omfattat författningar som hör under Arbetsmarknadsdepartementet och Finansdepartementet. Syftet med granskningen har varit att få en bild av hur rutiner och kontrollfunktioner i regeringens arbete med normgivningsfrågor fungerar i praktiken. Enligt utskottet verkar detta arbete i stort fungera tillfredsställande. KU gör härutöver vissa uttalanden. När det gäller myndigheternas föreskrifter slår KU fast att uppsikten över myndigheternas normgivning i första hand får anses ankomma på regeringen. Utskottet framhåller bland annat vikten av att regeringen fortlöpande följer myndigheternas normgivning. KU konstaterar vidare att myndigheternas förteckningar över gällande föreskrifter och uppgiften i ingressen till myndighetsföreskriften om vilket eller vilka bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på borde underlätta regeringens möjligheter till kontroll och överblick på området. Utskottet anser att det finns anledning att överväga interna riktlinjer eller rutiner för kontroll av att de nämnda förteckningarna ges in till Regeringskansliet och för hur de där ska tas om hand.

KU har också granskat när regeringen lämnat propositioner till riksdagen i förhållande till när lagförslagen börjar gälla. Utskottet noterar att det genomsnittliga antalet dagar har sjunkit för varje valperiod sedan slutet av 1990-talet. I en del ärenden får riksdagen därmed inte, enligt utskottet, fullt ut den tid som den bör ha för behandling av förslagen.

Regeringens styrning av förvaltningsmyndigheter är en annan fråga som KU granskat. Regeringskansliet anser att kontakter mellan myndigheterna och Regeringskansliet är viktiga inslag i en effektiv förvaltning och att de bör syfta till utbyte av information och kunskap och till förtydligande av regeringens styrning. KU har ingen annan uppfattning. Men utskottet menar att det är väsentligt att informella kontakter inte går utöver den formella ramen för myndigheternas verksamhet och att de är mer inriktade på information än styrning. Utskottet pekar även på att dokumentation av kontakter är en nödvändig förutsättning för en efterföljande kontroll.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

9, 51 minuter

Beredning

2012-09-20

Justering

2013-01-17

Debatt

2013-01-30

Beslut

2013-01-30

Justitieombudsmännen, JO, har lämnat sin årliga rapport om verksamheten till riksdagen. JO registrerade 7 013 nya ärenden under verksamhetsåret 2011/2012, vilket är något fler än året dessförinnan. Riksdagen lade JO:s redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Beredning

2012-12-06

Justering

2013-01-15

Debatt

2013-01-30

Beslut

2013-01-30

Riksdagen tycker att det är viktigt att omval i framtiden kan genomföras på kortare tid än efter valet 2010. Samma förutsättningar för omval som för ordinarie val, och en lagstadgad tidsfrist för genomförande som är så kort som möjligt. Det är frågor som riksdagen vill att regeringen utreder. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 31 minuter

Justering

2012-12-18

Debatt

2013-01-16

Beslut

2013-01-16

Konstitutionsutskottet, KU, anmälde till riksdagen resultatet av sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av EU:s så kallade subsidiaritetsprincip under 2011. Riksdagen granskar vissa utkast till lagförslag från EU utifrån principen, som innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.

Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av EU-kommissionen eller någon annan förslagsställare. KU konstaterar att det inte har uppnåtts i något av de förslag som har prövats av riksdagen under 2011. Riksdagen prövar alla förslag och är det parlament som har avgett flest motiverade yttranden. Flera av riksdagens utskott tycker att riksdagen borde göra ett urval av vilka förslag som prövas. KU menar att övervägande skäl talar för att fortsätta som tidigare. KU anser också att riksdagen bör införa rutiner för att följa upp hur EU har tillgodosett riksdagens invändningar i de lagar som slutligen blev beslutade.

Nya EU-lagar kan påverka kompetensfördelningen mellan EU och EU-länderna. KU konstaterar att det samlade utfallet inom vissa områden innebär att lagstiftningen på EU-nivå stärkts eller kan komma att stärkas genom att en allt större del av bestämmelserna beslutas på EU-nivå. Det gäller förslag inom finansutskottets, skatteutskottets och justitieutskottets områden.

KU anser att EU-ländernas parlament måste utöka sitt samarbete för att kunna samla så många länder som möjligt om det finns invändningar mot ett förslags förenlighet med subsidiaritetsprincipen. Riksdagen godkände KU:s uppföljning.

Anföranden och repliker

3, 22 minuter

Beredning

2012-09-20

Justering

2012-12-18

Debatt

2013-01-16

Beslut

2013-01-17

Riksdagen sa ja till regeringens och riksdagsstyrelsens förslag i budgetpropositionen om cirka 12 miljarder kronor i anslag för utgiftsområdet Rikets styrelse 2013. Där ingår bland annat Regeringskansliet, länsstyrelserna, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, presstödet och hovet.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

13

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

14, 36 minuter

Beredning

2012-10-16

Justering

2012-11-27

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

De flesta av riksdagens nämnder får tydligare regler. Beslutet gäller Valprövningsnämnden, Statsrådsarvodesnämnden, Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna, Riksdagens arvodesnämnd och Riksdagens överklagandenämnd. Ändringarna i bestämmelserna gäller bland annat nämndernas ledning och utbetalningen av arvoden till de ledamöter som sitter i nämnderna. Ansvarsfördelningen mellan Riksdagsförvaltningen och nämnderna blir också tydligare.

Riksdagsstyrelsen har gett riksdagsdirektören i uppdrag att utreda reglering av Partibidragsnämnden, därför behandlades förslag till ändringar inte vid det här tillfället. Reglerna för Riksdagens ansvarsnämnd beslutas av riksdagsstyrelsen och behandlades inte heller vid det här tillfället.

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Beredning

2012-11-06

Justering

2012-11-13

Debatt

2012-11-28

Beslut

2012-11-28