Sök

Avdelning
Hoppa till filter

97 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, 2017/18, 2012/13, 1999/2000, Konstitutionsutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten

    Utlåtande 2017/18:KU48

    EU-kommissionen föreslår nya regler som ska skydda så kallade visselblåsare, alltså personer som slår larm om allvarliga arbetsrelaterade missförhållanden och brott mot EU-regler. Riksdagen tycker att delar av förslaget går för långt.

    Enligt förslaget ska större företag och arbetsplatser inom offentlig sektor skapa rapporteringskanaler för att anställda ska kunna anmäla missförhållanden både inom och utanför organisationen. Syftet är enligt kommissionen bland annat att underlätta för visselblåsare och därmed bidra till att gemensamma EU-regler följs.

    Riksdagen håller med om vikten av ett fungerande skydd för visselblåsare och att det behövs gemensamma EU-regler när det gäller brott mot EU:s lagstiftning. Däremot anser riksdagen att beslut om detaljer för hur visselblåsare ska skyddas bäst fattas på nationell nivå i respektive EU-land. Därmed tycker riksdagen att delar av förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen lämnar därför ett motiverat yttrande till EU om detta.

    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    3, 15 minuter
    Justering
    2018-06-14
    Bordläggning
    2018-06-15
    Debatt
    2018-06-18
    Beslut
    2018-06-19
  • Dokument & lagar

    Granskningsbetänkande

    Betänkande 2017/18:KU20

    Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 33 anmälningar från riksdagsledamöterna. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen, statsråds tjänsteutövning och Transportstyrelsens outsourcing.

    Efter debatten i kammaren lade riksdagen KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    KU:s granskning av regeringen är klar

    Anföranden och repliker
    53, 77 minuter
    Justering
    2018-06-07
    Bordläggning
    2018-06-15
    Debatt
    2018-06-18
  • Dokument & lagar

    Uppskov med behandlingen av vissa ärenden

    Betänkande 2017/18:KU47

    Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till nästa riksmöte. Det gäller redogörelse 2017/18:RS1 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2017 och regeringens förslag 2017/18:260 Följdändringar till ändrade mediegrundlagar. Även eventuella nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till konstitutionsutskottet under resten av riksmötet 2017/18 skjuts upp till nästa riksmöte.

    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2018-05-31
    Bordläggning
    2018-06-15
    Debatt
    2018-06-18
    Beslut
    2018-06-19
  • Dokument & lagar

    Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar

    Betänkande 2017/18:KU46

    Landstingen i Stockholms, Kalmar, Blekinge, Södermanlands, Värmlands, Dalarna och Västerbottens län får överta det regionala utvecklingsansvaret i respektive län från staten. Därmed kommer det regionala utvecklingsansvaret i hela Sverige ligga på landstingen respektive Gotlands kommun, och genom förändringen uppnås därför ett mer enhetligt system. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Syftet är att regionerna ska ges möjligheter att växa och utvecklas efter sina särskilda förutsättningar. Detta gäller såväl städer och stadsregioner, tätorter och tätortsregioner av olika storlek som olika typer av landsbygd och landsbygdsregioner.

    Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    4, 19 minuter
    Justering
    2018-06-07
    Bordläggning
    2018-06-15
    Debatt
    2018-06-18
    Beslut
    2018-06-19
  • Dokument & lagar

    Indelning i utgiftsområden och en sammanhållen budgetprocess

    Betänkande 2017/18:KU40

    Riksdagen sa ja till ett förslag från regeringen om att ändra ändamål och verksamheter för utgiftsområden i statens budget. Regeringens förslag gäller samordning av åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, lokal statlig service och statsbidrag till kommuner med socioekonomiskt eftersatta områden. Dessutom godkände riksdagen Konstitutionsutskottets förslag om ändring av ändamål och verksamheter på utgiftsområden, som gäller en myndighetsgemensam infrastruktur för säkra elektroniska försändelser.

    Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till ändring i riksdagsordningen. Ändringen innebär att det i riksdagsordningen ska stå att lagförslag som har en tydlig koppling till statens budget och som lämnas i eller i anslutning till ett regeringsförslag om statens budget ska ingå i något av besluten om statens budget. Lagändringen börjar gälla den 1 september 2018.

    Riksdagen uppmanade även riksdagsstyrelsen i ett tillkännagivande att se över bestämmelserna om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter samt föreslå de ändringar som bedöms vara nödvändiga.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    3, 16 minuter
    Justering
    2018-06-07
    Bordläggning
    2018-06-15
    Debatt
    2018-06-18
    Beslut
    2018-06-19
  • Dokument & lagar

    En stärkt minoritetspolitik

    Betänkande 2017/18:KU44

    En större del av verksamheten inom äldreomsorgen och inom förskolan ska kunna ges på minoritetsspråk. Kommuner ska också informera om vilka möjligheter som finns i samband med att den äldre eller vårdnadshavaren söker en plats. Kraven gäller framförallt minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska men det införs också stärkta möjligheter att få äldreomsorg på jiddisch och romani chib. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Dessutom blir det nu lagkrav på att kommuner och landsting ska sätta upp mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Fler myndigheter ska kunna kontaktas skriftligen på minoritetsspråk och deras informationsskyldigheter gentemot Sveriges minoriteter tydliggörs. Syftet med förändringarna är att stärka det grundläggande skyddet för de nationella minoriteternas språk och kultur.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 49 minuter
    Justering
    2018-05-31
    Bordläggning
    2018-06-13
    Debatt
    2018-06-14
    Beslut
    2018-06-19
  • Dokument & lagar

    Journalistik i hela landet

    Betänkande 2017/18:KU43

    Två nya former av mediestöd, alltså stöd till allmänna nyhetsmedier, ska införas. Det ena ska stärka lokal journalistik i områden som saknar eller har svag journalistisk bevakning. Det andra är ett utvidgat innovations- och utvecklingsstöd. Det övergripande syftet med de nya stöden är enligt regeringens förslag att stärka demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela landet, via en mångfald av allmänna nyhetsmedier med redaktionellt innehåll av hög kvalitet.

    Det föreslås också ändringar i det befintliga stödsystemet för dagspress, det så kallade presstödet. Detta genom att driftsstödet och distributionsstödet höjs. Utöver det föreslås att presstödsförordningens giltighetstid förlängs.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya mediestöden och ändringarna som har med presstödet att göra måste godkännas av Europeiska kommissionen för att kunna börja gälla.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 42 minuter
    Justering
    2018-05-31
    Bordläggning
    2018-06-13
    Debatt
    2018-06-14
    Beslut
    2018-06-14
  • Dokument & lagar

    Allmänna helgdagar m.m.

    Betänkande 2017/18:KU28

    Efter valet 2018 borde en parlamentarisk kommitté, med representanter från de olika riksdagspartierna, utses och sätta igång ett arbete med att se över bland annat ordensväsendet och antalet allmänna flaggdagar. Det tycker riksdagen som riktar fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

    • Att låta kommittén se över det offentliga belöningssystemet med fokus på bland ordensväsendet och regeringens belöningar.
    • Att låta kommittén se över de allmänna flaggdagarna i Sverige med utgångspunkt att antalet flaggdagar minskas vid nästa tronskifte.
    • Att låta kommittén se över utformningen av riksdagens ekonomiska anslag till hovet, alltså organisationen runt kungen och det svenska kungahuset.
    • Att regeringen borde överväga möjligheten att besluta om en tillfällig allmän flaggdag den 17 december 2018 med anledning av att det då är 100 år sedan riksdagen fattade det principiella beslutet att införa allmän och lika rösträtt.

    Förslagen om tillkännagivande kommer från ett så kallat utskottsinitiativ och från en motion. Ett utskottsinitiativ betyder att förslagen har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

    Behandlade dokument
    16
    Förslagspunkter
    15
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    9, 48 minuter
    Justering
    2018-05-24
    Bordläggning
    2018-05-29
    Debatt
    2018-05-30
    Beslut
    2018-05-30
  • Dokument & lagar

    Ändrade mediegrundlagar

    Betänkande 2017/18:KU16

    Riksdagen har behandlat förslag från regeringen som gäller ändringar i bland annat tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).

    Regeringen har föreslagit att det ska bli möjligt att förbjuda söktjänster som innehåller personuppgifter om att privatpersoner har begått brott, förekommer i fällande domar eller har varit föremål för tvångsmedel. Riksdagen sa nej till det befintliga förslaget. I stället uppmanade riksdagen regeringen i ett tillkännagivande att låta utreda frågan om att begränsa grundlagsskyddet för dessa söktjänster igen.

    Riksdagen sa ja till att det ska bli möjligt att i vanlig lag införa förbud för söktjänster som innehåller vissa känsliga personuppgifter om de finns tillgängliga på ett sätt som innebär stora risker för att privatpersoners personliga integritet skadas. Det kan till exempel gälla uppgifter om etniskt ursprung eller politiska åsikter.

    Regeringen har även föreslagit ändringar i TF och YGL som gäller grundlagsskyddet för publicering på internet. Bland annat föreslås att om en utgivare av en databas som fått en underrättelse från Justitiekanslern om att material i databasen kan utgöra yttrandefrihetsbrott tar bort materialet kan han eller hon inte hållas ansvarig för material som har funnits tillgängligt i databasen i mer än ett år. Det kan till exempel gälla en dagstidnings webbplats. Flera av regeringens övriga förslag handlar om språk, struktur och samordning och syftar till att göra grundlagarna mer lättillgängliga och lättare att använda.

    Riksdagen sa ja till dessa förslag från regeringen som vilande. De ändrade reglerna ska börja gälla den 1 januari 2019. Eftersom det handlar om ändringar i grundlagar fattar riksdagen beslut två gånger med val emellan.

    Behandlade dokument
    17
    Förslagspunkter
    9
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    12, 71 minuter
    Justering
    2018-05-22
    Bordläggning
    2018-05-29
    Debatt
    2018-05-30
    Beslut
    2018-05-30
  • Dokument & lagar

    Kommittéberättelse - kommittéernas verksamhet under 2017

    Betänkande 2017/18:KU39

    Riksdagen har behandlat regeringens årliga skrivelse om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Under 2017 tillsattes 71 kommittéer och utgifterna för dem var drygt 500 miljoner kronor.

    Skrivelsen redogör bland annat för fördelningen mellan män och kvinnor i kommittéerna. Utskottet konstaterar att det råder en jämn könsfördelning i tre av fyra yrkeskategorier i kommittéerna. När det gäller gruppen sekreterare och övriga är könsfördelningen inte jämn även om andelen män i den gruppen har ökat med tre procentenheter till 40 procent under 2017.

    Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18.

    Behandlade dokument
    16
    Förslagspunkter
    12
    Reservationer
    Justering
    2018-05-22
    Bordläggning
    2018-05-28
    Debatt
    2018-05-29
    Beslut
    2018-05-30
  • Dokument & lagar

    Följdändringar till ny förvaltningslag

    Betänkande 2017/18:KU22

    I juli börjar en ny förvaltningslag att gälla, i samband med det behöver ett flertal andra lagar med hänvisningar till den gamla lagen också ändras. Det görs bland annat ändringar i:

    • Föräldrabalken
    • Miljöbalken
    • Socialförsäkringsbalken
    • Fastighetsbildningslagen

    Syftet med den nya förvaltningslagen är att enklare och modernare regler för förvaltningsmyndigheternas arbete ytterligare ska stärka rättssäkerheten för de enskilda medborgarna. Läs mer om lagen i riksdagsbeslutet.

    Beslut: Kontakten med myndigheter ska bli enklare med ny förvaltningslag (KU2)

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2018-05-22
    Bordläggning
    2018-05-28
    Debatt
    2018-05-29
    Beslut
    2018-05-30
  • Dokument & lagar

    Behandlingen av riksdagens skrivelser

    Betänkande 2017/18:KU21

    Regeringen har redogjort för sin behandling av riksdagens skrivelser under 2017. Bland annat redogör regeringen för åtgärder till följd av de tillkännagivanden, så kallade uppmaningar, som riksdagen riktar till regeringen.

    Konstitutionsutskottet, KU, har granskat regeringens redogörelse och konstaterar att själva redogörelsen har förbättrats för varje år. Det ser riksdagen positivt på.

    KU tycker också att det är bra att regeringen vill redovisa vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av tillkännagivanden så tidigt som möjligt. Däremot vill KU framhålla att syftet med uttalandet i utskottets betänkande förra året inte var att tillkännagivandena skulle redovisas i propositioner och skrivelser som behandlar sakfrågor som inte är direkt kopplade till tillkännagivandena.

    Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse över hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen behandlats under 2017.

    Riksdagen lade båda redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Anföranden och repliker
    2, 17 minuter
    Justering
    2018-05-22
    Bordläggning
    2018-05-28
    Debatt
    2018-05-29
    Beslut
    2018-05-30
  • Dokument & lagar

    Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder

    Betänkande 2017/18:KU41

    Nämndmyndigheterna under riksdagen ska varje år lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen. Redogörelserna för 2017 har nu granskats av riksdagen.

    Alla verksamhetsredogörelserna innehåller uppgifter om kostnaderna för nämndernas verksamhet fördelade på kostnader för ledamöter och personal samt övriga kostnader. De innehåller även uppgifter om arbetsuppgifter, ledamöter, hur verksamheten bedrivs och beslut som fattades under året.

    Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    7
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2018-05-17
    Bordläggning
    2018-05-29
    Debatt
    2018-05-30
    Beslut
    2018-05-30
  • Dokument & lagar

    Vissa villkor för statsråd och statssekreterare

    Betänkande 2017/18:KU42

    Regeringen föreslår två nya lagar samt ändringar i vissa andra lagar som berör statsråd och statssekreterare. Bland annat blir det i vissa fall möjligt att besluta om en karens eller en ämnesrestriktion på upp till tolv månader för statssekreterare och statsråd som exempelvis börjar arbeta inom näringslivet. Ämnesrestriktion innebär att personen under en tid inte får arbeta med vissa frågor. Syftet är att undvika att känslig information används på ett sätt som kan innebära skada för staten eller att en enskild person får obefogade fördelar.

    Regeringen föreslår bland annat också att en särskild nämnd ska inrättas för att pröva frågor om karens och ämnesrestriktion.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag, men med några justeringar när det gäller ändringar i riksdagsordningen. Justeringarna handlar bland annat om hur valet av ledamöter till prövningsnämnden ska gå till.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    10, 28 minuter
    Justering
    2018-05-14
    Bordläggning
    2018-05-21
    Debatt
    2018-05-22
    Beslut
    2018-05-23
  • Dokument & lagar

    En generell rätt till kommunal avtalssamverkan

    Betänkande 2017/18:KU30

    Kommuner och landsting ska få möjlighet att komma överens med andra kommuner eller landsting om att de ska utföra vissa uppgifter åt dem. Det kallas för avtalssamverkan.

    I dag kan kommuner och landsting samarbeta genom att bland annat utse en gemensam nämnd. Men det kan vara en tidskrävande process med mycket administration. Ett syfte med regeringens förslag är att det ska bli enklare för kommunerna och landstingen att samarbeta.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    5, 17 minuter
    Justering
    2018-05-14
    Bordläggning
    2018-05-21
    Debatt
    2018-05-22
    Beslut
    2018-05-23
  • Dokument & lagar

    Ett utvidgat straffrättsligt skydd för transpersoner

    Betänkande 2017/18:KU14

    Regeringen har föreslagit att könsöverskridande identitet eller uttryck läggs till i bestämmelserna om hets mot folkgrupp i tryckfrihetsförordningen och brottsbalken, samt i bestämmelserna om olaga diskriminering i brottsbalken. På så sätt ska brotten hets mot folkgrupp och olaga diskriminering även omfatta att hota, uttrycka missaktning eller diskriminera transpersoner. Det blir tydligare att det vid bedömningen av straff ska försvåra om ett motiv för ett brott har varit att kränka personer på grund av deras könsöverskridande identitet eller könsuttryck.

    Riksdagen sa ja till de ändringar i brottsbalken som bland annat innebär att

    • könsöverskridande identitet eller uttryck läggs till i brottsbalkens bestämmelser om olaga diskriminering
    • det blir tydligt att det vid bedömningen av straff ska försvåra om ett motiv för ett brott har varit att kränka personer på grund av deras könsöverskridande identitet eller könsuttryck.

    Dessa ändringar börjar gälla den 1 juli 2018.

    Ändringarna som gäller hets mot folkgrupp i tryckfrihetsförordningen tas samordnat i ett annat ärende och delarna som gäller hets mot folkgrupp i brottsbalken skjuts upp till nästa riksmöte. Ändringarna som gäller hets mot folkgrupp föreslås börja gälla den 1 januari 2019.

    Riksdagen sa även nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    13, 39 minuter
    Justering
    2018-04-26
    Bordläggning
    2018-05-15
    Debatt
    2018-05-16
    Beslut
    2018-05-16
  • Dokument & lagar

    Några ändringar i riksdagsordningen

    Betänkande 2017/18:KU26

    Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag om några ändringar i riksdagsordningen. Bland annat innebär förslaget att om det bara finns en nominerad kandidat i valet av talman så kan valet ske med så kallad acklamation. Acklamation innebär att ledamöter i kammaren svarar ja eller nej med utrop eller att det bara frågas om någon är emot förslaget. Reglerna ändras också när det gäller andra talares möjlighet att anmäla sig till interpellationsdebatterna. Utöver det tydliggör förslaget att det inte ska utses ersättare för de ledamöter som sitter i Riksdagens arvodesnämnd. Riksdagens arvodesnämnd bestämmer hur höga riksdagsledamöternas månadsarvoden ska vara. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 17 minuter
    Justering
    2018-04-26
    Bordläggning
    2018-05-15
    Debatt
    2018-05-16
    Beslut
    2018-05-16
  • Dokument & lagar

    Händelserapportering och sekretess hos Sjöfartsverket och andra statliga myndigheter

    Betänkande 2017/18:KU45

    Samma typ av sekretess som gäller när en person rapporterar in flygrelaterade händelser och avvikelser till vissa myndigheter ska gälla även hos Sjöfartsverket. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Om till exempel en pilot eller en flygledare vet med sig att hen inte följt regelboken till punkt och pricka så kan hen rapportera in det och det omfattas då av sekretess. Det vill säga att det inte går att ta reda på vem som rapporterat in händelsen. Det gäller hos Luftfartsverket och vissa andra myndigheter men inte hos Sjöfartsverket. Men nu ska alltså samma typ av sekretess gälla även hos Sjöfartsverket.

    Lagförslaget börjar gälla den 1 juli 2018.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2018-04-24
    Bordläggning
    2018-04-27
    Debatt
    2018-05-02
    Beslut
    2018-05-03
  • Dokument & lagar

    Fri- och rättigheter, m.m.

    Betänkande 2017/18:KU34

    Samhället behöver bli bättre på att arbeta proaktivt, exempelvis på internet och i sociala medier, med att tidigt upptäcka och agera mot våldsbejakande propaganda och rekrytering till vänsterextrema, högerextrema och islamistiska terroristorganisationer. Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att arbeta med frågan.

    Enligt riksdagen bör regeringen ta initiativ till nationell samordning och en nationell kommunikationsstrategi mot våldsbejakande extremism och för demokratiska värderingar, i syfte att bland annat identifiera kommunikationsmetoder.

    Förslaget om tillkännagivande kom när riksdagen behandlade drygt 60 förslag i motioner om fri- och rättigheter. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

    Behandlade dokument
    51
    Förslagspunkter
    19
    Reservationer
    22 
    Anföranden och repliker
    16, 57 minuter
    Justering
    2018-04-24
    Bordläggning
    2018-04-27
    Debatt
    2018-05-02
    Beslut
    2018-05-03
  • Dokument & lagar

    Anpassning av vissa lagar inom riksdagsområdet till EU:s dataskyddsförordning

    Betänkande 2017/18:KU25

    Två lagar som berör riksdagsledamöterna ändras. Lagarna handlar om gåvohantering och om registrering av ledamöternas åtaganden och ekonomiska intressen. Ändringarna innebär att lagarna anpassas till tvingande EU-regler när det gäller hantering av personuppgifter. Framöver kommer denna typ av bestämmelser finnas i dataskyddsförordningen och inte i personuppgiftslagen. Ändringarna handlar alltså framförallt om att hänvisningarna i lagarna ändras.

    Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    2
    Justering
    2018-04-10
    Bordläggning
    2018-04-17
    Debatt
    2018-04-18
    Beslut
    2018-04-18