Sök
22 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, 2012/13, 2005/06, Linander, Johan (C), sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Tolkning och översättning i brottmål
Betänkande 2012/13:JuU23
Om en person som är misstänkt för ett brott inte behärskar svenska ska han eller hon ha rätt till tolk vid sammanträden i rätten och under förhör i samband med förundersökningen. Samma regler ska gälla om den misstänkte behöver tolk på grund av hörselnedsättning eller talsvårigheter. Den som behöver en tolk får i praktiken det redan i dag, men lagen ska ändras så att det blir tydligare att detta är obligatoriskt.
En rad andra ändringar i reglerna införs också:
- Domstolen eller den myndighet som utreder brottet ska vara skyldig att översätta sådana handlingar, eller delar av handlingar, som är viktiga för att den som är misstänkt för ett brott ska kunna ta till vara sin rätt. Översättningen kan vara muntlig om det är lämpligt.
- Den som döms för ett brott och har använt tolk i överläggningar med sin försvarare ska inte behöva betala för tolkningen, oavsett om det är en offentlig eller privat försvarare.
- Kompetenskravet skärps för tolkar och översättare som anlitas av domstolar och brottsutredande myndigheter.
- Om det är möjligt ska en auktoriserad tolk eller översättare anlitas.
- Även tolkar som inte är auktoriserade ska ha tystnadsplikt då de anlitas i samband med brottmål.
De nya reglerna gäller från den 1 oktober 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 10, 31 minuter
- Justering
- 2013-05-30
- Debatt
- 2013-06-17
- Beslut
- 2013-06-17
- Dokument & lagar
Förstärkt straffrättsligt skydd vid grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning
Betänkande 2012/13:JuU25
Att skada eller förstöra en närstående persons egendom eller att bryta mot ett kontaktförbud ska från den 1 juli 2013 kunna bedömas som grov fridskränkning eller grov kvinnofridskränkning. De brottstyper som sedan tidigare kan utgöra fridskränkningsbrott är brott mot liv och hälsa, brott mot frihet och frid samt sexualbrott. Skadegörelsebrott riktar sig visserligen inte mot en persons liv, hälsa, frihet eller frid, men kan enligt riksdagen ändå innebära att brottsoffrets integritet kränks. Även överträdelse av kontaktförbud kan innebära en kränkning av integriteten.
Minimistraffet för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning höjs från sex till nio månaders fängelse. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 8, 40 minuter
- Justering
- 2013-05-16
- Debatt
- 2013-05-29
- Beslut
- 2013-05-29
- Dokument & lagar
En ny kameraövervakningslag
Betänkande 2012/13:JuU22
En ny kameraövervakningslag införs från den 1 juli 2013. Huvudprinciperna i den nya lagen är desamma som enligt nuvarande regler. För att sätta upp kameror på allmänna platser som gator och torg krävs även i fortsättningen tillstånd. Den nya lagen ger dock större möjligheter till kameraövervakning utan krav på tillstånd på vissa platser, bland annat i butiker, tunnelbanan och parkeringshus.
För att förstärka integritetsskyddet ska personer som blivit filmade kunna få rätt till ersättning när lagen inte följs. Sekretesskyddet och kraven på säkerhet för inspelat material förstärks också.
- Behandlade dokument
- 19
- Förslagspunkter
- 18
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 8, 54 minuter
- Beredning
- 2013-04-16
- Justering
- 2013-05-16
- Debatt
- 2013-05-29
- Beslut
- 2013-05-29
- Dokument & lagar
Kränkande fotografering
Betänkande 2012/13:JuU21
Det nya brottet kränkande fotografering införs i lagen från den 1 juli 2013. Det innebär att det blir förbjudet att i hemlighet fotografera eller filma någon som befinner sig i sin privata miljö eller på en annan plats som är avsedd att vara privat, på en toalett, i ett omklädningsrum eller liknande. För att en fotografering ska vara straffbar krävs också att den sker utan tillåtelse från den som blir fotograferad. Straffet blir böter eller fängelse i högst två år.
En fotografering ska inte räknas som brottslig om den är försvarlig med tanke på syfte och sammanhang. Det kan till exempel handla om en fotografering som utgör ett journalistiskt nyhetsarbete. Bestämmelsen ska inte heller gälla den som fotograferar någon inom ramen för en myndighets verksamhet. För att avgöra om en fotografering är försvarlig ska en helhetsbedömning göras i det enskilda fallet.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 13, 60 minuter
- Beredning
- 2013-03-12
- Justering
- 2013-05-16
- Debatt
- 2013-05-29
- Beslut
- 2013-05-29
- Dokument & lagar
Unga lagöverträdare
Betänkande 2012/13:JuU13
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om unga som begår brott. Motionerna handlar bland annat om brottsförebyggande arbete, utredningen av brott där unga är inblandade och påföljder för unga som har begått brott.
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 9, 59 minuter
- Justering
- 2013-02-21
- Debatt
- 2013-03-13
- Beslut
- 2013-03-14
- Dokument & lagar
En mer ändamålsenlig förvaltningsprocess
Betänkande 2012/13:JuU15
Regeringen vill korta ned tiden att överklaga domstolsbeslut i socialförsäkringsmål och mål om arbetslöshetsförsäkring från två månader till tre veckor. Riksdagen tror att det kommer att vara till nackdel för de försäkrade och sa därför nej till regeringens förslag. Riksdagen vill också att regeringen återkommer med en beskrivning av konsekvenserna av kortare överklagandetid.
Riksdagen sa ja till regeringens övriga förslag till ändringar i de processregler som styr handläggningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Syftet är att bidra till en modernare och mer ändamålsenlig förvaltningsprocess.
Tyngdpunkten i rättskipningen ska ligga i första instans. Ett antal ytterligare måltyper flyttas därför ned från kammarrätterna till förvaltningsrätterna. Det införs också tydligare grunder för att meddela prövningstillstånd i kammarrätten.
Flera av ändringarna ska skapa en mer flexibel och effektiv process. Kravet på att en ansöknings- eller överklagandehandling ska vara undertecknad tas bort. Ombud ska bara behöva styrka sin behörighet om rätten anser att det behövs. Det ska vara möjligt för en kammarrätt att kunna fortsätta handläggningen av ett mål även om en ledamot får förhinder. Det införs ett partiellt prövningstillstånd i kammarrätten och i Migrationsöverdomstolen. Möjligheterna till sådant prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen utökas.
Det införs nya forumregler för mål om arbetslöshetsförsäkring för att dessa i så stor utsträckning som möjligt ska handläggas av en förvaltningsrätt i närheten av den enskilde.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 13, 37 minuter
- Beredning
- 2013-01-24
- Justering
- 2013-01-31
- Debatt
- 2013-02-20
- Beslut
- 2013-02-21
- Dokument & lagar
Samverkan för att förebygga ungdomsbrottslighet
Betänkande 2012/13:JuU5
Socialtjänsten ska få lämna ut vissa sekretessbelagda uppgifter till polisen om unga personer under 21 år. Uppgifterna ska få lämnas ut om det finns risk för att personen kommer att begå brott och uppgifterna kan anses förhindra detta. Uppgifterna får inte lämnas ut om det är olämpligt med hänsyn till insatser som socialtjänsten planerar eller genomför för personen i fråga.
Under vissa omständigheter kan polisen tillfälligt omhänderta unga personer som kan antas vara under 18 år och som befinner sig i en situation där deras hälsa eller utveckling riskerar att skadas allvarligt. Bestämmelserna om när unga får omhändertas ska bli tydligare. Polisen ska göra sin bedömning utifrån om den unge riskerar att utsättas för brott, själv begå brott eller skadas genom något annat socialt nedbrytande beteende.
Lagändringarna gäller från den 1 januari 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 12, 53 minuter
- Beredning
- 2012-11-13
- Justering
- 2012-11-20
- Debatt
- 2012-11-28
- Beslut
- 2012-11-28
- Dokument & lagar
Kvalificerad skyddsidentitet
Betänkande 2005/06:JuU31
Poliser, andra tjänstemän inom Säkerhetspolisen och tjänstemän inom Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet ska kunna få kvalificerad skyddsidentitet. Det innebär att personen får andra personuppgifter än de verkliga, och att dessa uppgifter ska kunna tas in i körkort, pass eller andra identitetshandlingar. I vissa fall ska uppgifterna kunna registreras i folkbokföringen. En kvalificerad skyddsidentitet ska kunna tilldelas en tjänsteman om det behövs för att inte röja åtgärder inom verksamheten och det finns en påtaglig risk för att ett sådant röjande allvarligt skulle motverka verksamheten eller utsätta någon som berörs av denna för allvarlig fara. Sekretess ska gälla uppgifter kring ett ärende om kvalificerad skyddsidentitet. Vissa sekretessbelagda uppgifter får inte efterfrågas vid vittnesmål eller förhör. Det ska också vara möjligt för tjänstemannen att i rättegång höras i det namn som ingår i den kvalificerade skyddsidentiteten. Lagförslagen börjar gälla den 1 oktober 2006.- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 25, 64 minuter
- Justering
- 2006-05-18
- Debatt
- 2006-05-29
- Beslut
- 2006-05-30
- Dokument & lagar
Åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott
Betänkande 2005/06:JuU30
Riksdagen beslutade på begäran av ledamöter från Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Centern och Miljöpartiet att regeringens och justitieutskottets lagförslag om att tillåta så kallade hemliga tvångsmedel för att hindra vissa grova brott ska vila ett år. Det betyder att förslaget kommer att behandlas på nytt. Enligt regeringsformen får en begäran väckas om att ett lagförslag ska vila ett år om förslaget begränsar vissa grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Lagförslaget innebär följande. Polisen ska få använda hemliga tvångsmedel för att förebygga eller förhindra vissa grova brott. Tvångsmedlen som ska få användas är hemlig teleavlyssning, hemlig kameraövervakning, hemlig teleövervakning och postkontroll. I dag får dessa metoder användas endast vid brottsutredningar. De brott som omfattas av förslaget är terroristbrott, vissa högmålsbrott, brott mot rikets säkerhet och allmänfarliga brott - med andra ord brott som Säkerhetspolisen, Säpo, ska bekämpa. Även vissa mycket allvarliga brott som den öppna polisen bekämpar omfattas om syftet med brottet är att påverka till exempel domare och åklagare eller nyhetsförmedlare och journalister. Det kan handla om brott som mord, dråp, grov misshandel, människorov och olaga frihetsberövande. Det kommer att krävas att en domstol ger sitt tillstånd och tillståndet får beviljas för endast en månad åt gången. Enligt förslaget skulle lagen gälla från den 1 juli 2006.- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 32, 103 minuter
- Justering
- 2006-05-18
- Debatt
- 2006-05-31
- Beslut
- 2006-05-31
- Dokument & lagar
Hemlig rumsavlyssning
Betänkande 2005/06:JuU26
Riksdagen beslutade på begäran av ledamöter från Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Centern och Miljöpartiet att regeringens och justitieutskottets lagförslag om buggning ska vila ett år. Det betyder att förslaget kommer att behandlas på nytt. Enligt regeringsformen får en begäran om att ett lagförslag ska vila ett år väckas om förslaget begränsar vissa grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Lagförslaget om hemlig rumsavlyssning (buggning) innebär följande. Polisen ska i hemlighet kunna få avlyssna (bugga) samtal vid förundersökning av brott som har ett lägsta straff på minst fyra års fängelse. Exempel på sådana brott är terroristbrott, mord, dråp, grovt rån och grov mordbrand. Polisen ska också kunna få använda buggning när den utreder vissa andra allvarliga brott som har en lägre straffskala, som grovt narkotikabrott och grova sexualbrott, om straffet beräknas bli längre än fyra års fängelse. För att få använda buggning krävs det att någon är skäligen misstänkt för brottet, att åtgärden är "av synnerlig vikt för utredningen och att skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men som den innebär för den avlyssnade". Domstol måste alltid ge sitt tillstånd. Buggningen får dessutom bara ske på platser där det finns anledning att anta att den misstänkte kommer att uppehålla sig. Särskilda krav ställs för att få bugga andra bostäder än den misstänktes egen bostad. Det kommer enligt förslaget att vara förbjudet att bugga bland annat läkarmottagningar, advokatkontor och platser som används för själavård. Samtal mellan försvarare och misstänkt respektive läkare och patient ska inte få buggas. Samtal där någon lämnar uppgifter för vilka mottagaren enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen inte får avslöja sin källa får inte heller avlyssnas. Enligt förslaget skulle lagen gälla från den 1 juli 2006 till och med den 30 juni 2009.- Behandlade dokument
- 16
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 49, 147 minuter
- Justering
- 2006-05-18
- Debatt
- 2006-05-31
- Beslut
- 2006-05-31
- Dokument & lagar
Personsäkerhet
Betänkande 2005/06:JuU36
Polisen och andra myndigheter ska få bättre möjligheter att skydda vittnen och andra hotade personer. En ny bestämmelse införs i polislagen där det framgår att särskilt personsäkerhetsarbete får bedrivas beträffande vittnen och andra hotade personer. Regeringen får meddela föreskrifter som närmare bestämmer hur lagen ska tillämpas. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006.- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 8, 29 minuter
- Justering
- 2006-05-16
- Debatt
- 2006-05-29
- Beslut
- 2006-05-30
- Dokument & lagar
Utfärdande av provisoriska pass för barn för direkt resa till Sverige
Betänkande 2005/06:JuU37
Riksdagen har sagt ja till ett regeringsförslag som innebär att tillfälliga pass för direkt resa till Sverige ska kunna utfärdas för barn under 18 år, även om vårdnadshavaren inte gått med på det. Passen ska kunna utfärdas om barnet befinner sig i en situation där barnets hälsa eller utveckling riskeras eller om det finns andra särskilda skäl. Om passet har utfärdats utan vårdnadshavarens tillstånd ska det inte kunna återkallas av vårdnadshavaren. Enligt beslutet ska kommunens socialnämnd snabbt yttra sig i de fall pass utfärdats utan vårdnadshavarens tillstånd, om en passmyndighet begär det. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006.- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 4, 32 minuter
- Justering
- 2006-05-09
- Debatt
- 2006-05-17
- Beslut
- 2006-05-17
- Dokument & lagar
Ingripanden mot unga lagöverträdare
Betänkande 2005/06:JuU34
Reglerna om ingripanden mot och behandling av unga lagöverträdare förändras. Syftet är bland annat att förhindra återfall i kriminalitet. Bland annat ändras påföljden "överlämnande till vård inom socialtjänsten" till att omfatta dem som har ett särskilt behov av vård eller annan åtgärd som syftar till att motverka att den unge utvecklas ogynnsamt. Påföljden byter namn till ungdomsvård. Vidare införs ungdomstjänst som en ny påföljd för ungdomar under 18 år. Påföljden genomförs av socialtjänsten och ska bestå av oavlönat arbete. Stödet till unga personer, även dem under 15 år, förstärks. Socialtjänsten ska kunna utse en särskilt kvalificerad kontaktperson för att motverka risken för narkotikamissbruk eller kriminalitet. Medling ska finnas tillgängligt i hela landet för brottslingar under 21 år. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2007, utom förslaget om att kommunerna måste erbjuda medling som börjar gälla den 1 januari 2008.- Behandlade dokument
- 54
- Förslagspunkter
- 56
- Reservationer
- 51
- Anföranden och repliker
- 27, 126 minuter
- Justering
- 2006-05-11
- Debatt
- 2006-05-19
- Beslut
- 2006-05-30
- Dokument & lagar
En modernare kriminalvårdslag
Betänkande 2005/06:JuU33
Övergången från livet i anstalt till livet i frihet ska bli bättre och mer strukturerad. Utslussningen ska anpassas till vad varje intagen behöver för att förbättra förutsättningarna för att han eller hon ska klara sig i samhället efter frigivningen utan att återfalla i brott. Det ska finnas fyra typer av utslussningar: Frigång: Innebär att den intagne under dagtid arbetar, deltar i undervisning, får behandling eller deltar i någon annan sysselsättning utanför anstalten. Vårdvistelse: Innebär en utökning av den möjlighet som i dag finns att vistas utanför anstalt för vård mot missbruk. Vistelse i halvvägshus: Innebär att den intagne är placerad i ett av Kriminalvården kontrollerat hem som är anpassat för att ge intagna särskilt stöd och tillsyn. Utökad frigång: Innebär att den intagne under kontrollerade former avtjänar sista delen av fängelsestraffet i sin bostad. Villkorlig frigivning ska även i fortsättningen normalt ske när den intagne har avtjänat två tredjedelar, men minst en månad, av strafftiden. Om det vid den tidpunkten finns synnerliga skäl mot att den intagne ska friges villkorligt, till exempel att han eller hon allvarligt misskött sig, ska den villkorliga frigivningen skjutas upp. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2007.- Behandlade dokument
- 57
- Förslagspunkter
- 54
- Reservationer
- 45
- Anföranden och repliker
- 23, 101 minuter
- Justering
- 2006-05-11
- Debatt
- 2006-05-19
- Beslut
- 2006-05-19
- Dokument & lagar
Barn som bevittnat våld
Betänkande 2005/06:JuU19
Det slås fast i socialtjänstlagen att barn som bevittnar våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott. Barn som bevittnar ett brott som är ägnat att skada barnets trygghet och tillit i förhållande till en närstående person får också rätt till brottsskadeersättning från staten. Den som har blivit utsatt för ett brott ska även i fler situationer än i dag få information om vilka bestämmelser som gäller för meddelande av besöksförbud, vilket även kan komma barn till godo. Informationen ska lämnas bland annat när en gärningsman ska friges eller har blivit beviljad någon form av utevistelse. Lagändringarna börjar gälla den 15 november 2006.- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 13, 58 minuter
- Justering
- 2006-05-11
- Debatt
- 2006-05-19
- Beslut
- 2006-05-19
- Dokument & lagar
Ett stärkt nämndemannainstitut
Betänkande 2005/06:JuU32
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om nya regler för nämndemannauppdraget. Syftet med reglerna är bland annat att få en bredare sammansättning av nämndemän när det gäller ålder, kön, yrke och etnisk bakgrund. För att uppdraget som nämndeman ska cirkulera mer bland medborgarna bör valförsamlingen i första hand välja de personer som inte tjänstgjort som nämndemän tidigare eller som tjänstgjort kortast tid om det skulle finnas flera alternativ till att nå en bredare sammansättning. Beslutet innebär också nya regler om nämndemännens lämplighet för uppdraget: bland annat ska ett lämplighetskrav införas och nämndemän som visat sig olämpliga för uppdraget ska kunna entledigas eller stängas av. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006.- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 19, 59 minuter
- Justering
- 2006-05-09
- Debatt
- 2006-05-17
- Beslut
- 2006-05-17
- Dokument & lagar
Stöd till polisen vid terrorismbekämpning
Betänkande 2005/06:JuU17
Polisen får större möjligheter att be Försvarsmakten om hjälp för att bekämpa terrorism. Resurser från Försvarsmakten ska kunna sättas in för att förhindra eller på annat sätt ingripa mot terroristbrott. Försvarsmakten ska då alltid ledas av polisen. Förslaget innebär att Rikspolisstyrelsen ska kunna be Försvarsmakten om hjälp med insatser som kan innebära våld eller tvång mot enskilda personer. Polisen ska få göra det bara om man själv inte har sådana särskilda resurser som behövs. Det kan handla om att ingripa mot terroristangrepp från luften eller till sjöss. Polisen kommer som huvudregel att kunna be Försvarsmakten om hjälp bara om regeringen först har sagt ja till det. I vissa situationer ska polisen inte behöva regeringens godkännande. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2006.- Behandlade dokument
- 16
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 25, 95 minuter
- Justering
- 2006-04-25
- Debatt
- 2006-05-05
- Beslut
- 2006-05-10
- Dokument & lagar
Ökad kontroll av vapen
Betänkande 2005/06:JuU29
Riksdagen har godkänt regeringens lagförslag om ökad kontroll av vapen. Syftet med beslutet är att förhindra att skjutvapen hamnar på den illegala marknaden, men också till att motverka missbruk, olyckshändelser och brottslig verksamhet med legala vapen. Riksdagens beslut innebär bland annat att polisen ska ha viss rätt att i brottsförebyggande syfte söka efter vapen i fordon, att enskilda personer inte längre ska kunna skrota vapen och att läkare blir skyldiga att anmäla till polisen om en patient av medicinska skäl inte bör inneha vapen. Dessutom ska införseltillstånd inte behövas för att föra in vapen från Danmark, Finland eller Norge i vissa fall och sekretessen i vapenregistret för uppgifter om vapenhandlares namn och adress med mera ska tas bort. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006. Riksdagen gav 2005 regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett förslag på tillfällig vapenamnesti (se 2004/05:JuU19 ). Riksdagen uppmanade nu regeringen att skynda på arbetet med förslaget. Beslutet grundade sig på en gemensam reservation från de borgerliga partierna och Miljöpartiet. Vapenamnesti innebär att personer som har skjutvapen utan att vara berättigade till det slipper straff om de frivilligt lämnar in sina vapen till polisen.- Behandlade dokument
- 21
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 9, 36 minuter
- Justering
- 2006-04-20
- Debatt
- 2006-04-28
- Beslut
- 2006-05-03
- Dokument & lagar
Trafikbrott
Betänkande 2005/06:JuU23
Riksdagen sade nej till motionsförslag om trafikbrott från den allmänna motionstiden 2004 och 2005. Motionerna tog bland annat upp frågor om val av påföljd vid trafiknykterhetsbrott och viss annan trafikbrottslighet samt om olika åtgärder för att utreda eller förebygga skilda slag av trafikbrott, främst rattfylleri. Riksdagen avslog motionerna i huvudsak med hänvisning till gällande regler och pågående arbete.- Behandlade dokument
- 41
- Förslagspunkter
- 20
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 17, 61 minuter
- Justering
- 2006-03-23
- Debatt
- 2006-04-05
- Beslut
- 2006-04-06
- Dokument & lagar
Straffrättsliga frågor
Betänkande 2005/06:JuU22
Riksdagen sade ja till följande förslag från de borgerliga partierna och Miljöpartiet om straffrätt. Kravet på att en gärningsman ska ha använt så kallade otillbörliga medel för att kunna dömas för människohandel om offret varit över 18 år bör slopas. Straffansvaret för barnpornografibrott bör utvidgas till att omfatta exploatering av alla personer under 18 år. Syftet är att stärka skyddet även för de barn som ser äldre ut än 18 år. Samtidigt bör preskriptionstiden för barnpornografibrott förlängas så att den börjar löpa först när barnet fyller eller skulle ha fyllt 18 år. Riksdagen uppmanade regeringen att återkomma med lagförslag i dessa frågor. Riksdagen sade också ja till en reservation från de borgerliga och Miljöpartiet som innebär att regeringen ska utreda vilka konsekvenser sexköpslagen fått. Riksdagen sade nej till övriga motioner om straffrätt, som lämnades in främst under den allmänna motionstiden 2004 och 2005, med hänvisning till bland annat att gällande regelverk är ändamålsenligt samt till pågående utrednings- och beredningsarbete.- Behandlade dokument
- 144
- Förslagspunkter
- 62
- Reservationer
- 56
- Anföranden och repliker
- 42, 168 minuter
- Justering
- 2006-03-23
- Debatt
- 2006-04-05
- Beslut
- 2006-04-05