Sök

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 som rör de nationella minoriteterna. Motionerna handlar bland annat om sannings- och granskningskommissioner om registreringen av romer, stärkt arbete mot antiziganism, antisemitism och islamofobi, finlandssvenskarnas ställning som nationell minoritet, sametinget, finskans ställning som minoritetsspråk och äldreomsorg på finska.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

11

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

9, 46 minuter

Beredning

2014-03-04

Justering

2014-03-20

Bordläggning

2014-03-26

Debatt

2014-03-27

Beslut

2014-03-27

Valsystemet ändras så att fördelningen av mandat säkrare ska spegla hur väljarna har röstat. Det gäller i val till riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige. Ändringarna ska göra så att partierna får en representation som stämmer överens med partiets väljarstöd.

I kommuner som är indelade i valkretsar ska utjämningsmandat införas. Det införs också en småpartispärr på 3 procent i kommuner som är indelade i valkretsar och 2 procent i kommuner som inte är det.

För att göra det lättare för väljarna att skilja olika partiers valsedlar åt ska partierna få trycka sina partisymboler i färg på valsedlarna. Partierna måste också anmäla i förväg när de ställer upp i ett val, så att det blir tydligare för väljarna vilka de kan rösta på. Den som nomineras som kandidat måste säga ja till nomineringen för att vara valbar. Detta för att man själv ska ha rätt att bestämma om man vill ställa upp som kandidat.

Ändringarna görs i regeringsformen och vallagen. Ändringar i regeringsformen kräver två beslut i riksdagen med val emellan. Eftersom ändringarna i vallagen hänger ihop med ändringarna i regeringsformen föreslås alla ändringar i båda lagarna att börja gälla den 1 januari 2015.

Riksdagen sa ja till att anta ändringarna i regeringsformen som vilande. Riksdagen sköt upp behandlingen av ändringarna i vallagen till efter höstens val.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

6

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 15 minuter

Beredning

2014-02-04

Justering

2014-03-04

Debatt

2014-03-13

Beslut

2014-03-19

Riksdagen sa nej till motioner om kommunala och regionala frågor från allmänna motionstiden 2013. Motionerna handlar bland annat om oberoende kommunal revision, kommunal tolkförmedling, representation i nämnder, utskott och styrelser samt rätten att överklaga kommunala beslut. Andra motioner tar upp frågor som rör rekrytering till kommunala myndigheter, kommunindelning och kommunal samverkan.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

9

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 13 minuter

Beredning

2014-01-14

Justering

2014-01-23

Debatt

2014-02-05

Beslut

2014-02-20

Lagrådet består av domare eller tidigare domare i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen och har som uppgift att yttra sig över lagförslag. För att kunna hantera ökad arbetsbelastning ska Lagrådet i undantagsfall och under kortare tidsperioder få möjlighet att arbeta på fem avdelningar istället för nuvarande högst fyra.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Beredning

2013-10-24

Justering

2013-11-12

Debatt

2013-11-21

Beslut

2013-11-21

Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin årliga granskning av regeringen. I år har KU behandlat 21 anmälningar från riksdagsledamöterna. En anmälning handlar om militärt samarbete med Saudiarabien. Enligt KU finns det ingenting som styrker att någon i regeringen eller Regeringskansliet skulle ha varit delaktig i eller godkänt beslutet om att bilda bolaget STTI, om dess finansiering eller roll i projektet med att bygga en vapenfabrik i Saudiarabien. Dock har det sedan åtminstone våren 2009 funnits information i Regeringskansliet om förekomsten av bolaget SSTI och dess roll i projektet. KU menar att Försvarsdepartementet borde ha följt händelseutvecklingen noga, men att departementet i stället sköt frågan ifrån sig och gav de inblandade myndigheterna i uppgift att lösa situationen. Granskningen visar enligt KU på allvarliga brister som i förlängningen har skadat Sveriges internationella relationer.

KU kritiserar också Näringsdepartementets hantering av en begäran om att ta del av allmänna handlingar. Att en myndighet under pågående beredning på eget initiativ lämnar ut en begärd handling till andra än den som begärt ut handlingen kan enligt KU starkt ifrågasättas. Näringsminister Annie Lööf (C) är ytterst ansvarig för hur ärendet hanterades. Utskottet påpekar också att statsminister Fredrik Reinfeldt (M) har ett övergripande ansvar. Utskottet är även kritiskt till att näringsministern lämnat felaktiga uppgifter till KU under en utfrågning.

I övriga granskningsärenden har KU bland annat kommit fram till följande:

• Regeringens beredning av besparingar inom försvarets materielförsörjning uppvisar brister. Bland annat har vissa handlingar inte diarieförts i Regeringskansliet och uppgifter från Försvarsmakten har lagts till i ärendet utan att det har dokumenterats.
• Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) hade inte haft för avsikt att försöka påverka länsstyrelsen i Skåne genom det brev hon skickade till landshövdingen. Men den opinionsyttring som skickades vidare av kulturministern hanterades i en annan ordning än den ordinarie. Utskottet anser att alla inkommande brev och skrivelse med samma typ av innehåll bör behandlas på ett likartat sätt oavsett vem som är avsändare.
• Det råder olika meningar om landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) i ett telefonsamtal har avrått Skogsstyrelsens generaldirektör från att delta i en konferens. Informella kontakter mellan regeringen och de statliga myndigheterna är viktiga men de bör vara inriktade på information, inte styrning.
• Regeringen har inte brutit mot Sveriges folkrättsliga åtaganden genom att Sveriges bidrag till det internationella klimatarbetet tas från biståndsbudgeten. Regeringen bör dock överväga att förtydliga detta för riksdagen, till exempel i budgetpropositionen.
• I hanteringen av två svenska medborgare som lämnats ut från Djibouti till USA har regeringen och Utrikesdepartementet uppfyllt de krav som kan ställas.
• När det gäller utrikesminister Carl Bildts (M) agerande med anledning av ett ärende hos Kronofogden om att genomföra ett beslut om försäljning av utländsk egendom påminner KU om att en minister bör vara försiktig med uttalanden som rör myndighetsutövning. Samtidigt kan utrikesministern och Utrikesdepartementet i viss utsträckning, som ett led i informationen, lämna sin bedömning av en aktuell sakfråga.
• Under förhandlingarna om ett EU-direktiv om administrativt samarbete på skatteområdet har Finansdepartementet inte fullt ut förutsett vilka konsekvenser bestämmelserna skulle få för den svenska meddelarfriheten. Det är viktigt att de som företräder Sverige i EU-förhandlingar har tillräcklig kompetens i de konstitutionella frågorna.

Riksdagen lade KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

124, 113 minuter

Beredning

2012-09-20

Justering

2013-06-04

Debatt

2013-06-18

Beslut

2013-06-19

Partibidragsnämnden får delvis nya regler och regleringen sker i olika lagar. Partibidragsnämnden är en nämndmyndighet under riksdagen och prövar frågor om statligt partistöd. I en ny lag med instruktion för Partibidragsnämnden regleras bland annat nämndens verksamhetsansvar, att den ska ha en arbetsordning och att den ska lämna en verksamhetsredogörelse till riksdagen. Där kommer det också att finnas regler om kostnadsersättning till exempel vid resor. Regler om arvoden till nämndens ledamöter införs i lagen om arvoden med mera för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. Vidare förtydligas bestämmelserna om överklagande av beslut som gäller utlämnande av allmänna handlingar. De nya bestämmelserna ska gälla från den 1 juli 2013. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 2 minuter

Beredning

2013-04-16

Justering

2013-05-02

Debatt

2013-05-15

Beslut

2013-05-15

Regeringen har lämnat sin årliga rapport till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Riksdagen noterar att det råder en jämn könsfördelning inom alla grupper av anställda i statliga kommittéer med undantag för gruppen ordförande med mera, där endast en tredjedel är kvinnor. Riksdagen förutsätter att regeringen arbetar aktivt för att säkerställa en jämn könsfördelning även inom denna grupp. Riksdagen ser också gärna att regeringen i fortsättningen redovisar spännvidden i könsfördelningen för de kommittéer som har fler ledamöter. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 3 minuter

Beredning

2013-04-09

Justering

2013-04-25

Debatt

2013-05-15

Beslut

2013-05-15