Sök

Avdelning
Hoppa till filter

94 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, 2013/14, 2012/13, Arbetsmarknadsutskottet, Konstitutionsutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Integritets- och sekretessfrågor

    Betänkande 2013/14:KU25

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 som rör frågor om integritet och sekretess. Motionerna handlar bland annat om en ny myndighet för integritetsskydd, skyddet för den personliga integriteten inom EU, tystnadsplikt för tolkar och insyn i apoteksverksamhet.

    Behandlade dokument
    66
    Förslagspunkter
    20
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    4, 19 minuter
    Beredning
    2014-03-27
    Justering
    2014-04-10
    Bordläggning
    2014-04-29
    Debatt
    2014-05-05
    Beslut
    2014-05-07
  • Dokument & lagar

    Tidningen Riksdag & Departement

    Betänkande 2013/14:KU33

    Riksdagsförvaltningen upphör att ge ut tidningen Riksdag & Departement. Tidningen skildrar den politiska processen och beslutsfattandet i riksdagen, regeringen och EU.

    Riksdagsstyrelsen har lämnat ett förslag som konstitutionsutskottet har behandlat. I förslaget framhåller styrelsen att medievanorna och medielandskapet har förändrats sedan tidningen Riksdag & Departement grundades 1975 och att det i dag finns fler vägar att hitta information. Den tekniska utvecklingen har också påverkat tidningens ekonomiska förutsättningar genom att antalet prenumeranter och annonsförsäljningen har minskat. Riksdagsstyrelsen anser också att granskningen och analysen av riksdagens beslut i första hand bör göras av medier som är oberoende från riksdagen. Därför föreslår riksdagsstyrelsen att Riksdagsförvaltningen ska upphöra att ge ut tidningen Riksdag & Departement. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.

    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    13, 39 minuter
    Beredning
    2014-03-25
    Justering
    2014-04-29
    Bordläggning
    2014-05-06
    Debatt
    2014-05-07
    Beslut
    2014-05-07
  • Dokument & lagar

    Subventionerade anställningar för nyanlända

    Betänkande 2013/14:AU10

    Nyanlända som får ett instegsjobb eller ett nystartsjobb kommer närmare arbetsmarknaden än de utan subventionerad anställning. Den slutsatsen drar Riksrevisionen i en granskningsrapport. Riksrevisionen påpekar dock att även om de subventionerade anställningarna fungerar finns utrymme för förbättringar och Arbetsförmedlingen kan utveckla sitt stöd.

    Regeringen har redovisat sin syn på granskningen. Av redovisningen framgår att regeringen satt in en del åtgärder för att förbättra stödet. Till exempel har Arbetsförmedlingen fått i uppdrag att öka kontakterna med arbetsgivarna och en särskild utredare har tillsatts som ska kartlägga förekomsten av oegentligheter och överutnyttjande av stöden.

    Arbetsmarknadsutskottet har gått igenom regeringens redovisning. Utskottet anser att granskningen visar att instegsjobben och nystartsjobben fyller olika, och var för sig viktiga, funktioner för de nyanlända. Utskottet förutsätter att regeringen och Arbetsförmedlingen tar till vara de synpunkter som Riksrevisionen har lämnat.

    Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    10, 33 minuter
    Justering
    2014-06-12
    Bordläggning
    2014-06-18
    Debatt
    2014-06-23
    Beslut
    2014-06-24
  • Dokument & lagar

    Insatser för vissa nyanlända invandrares etablering m.m.

    Betänkande 2013/14:AU9

    Regeringen har fyra förslag som gäller nyanlända invandrare som får hjälp att etablera sig på arbetsmarknaden i Sverige. En nyanländ invandrare som säger nej till ett lämpligt arbete utan goda skäl ska inte få fortsatta insatser enligt etableringslagen. Detta gäller om hon eller han har arbete eller är arbetssökande enligt sin etableringsplan. En etableringsplan får förlängas mer än 24 månader för en nyanländ som på grund av föräldraledighet deltar på deltid i etableringsinsatser. Den rätt till ersättning utifrån prestation som finns inom utbildningen i svenska för invandrare, så kallad sfi-bonus, ska avskaffas. En nyanländ som är familjemedlem till en utlänning som har fått arbets- och uppehållstillstånd för högkvalificerad anställning, så kallat EU-blåkort, ska också få rätt till samhällsorientering.

    De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen uppmanade samtidigt regeringen att återkomma med ett förslag om att fler nyanlända ska få samhällsorientering. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om integration.

    Behandlade dokument
    44
    Förslagspunkter
    22
    Reservationer
    13 
    Anföranden och repliker
    36, 107 minuter
    Justering
    2014-06-12
    Bordläggning
    2014-06-18
    Debatt
    2014-06-23
    Beslut
    2014-06-24
  • Dokument & lagar

    Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering m.m.

    Betänkande 2013/14:AU8

    Bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning införs som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Det nya diskrimineringsförbudet gäller från den 1 januari 2015 inom alla samhällsområden där diskrimineringslagens övriga regler gäller i dag, med undantag för tillhandahållande av bostäder. I dag finns ett diskrimineringsförbud mot bristande tillgänglighet som endast gäller inom delar av arbetslivet och utbildningsområdet.

    Bristande tillgänglighet betyder att en person med funktionsnedsättning missgynnas därför att man inte gjort skäliga tillgänglighetsåtgärder för att personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning. Vilka åtgärder som är skäliga bedöms utifrån bland annat lagens krav på tillgänglighet samt praktiska och ekonomiska förutsättningar.

    Ordet funktionshinder byts ut mot funktionsnedsättning i ett antal lagar.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag med ett undantag. Företag inom hälso- och sjukvården som har färre än tio anställda också ska omfattas av det nya diskrimineringsförbudet. Enligt regeringens förslag skulle dessa företag få undantag från reglerna.

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om diskrimineringsfrågor.

    Behandlade dokument
    64
    Förslagspunkter
    38
    Reservationer
    21 
    Anföranden och repliker
    53, 174 minuter
    Justering
    2014-06-05
    Bordläggning
    2014-06-18
    Debatt
    2014-06-23
    Beslut
    2014-06-24
  • Dokument & lagar

    Uppskov till 2014/15 års riksmöte med behandlingen av vissa ärenden

    Betänkande 2013/14:KU47

    Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2013, 2013/14:RS2. Det ska också gälla de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till konstitutionsutskottet under resten av riksmötet 2013/14.

    Förslagspunkter
    2
    Justering
    2014-06-05
    Bordläggning
    2014-06-16
    Debatt
    2014-06-17
    Beslut
    2014-06-17
  • Dokument & lagar

    Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder

    Betänkande 2013/14:KU43

    Riksdagens nämndmyndigheter har i år för första gången lämnat redogörelser för förra verksamhetsåret till riksdagen. Det finns inga särskilda krav på hur en verksamhetsredogörelse ska se ut och konstitutionsutskottet anser att det är naturligt att redogörelserna skiljer sig åt lite eftersom de verksamheter som beskrivs ser olika ut. Huvudsaken är att de ger en god bild av verksamheten. Alla redogörelserna för 2013 innehåller uppgifter om ledamöter, beskrivningar av verksamheten och de beslut som har fattats under året.

    Konstitutionsutskottet noterar att Partibidragsnämnden redovisar partibidragens storlek bara som totalsummor, trots att uppgifter om fördelningen på politiskt parti och kvinnoorganisation tidigare har skickats ut i pressmeddelanden. Dessa uppgifter borde kanske finnas med även i redogörelsen.

    Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Förslagspunkter
    1
    Beredning
    2014-05-13
    Justering
    2014-06-05
    Debatt
    2014-06-17
    Beslut
    2014-06-17
  • Dokument & lagar

    Olovlig hantering av avkodningsutrustning

    Betänkande 2013/14:KU42

    Antalet privatpersoner som använder avkodningsutrustning för att kunna använda betal-tv-tjänster och andra elektroniska betaltjänster utan att betala har ökat. Men nu ska det bli olagligt att utan tillstånd skaffa sig och använda avkodningsutrustning även privat. Det är sedan tidigare straffbart för företag att hantera avkodningsutrustning utan tillstånd. Straffet kan bli böter för den som skaffar sig och använder avkodningsutrustning privat. För den privatperson som till exempel säljer, hyr ut eller installerar utrustning åt andra kan straffet framöver bli böter eller fängelse i upp till två år, precis som för företag.

    De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Beredning
    2014-05-13
    Justering
    2014-06-05
    Bordläggning
    2014-06-16
    Debatt
    2014-06-17
    Beslut
    2014-06-17
  • Dokument & lagar

    En politik för en levande demokrati

    Betänkande 2013/14:KU34

    Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om sin demokratipolitik. Målet för politiken är en levande demokrati där individens möjligheter till inflytande stärks och de mänskliga rättigheterna respekteras. I skrivelsen redogör regeringen för vilken inriktning demokratipolitiken bör ha och vilka utmaningar som är viktiga att fokusera på. Inriktningen för regeringens arbete har fem utgångspunkter: Ett högt och mer jämlikt valdeltagande, ett breddat och jämlikt deltagande i de folkvalda församlingarna, stärkta möjligheter till inflytande, insyn och delaktighet mellan valen, en ökad demokratisk medvetenhet samt värnande av demokratin mot våldsbejakande extremism.

    Konstitutionsutskottet, KU, har behandlat regeringens skrivelse. Samtidigt har KU även behandlat motioner inom området demokratipolitik. Motionerna handlar om demokratiambassadörer, ökat valdeltagande genom stöd till fackliga organisationer, riktlinjer för rektorers beslut om medverkan av riksdagspartier på skolor, universitetens och högskolornas ansvar för att främja ungas engagemang för grundläggande demokratiska värderingar, utredning om demokratisk delaktighet och inflytande, att värna demokratin mot våldsbejakande extremism, en mer aktiv svensk demokratipolitik i EU, öppen redovisning av bidrag till partierna samt en ny bred maktutredning.

    Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motionerna.

    Behandlade dokument
    8
    Förslagspunkter
    20
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    6, 43 minuter
    Beredning
    2014-05-13
    Justering
    2014-06-05
    Bordläggning
    2014-06-11
    Debatt
    2014-06-12
    Beslut
    2014-06-12
  • Dokument & lagar

    Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser

    Betänkande 2013/14:KU21

    Regeringen redogör i en skrivelse för hur riksdagens skrivelser till regeringen har behandlats. Konstitutionsutskottet ser positivt på utvecklingen av hur regeringen behandlar riksdagens skrivelser, men anser att det fortfarande går att göra förbättringar.

    Flera utskott i riksdagen påpekar att vissa åtgärder som gäller tillkännagivanden har tagit lång tid eller inte riktigt svarar mot innehållet i tillkännagivandena. Andelen slutbehandlade tillkännagivanden har minskat. Konstitutionsutskottet konstaterar också att det fortfarande händer att tillkännagivanden saknas i regeringens redogörelser.

    Konstitutionsutskottet förutsätter att regeringen tar hänsyn till utskottens synpunkter och ser till så att ärenden inte tar onödigt lång tid och att skrivelsen uppfyller kraven på att vara kontrollerad och korrekt. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    16, 45 minuter
    Beredning
    2014-04-29
    Justering
    2014-06-03
    Bordläggning
    2014-06-11
    Debatt
    2014-06-12
    Beslut
    2014-06-12
  • Dokument & lagar

    Granskning av kommissionsrapporter om subsidiaritet och proportionalitet m.m.

    Betänkande 2013/14:KU45

    Konstitutionsutskottet, KU, har granskat EU-kommissionens rapport om hur subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna har tillämpats på förslag till EU-lagstiftning under 2012.

    De nationella parlamenten ska inom åtta veckor granska förslagen till EU-lagstiftning för att se att de följer subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att besluten ska fattas på den effektivaste nivån och så nära medborgarna som möjligt. KU anser att subsidiaritetskontrollen är en viktig demokratisk uppgift som följer av EU-fördragen.

    KU konstaterar att en åttondel av de EU-förslag som riksdagen subsidiaritetsprövat 2012 saknade subsidiaritetsmotiveringar eller hade brister i motiveringarna. Utskottet påpekar än en gång att det inte är rimligt att de olika EU-ländernas parlament ska subsidiaritetspröva förslag som helt saknar motivering. KU anser att subsidiaritetskontrollen är ineffektiv på det sätt som den görs i dag. Utskottet anser att en förlängning av åttaveckorsfristen borde övervägas. En sådan översyn borde även omfatta nivåerna på och effekterna av trösklarna för gula och orange kort.

    Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Förslagspunkter
    1
    Beredning
    2014-05-06
    Justering
    2014-05-27
    Debatt
    2014-06-11
    Beslut
    2014-06-11
  • Dokument & lagar

    Indelning i utgiftsområden

    Betänkande 2013/14:KU44

    Några ändringar görs av ändamål och verksamheter inom olika utgiftsområden i statens budget. Det enligt regeringens förslag i 2014 års ekonomiska vårproposition. Ändringarna rör ansvaret för vissa säkerhetsfrågor vid statsministerns tjänstebostad, ett samordnat upphandlingsstöd och en patent- och marknadsdomstol.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Beredning
    2014-04-29
    Justering
    2014-05-27
    Bordläggning
    2014-06-11
    Debatt
    2014-06-12
    Beslut
    2014-06-12
  • Dokument & lagar

    Kommunal medfinansiering av viss forskningsinfrastruktur

    Betänkande 2013/14:KU40

    Kommuner och landsting ska kunna lämna bidrag till start och drift av forskningsinfrastruktur vid konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur, Eric-konsortier. Forskningsinfrastruktur kan vara olika anläggningar och kunskapsbaserade resurser som forskare behöver för att bedriva spetsforskning. I dag kan kommuner och landsting lämna bidrag till utbildning och forskning som bedrivs vid statliga universitet och högskolor. Däremot inte till forskningsprojekt som görs i en annan organisationsform för att möjliggöra internationellt samarbete. Detta ska nu bli möjligt.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Beredning
    2014-04-15
    Justering
    2014-05-27
    Bordläggning
    2014-06-05
    Debatt
    2014-06-09
    Beslut
    2014-06-10
  • Dokument & lagar

    Granskningsbetänkande

    Betänkande 2013/14:KU20

    Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin årliga granskning av regeringen. I år har KU behandlat 21 anmälningar från riksdagsledamöterna.

    KU har bland annat kommit fram till följande:

    • En granskning gäller regeringens hantering av Vattenfalls köp av energibolaget Nuon. Näringsdepartementet och Finansdepartementet beredde gemensamt frågan om att upphandla en finansiell rådgivare i syfte att köpa ett större energibolag. Det finns dock olika synsätt på om själva ställningstagandet till Vattenfalls köp vid ägarsamordningen bereddes gemensamt. Det finns ingen dokumentation som visar att man har följt reglerna om att informera Statsrådsberedningen. Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) har uppgett för KU att han vid tidpunkten för Vattenfalls köp inte fått information om att Vattenfall avsåg att genomföra affären. Å andra sidan anges i en promemoria från Näringsdepartementet att partiledarna informerats av dåvarande näringsminister Maud Olofsson (C). KU konstaterar att båda uppgifterna inte kan vara korrekta. Utskottet anser att statsministern har det övergripande ansvaret för att beredningsprocesserna, informationen och kommunikationen inom regeringen och Regeringskansliet fungerar. Tydliga och ändamålsenliga regler har i huvudsak funnits. I ljuset av denna granskning finns det enligt KU skäl att vidta åtgärder för att beredningsprocesserna, informationen och kommunikationen fungerar på ett sätt som gör att man bättre kan förebygga sådana brister i hanteringen som har framkommit här. KU kritiserar Maud Olofsson för brister i den gemensamma beredningen, den interna informationen samt dokumentationen. Att Maud Olofsson valt att inte medverka i en utfrågning i KU har gjort det svårare för utskottet att klarlägga händelseförloppet. Utskottet kommer att utvärdera om före detta ministrars medverkan i riksdagens arbete med att kontrollera regeringen ska regleras.
    • Regeringen har brustit i sin styrning av Försvarsmakten. Det visar KU:s granskning av regeringens information till riksdagen om bemanningen av Försvarsmaktens insatsorganisation. Styrningen på en övergripande, strategisk nivå behöver bli tydligare samtidigt som styrningen i sakfrågor bör minska. Det finns brister i regeringens återrapportering till riksdagen om insatsorganisationens utveckling och Försvarsmaktens förutsättningar att följa riksdagens beslut. Det här är allvarligt, anser KU. Det är viktigt att riksdagen får information när statens verksamhet inte följer det som riksdagen har beslutat om.
    • Regeringens arbete med omregleringar av apoteks-, telekom- och elmarknaden har systematiska brister i beredningen och tillsynen. Det har sannolikt lett till onödiga samhällskostnader. Enligt KU är bristerna kopplade till regeringens styrning av myndigheter och andra organ.
    • Regeringen kan inte undgå kritik för att den inte följt bestämmelserna i riksdagsordningen i samband med justitieutskottets subsidiaritetsprövning av ett EU-förslag. När justitieutskottet behandlade ett förslag om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet bad utskottet regeringen om en bedömning, som regeringen är skyldig att lämna inom två veckor. Regeringen informerade inte justitieutskottet i tid, trots att regeringen fick ytterligare två veckor på sig.
    • När allmänna handlingar begärdes ut från biståndsmyndigheten Sida dröjde det tre månader innan handlingarna lämnades ut. Detta efter att Sida bett om samråd med Utrikesdepartementet om utrikessekretessen i handlingarna. KU konstaterar att detta svårligen stämmer överens med grundlagens krav på att allmänna handlingar ska lämnas ut skyndsamt. KU noterar att Regeringskansliet arbetar för att förbättra rutinerna vid utlämnande av allmänna handlingar och förutsätter att detta arbete fortsätter.

    Riksdagen lade KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Anföranden och repliker
    23, 95 minuter
    Beredning
    2013-11-19
    Justering
    2014-05-13
    Bordläggning
    2014-06-09
    Debatt
    2014-06-10
    Beslut
    2014-06-10
  • Dokument & lagar

    Privata utförare av kommunal verksamhet

    Betänkande 2013/14:KU41

    Kontrollen av privata företag som bedriver verksamhet på uppdrag av kommuner och landsting ska förbättras. Även insynen i deras verksamhet ska bli bättre.

    Kommuner och landsting blir skyldiga att alltid följa upp verksamhet som utförs av privata företag. Kommunerna och landstingen måste ha mål och riktlinjer för verksamhet som bedrivs i privat regi. Kommuner och landsting ska också se till att få tillräcklig information så att allmänheten kan få insyn i den kommunala verksamhet som utförs av privata utförare. När det finns olika utförare att välja mellan måste kommunerna och landstingen informera om alla som utför en verksamhet.

    De nya regler som gäller skyldigheten att informera börjar gälla den 1 juli 2015. De andra reglerna börjar gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    4, 16 minuter
    Beredning
    2014-04-15
    Justering
    2014-05-08
    Bordläggning
    2014-05-27
    Debatt
    2014-05-28
    Beslut
    2014-05-28
  • Dokument & lagar

    Offentlig förvaltning

    Betänkande 2013/14:KU26

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om offentlig förvaltning. Motionerna handlar bland annat om beredningsuppgifter vid myndighetsutövning som lämnas till privata aktörer, ersättning till enskilda personer för rättsförluster vid myndighetsutövning, att återinföra tjänstemannaansvar samt lagreglering av insynsrådens sammansättning. Andra motioner rör integritetsskydd och myndigheters webbplatser, möjligheten att kontakta myndigheter anonymt, överklagande av vissa förvaltningsbeslut och en kommission som ska granska hur EU-bestämmelser tillämpas.

    Behandlade dokument
    68
    Förslagspunkter
    30
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    1, 5 minuter
    Beredning
    2014-03-25
    Justering
    2014-04-08
    Bordläggning
    2014-04-29
    Debatt
    2014-05-05
    Beslut
    2014-05-07
  • Dokument & lagar

    Etermediefrågor

    Betänkande 2013/14:KU28

    Det har blivit vanligare att stora kommersiella tv-bolag köper exklusiva sändningsrättigheter till vissa sportevenemang. Mot bakgrund av ett tillkännagivande från riksdagen våren 2012 om behovet av en så kallad evenemangslista har Myndigheten för radio och tv utrett hur en sådan lista skulle kunna utformas. En sådan lista ska innehålla evenemang som anses vara särskilt viktiga för samhället, till exempel OS. En väsentlig del av allmänheten ska kunna ta del av evenemangen på listan via fri tv. Enligt utredningsförslaget från Myndigheten för radio och tv ska minst 80 procent av allmänheten ha tillgång till evenemangen på listan.

    Riksdagen anser att gränsen på 80 procent är för låg. När regeringen fortsätter att arbeta med förslaget om evenemangslista bör kraven skärpas så att fler kan se de evenemang som finns med på listan. Vad som menas med fri tv bör också bli tydligare. Fri tv ska avse sådan tv som allmänheten har tillgång till utan annan betalning än licensavgift och i vissa fall grundanslutningsavgift till ett kabelnät. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta. Beslutet om tillkännagivande grundar sig på motioner från Socialdemokraterna.

    Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om radio- och tv-frågor.

    Behandlade dokument
    20
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    10, 28 minuter
    Beredning
    2014-03-11
    Justering
    2014-04-08
    Bordläggning
    2014-04-29
    Debatt
    2014-05-05
    Beslut
    2014-05-07
  • Dokument & lagar

    Begravningsfrågor och trossamfund

    Betänkande 2013/14:KU27

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 som handlar om olika frågor om begravningsverksamhet, Svenska kyrkan, fri församlingstillhörighet och likabehandling av alla trossamfund.

    Behandlade dokument
    24
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    1, 2 minuter
    Beredning
    2014-03-27
    Justering
    2014-04-10
    Bordläggning
    2014-04-28
    Debatt
    2014-04-29
    Beslut
    2014-04-29
  • Dokument & lagar

    Några ändringar på tryck- och yttrandefrihetens område

    Betänkande 2013/14:KU17

    Privatpersoner ska få en starkare ställning i domstolsmål som handlar om ärekränkning. Kravet på att det måste finnas särskilda skäl för att väcka åtal för förtal och förolämpning tas bort. Det betyder att åklagare och justitiekansler i högre grad ska kunna hjälpa personer som till exempel har utsatts för förtal på internet. En person som har förlorat ett tryck- eller yttrandefrihetsmål ska kunna slippa att betala motpartens rättegångskostnader när det finns särskilda skäl för att få sin sak prövad i domstol.

    Sverige har i dag svårt att delta i internationellt rättssamarbete kring ärenden som omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Men den möjligheten förbättras nu. Bland annat ska skrifter och tekniska upptagningar inte anses vara utgivna i Sverige, och därmed omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, bara för att de har skickats härifrån till utlandet.

    Ändringarna i grundlagarna börjar gälla den 1 januari 2015. De andra lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2014. Riksdagen antog förslagen till ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som vilande. Riksdagen sa ja till regeringens andra förslag.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    2
    Anföranden och repliker
    1, 6 minuter
    Beredning
    2014-03-06
    Justering
    2014-04-01
    Bordläggning
    2014-04-09
    Debatt
    2014-04-10
    Beslut
    2014-04-10
  • Dokument & lagar

    Fri- och rättigheter

    Betänkande 2013/14:KU14

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 som rör frågor om fri- och rättigheter. Motionerna handlar bland annat om etniska, språkliga och religiösa minoriteter, böneutrop, förbud mot slöja i offentliga verksamheter, ett stärkt skydd för äganderätten, rätten till liv, en värdekommission, återkallande av medborgarskap och att lägga till fler konventioner om mänskliga rättigheter i svensk rätt.

    Behandlade dokument
    60
    Förslagspunkter
    20
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    10, 55 minuter
    Beredning
    2014-03-06
    Justering
    2014-04-01
    Bordläggning
    2014-04-09
    Debatt
    2014-04-10
    Beslut
    2014-04-10