Sök

Riksdagen har gått igenom och analyserat de säkerhetspolitiska frågorna i regeringens förslag om den försvarspolitiska inriktningen för 2016-2020 (se försvarsutskottets betänkande 2014/15:FöU11).

Riksdagen kan konstatera att den säkerhetspolitiska situationen i Europa har försämrats, bland annat mot bakgrund av den ryska aggressionen mot Ukraina, vilket innebär att kraven på den svenska försvarsförmågan har förändrats.

Riksdagen understryker att i ett vidgat säkerhetsbegrepp inryms även icke-militära hot och icke-statliga aktörer. Utskottet anser att Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten kompletterar varandra, och ser liksom regeringen stora möjligheter till ett än mer fördjupat nordiskt försvarssamarbete.

Riksdagen välkomnar att regeringen tänker låta en expert göra en analys av olika former av försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten med länder och organisationer. Analysen ska inte utvärdera den militära alliansfriheten.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

6

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

90, 281 minuter

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-12

Debatt

2015-06-15

Beslut

2015-06-16

Riksdagen sa ja till förslagen i regeringens proposition om den försvarspolitiska inriktningen för åren 2016-2020. Förslaget innebär följande.

Från och med 2016 ska målet för det militära försvaret vara att enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet, försvara Sverige och främja landets säkerhet. Detta ska ske genom att

• hävda Sveriges suveränitet, värna suveräna rättigheter och nationella intressen
• förebygga och hantera konflikter och krig
• skydda Sveriges handlingsfrihet vid politisk, militär eller annan påtryckning och om det krävs försvara Sverige mot incidenter och väpnat angrepp
• skydda samhället.

Målen för det civila försvaret ska från och med 2016 vara att värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld.

Krigsförbanden i Försvarsmaktens organisation får en ny inriktning från 2016. Alla delar av organisationen som har uppgifter att lösa vid höjd beredskap organiseras som krigsförband och ges ett krigsduglighetskrav. Krigsförbanden består av stående förband, kontraktsförband, hemvärnsförband och depåförband. Utöver krigsförbanden finns det en förbandsreserv och en personalreserv. Försvarsmaktens operativa förmåga bör utgå från målen för det militära försvaret och kraven på tillgänglighet i fredstid och på beredskap för intagande av höjd beredskap.

I övrigt ser riksdagen positivt på att regeringen har aviserat att den planerar att förstärka försvarsbudgeten under perioden med 10,2 miljarder kronor i de kommande budgetpropositionerna. Riksdagen välkomnar också att regeringen tänker utreda försvarets personal-, materiel- och logistikförsörjning och att den militära närvaron på Gotland ska stärkas.

De säkerhetspolitiska frågorna i regeringens proposition behandlades i försvars- och utrikesutskottets betänkande 2014/15:UFöU5.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

14

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

64, 240 minuter

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-12

Debatt

2015-06-15

Beslut

2015-06-16

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som tog upp Riksrevisionens rapport om informationssäkerhet i den civila statsförvaltningen. Riksrevisionens slutsats var att arbetet med informationssäkerhet inte är ändamålsenligt och lämnade ett antal rekommendationer till regeringen. Regeringen instämde i stort, men betonade också att ändringar redan gjorts på området och att ytterligare åtgärder övervägdes.

Riksdagen såg allvarligt på Riksrevisionens slutsats men konstaterade också att regeringen har påbörjat ett förändringsarbete. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till den motion som lämnats med anledning av skrivelsen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 47 minuter

Justering

2015-05-19

Bordläggning

2015-06-02

Debatt

2015-06-03

Beslut

2015-06-03

Regeringen har redovisat resultatet av den granskning av signalspaning i försvarets underrättelseverksamhet som har gjorts under 2013. Siun, Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, är den myndighet som kontrollerar och granskar verksamhet som bedrivs enligt den så kallade signalspaningslagen.

Under 2013 genomförde Siun 28 granskningar av försvarsunderrättelseverksamheten som helhet, vilket är 6 fler än under 2012. Av dessa granskningar rörde 14 Försvarets radioanstalt, FRA, varav 7 enligt signalspaningslagen. Enligt signalspaningslagen måste Siun även på en enskild persons begäran kontrollera om hans eller hennes meddelande har inhämtats i samband med signalspaning. Om så är fallet ska myndigheten kontrollera om inhämtningen och behandlingen av uppgifterna har skett lagenligt. Siun genomförde 62 kontroller på enskilda personers begäran under 2013, jämfört med 4 under 2012. Inget otillbörligt framkom vid kontrollerna, enligt regeringens skrivelse.

Granskningen har inte lett till att Siun fört fram några synpunkter eller förslag till åtgärder till varken regeringen eller FRA, den myndighet som sköter signalspaningen.

Riksdagen finner att systemet för att värna den personliga integriteten vid signalspaning fungerar på det sätt som det är tänkt i lagstiftningen. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

31, 83 minuter

Justering

2015-02-17

Bordläggning

2015-03-03

Debatt

2015-03-04

Beslut

2015-03-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att en svensk militär styrka ska delta i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats RSM (Resolute Support Mission) i Afghanistan. Den väpnade styrkan består av högst 50 personer under 2015. Om det krävs ska det även vara möjligt att högst tillfälligt sätta in en förstärknings- och evakueringsstyrka som består av högst 200 personer.

Insatsen är en icke-stridande insats för utbildning, rådgivning och stöd. Den svenska styrkan får enbart använda våld i de fall då den behöver skydda sig själv. Riksdagen anser att det finns stöd för Nato att utföra denna insats genom SOFA-avtalet som har tecknats mellan den afghanska regeringen och Nato. Afghanistans regering har även samtyckt till att ett antal länder som inte är medlemmar i Nato, däribland Sverige, deltar i insatsen.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 64 minuter

Justering

2014-12-11

Bordläggning

2014-12-16

Debatt

2014-12-17

Beslut

2014-12-17

Sverige ska delta i FN:s insats för att stabilisera situationen i Mali, Minusma. Deltagandet kan inledas den 1 juli 2013 och gäller en svensk väpnad styrka bestående av högst 160 personer under högst tolv månader. Riksdagens ställningstagande gäller under förutsättning att det även i fortsättningen finns ett mandat för styrkan enligt beslut i FN:s säkerhetsråd.

Väpnade extremistgrupper och kriminella grupper sedan i början av 2012 har gjort sig skyldiga till omfattande övergrepp och orsakat stort mänskligt lidande i Mali. FN-insatsens mandat omfattar bland annat stabilisering av större tätbefolkade områden, skydd av civila och FN-personal och stöd till att skapa förutsättningar för humanitärt bistånd. Det militära bidraget ska i princip inte ha väpnade uppgifter, och den svenska styrkan är beväpnad för självförsvar och skydd av egendom och materiel.

Planen är att Sverige ska bidra med en flygtransportenhet, en flygsäkringsstyrka, en nationell stödenhet och placering av stabsofficerare vid relevanta staber. Avsikten är att flygtransportenheten, flygsäkringsstyrkan och den nationella stödenheten ska delta i insatsen i cirka fyra månader.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 66 minuter

Justering

2013-06-13

Debatt

2013-06-18

Beslut

2013-06-18

Regeringen har lämnat in en skrivelse om samarbetet mellan de nordiska länderna vad gäller utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Skrivelsen tar även upp nordisk samverkan inom krisberedskap.

Riksdagen välkomnar det nordiska samarbetet inom de här områdena och menar att samarbetet gör att de nordiska intressena får större genomslag internationellt. Riksdagen betonar att det är viktigt att fortsätta utveckla det nordiska samarbetet inom FN. Här framhålls bland annat att samarbetet bidrog till genomförandet av FN:s resolution om kvinnor, fred och säkerhet från år 2000.

Riksdagen anser att det finns stora möjligheter till ytterligare administrativ samverkan mellan de nordiska länderna och välkomnar att länderna planerar att arbeta för gemensamma utlandsmyndigheter på fler platser. Här pekar man på att Sverige och Norden skulle stärkas av samarbete med de baltiska länderna.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa även nej till de motioner som lämnats med anledning av skrivelsen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

6, 39 minuter

Beredning

2013-04-23

Justering

2013-05-23

Debatt

2013-06-05

Beslut

2013-06-05

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om bemanningen inom marinens och flygvapnets stående insatsförband. Riksdagen konstaterar att den inte har fått tillräcklig information om bemanningen, vilket i förlängningen gör det svårt för riksdagen att fatta beslut om Försvarsmaktens förmåga, organisation och uppgifter. Med tanke på långsiktigheten i strategiska beslut ses detta som mycket allvarligt. Riksdagen betonar att regeringen har ett ansvar för att informera riksdagen. Tillkännagivandet bygger på en S-motion.

Bakgrunden är Riksrevisionens granskning av bemanningen inom marinens och flygvapnets stående insatsförband. Med anledning av den har regeringen lämnat en skrivelse till riksdagen. Riksrevisionens granskning har visat på vissa brister i bemanningen, med en sämre situation inom flygvapnet än inom marinen. Granskningen visar också på bristande information från regeringen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

17, 48 minuter

Beredning

2013-04-23

Justering

2013-05-14

Debatt

2013-05-23

Beslut

2013-05-29

Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att utreda utvecklingen av försvarets personalförsörjning. Riksdagen beslutade 2009 om ett nytt personalförsörjningssystem för försvaret, vilket innebar att totalförsvarsplikten ersattes av anställda soldater och sjömän. Riksdagen anser att det är viktigt att successivt åtgärda de problem som uppkommer i samband med övergången till det nya systemet. I dagsläget lämnar cirka 20 procent av soldaterna sin tjänst i förtid. Riksdagen anser att rekryteringsbasen behöver breddas både för anställningar inom försvaret och för rekryteringen till frivilligorganisationerna. Riksdagen anser också att folkförankringen behöver stärkas. För att trygga en långsiktigt hållbar personalförsörjning bör översynen bland annat ta upp orsakerna till att många soldater slutar i förtid, ökad information om totalförsvaret, ett utvecklat mönstringsinstrument, frivilligorganisationernas möjlighet att bidra till personalförsörjningen, förutsättningar för att bredda frivilligorganisationernas ungdomsverksamhet och samverkan med myndigheter. Översynen bör också ta fasta på erfarenheter från andra länder där försvarets personalförsörjning har förändrats på liknande sätt. I och med tillkännagivandet sa riksdagen delvis ja till ett motionsförslag från Socialdemokraterna.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om Försvarsmaktens personalförsörjning.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

14, 61 minuter

Beredning

2013-04-09

Justering

2013-05-02

Debatt

2013-05-15

Beslut

2013-05-16

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2012 om fyrverkerier och andra pyrotekniska produkter och om satsning på explosivämnesteknik. Skälet är gällande lagar och regler.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 21 minuter

Beredning

2013-02-19

Justering

2013-03-12

Debatt

2013-04-11

Beslut

2013-04-17

Regeringen har redovisat resultatet av den uppföljning och granskning av signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet som genomförts under 2011. Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun, är den myndighet som kontrollerar verksamhet som bedrivs enligt signalspaningslagen. Kontrollverksamheten har under 2011 ökat i omfång i förhållande till 2010. Resultaten av 2011 års kontrollverksamhet har inte lett till att Siun fört fram några synpunkter eller förslag till åtgärder till regeringen eller överlämnat några ärenden till någon annan myndighet.

Försvarsutskottet håller med regeringen om att den granskning som Siun ska utföra innebär ett starkt skydd för den personliga integriteten. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 16 minuter

Beredning

2013-02-19

Justering

2013-03-12

Debatt

2013-04-11

Beslut

2013-04-17

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om punktskatter och några motioner som lämnats med anledning av regeringens proposition Investeringar för ett starkt och hållbart trafiksystem. Orsaken är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om energi- och koldioxidskatt i allmänhet, skatt på elektrisk kraft, skatt på drivmedel, jordbrukets drivmedelsskatter, skatt på fartygsbränsle och miljöskatt på flyg, fordonsskatt, trängselskatt samt skatt på alkohol och tobak. Andra frågor som tas upp är privatinförsel av alkohol och försäljning i exportbutiker, tobaksskatt och flyttning av punktskattepliktiga varor, skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel samt skatt på fluorerade växthusgaser. Motionerna innehåller också förslag om skatt på avfall som deponeras och på avfallsförbränning samt skatt på naturgrus, animaliska livsmedel, lotterier, socker och fett, frukt och grönt samt gruvverksamhet.

Behandlade dokument

61

Förslagspunkter

20

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

26, 107 minuter

Justering

2013-03-05

Debatt

2013-03-20

Beslut

2013-03-21

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2012 inom områdena strålningsskydd och kärnteknisk säkerhet. Skälet är att i vissa fall pågår beredning av frågan alternativt vill riksdagen invänta resultaten av fattade beslut. Motionerna som rör strålningsskydd handlar om radonhalterna i bostäder, starka laserpekare, åldersgräns på solarier samt elektromagnetiska fält. Ett par motioner handlar om behovet av förnyad riskanalys av kärnkraften samt kärnkraftverkens säkerhet.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 71 minuter

Beredning

2012-11-29

Justering

2013-01-31

Debatt

2013-02-20

Beslut

2013-02-21