Sök

Avdelning
Hoppa till filter

46 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, 2015/16, 2012/13, Socialutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016-2020

    Betänkande 2015/16:SoU8

    Socialutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen om en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitik 2016-2020. Det övergripande målet för strategin är ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol, och med ett minskat tobaksbruk. Regeringen vill tydliggöra jämlikhets- och jämställdhetsperspektivet på det här området och göra insatser för att skydda barn och unga.

    Socialutskottet har också behandlat motioner om bland annat en solidarisk och restriktiv alkoholpolitik, ett narkotikafritt samhälle, ett rökfritt Sverige 2025 och sprututbyte.

    Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa även nej till motionerna.

    Behandlade dokument
    81
    Förslagspunkter
    29
    Reservationer
    24 
    Anföranden och repliker
    16, 68 minuter
    Justering
    2016-06-09
    Bordläggning
    2016-06-15
    Debatt
    2016-06-16
    Beslut
    2016-06-21
  • Dokument & lagar

    Uppföljning av smittskyddsläkemedel

    Betänkande 2015/16:SoU13

    Det register på recept som apoteken har ska få innehålla uppgifter om en medicin är kostnadsfri på grund av att den omfattats av smittskyddslagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Det införs även regler i smittskyddslagen om vilket landsting som ska ersätta ett apotek för kostnader för kostnadsfria smittskyddsläkemedel. Det blir också tydligare vilka som har rätt till gratis mediciner som är kopplade till smittskyddslagen. De nya reglerna börjar gälla den 1 oktober 2016.

    Sedan den 1 januari 2016 är läkemedel och andra förmånsberättigade varor som ingår i läkemedelsförmånerna kostnadsfria för barn som är bosatta i Sverige. Avsikten är att samma kostnadsfrihet ska gälla asylsökande barn eller barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Detta har till största delen genomförts. Riksdagen har nu bestämt att landstinget ska erbjuda barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd vissa varor så som exempelvis preventivmedel samt förbrukningsartiklar som behövs för att ta en medicin eller för att själv kontrollera sin medicinering. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    2, 7 minuter
    Justering
    2016-04-28
    Bordläggning
    2016-05-18
    Debatt
    2016-05-19
    Beslut
    2016-05-25
  • Dokument & lagar

    Läkemedel för särskilda behov

    Betänkande 2015/16:SoU15

    Sex lagar ändras som gäller läkemedel som inte är godkända i Sverige och läkemedel som är narkotikaklassade. En ny lag införs som gäller behandlingen av personuppgifter i ärenden om licens för läkemedel. Lagändringarna ska göra det möjligt att hämta ut licensläkemedel på valfritt apotek och att så kallade extemporeläkemedel, lagerberedningar och licensläkemedel ska ingå i läkemedelsförmånerna utan den prövning som krävs i dag. Det kommer att krävas tillstånd för apotek att tillverka narkotika och för apotek och partihandlare att handla med narkotika.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De olika lagändringarna börjar gälla vid olika tidpunkter. Ändringarna i läkemedelslagen börjar gälla den 1 januari 2017. De ändringar som rör prissättning av licensläkemedel och extemporeläkemedel börjar gälla den 1 april 2017. Övriga ändringar börjar gälla den 1 juli 2016.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2016-05-12
    Bordläggning
    2016-05-18
    Debatt
    2016-05-19
    Beslut
    2016-05-25
  • Dokument & lagar

    Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården

    Betänkande 2015/16:SoU17

    En del screening inom hälso- och sjukvården bör bli gratis. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Enligt regeringen ska denna reform gälla screening för bröstcancer med mammografi. En del landsting har redan infört avgiftsfri mammografi, men regeringen vill alltså att alla landsting ska erbjuda avgiftsfri screening.

    Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och därför är det den cancerform som prioriteras i första hand av regeringen. Syftet med avgiftsfriheten är att öka deltagandet i strukturerade mammografiundersökningar. Särskilt angeläget är det för kvinnor i socioekonomiskt utsatta grupper.

    Riksdagen har också beslutat att det är regeringen som ska bestämma vilka villkor som ska gälla för screeningen. Regeringen kan också välja att delegera det beslutet till en myndighet.

    Förändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    15, 59 minuter
    Justering
    2016-05-19
    Bordläggning
    2016-05-24
    Debatt
    2016-05-25
    Beslut
    2016-05-26
  • Dokument & lagar

    Patientrörlighet inom EES - vissa kompletterande förslag

    Betänkande 2015/16:SoU14

    Vårdgivare ska bli skyldiga att lämna information till patienter inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, som avser att begära ersättning för sina kostnader enligt patientrörlighersdirektivet. Vårdgivaren ska också ge patienten motsvarande uppgifter på en faktura. Det anser regeringen som föreslår ändringar i hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen, lagen om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom EES samt patientlagen.

    När Försäkringskassan prövar ansökningar om ersättning måste den ta hänsyn till flera saker. Dessa är sjukdomens eller skadans karaktär och förväntade utveckling, patientens individuella omständigheter och om det finns skäl att prioritera hanteringen av ansökan.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2016-05-19
    Bordläggning
    2016-05-24
    Debatt
    2016-05-25
    Beslut
    2016-05-25
  • Dokument & lagar

    Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd

    Betänkande 2015/16:SoU12

    Bestämmelsen om att enskilda i första hand ska tillgodose sina egna behov förtydligas i socialtjänstlagen. Förtydligandet innebär att den som inte kan försörja sig men som kan arbeta har rätt till försörjningsstöd om han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande. Man kan ha rätt till försörjningsstöd även om man inte står till arbetsmarknadens förfogande, om det finns godtagbara skäl för detta. Vad som är godtagbara skäl till att inte stå till arbetsmarknadens förfogande får bedömas från fall till fall. Det måste göras en individuell bedömning av den enskildes behov och förutsättningar.

    De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till två förslag i en motion som väckts med anledning av regeringsförslaget.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 23 minuter
    Justering
    2016-05-10
    Bordläggning
    2016-05-17
    Debatt
    2016-05-18
    Beslut
    2016-05-18
  • Dokument & lagar

    Statlig ersättning till personer som insjuknat i narkolepsi efter pandemivaccinering

    Betänkande 2015/16:SoU16

    Staten ska betala ersättning till dem som drabbades av narkolepsi efter vaccineringen mot svininfluensan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Den så kallade svininfluensan utvecklades 2009 till en pandemi och efter en omfattande vaccinationskampanj i Sverige vaccinerade sig 60 procent av svenskarna mot influensaviruset. I januari 2010 började biverkansrapporter om narkolepsi komma in till Läkemedelsverket. Narkolepsi är en kronisk neurologisk sjukdom som kan få allvarliga följder för de som drabbas.

    Riksdagen stödjer regeringens förslag om att alla som fått narkolepsi efter vaccineringen 2009 och 2010 ska få ersättning av staten. Ersättningen ska i första hand komma från den så kallade Läkemedelsförsäkringen och i andra hand från staten. Det när maxbeloppet för Läkemedelsförsäkringen har uppnåtts. Den sammanlagda ersättningen ska vara begränsad till högst 10 miljoner kronor per person.

    Från och med 1 juli 2016 kan drabbade ansöka om ersättning.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    12, 39 minuter
    Justering
    2016-04-28
    Bordläggning
    2016-05-11
    Debatt
    2016-05-12
    Beslut
    2016-05-12
  • Dokument & lagar

    Sammansättningen i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

    Betänkande 2015/16:SoU11

    I patientsäkerhetslagen finns i dag regler om vem som får utse de personer som ingår i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN. Det gäller HSAN:s ordförande, ledamöter och ersättare och i reglerna finns även bestämmelser om vilka kvalifikationer dessa måste ha. De här reglerna flyttas nu från patientsäkerhetslagen till att istället finnas i en förordning. När regeringen beslutar om regler som alla i Sverige måste följa kallas det förordningar.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2016.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    2
    Justering
    2016-04-14
    Bordläggning
    2016-05-17
    Debatt
    2016-05-18
    Beslut
    2016-05-18
  • Dokument & lagar

    Hälso- och sjukvårdsfrågor

    Betänkande 2015/16:SoU7

    Riksdagen har riktat tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen som rör hälso- och sjukvården:

    • Regeringen bör ta initiativ till att arbetet med att samla viss avancerad cancervård till ett mindre antal sjukhus påbörjas under 2016.
    • Regeringen bör låta ta fram förslag om hur förebyggande arbete mot psykisk ohälsa kan förbättras, med hjälp av mer flexibla och mobila lösningar, som till exempel psykiatriska akutbilar.
    • Riksdagen vill också att regeringen låter se över forskningen om behandlings- och rehabiliteringsmetoder för posttraumatiskt stressymtom.

    Tillkännagivandena gjordes när riksdagen behandlade motioner om hälso- och sjukvårdsfrågor från de allmänna motionstiderna 2014 och 2015. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, framför allt med hänvisning till att arbete pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

    Behandlade dokument
    131
    Förslagspunkter
    39
    Reservationer
    42 
    Anföranden och repliker
    16, 93 minuter
    Justering
    2016-03-22
    Bordläggning
    2016-04-26
    Debatt
    2016-04-27
    Beslut
    2016-04-27
  • Dokument & lagar

    Åtgärder för ökad folkhälsa på tobaksområdet - genomförandet av EU:s tobaksproduktdirektiv

    Betänkande 2015/16:SoU10

    Cigaretter och rulltobak får inte smaksättas med till exempel mentol. Varningsetiketterna på cigarettpaketen ska bli större och täcka 65 procent av paketets fram- och baksida. Tobaksförpackningar får inte heller likna livsmedel eller kosmetiska produkter. Det är några av skärpningarna i tobakslagen som riksdagen sa ja till.

    Förslaget kommer från regeringen och är en anpassning av lagstiftningen till EU:s tobaksproduktdirektiv. Direktivet har ett folkhälsoperspektiv och syftar bland annat till att göra tobakskonsumtion mindre attraktivt för framför allt ungdomar.

    Riksdagen ställer sig bakom regeringens förslag. Lagändringarna träder i kraft den 20 maj 2016.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Justering
    2016-03-22
    Bordläggning
    2016-04-05
    Debatt
    2016-04-06
    Beslut
    2016-04-06
  • Dokument & lagar

    Socialtjänstfrågor

    Betänkande 2015/16:SoU6

    Den som bedriver verksamhet inom socialtjänsten ska utöva så kallad egenkontroll. Egenkontroller ska göras så ofta och så mycket som behövs för att verksamheten ska hålla en bra kvalitet. Nu vill riksdagen stärka egenkontrollen inom socialtjänsten. Därför har riksdagen uppmanat regeringen i ett tillkännagivande att redovisa vilka åtgärder som kan göras för att stärka egenkontrollen i både offentliga och privata verksamheter som bedriver socialtjänst.

    I samband med tillkännagivandet om egenkontroll behandlade riksdagen även ett stort antal andra förslag om socialtjänstfrågor, de allra flesta från allmänna motionstiden 2015. Riksdagen sa nej till dessa motionsförslag, framför allt med hänvisning till att det pågår arbete och utredningar i flera av de frågor som förslagen tog upp.

    Behandlade dokument
    84
    Förslagspunkter
    31
    Reservationer
    34 
    Anföranden och repliker
    10, 71 minuter
    Justering
    2016-03-03
    Bordläggning
    2016-03-16
    Debatt
    2016-03-17
    Beslut
    2016-03-17
  • Dokument & lagar

    Ensamkommande barn

    Betänkande 2015/16:SoU18

    Riksdagen sa nej till en motion som väcktes i december 2015 med anledning av en händelse av större vikt (9 kap. 15 § riksdagsordningen) samt motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2015/16. Motionerna rörde ensamkommande barn och handlar om att inrätta en nationell krissocialjour, kommunernas ansvar och hur de ska få fram fler familjehem och jourhem.

    Förra året sökte drygt 35 000 ensamkommande barn asyl i Sverige. Tillströmningen ställer landets kommuner inför stora utmaningar för att kunna ta hand om och ordna boende för barnen. Detta samtidigt som många socialtjänster redan har en ansträngd situation med stor arbetsbelastning och hög personalomsättning.

    Riksdagen ser positivt på att regeringen fortlöpande genom olika insatser och beslut stöder socialtjänsten genom exempelvis tillförda medel och kompetensutveckling samt arbetar med regelförenklingar. Vidare konstaterar riksdagen att Socialstyrelsen har fått i uppdrag att göra en fördjupad analys av hur flyktingsituationen och det ökande antalet ensamkommande barn påverkar socialtjänsterna. Migrationsverket har dessutom fått i uppdrag att ta fram en ny modell för anvisning av asylsökande ensamkommande barn.

    Enligt riksdagen är läget dock fortfarande mycket ansträngt för socialtjänsterna. Riksdagen anser att det nu finns anledning att göra en principiell bedömning av vilken roll kommunen respektive staten ska ha vid mottagandet av ensamkommande barn. Det skulle exempelvis kunna handla om att staten tar över det ansvar som ankomstkommunerna har i dag. Riksdagen menar att det behövs en översyn av mottagningssystemet, vilket skulle kunna ske genom ett tilläggsdirektiv till utredningen om en översyn av mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända. Riksdagen utgår dock från att regeringen vidtar de åtgärder som krävs när det gäller ansvaret för att ta emot ensamkommande barn och föreslår därför inget tillkännagivande.

    Riksdagen sa nej till motionerna som rör familjehem med hänvisning till det arbete som pågår från regeringens sida.

    Behandlade dokument
    7
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    37, 131 minuter
    Justering
    2016-02-25
    Bordläggning
    2016-03-02
    Debatt
    2016-03-03
    Beslut
    2016-03-03
  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens rapport om patientsäkerhet

    Betänkande 2015/16:SoU9

    Det finns brister och problem inom patientsäkerhetsområdet. Utifrån det har Riksrevisionen granskat om staten har gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet, och lämnat en rapport med sina slutsatser. Rapporten menar att de statliga myndigheterna, såsom Socialstyrelsen och Ivo (Inspektionen för vård och omsorg), inte lever upp till lagen och menar även att regeringen inte har styrt myndigheterna tillräckligt. Bland annat noteras att det sker för lite tillsyn initierad av Ivo själva, och att myndighetens handläggningstider ökar. Rapporten ger några förslag på åtgärder, däribland att Socialstyrelsen ska få i uppdrag att ansvara för en långsiktig nationell samordning av patientsäkerhetsarbetet.

    Regeringen har svarat på rapporten och menar att Ivo befinner sig i en utvecklingsfas och att initiativ har tagits för utveckla deras tillsyn. Regeringen framhåller att flera initiativ på patientsäkerhetsområdet har tagits, exempelvis inom e-hälsa. Under hösten 2015 fick även Socialstyrelsen ett uppdrag som rör ett samlat stöd för hälso- och sjukvården.

    Riksdagen anser att det finns ett behov av att utveckla statens stöd inom patientsäkerhetsområdet, och ser därför positivt på att regeringen bland annat har gett Socialstyrelsen ett uppdrag om ett samlat stöd till vården inom området. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    12, 46 minuter
    Justering
    2016-02-23
    Bordläggning
    2016-03-02
    Debatt
    2016-03-03
    Beslut
    2016-03-09
  • Dokument & lagar

    Bidrag för glasögon till barn och unga

    Betänkande 2015/16:SoU4

    Landstingen ska bli skyldiga att lämna bidrag för glasögon eller kontaktlinser till vissa barn och unga mellan 8 och 19 år.

    Den nya lagen omfattar barn till vilka landstingen är skyldiga att erbjuda hjälpmedel enligt hälso- och sjukvårdslagen. Även barn i familjer som söker asyl, ensamkommande flyktingbarn och barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd ska innefattas. I dag ger alla landsting bidrag för standardglasögon till barn i åldern 0-7 år.

    Regeringen ska få bestämma bland annat hur stort bidraget ska få vara och vad som gäller för återbetalning.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagen börjar att gälla den 1 mars 2016.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    12, 50 minuter
    Justering
    2016-01-28
    Bordläggning
    2016-02-02
    Debatt
    2016-02-03
    Beslut
    2016-02-03
  • Dokument & lagar

    Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor

    Betänkande 2015/16:SoU3

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ensamstående kvinnor ska ges samma möjlighet till assisterad befruktning inom svensk hälso- och sjukvård som gifta par, registrerade partner och sambor. Ensamstående kvinnor som genomgår en insemination eller befruktning utanför kroppen blir då barnets enda rättsliga förälder. Samma villkor gäller som för par, vilket innebär att läkaren prövar om det med hänsyn till kvinnans medicinska, psykologiska och sociala förhållanden är lämpligt med assisterad befruktning. Den ensamstående kvinnan får möjlighet att föreslå att spermier från en känd donator används, men det är läkaren som avgör om detta är lämpligt.

    De nya lagändringarna börjar att gälla den 1 april 2016.

    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    28, 78 minuter
    Justering
    2015-11-19
    Bordläggning
    2016-01-12
    Debatt
    2016-01-13
    Beslut
    2016-01-13
  • Dokument & lagar

    Stödboende - en ny placeringsform för barn och unga

    Betänkande 2015/16:SoU5

    Barn och unga som inte kan bo i det egna hemmet kan i dag placeras i ett familjehem eller ett hem för vård eller boende (HVB). Nu införs stödboende som en ny placeringsform för barn och unga mellan 16 och 20 år. Det huvudsakliga syftet med stödboendet är att träna och förbereda den unga personen inför vuxenlivet och ett självständigt boende. Stödboendet kan vara ett fristående placeringsalternativ eller fungera som utslussning efter annan vård utanför det egna hemmet.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    13
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 34 minuter
    Justering
    2015-12-03
    Bordläggning
    2015-12-11
    Debatt
    2015-12-14
    Beslut
    2015-12-15
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

    Betänkande 2015/16:SoU1

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2016. Sammanlagt går 69,2 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till assistansersättning och läkemedelsförmåner.

    Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om lagändringar som bland annat syftar till att göra läkemedel för barn gratis.

    Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2016.

    Behandlade dokument
    26
    Förslagspunkter
    2
    Anföranden och repliker
    77, 188 minuter
    Justering
    2015-12-03
    Bordläggning
    2015-12-11
    Debatt
    2015-12-14
    Beslut
    2015-12-15
  • Dokument & lagar

    Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2014

    Betänkande 2015/16:SoU2

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som tar upp Allmänna arvsfondens fördelning av medel under budgetåret 2014. Fondens syfte är att främja ideell verksamhet för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning.

    Under 2014 fördelades 616 miljoner kronor till 427 projekt. Det är en ökning med 13 procent jämfört med året innan och den högsta summan i Allmänna arvsfondens historia. Regeringen anser sammantaget att medlen har fördelats på ett väl genomfört sätt och i enlighet med fondens mål och prioriteringar.

    Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2015-11-03
    Bordläggning
    2015-11-17
    Debatt
    2015-11-18
    Beslut
    2015-11-18
  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens rapport om statens insatser inom ambulansverksamheten

    Betänkande 2012/13:SoU28

    Riksrevisionen har granskat hur statens insatser inom ambulanssjukvården har fungerat och regeringen har lämnat sina synpunkter på granskningen i en skrivelse. Riksrevisionen drar slutsatsen att statens ansvar vad gäller reglering, tillsyn och styrning av SOS Alarm inte bidrar tillräckligt till en säker larmkedja för ambulanssjukvården.

    Regeringen arbetar med de här frågorna och en utredning om alarmeringstjänsten har nyligen överlämnat sin slutrapport till regeringen. Riksdagen konstaterar att utredningen presenterar flera förslag till möjliga lösningar på de problem som Riksrevisionen lyft fram i sin granskning. Bland annat föreslår utredningen att en nationell alarmeringsfunktion ska inrättas och att den verksamheten ska bedrivas i myndighetsform.

    Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    2
    Anföranden och repliker
    2, 11 minuter
    Justering
    2013-05-30
    Debatt
    2013-06-13
    Beslut
    2013-06-13
  • Dokument & lagar

    Ny myndighet för hälso- och vårdinfrastruktur

    Betänkande 2012/13:SoU26

    Den 1 januari 2014 börjar den nya myndigheten för hälso- och vårdinfrastruktur sin verksamhet. Myndigheten får samma uppgifter som bolaget Apotekens Service, som i sin tur avvecklas.

    Den nya myndigheten ska bland annat ansvara för funktioner och it-system som ser till att apotekens distribution av läkemedel sker på ett sätt som är säkert för patienterna. Det handlar till exempel om hanteringen av elektroniska recept. Myndigheten ska också på lika villkor ge apoteken tillgång till relevanta databaser med information. Att ha hand om nationell läkemedelsstatistik kommer också att bli myndighetens ansvar.

    Riksdagen sade ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2013-05-30
    Debatt
    2013-06-13
    Beslut
    2013-06-13