Sök

Avdelning
Hoppa till filter

410 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, 2013/14, sorterat efter relevans

  • Dokument & lagar

    Uppskov med behandlingen av vissa ärenden

    Betänkande 2013/14:NU30

    Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens skrivelse 2013/14:235 Riksrevisionens rapport om statens insatser för riskkapitalförsörjning samt de motioner som kan komma att lämnas med anledning av skrivelsen. Även nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till näringsutskottet under resten av riksmötet 2013/14 ska skjutas upp till nästa riksmöte.

    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2014-06-05
    Debatt
    2014-06-24
    Beslut
    2014-06-24
  • Dokument & lagar

    Granskning av kommissionsrapporter om subsidiaritet och proportionalitet m.m.

    Betänkande 2013/14:KU45

    Konstitutionsutskottet, KU, har granskat EU-kommissionens rapport om hur subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna har tillämpats på förslag till EU-lagstiftning under 2012.

    De nationella parlamenten ska inom åtta veckor granska förslagen till EU-lagstiftning för att se att de följer subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att besluten ska fattas på den effektivaste nivån och så nära medborgarna som möjligt. KU anser att subsidiaritetskontrollen är en viktig demokratisk uppgift som följer av EU-fördragen.

    KU konstaterar att en åttondel av de EU-förslag som riksdagen subsidiaritetsprövat 2012 saknade subsidiaritetsmotiveringar eller hade brister i motiveringarna. Utskottet påpekar än en gång att det inte är rimligt att de olika EU-ländernas parlament ska subsidiaritetspröva förslag som helt saknar motivering. KU anser att subsidiaritetskontrollen är ineffektiv på det sätt som den görs i dag. Utskottet anser att en förlängning av åttaveckorsfristen borde övervägas. En sådan översyn borde även omfatta nivåerna på och effekterna av trösklarna för gula och orange kort.

    Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Förslagspunkter
    1
    Beredning
    2014-05-06
    Justering
    2014-05-27
    Debatt
    2014-06-11
    Beslut
    2014-06-11
  • Dokument & lagar

    Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

    Betänkande 2013/14:KU10

    Konstitutionsutskottet, KU, har gjort en administrativ granskning av regeringens och ministrarnas arbete. Här följer ett urval av resultaten.

    KU har gått igenom Justitiedepartementets ärenden om nåd eller upphävande av utvisningsbeslut. Regeringen förefaller ha tillämpat nådeinstitutet restriktivt, och antalet nådeansökningar har minskat. Antalet ansökningar om upphävande av utvisningsbeslut tycks också minska. KU har även granskat vissa ärenden som Miljödepartementet handlagt. Handläggningstiderna är långa i ett antal av ärendena, och KU konstaterar att det givetvis inte är tillfredsställande med långa handläggningstider i förvaltningsärenden.

    KU har granskat politiska samordningsfunktioner i Regeringskansliet. Granskningen omfattar även tidigare regeringar, men huvuddelen av granskningens underlag rör den nuvarande regeringen. Granskningen ger inte anledning att peka på några brister, men utskottet gör ett antal framåtsyftande reflexioner. KU påminner om grundlagens krav på hur allmänna handlingar ska behandlas. När det gäller kraven på dokumentation och spårbarhet bedömer utskottet att samma regler ska gälla för samordningsfunktionen som för andra enheter inom Regeringskansliet. KU konstaterar vidare att de ställningstaganden som görs inom en samordningsfunktion inte utgör formella regeringsbeslut. Grundlagens regler om statsministerns, de enskilda föredragande statsrådens och regeringens ansvar gäller oberoende av om och hur en regering inrättar en eller flera samordningsfunktioner.

    Regeringens remisser till Lagrådet är en annan fråga som KU granskat. Lagrådet har i vissa ärenden haft synpunkter på att delar av regeringens förslag inte har föregåtts av någon remissbehandling. Det medför enligt utskottet en risk för att ett lagförslag inte uppnår tillräcklig kvalitet och att den fortsatta beredningsprocessen försvåras. Ett skriftligt remissförfarande är och bör vara det normala. Remissmöten kan framför allt fylla en funktion som komplement. Ett förenklat förfarande i form av kontakter under hand med berörda myndigheter bör endast ske i undantagsfall. En annan fråga är vad som bör gälla när regeringens lagförslag väsentligt avviker från det utredningsbetänkande som remissbehandlats. Även om förslaget har diskuterats på ett remissmöte kan det enligt KU ifrågasättas om beredningskravet kan anses uppfyllt. Vidare kan det i lagärenden där regeringen efter Lagrådets synpunkter har gjort väsentliga ändringar finnas anledning att överväga om Lagrådets synpunkter ska hämtas in på nytt.

    KU har fortsatt sin granskning av utnämningsmakten, det vill säga makten att tillsätta högre tjänster inom domstolar och offentlig förvaltning. Utskottet tar bland annat upp det så kallade öppna rekryteringsförfarandet som enligt regeringen numera tillämpas. Det har inneburit viktiga förändringar, konstaterar KU, men effekterna är fortfarande inte analyserade på djupet. Utskottet skulle därför välkomna om regeringen genomförde en noggrann uppföljning och utvärdering. Att systematiskt följa upp, utvärdera och dokumentera erfarenheter från förflyttningsbeslut skulle enligt utskottet sannolikt vara till nytta för den statliga chefsrekryteringsprocessen.

    Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Anföranden och repliker
    8, 53 minuter
    Beredning
    2013-09-19
    Justering
    2013-12-05
    Debatt
    2014-01-22
    Beslut
    2014-01-22
  • Dokument & lagar

    EU:s agenda för rättsliga frågor till 2020 - Att stärka förtroendet, rörligheten och tillväxten inom EU

    Betänkande 2013/14:JuU41

    I juni 2014 ska Europeiska rådet fastställa nya strategiska riktlinjer för politikområdet frihet, säkerhet och rättvisa. Med anledning av detta har EU-kommissionen lämnat två meddelanden där den ger sin syn på den framtida utvecklingen inom området. Justitieutskottet har granskat det ena meddelandet, det om utvecklingen av EU:s politik i rättsliga frågor fram till 2020, som i första hand omfattar det civilrättsliga och straffrättsliga samarbetet inom EU.

    Utskottet delar kommissionens uppfattning om att:

    • EU bör fokusera på att förstärka, kodifiera och komplettera existerande lagstiftning
    • existerande EU-lagstiftning måste tillämpas effektivt
    • problem i första hand bör lösas genom att man förstärker existerande bestämmelser
    • det är viktigt att bevara medlemsländernas olika rättssystem och traditioner
    • principerna om subsidiaritet och proportionalitet måste respekteras.

    Utskottet står fast vid sin uppfattning om att förslaget om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet strider mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet står också fast vid sina subsidiaritetsinvändningar mot förslaget till dataskyddsdirektiv på det brottsbekämpande området.

    Utskottet anser att de strategiska riktlinjer som Europeiska rådet ska fastställa bör följas av ett flerårigt arbetsprogram för rättsliga och inrikes frågor. Programmet bör vara kortfattat, strategiskt och fokusera på att genomföra redan antagen lagstiftning. Rådet (rättsliga och inrikes frågor) bör ha en ledande roll i utformningen av ett sådant program.

    Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    1, 5 minuter
    Beredning
    2014-05-08
    Justering
    2014-06-03
    Debatt
    2014-06-11
    Beslut
    2014-06-11
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

    Betänkande 2013/14:FiU3

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om cirka 93,6 miljarder kronor till kommuner för 2014. Den största summan pengar går till kommunalekonomisk utjämning och är på drygt 90 miljarder kronor. Utjämningssystemet ska skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan olika kommuner och landsting.

    De andra anslagen innehåller bidrag för utjämning av kostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, och bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området.

    Riksdagen sa också ja till regeringens förslag på ändringar i det kommunala utjämningssystemet. Inkomstutjämningsavgiften ska sänkas för de kommuner som betalar sådan. De kommuner och landsting som förlorar på detta ska få en kompensation som motsvarar intäktsminskningen.

    Behandlade dokument
    26
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    42, 154 minuter
    Justering
    2013-11-19
    Debatt
    2013-11-27
    Beslut
    2013-11-27
  • Dokument & lagar

    Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna

    Betänkande 2013/14:FiU1

    Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och utgiftsramarna i regeringens budgetproposition för 2014. Utgiftsramarna är styrande när sedan riksdagen senare under hösten fattar beslut om de olika anslagen. Riksdagen beslutade om en rättelse i förhållande till propositionen när det gäller Riksgäldens nettoutlåning och inkomstberäkningen. Budgetens utgifter blir totalt 865,7 miljarder kronor och inkomsterna 820,4 miljarder kronor för 2014. Slutsumman, det vill säga statens budgetsaldo, blir därmed -45,2 miljarder kronor.

    Läget är fortsatt osäkert i den svenska ekonomin, konstaterar utskottet. Sveriges BNP bedöms växa med 1,2 procent 2013 och 2,5 procent 2014. Lågkonjunkturen har blivit mer utdragen än vad som väntades i budgetpropositionen för 2013. Den svaga internationella konjunkturen kommer enligt prognoserna att innebära att exporten utvecklas svagt. Konsumtionen fortsätter därför att vara viktig för tillväxten de kommande åren.

    Besluten på inkomstsidan innebär bland annat följande:

    • Jobbskatteavdraget förstärks och skiktgränsen för statlig inkomstskatt höjs.
    • Höjt grundavdrag för äldre.
    • Stöd för yrkesintroduktionsanställningar.

    Inriktningen av den ekonomiska politiken innebär vidare bland annat följande:

    • Nya och bredare vägar för unga in på arbetsmarknaden och bättre möjligheter för långtidsarbetslösa.
    • Bättre möjligheter för lärare att göra karriär.
    • Åtgärder för ökad kvalitet och mer kunskap i skolan.
    • Enklare regler för nyproduktion av hyresrätter, och enklare och effektivare plan- och byggprocess.
    • Åtgärder för att förbättra standarden för hushåll med svag ekonomi och för ekonomiskt utsatta barnfamiljer.

    Riksdagen sa ja till ändringar i den så kallade löneunderlagsregeln i 3:12-reglerna för fåmansföretag. Ändringarna ska begränsa möjligheterna till ett överutnyttjande av regelverket. Riksdagen gjorde samtidigt ett tillkännagivande till regeringen. Regeringen bör noga följa utvecklingen av förändringarna och vid behov skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag som ytterligare justerar regelverket.

    Behandlade dokument
    21
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    11 
    Beredning
    2013-10-24
    Justering
    2013-11-12
    Debatt
    2013-11-20
    Beslut
    2013-11-20
  • Dokument & lagar

    Kyrkoantikvarisk ersättning och övriga kulturarvsfrågor

    Betänkande 2013/14:KrU10

    Regeringen har redovisat för riksdagen hur den kyrkoantikvariska ersättningen har använts under perioden 2002-2012. Ersättningen betalas ut till Svenska kyrkan för vård och underhåll av kyrkliga kulturminnen, och uppgår till 460 miljoner kronor per år.

    Kulturutskottet har gått igenom regeringens redovisning och kan bland annat konstatera följande:

    • Kyrkoantikvariska ersättningen har haft stor betydelse för vården och bevarandet av det kyrkliga kulturarvet.
    • Kompetensen inom Svenska kyrkan har utvecklats positivt på området.
    • Staten och Svenska kyrkan bör även i fortsättningen ansvara för att det kyrkliga kulturarvet bevaras, används och utvecklas.

    Vidare ser utskottet positivt på regeringens förslag om att en fördjupad utvärdering bör göras 2019 av hur ersättningen används och vilka effekter den har. Utskottet välkomnar också att regeringen avser att återkomma med förslag till en långsiktig nivå på den kyrkoantikvariska ersättningen i budgetpropositionen för 2015. Utskottet anser att det inte finns några skäl till att nu ta ställning till ersättningsnivån.

    Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    48
    Förslagspunkter
    16
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    13, 71 minuter
    Justering
    2014-06-03
    Debatt
    2014-06-17
    Beslut
    2014-06-17
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

    Betänkande 2013/14:KrU1

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 12,9 miljarder kronor i anslag till kultur, medier, trossamfund och fritid för 2014. De största anslagen går till folkbildning (3,6 miljarder), idrott (1,7 miljarder) och regional kulturverksamhet (1,3 miljarder).

    Beslutet innebär bland annat följande:

    • Statens kulturråd får 15 miljoner kronor för läsfrämjande insatser.
    • Institutet för språk och folkminnen får 3 miljoner kronor i ökat förvaltningsanslag för språkvårdande insatser som särskilt ska fokusera på de nationella minoritetsspråken, teckenspråkets ställning och personer med annat modersmål än svenska.
    Behandlade dokument
    23
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    54, 219 minuter
    Justering
    2013-11-28
    Debatt
    2013-12-11
    Beslut
    2013-12-12
  • Dokument & lagar

    Genomförande av EU-direktiv om informationsutbyte vid trafiksäkerhetsrelaterade brott

    Betänkande 2013/14:JuU9

    Det ska bli lättare för myndigheter inom EU att utreda trafikbrott där fordon som är registrerade i ett annat EU-land är inblandade. Länderna ska ge varandra tillgång till sina fordonsregister så att det blir lättare att söka information om fordonet i det land där brottet har begåtts.

    De nya bestämmelserna ska gälla från den 1 maj 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2014-03-06
    Debatt
    2014-03-19
    Beslut
    2014-03-19
  • Dokument & lagar

    Stärkt skydd för barn mot sexuella övergrepp

    Betänkande 2013/14:JuU8

    I dag ska arbetsgivare inom vissa områden där det förekommer kontakter med barn inhämta information från polisens belastningsregister vid rekrytering av personal. Den 18 december 2013 börjar en ny lag gälla om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn. Den ska komplettera de regler som redan finns. Lagen är en anpassning till EU-regler om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi.

    Den som erbjuds anställning, uppdrag eller praktik ska på begäran visa upp ett utdrag ur polisens belastningsregister om arbetet innebär direkt och regelbunden kontakt med barn. Reglerna gäller även de som är ledare i olika ideella barnverksamheter.

    Preskriptionstiden blir också längre för vissa sexbrott mot barn. Det gäller köp av sexuell handling av barn, försök till köp av sexuell handling av barn och sexuellt ofredande av barn. Preskriptionstiden ska börja den dag den som utsatts för brottet fyller 18 år. När ett brott är preskriberat kan ingen längre dömas för brottet.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    19, 60 minuter
    Beredning
    2013-10-15
    Justering
    2013-11-05
    Debatt
    2013-11-13
    Beslut
    2013-11-13
  • Dokument & lagar

    Fortsatt giltighet av de tidsbegränsade lagarna om hemliga tvångsmedel

    Betänkande 2013/14:JuU7

    Det finns i dag tre tillfälliga lagar om användningen av hemliga tvångsmedel för att utreda eller förhindra vissa särskilt allvarliga brott. Enligt en särskild tidsbegränsad bestämmelse får hemliga tvångsmedel i vissa fall också användas i underrättelseverksamhet. Till hemliga tvångsmedel räknas rumsavlyssning, teleavlyssning, teleövervakning och kameraövervakning som görs i hemlighet. Lagarna och den tidsbegränsade bestämmelsen gäller till 2013 års slut. Beslutet innebär att de ska fortsätta gälla till och med den 31 december 2014.

    En utredning har gjorts om användningen av de tillfälliga lagarna. Den har kommit fram till att det finns ett påtagligt behov av regler för användningen av hemliga tvångsmedel vid brottsbekämpning. Regeringen arbetar just nu med att göra reglerna permanenta. I arbetet ingår bland annat att få en balans mellan behovet av en effektiv brottsbekämpning och den grundlagsskyddade personliga integriteten.

    Riksdagen tycker det är bra att regeringen behandlar ärendet grundligt och sa ja till att förlänga giltighetstiden för de aktuella lagarna och bestämmelsen med ytterligare ett år.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    16, 64 minuter
    Justering
    2013-11-05
    Debatt
    2013-11-13
    Beslut
    2013-11-13
  • Dokument & lagar

    Ökade möjligheter att förebygga våld i nära relationer

    Betänkande 2013/14:JuU6

    Reglerna om kontaktförbud i gemensam bostad ändras från den 1 januari 2014. Det ska inte längre krävas att risken för brott är påtaglig för att kontaktförbud i gemensam bostad ska kunna utfärdas. Följden blir att risken för brott inte längre behöver vara akut. Kontaktförbud i gemensam bostad innebär att den person förbudet gäller inte får vara i den bostad som den delar med personen som ska skyddas av förbudet.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om kontaktförbud.

    Behandlade dokument
    7
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    24, 80 minuter
    Justering
    2013-11-14
    Debatt
    2013-11-27
    Beslut
    2013-11-27
  • Dokument & lagar

    Internationell delgivning

    Betänkande 2013/14:JuU5

    Det blir nya och tydligare regler om internationell delgivning från den 1 januari 2014. Delgivning innebär vanligtvis att en handling lämnas eller skickas till en person, till exempel i samband med brottmål eller andra rättsliga ärenden. Vid internationell delgivning finns personen som blir delgiven i ett annat land än avsändaren.

    Bland annat ska de uppgifter i samband med delgivning som i dag görs av Justitiedepartementet tas över av Länsstyrelsen i Stockholms län. För att en person som vistas utomlands ska kunna delges måste delgivningen vara tillåten i det land där personen befinner sig.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2013-11-05
    Debatt
    2013-11-13
    Beslut
    2013-11-13
  • Dokument & lagar

    Uppskov med behandlingen av vissa ärenden

    Betänkande 2013/14:JuU40

    Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens proposition 2013/14:232 Utökade befogenheter för civilanställda inom Polismyndigheten och Ekobrottsmyndigheten samt proposition 2013/14:237 Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott. Även nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till justitieutskottet under resten av riksmötet 2013/14 ska skjutas upp till nästa riksmöte.

    Förslagspunkter
    2
    Justering
    2014-06-18
    Bordläggning
    2014-06-24
    Debatt
    2014-06-25
    Beslut
    2014-06-25
  • Dokument & lagar

    Europarådskonventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål – tillträde till det andra tilläggsprotokollet

    Betänkande 2013/14:JuU4

    Riksdagen godkände ett tilläggsprotokoll till Europarådskonventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål. Sverige har tidigare tillträtt själva konventionen, som handlar om att länderna ska hjälpa varandra på olika sätt i brottsutredningar. För att Sverige ska kunna tillträda tilläggsprotokollet beslutade riksdagen om vissa lagändringar. Bland annat blir rätten skyldig att översätta viktiga handlingar i brottmål och skicka dem till berörda personer utomlands, oavsett vilket land personerna vistas i. En person som är föremål för en förundersökning i Sverige ska få förhöras genom videokonferens bara om han eller hon säger ja till detta. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    2
    Anföranden och repliker
    1, 5 minuter
    Justering
    2013-10-24
    Debatt
    2013-11-06
    Beslut
    2013-11-06
  • Dokument & lagar

    Sveriges tillträde till överenskommelser inom FN om bekämpande av terrorism

    Betänkande 2013/14:JuU39

    Sverige ska ansluta sig till tre överenskommelser inom FN för att bekämpa terrorism. Det handlar bland annat om en konvention för att bekämpa nukleär terrorism. Överenskommelserna ska förhindra att radioaktivt material används för att begå allvarliga brott. De ska också motverka brott där fartyg eller exempelvis oljeplattformar är måltavlor eller viktiga hjälpmedel för terroristaktioner.

    Några lagändringar görs också till följd av överenskommelserna. Bland annat ska regeringen få större möjlighet att ge ett annat land tillstånd att borda ett svenskt fartyg utanför svenskt territorium.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    3
    Anföranden och repliker
    2, 3 minuter
    Beredning
    2014-04-29
    Justering
    2014-05-27
    Debatt
    2014-06-04
    Beslut
    2014-06-04
  • Dokument & lagar

    En ny brottsskadelag

    Betänkande 2013/14:JuU38

    En ny brottsskadelag börjar gälla från den 1 juli 2014. Lagen innebär bland annat att:

    • brottsoffermyndigheten inte ska kunna bestämma lägre brottsskadeersättning för kränkning än det belopp en domstol har dömt ut i skadestånd
    • maxgränsen för kränkningsersättningen tas bort
    • ansökningstiden för brottsskadeersättningen förlängs från två till tre år
    • om brottsoffret är ett barn ska ansökan kunna ske fram till den dag han eller hon fyller 21 år
    • det blir enklare för barn att ansöka om brottsskadeersättning om brottet har begåtts av en vårdnadshavare
    • det blir lättare för Brottsoffermyndigheten, som betalar skadestånd till brottsoffer om gärningsmannen är okänd eller inte kan betala, att kräva tillbaka ersättning från gärningsmannen.
    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    6, 16 minuter
    Justering
    2014-04-29
    Bordläggning
    2014-05-07
    Debatt
    2014-05-08
    Beslut
    2014-05-08
  • Dokument & lagar

    Översyn av våldtäktsbrottet

    Betänkande 2013/14:JuU37

    Regeringen bör tillsätta en parlamentarisk kommitté som ska granska varför så få våldtäktsanmälningar leder till åtal och fällande dom. Med utgångspunkt från den granskningen ska kommittén lämna förslag på åtgärder som kan stärka brottsoffrets ställning samt förbättra polisens och åklagarnas arbete med våldtäkter.

    Kommittén bör också se över våldtäktslagstiftningen. Riksdagen har flera gånger tidigare beslutat om ändringar i bestämmelserna om våldtäkt. Trots det fungerar inte lagen på ett tillfredsställande sätt, menar justitieutskottet, som har förberett riksdagens beslut. Översynen av lagen bör göras förutsättningslöst och olika alternativ bör undersökas. Det gäller bland annat frågan om en samtyckeslagstiftning bör införas, det vill säga att sexuellt umgänge utan den ena personens samtycke ska betraktas som våldtäkt.

    Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta. Beslutet bygger på ett utskottsinitiativ i justitieutskottet.

    Behandlade dokument
    8
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    26, 85 minuter
    Justering
    2014-02-18
    Debatt
    2014-02-27
    Beslut
    2014-03-05
  • Dokument & lagar

    Skärpningar i vapenlagstiftningen

    Betänkande 2013/14:JuU36

    Straffen för vapenbrott blir strängare. Bland annat höjs det lägsta straffet för grovt vapenbrott från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. En ny bestämmelse om synnerligen grovt vapenbrott införs också. Där blir straffet fängelse i lägst tre och högst sex år.

    Dessutom införs ett nytt system för prövning av vilka skytteföreningar och liknande sammanslutningar som ska kunna få vapentillstånd. Det innebär att endast sammanslutningar för jakt- eller målskytte som är auktoriserade eller anslutna till en auktoriserad sammanslutning ska kunna komma i fråga för vapentillstånd.

    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    8, 41 minuter
    Justering
    2014-06-18
    Bordläggning
    2014-06-24
    Debatt
    2014-06-25
    Beslut
    2014-06-25
  • Dokument & lagar

    Ordning och säkerhet vid Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska undersökningsenheter

    Betänkande 2013/14:JuU35

    Rättsmedicinalverket ska få bättre möjligheter att upprätthålla god ordning och hög säkerhet vid de enheter där myndigheten genomför rättspsykiatriska undersökningar av brottsmisstänkta.

    I fortsättningen ska bestämmelser i häkteslagen kunna tillämpas för att hålla ordning. Det innebär bland annat att Rättsmedicinalverket ska kunna besluta om allmän inpasseringskontroll och kroppsvisitation samt omhänderta farliga och olämpliga föremål. Även möjligheterna till elektronisk kommunikation för de intagna ska kunna begränsas.

    I dagsläget får endast bestämmelser om ordning och säkerhet i den psykiatriska tvångsvården användas. Bestämmelserna är otillräckliga eftersom de allra flesta intagna vid enheterna inte genomgår psykiatrisk tvångsvård.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det börjar gälla den 2 oktober 2014.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    2, 7 minuter
    Justering
    2014-06-03
    Debatt
    2014-06-11
    Beslut
    2014-06-11
Bevaka via RSS