Sök
342 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, 2015/16, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Patientrörlighet inom EES - vissa kompletterande förslag
Betänkande 2015/16:SoU14
Vårdgivare ska bli skyldiga att lämna information till patienter inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, som avser att begära ersättning för sina kostnader enligt patientrörlighersdirektivet. Vårdgivaren ska också ge patienten motsvarande uppgifter på en faktura. Det anser regeringen som föreslår ändringar i hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen, lagen om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom EES samt patientlagen.
När Försäkringskassan prövar ansökningar om ersättning måste den ta hänsyn till flera saker. Dessa är sjukdomens eller skadans karaktär och förväntade utveckling, patientens individuella omständigheter och om det finns skäl att prioritera hanteringen av ansökan.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-05-19
- Bordläggning
- 2016-05-24
- Debatt
- 2016-05-25
- Beslut
- 2016-05-25
- Dokument & lagar
Vissa statsstödskrav på bränsleskatteområdet
Betänkande 2015/16:SkU26
Regeringen föreslår att regler om bränslebeskattningen ändras. Ändringarna görs för att genomföra EU-regler om att information om de företag som får statligt stöd ska finnas på en webbplats. Förslagen innebär även begränsningar när det gäller att ge statligt stöd till företag som är i svårigheter eller är föremål för återkrav. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2016.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 5, 17 minuter
- Justering
- 2016-05-19
- Bordläggning
- 2016-05-24
- Debatt
- 2016-05-25
- Beslut
- 2016-05-25
- Dokument & lagar
Ändring av en avvisningsbestämmelse i utlänningslagen
Betänkande 2015/16:SfU17
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ändring i utlänningslagen. Förändringen innebär att en person som vistas i Sverige och som inte behöver visering, i dagligt tal kallat visum, ska kunna få ett beslut om avvisning. Det om personen inte har för avsikt att lämna Sverige. Ett tecken som kan tyda på att personen inte tänker lämna Sverige är att hon eller han sökt asyl. Under senare tid har Migrationsverket inte kunnat fatta ett beslut om avvisning för en person som inte behöver visering förrän den viseringsfria perioden tagit slut.
En del nationaliteter måste ha visering för att kunna resa in och vistas i Sverige. Riksdagen har bestämt att Migrationsverket också ska kunna fatta ett avvisningsbeslut för en sådan person, innan viseringen går ut. I dag kan ett sådant beslut tas först när viseringen gått ut.
Regeringen anser att en möjlighet att avvisa måste finnas i dessa fall för att Sverige ska kunna följa EU-rätten. Riksdagen håller med regeringen. Ändringen innebär även en återgång till vad som gällde tidigare, innan rättsläget ändrades genom domar från Migrationsöverdomstolen.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-05-19
- Bordläggning
- 2016-05-25
- Debatt
- 2016-05-26
- Beslut
- 2016-05-26
- Dokument & lagar
Prövning av fråga om tillämpligheten av 9 kap. 12 § riksdagsordningen i visst fall
Betänkande 2015/16:KU30
Den 20 april föreslog talmannen att en följdmotion om landstingsindelning från M, C, L och KD skulle läggas till handlingarna utan att hänvisas till utskott. Han gjorde bedömningen att den inte i tillräckligt stor utsträckning handlade om det som tas upp i regeringens proposition.
Eftersom en majoritet i riksdagen inte höll med talmannen fick KU i uppgift att avgöra om motionen ska hänvisas till utskott. Konstitutionsutskottet, KU, har nu prövat ärendet och kom fram till att motionen ska hänvisas till utskott för behandling.
KU:s betänkande anmäldes i kammaren den 25 maj, och den 26 maj hänvisades följdmotionen till KU för behandling.
- Justering
- 2016-05-19
- Bordläggning
- 2016-05-24
- Debatt
- 2016-05-25
- Beslut
- 2016-05-25
- Dokument & lagar
Elektroniskt kungörande av författningar
Betänkande 2015/16:KU26
Riksdagen beslutar om lagar. När regeringen beslutar om regler som ska följas kallas det förordningar. I Svensk författningssamling, SFS, sammanställs lagar och förordningar. Regeringen föreslår nu att SFS ska publiceras digitalt på en webbplats, vilket innebär att lagar och förordningar kungörs elektroniskt. På så sätt blir det möjligt för var och en att enkelt och kostnadsfritt få tillgång till dem via internet. Regeringen ska bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.
Regeringen föreslår också att Länsstyrelsens regler om förbud mot eldning utomhus inte behöver kungöras i länets författningssamling. Förslaget innebär att regler om eldningsförbud kan träda i kraft tidigare än i dag. Lagändringen ska börja gälla den 1 juli 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-05-19
- Bordläggning
- 2016-05-24
- Debatt
- 2016-05-25
- Beslut
- 2016-05-25
- Dokument & lagar
Elsäkerhet
Betänkande 2015/16:FöU12
Riksdagen beslutade att en ny elsäkerhetslag ska införas. Den nya lagen innebär bland annat att alla företag som gör elinstallationsarbete ska ha en auktoriserad elinstallatör. Företagen ska också ha ett program för egenkontroll som säkerställer att arbetet utförs på rätt sätt och av personer som kan jobbet.
Bestämmelserna innebär också
- att företag som utför elinstallationsarbete på någon annans anläggning måste anmäla sin verksamhet till den myndighet som har ansvar för tillsyn
- att tillsynsmyndigheten beslutar om auktorisation för elinstallatörer efter ansökan
- att det bara är auktoriserade elinstallatörer och personer som omfattas av ett företags egenkontrollprogram som får göra elinstallationer, med vissa specificerade undantag.
Lagen börjar gälla den 1 juli 2017.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 7, 21 minuter
- Justering
- 2016-05-19
- Bordläggning
- 2016-05-25
- Debatt
- 2016-05-26
- Beslut
- 2016-06-08
- Dokument & lagar
Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om elektronisk identifiering
Betänkande 2015/16:TU18
De svenska lagarna anpassas till EU:s regler om elektronisk identifiering och tjänster för elektroniska transaktioner. En ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om elektronisk identifiering införs. Denna lag ersätter den så kallade signaturlagen, som upphävs. Flera andra lagar ändras för att stämma överens med EU-reglerna.
Syftet med EU:s förordning är att skapa gemensamma regler för säker elektronisk kommunikation mellan privatpersoner, företag och myndigheter och på så sätt öka effektiviteten i digitala tjänster, elektronisk affärsverksamhet och e-handel inom EU.
Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-05-12
- Bordläggning
- 2016-05-24
- Debatt
- 2016-05-25
- Beslut
- 2016-05-25
- Dokument & lagar
Ändringar i lagen om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler
Betänkande 2015/16:NU20
EU:s regler för statligt stöd har setts över och moderniserats. Därför följdändras nu den svenska lagen om hur EU:s statsstödsregler ska tillämpas. De ändrade reglerna innebär att den som genomför en stödåtgärd måste rapportera och offentliggöra åtgärden samt föra register över de stödåtgärder som görs. Vidare införs regler för hur svenska domstolar ska behandla yttranden från EU-kommissionen i ärenden som rör hur EU:s statsstödsregler ska tillämpas.
De ändrade reglerna börjar gälla den 1 juli 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion som väckts med anledning av regeringsförslaget.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Justering
- 2016-05-12
- Bordläggning
- 2016-05-25
- Debatt
- 2016-05-26
- Beslut
- 2016-05-26
- Dokument & lagar
Justerade matchningsregler för säkerställda obligationer
Betänkande 2015/16:FiU32
Banker och kreditföretag finansierar till stor del sin utlåning genom att sälja så kallade säkerställda obligationer. En säkerställd obligation är knuten till något som kallas säkerhetsmassa, ett värde som banken eller kreditföretaget har. Det här betyder att den som köper en obligation har en säkerhet om den som ger ut obligationen inte skulle kunna betala sina skulder. Obligationen är då knuten till en säkerhetsmassa som består av krediter med säkerhet i fast egendom, tomträtt och bostadsrätt eller offentliga krediter. Enligt nuvarande lag ska obligationernas säkerhetsmassa överstiga värdet av obligationerna. Regeringen föreslår att säkerhetsmassan måste överstiga värdet av obligationerna med minst 2 procent.
Förslaget innebär att så kallade OTC-derivat, som är knutna till dessa obligationers säkerhetsmassa, kan slippa kravet på att det finns en central motpart. Central motpart betyder att det finns en mellanpart som tar risken mellan köpare och säljare på en börs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar att gälla den 21 juni 2016.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-05-19
- Bordläggning
- 2016-05-24
- Debatt
- 2016-05-25
- Beslut
- 2016-05-25
- Dokument & lagar
Ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden
Betänkande 2015/16:AU11
Arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, så kallade visselblåsare, ska kunna göra det utan att drabbas av några repressalier från arbetsgivaren. Om arbetstagaren utsätts för repressalier ska hon eller han ha rätt till skadestånd för både ekonomisk förlust och kränkning. Med allvarliga missförhållanden menas brott som kan ge fängelsestraff eller med detta jämförliga missförhållanden.
Det finns ett visst skydd i dag för arbetstagare som slår larm om missförhållanden, exempelvis genom meddelarskyddet och LAS, lagen om anställningsskydd. Regeringens förslag innebär att detta skydd stärks. Skyddet ska gälla oavsett om arbetstagaren är anställd inom offentlig eller privat sektor och det gäller även för arbetstagare som är inhyrda till verksamheten.
Vid externa larm, det vill säga när uppgifter görs offentliga, ska det krävas att arbetstagaren har haft fog för påståendet. Om det larmas internt eller till fackförbund, behövs inte detta för att skyddet ska gälla. Skyddet mot repressalier ska inte gälla om arbetstagaren begår ett brott genom att slå larm, till exempel om arbetstagaren bryter mot en tystnadsplikt.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2017.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 17, 60 minuter
- Justering
- 2016-04-28
- Bordläggning
- 2016-06-07
- Debatt
- 2016-06-08
- Beslut
- 2016-06-08
- Dokument & lagar
Vissa begravningsfrågor
Betänkande 2015/16:KU24
Metallföremål som inte förbränts vid kremering och som skilts från askan ska framöver återvinnas genom materialåtervinning. Eventuella överskott som krematorieägaren får från återvinningen ska gå till Allmänna arvsfonden.
Regeringen anser att det är problematiskt att det varje år grävs ner en stor mängd metaller i marken. Det kan påverka människors hälsa och miljön på ett skadligt sätt och därför vill regeringen göra det möjligt att återvinna metallföremål som inte förbränts vid kremering. Riksdagen sa ja till regeringsförslaget.
Vidare bestämde riksdagen att avskaffa begravningsclearingen, det vill säga det system som reglerar kostnader mellan huvudmännen för begravningsverksamheten.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om kostnaderna för utbildning för begravningsombud. I framtiden ska det vara församlingarna och inte ombuden själva som bekostar ombudens utbildning.
Riksdagen sa samtidigt nej till de motionsförslag som behandlades samtidigt. Motionsförslagen handlade om rätten att flytta en gravurna, bevarandet av den svenska gravkulturen och rätten till metaller i den egna kroppen.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 10, 28 minuter
- Justering
- 2016-05-12
- Bordläggning
- 2016-05-17
- Debatt
- 2016-05-18
- Beslut
- 2016-05-18
- Dokument & lagar
Offentlighet och sekretess för uppgifter i domstolsavgöranden
Betänkande 2015/16:KU22
Allmänheten ska i så stor utsträckning som möjligt ha insyn i domstolarnas verksamhet, dock ska intresset av skydd för enskilda personers privatliv också vägas in när man bestämmer om vilka uppgifter som ska vara offentliga i ett mål.
Huvudregeln i dag är att alla de uppgifter som tas in i ett domstolsärende ska vara offentliga. Riksdagen har nu bestämt att det ska tydliggöras i lagen vilka beslut som omfattas av huvudregeln och vilka som inte gör det. Det ska också göras mer tydligt att domstolarna ska göra en noggrann avvägning mellan offentlighetsintresset och sekretessintresset för varje uppgift i ett domstolsärende. Trots att intresset av offentlighet ofta väger mycket tungt ska det i vissa fall ändå vara möjligt att hålla hemligt vissa uppgifter i en dom eller ett beslut. Exempel på en sådan uppgift kan till exempel vara en målsägande i ett mål om sexualbrott.
I och med beslutet sa riksdagen ja till regeringens förslag som innebär ändringar i rättegångsbalken och offentlighets- och sekretesslagen.
Lagförslagen börjar gälla den 1 oktober 2016.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 1, 6 minuter
- Justering
- 2016-05-12
- Bordläggning
- 2016-05-17
- Debatt
- 2016-05-18
- Beslut
- 2016-05-18
- Dokument & lagar
Revisorer och revision
Betänkande 2015/16:CU21
Flera lagar som gäller revisorer och revision ändras. En ny lag om tillsyn över företag av allmänt intresse i fråga om revision införs. Huvudsyftet med lagändringarna är att förbättra kvaliteten på revisionerna och att stärka revisorernas oberoende. Ändringarna innebär att de svenska lagarna anpassas till EU-regler, det så kallade revisionspaketet.
De ändrade reglerna börjar gälla den 17 juni 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion som väckts med anledning av regeringsförslaget.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 4, 19 minuter
- Justering
- 2016-05-12
- Bordläggning
- 2016-05-17
- Debatt
- 2016-05-18
- Beslut
- 2016-05-18
- Dokument & lagar
Skuldsanering - förbättrade möjligheter för överskuldsatta att starta om på nytt
Betänkande 2015/16:CU19
Fler människor med mycket hög skuldsättning ska få möjlighet att skuldsanera. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny skuldsaneringslag och en ny skuldsaneringslag för företagare.
Den nya skuldsaneringslagen handlar om att det ska bli enklare att ansöka om skuldsanering, kravet på överskuldsättning ska nyanseras och den skuldsattes betalningar ska underlättas. Bland annat handlar det om att en ansökan ska kunna göras elektroniskt och den skuldsatte till exempel bara ska behöva uppge de fordringsägare hon eller han känner till. Det handlar här om svårt skuldsatta personer som har små möjligheter att någonsin bli kvitt sina skulder.
Den nya lagen om skuldsanering för företagare gör att företagare får en bättre möjlighet att skuldsanera. Detta rör svårt skuldsatta företagare som drivit sin näringsverksamhet på ett försvarligt och lojalt sätt. Anledningen är att man vill ge fler företagare en andra chans och förbättra förutsättningarna att driva företag i Sverige.
De nya lagarna börjar gälla den 1 november 2016.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 28, 87 minuter
- Justering
- 2016-05-12
- Bordläggning
- 2016-05-17
- Debatt
- 2016-05-18
- Beslut
- 2016-05-18
- Dokument & lagar
Avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kazakstan, å andra sidan
Betänkande 2015/16:UU20
EU har tecknat ett avtal om partnerskap och samarbete med Kazakstan, som ska godkännas av medlemsländerna. Avtalet är det första som EU har ingått med ett land i Centralasien. Det är tänkt som ett steg mot ökat EU-engagemang i regionen. Avtalet ger möjlighet till fördjupade politiska och ekonomiska förbindelser mellan EU och Kazakstan genom ökad handel och samarbete inom en rad olika områden.
Respekt för demokrati och mänskliga rättigheter är en viktig del av avtalet mellan EU och Kazakstan och riksdagen betonade vikten av att Sverige och EU aktivt driver på arbetet för demokratiska reformer och respekten för de mänskliga rättigheterna. Riksdagen delade vidare regeringens bedömning att avtalet är ett viktigt steg mot fördjupade politiska och ekonomiska förbindelser mellan EU och Kazakstan. Riksdagen sa ja till avtalet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 1, 5 minuter
- Justering
- 2016-05-10
- Bordläggning
- 2016-05-17
- Debatt
- 2016-05-18
- Beslut
- 2016-05-18
- Dokument & lagar
Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd
Betänkande 2015/16:SoU12
Bestämmelsen om att enskilda i första hand ska tillgodose sina egna behov förtydligas i socialtjänstlagen. Förtydligandet innebär att den som inte kan försörja sig men som kan arbeta har rätt till försörjningsstöd om han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande. Man kan ha rätt till försörjningsstöd även om man inte står till arbetsmarknadens förfogande, om det finns godtagbara skäl för detta. Vad som är godtagbara skäl till att inte stå till arbetsmarknadens förfogande får bedömas från fall till fall. Det måste göras en individuell bedömning av den enskildes behov och förutsättningar.
De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till två förslag i en motion som väckts med anledning av regeringsförslaget.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 7, 23 minuter
- Justering
- 2016-05-10
- Bordläggning
- 2016-05-17
- Debatt
- 2016-05-18
- Beslut
- 2016-05-18
- Dokument & lagar
Åtgärdsplan för förstärkning av kampen mot finansiering av terrorism
Utlåtande 2015/16:JuU32
Justitieutskottet har granskat Europeiska kommissionens meddelande om terrorism. Kommissionen anser att den senaste tidens attacker i EU och i omvärlden visar på ett behov av att EU arbetar inom alla politiska områden för att bekämpa och förebygga terrorism.
Alla terrororganisationer behöver finansiering för att utföra sina planer, därför behöver EU jobba för att försöka stoppa terrorismens finansieringsprocesser. Europeiska kommissionen beskriver i sitt meddelande en åtgärdsplan för hur EU:s medlemsländer ska jobba för att komma åt finansieringen av terror. Planen tar sikte på att hejda penningöverföringar, identifiera finansiering av terrorism, agera mot finansieringskällorna och verka utrikespolitiskt.
Justitieutskottet välkomnar kommissionens initiativ att ta fram en bred åtgärdsplan som stärker det europeiska arbetet att bekämpa finansiering av terrorism. Samtidigt påpekar utskottet att det är viktigt att det finns en balans mellan insatserna mot terrorism och respekten för de grundläggande fri- och rättigheterna, inte minst skyddet av den personliga integriteten.
Efter granskningen lade riksdagen utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 16, 51 minuter
- Justering
- 2016-05-12
- Bordläggning
- 2016-05-17
- Debatt
- 2016-05-18
- Beslut
- 2016-05-18
- Dokument & lagar
Ny påföljd efter tidigare dom
Betänkande 2015/16:JuU30
Regeringen vill förenkla reglerna för hur domstolarna ska bestämma straff när en tidigare dömd person döms för ytterligare brott. Detta när brottet begåtts innan den tidigare domen helt har verkställts eller upphört. I den här situationen ska det nya brottet som huvudregel leda till ett nytt straff. Bara som undantag ska domstolarna använda möjligheten att bestämma att den tidigare domen också ska omfatta det nya brottet.
Regeringens förslag innebär även att reglerna blir mer konsekventa när det gäller hur brott som är återfall ska behandlas. Det ska göras skillnad mellan brott som begåtts före en tidigare dom (nyupptäckt brottslighet) och brott som begåtts efter en tidigare dom men innan straffet helt har verkställts eller upphört (ny brottslighet).
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 9 minuter
- Justering
- 2016-05-12
- Bordläggning
- 2016-05-17
- Debatt
- 2016-05-18
- Beslut
- 2016-05-18
- Dokument & lagar
Straffrättsligt skydd mot olovlig identitetsanvändning
Betänkande 2015/16:JuU29
Det ska bli svårare att missbruka någons identitetsuppgifter. Att få sina identitetsuppgifter utnyttjade är en stor integritetskränkning och skyddet mot det bör stärkas. Det anser regeringen som tagit fram förslag till ändringar i brottsbalken.
Lagändringarna innebär att det nya brottet olovlig identitetsanvändning införs. Med olovlig identitetsanvändning menas att någon använder en annan persons identitetsuppgifter utan att personen lämnat sitt samtycke. Regeringen föreslår även att brottet olaga förföljelse ska omfatta handlingar som handlar om olovlig identitetsanvändning.
Riksdagen säger ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 5, 30 minuter
- Justering
- 2016-05-12
- Bordläggning
- 2016-05-17
- Debatt
- 2016-05-18
- Beslut
- 2016-05-18
- Dokument & lagar
Utökade möjligheter till förverkande
Betänkande 2015/16:JuU28
EU:s direktiv om frysning och förverkande av hjälpmedel som använts vid brott eller för vinning av brott införs i svensk lag. Det blir även utökade möjligheter att förverka utbyte av brott som har samband med organiserad brottslighet.
Förslagen innebär att möjligheterna att förverka utbytet av brott utökas till att gälla vid fler typer av brott. Utvidgat förverkande ska kunna beslutas vid alla brott som har fyra års fängelse eller mer i straffskalan. Utvidgat förverkande ska även kunna beslutas vid brott som har två års fängelse eller mer i straffskalan om brottet har varit en del i organiserad brottslighet. Vidare blir det större möjligheter att besluta om förverkande även om det inte finns en fällande dom.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 8 minuter
- Justering
- 2016-05-12
- Bordläggning
- 2016-05-17
- Debatt
- 2016-05-18
- Beslut
- 2016-05-18