Dokument & lagar (59 711 träffar)

Betänkande 2017/18:UbU22

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av de statliga lärarlönesatsningarna karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet. Syftet med lärarlönesatsningarna är att öka läraryrkets attraktionskraft så att fler personer vill bli lärare och att fler lärare stannar kvar i yrket. Genom satsningarna ska kvalificerade lärare få höjda löner med hjälp av bidrag från staten.

Granskningen visar att de lönemässiga målsättningar som fanns i satsningarna till stor del har uppnåtts. Däremot har arbetsklimatet bland lärarna blivit sämre i och med att alla lärare inte fått ta del av satsningarna. Riksrevisionen ger tre rekommendationer till regeringen, bland annat att se över kriterierna för Lärarlönelyftet.

Regeringen håller med Riksrevisionen om att lärarnas löner har ökat till följd av Lärarlönelyftet men håller inte med om de tre rekommendationer som Riksrevisionen ger. Det beror bland annat på att Lärarlönelyftet är en ny reform och regeringen planerar att utvärdera den efter tre år. Riksdagen betonar att det är betydelsefullt att investera i höjda lärarlöner och det är viktigt att satsningarna fungerar som det var tänkt. När det gäller Riksrevisionens rekommendationer höll riksdagen med regeringen och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-03-22 Debatt: 2018-04-12 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:UbU22 (pdf, 327 kB)

Betänkande 2017/18:UbU21

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som gäller en rapport från Riksrevisionen om samisk utbildning.

Riksdagen håller med regeringen om vad som behöver göras med anledning av rapporten. Riksdagen är positiv till att regeringen har tillsatt en utredning som ska se över ansvarsfördelningen och organiseringen av myndigheterna på skolområdet, bland annat Sameskolstyrelsen, för att skapa en mer ändamålsenlig organisation. Riksdagen anser också att regeringens andra åtgärder är bra, som till exempel att Sameskolstyrelsens ekonomi och arbetsprocesser ska följas upp oftare.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-03-27 Debatt: 2018-04-12 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:UbU21 (pdf, 309 kB) Webb-tv debatt om förslag: Samisk utbildning

Betänkande 2017/18:UbU20

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden om grundläggande utbildningsfrågor inom skolan. Anledningarna är bland annat att gällande regler är tillräckliga eller att arbete pågår på området.

Motionerna tar bland annat upp frågor om skolans värdegrund, jämställdhet och könsuppdelad undervisning, konfessionella inslag i skolan, kränkande behandling och om vissa undervisningsämnen och kunskapsområden.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 35
Justering: 2018-03-27 Debatt: 2018-04-12 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:UbU20 (pdf, 817 kB)

Betänkande 2017/18:UbU19

Det behövs skärpta regler för trygghet och studiero i skolan och mer kunskap om undantaget från språkundervisning för vissa lärare. Det anser riksdagen som riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen borde

  • se över och skärpa skollagen så att möjligheterna att tillfälligt flytta och permanent omplacera elever ökar samt göra insatser som gör det lättare för skolor att använda sig av disciplinära åtgärder
  • ta fram ett kunskapsunderlag som klargör varför lärare som saknar lärarlegitimation och har en utländsk lärarutbildning inte får bedriva språkundervisning samt en konsekvensanalys för vad det skulle innebära om dessa lärare också bedrev språkundervisning.

Riksdagen sa också nej till ett 130-tal förslag i motioner om lärare och elever. Motionerna handlar bland annat om läraryrket, legitimation, fortbildning och skolledare.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 48
Justering: 2018-03-27 Debatt: 2018-04-12 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:UbU19 (pdf, 1395 kB)

Betänkande 2017/18:UbU18

Riksdagen sa nej till 82 motioner från allmänna motionstiden 2017 om övergripande skolfrågor. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom många av de områden som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, skolvalet och fristående skolor.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 28
Justering: 2018-03-20 Debatt: 2018-04-12 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:UbU18 (pdf, 760 kB) Webb-tv debatt om förslag: Övergripande skolfrågor

Betänkande 2017/18:UbU17

Riksdagen har behandlat ett 70-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2017 och 2018 om forskningsfrågor. Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att tillsätta en utredning som får uppdraget att lämna förslag om ett system för utvärdering av statliga investeringar i forskning, utveckling och innovation.

Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom arbete pågår och åtgärder redan planeras i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om mål för forskningspolitiken, finansiering av forskning, villkor för doktorander och forskare, särskilda forskningssatsningar, fördelning av forskningsanslag, forskningsinfrastruktur och innovationer.

Förslagspunkter: 14 Reservationer: 26
Justering: 2018-04-26 Debatt: 2018-05-03 Beslut: 2018-05-03

Betänkande 2017/18:UbU17 (pdf, 667 kB)

Betänkande 2017/18:UbU16

Riksdagen sa nej till drygt 300 förslag i motioner om högskolan. Anledningen är bland annat gällande regler och att arbete pågår inom flera av frågorna som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om utbildningars innehåll och utbud, studentfrågor, internationella frågor och utbildningars arbetslivsanknytning.

Förslagspunkter: 29 Reservationer: 70
Justering: 2018-03-22 Debatt: 2018-05-03 Beslut: 2018-05-03

Betänkande 2017/18:UbU16 (pdf, 1211 kB)

Betänkande 2017/18:UbU15

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om vuxenutbildningen. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom flera av de områden som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om den kommunala vuxenutbildningen, däribland svenska för invandrare (sfi). Motionerna tar också upp frågor om bland annat yrkesvux och yrkeshögskolan samt nationella riktlinjer för undersköterskor.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 21
Justering: 2018-02-27 Debatt: 2018-03-07 Beslut: 2018-03-07

Betänkande 2017/18:UbU15 (pdf, 583 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vuxenutbildning

Betänkande 2017/18:UbU14

Riksdagen sa nej till 51 motioner från allmänna motionstiden 2017 om gymnasieskolan. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom flera av de områden motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om dimensioneringen av platserna på gymnasieskolan, nya inslag på de nationella programmen och behörighetskrav till gymnasieskolan.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 21
Justering: 2018-02-15 Debatt: 2018-03-07 Beslut: 2018-03-07

Betänkande 2017/18:UbU14 (pdf, 562 kB) Webb-tv debatt om förslag: Gymnasieskolan

Betänkande 2017/18:UbU13

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om förskolan. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i vissa frågor och att åtgärder redan har vidtagits i andra. Motionerna handlar bland annat om förskolans inriktning och kvalitet, tillsyn, deltagandet i förskola, barnomsorg på obekväm arbetstid och annan pedagogisk verksamhet.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 27
Justering: 2018-02-15 Debatt: 2018-02-28 Beslut: 2018-03-01

Betänkande 2017/18:UbU13 (pdf, 551 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förskolan

Betänkande 2017/18:UbU12

Organisationen för etikprövning av forskning som gäller människor ändras. Etikprövning av forskning som gäller människor ska tas om hand av en ny myndighet, som får namnet Etikprövningsmyndigheten. Dagens sex regionala etikprövningsnämnder tas bort. Tanken är att öka effektiviteten och skapa en enhetlig tillämpning i hela landet av de regler som finns.

Etikprövningsmyndigheten delas in i verksamhetsregioner. Prövningen av ärenden ska göras i avdelningar som har en ordförande, tio ledamöter med vetenskaplig kompetens och fem ledamöter som företräder allmänna intressen.

Den nya organisationen börjar gälla den 1 januari 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-02-15 Debatt: 2018-03-07 Beslut: 2018-03-07

Betänkande 2017/18:UbU12 (pdf, 1638 kB) Webb-tv debatt om förslag: En ny organisation för etikprövning av forskning som avser människor

Betänkande 2017/18:UbU11

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om studiestöd. Motionerna tar upp frågor om bland annat fribeloppet, villkoren för studiemedel, studielån till körkortsutbildning, avskrivning av studieskulder och återbetalning av studieavgifter. Anledningen till att riksdagen sa nej till motionsförslagen är främst gällande regler, att arbete pågår inom flera av de områden motionerna tar upp samt att åtgärder redan har vidtagits.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 9
Justering: 2018-02-01 Debatt: 2018-05-03 Beslut: 2018-05-03

Betänkande 2017/18:UbU11 (pdf, 471 kB) Webb-tv debatt om förslag: Studiestöd

Betänkande 2017/18:UbU9

Prao, praktisk arbetslivsorientering, under minst tio dagar ska bli obligatorisk för skolelever och det blir huvudmännens ansvar att ordna prao för eleverna. Det gäller elever från årskurs åtta i grundskolan och årskurs nio i specialskolan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skollagen.

Ändringarna innebär också att utbildningskontraktet blir tydligare för gymnasieelever som går lärlingsutbildningar. I kontraktet ska det stå hur stor del av utbildningen som kommer att vara förlagd på en arbetsplats. Motsvarande utbildningskontrakt ska också införas för lärlingsutbildningar i gymnasiesärskolan.

Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2018. Under höstterminen 2018 gäller ändringarna för praoelever som börjar årskurs åtta i grundskolan, respektive årskurs nio i specialskolan.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 6
Justering: 2018-01-30 Debatt: 2018-02-07 Beslut: 2018-02-07

Betänkande 2017/18:UbU9 (pdf, 815 kB) Webb-tv debatt om förslag: Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv

Betänkande 2017/18:UbU8

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond ska modernisera och förtydliga sina stadgar. Ändringarna innebär bland annat att styrelseledamöter kommer att kunna sitta i styrelsen i högst åtta år.

Det är stiftelsens styrelse som beslutar om ändringar i stadgan. Men ändringarna måste fastställas av riksdagen innan de börjar gälla. Riksdagen hade inga invändningar och godkände ändringarna och lade redogörelsen till handlingarna. Det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-11-07 Debatt: 2017-11-16 Beslut: 2017-11-16

Betänkande 2017/18:UbU8 (pdf, 918 kB)

Betänkande 2017/18:UbU7

Skolplikten ska gälla från och med det år barnet fyller sex år. I och med det blir förskoleklass obligatoriskt för alla barn i Sverige och alla måste gå i skolan i minst tio år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I dag är det cirka 98 procent av alla sexåringar som går i förskoleklass och syftet med klassen är bland annat att göra övergången mellan förskola och skola lättare. Förskoleklassens verksamhet kommer även i fortsättningen att ha samma syfte och innehåll som i dag. Men genom att förskoleklass blir obligatorisk kommer lärarna att kunna arbeta mer långsiktigt och medvetet med att utveckla barnens kunskaper.

Ändringen börjar gälla den 1 januari 2018, men den första årskullen det gäller för är de som börjar höstterminen 2018.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2017-11-09 Debatt: 2017-11-15 Beslut: 2017-11-15

Betänkande 2017/18:UbU7 (pdf, 1749 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skolstart vid sex års ålder

Betänkande 2017/18:UbU6

Det är rektorer som beslutar om politiska partier ska bjudas in för att medverka i skolundervisningen. Om politiska partier bjuds in får de begränsas till partier som antingen finnas representerade i riksdagen, i Europaparlamentet eller i kommunernas, landstingens eller regionernas fullmäktige. Rektorn får även bjuda in partier utifrån ett annat urval, om detta sker objektivt.

Politisk information i skolan är en del i skolans demokratiuppdrag. Den nuvarande lagstiftningen uppfattas dock av många skolföreträdare som otydlig. Otydligheten har gjort att skolor har gjort olika tolkningar om hur politiska partier får bjudas in och i vissa fall har osäkerheten gjort att skolor inte vågat bjuda in politiska partier alls.

Rektorn får bjuda in de partier hon eller han anser lämpligt, även om inte alla partier är representerade. Rektorn kan dock besluta att eleverna på något sätt ska kunna ta del av information från andra politiska partier än de som kom till skolan.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Justering: 2017-11-09 Debatt: 2017-11-15 Beslut: 2017-11-15

Betänkande 2017/18:UbU6 (pdf, 900 kB) Webb-tv debatt om förslag: Politisk information i skolan

Betänkande 2017/18:UbU5

Resultaten från de nationella proven ska ha en särskild betydelse i betygssättningen. Ett syfte med ändringen är att bedömningen av resultaten och betygssättningen ska bli mer likvärdig för alla elever.

I dag finns det skillnader i hur lärare bedömer proven och hur stor vikt resultaten ges när de sätter betyg. Det kan ge skillnader i betygen för elever på olika skolor.

Riksdagen har inget att invända och sa ja till regeringens förslag. Ändringen börjar gälla den 29 juni 2018.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 12
Justering: 2017-11-09 Debatt: 2017-11-15 Beslut: 2017-11-15

Betänkande 2017/18:UbU5 (pdf, 1434 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nationella prov - rättvisa, likvärdiga och digitala

Betänkande 2017/18:UbU4

Det ska även i fortsättningen vara möjligt för högskolor och universitet att ha register med personuppgifter när syftet är att forska om vad arv och miljö har för betydelse för människors hälsa. Därför vill regeringen förlänga den tillfälliga lag som gäller i dag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Just nu pågår en översyn av vilka förutsättningar som finns för registerbaserad forskning, men den kommer inte att hinna bli klar innan den tillfälliga lagen slutar att gälla. Riksdagen anser att den här typen av forskning är viktig för att kunna behandla och förebygga ohälsa. Därför bör lagens giltighetstid förlängas tills det finns en ny lagstiftning.

Lagen gäller till och med den 31 december 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-10-26 Debatt: 2017-11-08 Beslut: 2017-11-08

Betänkande 2017/18:UbU4 (pdf, 340 kB)

Betänkande 2017/18:UbU3

Om en elev som går ett introduktionsprogram i gymnasiet flyttar till en annan kommun ska eleven ha rätt att fortsätta utbildningen i den nya kommunen. Syftet med introduktionsprogrammen är att de ska ge obehöriga elever möjlighet att komma in på ett nationellt program eller leda till arbete. Rätten att fullfölja utbildningen gäller antingen det påbörjade introduktionsprogrammet eller ett annat introduktionsprogram som finns hos den nya hemkommunen. I vissa fall kan utbildningen också fullföljas vid en fristående gymnasieskola. Lagändringen innebär ett förtydligande av skollagen.

Riksdagen sa ja regeringens förslag och lagändringen börjar gälla den 1 november 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-09-14 Debatt: 2017-09-21 Beslut: 2017-09-21

Betänkande 2017/18:UbU3 (pdf, 444 kB) Webb-tv debatt om förslag: Rätt att fullfölja introduktionsprogram i gymnasieskolan efter flytt till en annan kommun

Betänkande 2017/18:UbU2

Gymnasieelever och studenter på högskola och universitet ska få höjda bidrag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i studiestödslagen. Ändringarna innebär höjda bidragsnivåer inom studiestödet. För gymnasieelever höjs studiebidraget med 200 kronor till sammanlagt 1 250 kronor per studiemånad. För studenter vid högskola och universitet höjs bidragsdelen i studiemedlet med 296 kronor per månad vid heltidsstudier. Studiemedlens totalbelopp, inklusive både bidrag och studielån, blir efter höjningen cirka 11 300 kronor per studiemånad.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018. Studiebidragets höjning gäller från den 1 mars 2018 och betalas ut retroaktivt efter den 1 juli 2018.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet studiestöd ska fördelas. 24,4 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet. Mest pengar, drygt 16 miljarder kronor, går till studiemedel för studerande vid högskolor och universitet. Drygt 4 miljarder kronor går till studiehjälp, vilket bland annat omfattar studiebidrag till gymnasieelever.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-11-30 Debatt: 2017-12-13 Beslut: 2017-12-14

Betänkande 2017/18:UbU2 (pdf, 990 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 15 Studiestöd