Dokument & lagar (1 061 träffar)

Betänkande 2018/19:FöU1

Cirka 60 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet försvaret och samhällets krisberedskap. Mest pengar går till Försvarsmaktens förbandsverksamhet och beredskap, drygt 36,1 miljarder kronor. 13,4 miljarder kronor går till Försvarsmakten och Försvarets materielverk för anskaffning av materiel och anläggningar och Kustbevakningen får 1,3 miljarder kronor.

Riksdagen sa ja till att fördela pengarna inom utgiftsområdet enligt Moderaternas och Kristdemokraternas förslag.

I andra delar sa riksdagen ja till regeringens förslag. Det innebär bland annat att stora delar av myndighetskostnaderna, 1,8 miljarder kronor, för Försvarets materielverk flyttas till ett eget anslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att låta regeringen besluta om att hyra ut eller sälja stridsflygplan JAS 39 C/D på export under 2019. Samtidigt riktade riksdagen riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

  • Regeringen borde i anslutning till 2019 års vårändringsbudget redovisa reviderade investeringsplaner. Detta för att riksdagen ska kunna se hur köp och underhåll av försvarsmateriel prioriteras inom de ekonomiska ramar som riksdagen beslutar om.
  • Regeringen borde också redovisa livscykelkostnaden för det medelräckviddiga luftvärnssystemet Patriot.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 7
Justering: 2018-12-13 Debatt: 2018-12-17 Beslut: 2018-12-18

Betänkande 2018/19:FöU1 (pdf, 771 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Betänkande 2018/19:FöU3

Regeringen får möjlighet att inrätta tre nya organisationsenheter, så kallade försvarsgrensstaber, inom Försvarsmakten. Det handlar om en arméstab, en marinstab och en flygstab som ska placeras i Enköping, Haninge/Muskö respektive Uppsala. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

En motivering för att ändra försvarets organisation är att säkerhetsläget i omvärlden har försämrats. De nya staberna ska öka robustheten och minska riskerna i försvarsledningens organisation genom att öka den geografiska spridningen.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-12-13 Debatt: 2018-12-17 Beslut: 2018-12-18

Betänkande 2018/19:FöU3 (pdf, 318 kB) Webb-tv debatt om förslag: Inrättande av försvarsgrensstaber

Betänkande 2018/19:FöU2

Riksrevisionen har granskat Sveriges livsmedels- och läkemedelsförsörjning vid kriser. En slutsats är att det inte finns tillräckliga förutsättningar för att livsmedels- och läkemedelsförsörjningen ska fungera säkert vid kriser eller under höjd beredskap. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att

  • klargöra mål, krav och ansvar
  • förtydliga vad som förväntas av de myndigheter som har ett samordningsansvar, framför allt Livsmedelsverket och Socialstyrelsen
  • se till att samverkan och kunskap fortsätter att utvecklas på området.

Regeringen anser i en skrivelse att den har vidtagit flera åtgärder, bland annat har regeringen tillsatt tre utredningar kopplade till de områden som Riksrevisionen tar upp i sin rapport.

Riksdagen anser att det i väntan på regeringens behandling av Försvarsberedningens rapporter och kommande utredningsförslag inte finns anledning att vidta ytterligare åtgärder som gäller livsmedels- och läkemedelsförsörjningen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2018-11-22 Debatt: 2018-11-28 Beslut: 2018-11-28

Betänkande 2018/19:FöU2 (pdf, 338 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om livsmedels- och läkemedelsförsörjning - samhällets säkerhet och viktiga samhällsfunktioner

Betänkande 2017/18:FöU14

Leverantörer av samhällsviktiga, digitala tjänster får nya krav när det gäller informationssäkerhet. Det införs bland annat krav på att leverantörerna systematiskt ska arbeta med informationssäkerhet och att de ska rapportera incidenter som kan påverka kontinuiteten i tjänsterna. Den nya lagen omfattar bland annat de som levererar digitala tjänster till sjukvården, banker, energi- och transportsektorn.

Regeringen ansvarar för att utse en tillsynsmyndighet som ska säkerställa att de nya lagkraven följs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget bygger på EU-regler och syftet är att uppnå en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverk och informationssystem inom EU.

Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2018.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 4
Justering: 2018-05-31 Debatt: 2018-06-11 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:FöU14 (pdf, 1423 kB) Webb-tv debatt om förslag: Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster

Betänkande 2017/18:FöU16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som ska anpassa svenska regler till EU-regler om gasanordningar. EU-reglerna innehåller bland annat de krav som ställs för att anordningar för förbränning av gasformade bränslen ska få säljas på marknaden.

Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-05-31 Debatt: 2018-06-11 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:FöU16 (pdf, 542 kB)

Betänkande 2017/18:FöU15

Riksrevisionen har granskat finansieringssystemet för kärnavfallshantering och lämnat sina synpunkter i en rapport till regeringen. Riksrevisionens menar att det finns stora osäkerheter i hur stora de framtida kostnaderna och intäkterna kan bli. Systemet har sannolikt varit underfinansierat. Det saknas också samlade bedömningar av riskerna gjorda av regeringen och myndigheter. Utöver det konstateras också att rapporteringen till riksdagen brister, vilket försvårar insynen.

Regeringen har svarat i en skrivelse att de avser att utveckla rapporteringen till riksdagen i budgetpropositionen vart tredje år. Regeringen redogör för faktorer som gör att färre aktörer blir inblandade och det blir en bättre helhetssyn.

Riksdagen instämmer med Riksrevisionen och regeringen om att det är viktigt att det inte finns osäkerheter eller oenigheter när det gäller finansieringssystemet. Riksdagen välkomnar det som regeringen redan gjort åt saken och tycker att de kommande åtgärder som regeringen sagt att de ska göra är relevanta. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-24 Debatt: 2018-06-11 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:FöU15 (pdf, 302 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om finansieringssystemet för kärnavfallshantering

Betänkande 2017/18:FöU17

Straffen för obehöriga som tar sig in till skyddsobjekt ska skärpas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna innebär bland annat att brottet "obehörigt tillträde till skyddsobjekt" delas upp i två svårhetsgrader. För brott av normalgraden ska inte längre böter ingå i straffskalan och straffet höjs från högst ett till högst två års fängelse. För mindre allvarliga brott ska böter eller fängelse i högst sex månader kunna dömas ut.

Andra ändringar handlar bland annat om att den så kallade subsidiaritetsregeln om olaga intrång i skyddslagen tas bort. Det innebär att brottsbalkens bestämmelser inte längre har företräde framför skyddslagen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-16 Beslut: 2018-05-16

Betänkande 2017/18:FöU17 (pdf, 619 kB) Webb-tv debatt om förslag: En skärpt straffrättslig reglering av obehörigt tillträde till skyddsobjekt

Betänkande 2017/18:FöU13

Det införs en tidsbegränsad lag om amnesti för explosiva varor, till exempel handgranater och sprängämnen. Syftet med den är att minska antalet illegala explosiva varor i samhället. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I dag måste en person som hanterar, överför, importerar eller exporterar explosiva varor ha ett tillstånd för att få göra det. Dessutom måste en person som får tillgång till explosiva varor utan att ha tillstånd till det direkt ta kontakt med Polismyndigheten. Förslaget om amnesti innebär att personer som hanterar en explosiv vara utan att ha tillstånd att göra det inte ska kunna dömas för brott. Det gäller under förutsättning att hen frivilligt tar kontakt med polisen och lämnar information som gör att polisen kan ta hand om varan.

Amnestin ska gälla från den 15 oktober 2018 till den 11 januari 2019.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2018-04-26 Debatt: 2018-05-02 Beslut: 2018-05-02

Betänkande 2017/18:FöU13 (pdf, 420 kB) Webb-tv debatt om förslag: En amnesti för explosiva varor

Betänkande 2017/18:FöU6

Ansvaret för Försvarsmaktens materiel bör överföras till Försvarsmakten. ÖB, överbefälhavaren, bör vara den som ansvarar för vidmakthållandet och tillhörande upphandling när det gäller logistikförsörjningen. Det anser riksdagen som riktar ett tillkännagivande till regeringen om detta. Syftet är att Försvarsmakten effektivt ska kunna hantera Sveriges beredskap vid en ändrad beredskapsnivå.

Riksdagen riktar även en uppmaning till regeringen om att det bör införas ett tillfälligt stopp mot att avveckla befintliga övnings- och skjutfält. Riksdagen sa nej till övriga motioner inom området militära frågor.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 21
Justering: 2018-04-26 Debatt: 2018-05-02 Beslut: 2018-05-02

Betänkande 2017/18:FöU6 (pdf, 553 kB) Webb-tv debatt om förslag: Militära frågor

Betänkande 2017/18:FöU12

Försvarsutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen. I skrivelsen kommenterar regeringen Riksrevisionens granskning av om den tillsyn som Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) gör av kärnkraftsreaktorer i drift är effektiv.

SSM:s tillsyn omfattar bland annat inspektioner på plats vid kärnkraftverken, granskning av verksamhetsförändringar och uppföljning av händelser som inträffar i anläggningarna. Tillsynen finansieras med statliga anslag som föreslås av regeringen och beslutas av riksdagen. Anslagen har ökat sedan 2010 men granskningen visar att SSM inte utnyttjat det ekonomiska tillskottet fullt ut. Dessutom visar granskningen att det är oklart om tillsynen riktas mot de insatser som är mest angelägna. Riksrevisionens slutsats är att tillsynen bör bedrivas mer effektivt. I skrivelsen konstaterar regeringen att Riksrevisionens granskning bidrar till att identifiera möjliga förbättringar inom området även om man inte instämmer i alla av Riksrevisionens slutsatser.

Försvarsutskottet håller med Riksrevisionen och regeringen om vikten av den svenska kärnkraftens säkerhet och ser positivt på regeringens och SSM:s utvecklingsarbete på området. Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-04-19 Debatt: 2018-05-02 Beslut: 2018-05-02

Betänkande 2017/18:FöU12 (pdf, 295 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om Strålsäkerhetsmyndighetens kärnkraftstillsyn

Betänkande 2017/18:FöU7

Arbetet med civilt försvar och krisberedskap är viktigt för att Sverige ska stå väl rustat vid en kris eller ett krig. Riksdagen riktade därför tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen. Regeringen bör se till att de ökade förvaltningsanslag länsstyrelserna får för en bättre krisberedskap går till det och inte till annan verksamhet. Regeringen bör även se över länsstyrelsernas krisberedskap så att övningsverksamheten och beredskapen kan utvecklas. Till sist bör regeringen snarast också följa upp utredningen Kommunikation för vår gemensamma säkerhet och göra det möjligt att ta fram en säker kommunikationslösning så att exempelvis polis, sjukvård och försvar kan dela sekretessbelagd information med varandra.

Riksdagen sa nej till de övriga motionsförslagen om civilt försvar och krisberedskap som behandlades samtidigt.

Förslagspunkter: 50 Reservationer: 50
Justering: 2018-03-27 Debatt: 2018-04-12 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:FöU7 (pdf, 1121 kB) Webb-tv debatt om förslag: Civilt försvar och krisberedskap

Betänkande 2017/18:FöU11

Den nuvarande strålskyddslagen ersätts med en ny lag. Flera av reglerna i nuvarande lag förs in i den nya strålskyddslagen. Även regler som i dag finns i förordningar eller myndighetsföreskrifter som har betydelse för strålskyddet förs in i den nya lagen. Genom den nya lagen genomförs EU:s strålskyddsdirektiv.

Lagen täcker in både joniserande och icke-joniserande strålning. Den innehåller regler om de grundläggande principerna för strålskyddet, såsom till exempel dosgränser. Förslaget innebär inga nya krav när det gäller icke-joniserande strålning. Däremot införs nya regler om utsläpp av radioaktiva ämnen till miljön samt justerade krav på tillstånd för verksamheter med joniserande strålning. Reglerna innebär också att arbetstagare får ett ökat skydd.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ny strålskyddslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 juni 2018. Från och med den 1 september blir det förbjudet att låta personer under 18 år sola solarium, enligt tidigare riksdagsbeslut.

Förslagspunkter: 6
Justering: 2018-03-22 Debatt: 2018-04-12 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:FöU11 (pdf, 4043 kB)

Betänkande 2017/18:FöU8

I Veteransoldatutredningen från 2008 föreslogs det att regeringen borde instifta en belöningsmedalj för särskilt berömvärda internationella insatser, men det har ännu inte genomförts. Riksdagen håller med om att personer som utfört särskilt berömvärda internationella insatser borde få en belöningsmedalj av regeringen. Därför riktar riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att införa det.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 om Försvarsmaktens personal. Riksdagen sa nej till övriga motioner

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 18
Justering: 2018-03-08 Debatt: 2018-03-21 Beslut: 2018-03-22

Betänkande 2017/18:FöU8 (pdf, 480 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Betänkande 2017/18:FöU5

Signalspaning får utföras för att kartlägga utvecklingen och spridningen av massförstörelsevapen och krigsmateriel. Det är områden som Inspektionen för strategiska produkter (ISP) har ansvar för. Men ISP har i dag inte rätt att ange inriktningen för signalspaning från FRA i sitt arbete.

Riksdagen anser att det kan betyda att ISP inte har möjlighet att lösa sina uppgifter på ett bra sätt. Riksdagen vill därför att regeringen ser över möjligheten att ge ISP rätt att besluta om inriktningen för signalspaning av FRA och riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om detta.

Riksdagens tillkännagivande kom när riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Riksdagen lade samtidigt skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2018-03-08 Debatt: 2018-03-14 Beslut: 2018-03-14

Betänkande 2017/18:FöU5 (pdf, 329 kB) Webb-tv debatt om förslag: Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet

Betänkande 2017/18:FöU3

Riksdagen sa nej till motionsförslag som bland annat handlar om Sveriges försvarspolitiska inriktning, försvarets förmåga och materialförsörjning. Riksdagen sa nej till förslagen, framförallt på grund av att förslagen angränsar till Försvarsberedningens pågående arbete och nuvarande samt kommande försvarspolitiska inriktningsbeslut.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 13
Justering: 2018-02-06 Debatt: 2018-02-15 Beslut: 2018-02-15

Betänkande 2017/18:FöU3 (pdf, 480 kB) Webb-tv debatt om förslag: Försvarspolitik

Betänkande 2017/18:FöU4

Regeringen har tagit fram en nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet och redogör för den i en skrivelse. Regeringen avser bland annat att lyfta betydelsen av myndigheters informationssäkerhetsarbete i sin myndighetsstyrning. Ett av strategins mål är också att det ska finnas en nationell modell till stöd för ett systematiskt informationssäkerhetsarbete, som ett stöd till olika aktörer.

Regeringen anser också att man behöver prioritera att:

  • säkerställa en systematisk och samlad ansats i arbetet med informations- och cybersäkerhet
  • öka säkerheten i nätverk, produkter och system
  • stärka förmågan att förebygga, upptäcka och hantera cyberattacker och andra it-incidenter
  • öka möjligheterna att förebygga och bekämpa it-relaterad brottslighet
  • öka kunskapen och främja kompetensutvecklingen
  • stärka det internationella samarbetet.

Försvarsutskottet som har behandlat skrivelsen ser positivt på regeringens nationella strategi. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 15
Justering: 2017-12-07 Debatt: 2018-01-24 Beslut: 2018-01-24

Betänkande 2017/18:FöU4 (pdf, 481 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet

Betänkande 2017/18:FöU1

53,8 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet försvaret och samhällets krisberedskap. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap, drygt 34,9 miljarder kronor. Drygt 10,8 miljarder kronor går till anskaffning av materiel och anläggningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen riktade också fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:

  • Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att ansvaret för att underhålla och ta hand om Försvarsmaktens materiel och utrustning ska tas över av Försvarsmakten från Försvarets materielverk, FMV.
  • Regeringen bör förankra anskaffningen av ett nytt luftvärnssystem med medellång räckvidd i riksdagen.
  • Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om stöd för civila som gjort en internationell insats.
  • Regeringen bör klargöra för Försvarsmakten att försvarsmusikens uppgift, utöver att medverka i statsceremonier, även är att medverka i förbandsspelningar och konserter för det civila samhället.

Riksdagen gav regeringen rätt att gå vidare med sitt förslag om att det ska inrättas ett regemente på Gotland, som ska förläggas till Visby. Gotlands regemente blir en egen enhet inom Försvarsmakten som kan börja arbeta från och med 2018.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 14
Justering: 2017-11-23 Debatt: 2017-12-07 Beslut: 2017-12-12

Betänkande 2017/18:FöU1 (pdf, 998 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Utlåtande 2017/18:FöU10

Riksdagen har granskat ett meddelande från EU-kommissionen om start för Europeiska försvarsfonden. Den föreslagna försvarsfonden ingår som en del i EU:s försvarshandlingsplan, som i sin tur är en del i EU:s globala strategi på säkerhets- och försvarsområdet.

Kommissionen menar att en försvarsfond behövs eftersom den europeiska försvarsindustrin kännetecknas av otillräckliga investeringar i att utveckla och säkerställa framtida försvarskapacitet. Tanken är att fonden ska hjälpa medlemsländerna till ökat samarbete på området, något som ska utveckla och uppnå central, strategisk försvarskapacitet.

Riksdagen anser bland annat att Sverige bör vara drivande i att utveckla samarbetet på de områden där detta kan höja såväl enskilda medlemsländers försvarskapacitet som den EU-gemensamma kapaciteten men att medlemsländernas befogenhet på området bör värnas. Det bör finnas handlingsfrihet att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att främja det nationella försvaret. Riksdagen anser också att Sverige bör verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU.

Sammantaget välkomnar riksdagen förslagen i meddelandet. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2017-10-26 Debatt: 2017-11-08 Beslut: 2017-11-08

Utlåtande 2017/18:FöU10 (pdf, 481 kB) Webb-tv debatt om förslag: Start för Europeiska försvarsfonden

Betänkande 2017/18:FöU9

Regeringen får rätt att besluta om regler om de beredskapsavgifter som elföretag ska betala. Avgifterna används för att förebygga, motstå och hantera den typ av störningar i elförsörjningen som kan innebära att det blir svåra påfrestningar på samhället.

Förändringen innebär att elberedskapslagen ändras. Den reglerar vilka skyldigheter ett elföretag har för att se till att samhället har tillgång till el. I dag är det specificerat i lagen vilka avgifter som ska betalas, framöver kommer det alltså att vara regeringen som bestämmer reglerna. Regeringen kan också välja att lämna över rätten till en myndighet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringen börjar gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-10-19 Debatt: 2017-10-25 Beslut: 2017-10-25

Betänkande 2017/18:FöU9 (pdf, 434 kB)

Betänkande 2017/18:FöU2

Det ska förtydligas i lagen hur man ska beräkna avgifter för hantering av kärnavfall. Avgifterna betalas av dem som äger eller driver kärnteknisk verksamhet som orsakar eller har orsakat kärnavfall. Staten kräver också att de som orsakar kärnavfall också ställer säkerheter till förfogande för staten om avgifterna i framtiden inte räcker till. Det förtydligas nu i lagen hur storleken på dessa säkerheter ska beräknas.

Kärnavfallsavgiften betalas in till den statliga myndigheten Kärnavfallsfonden. Medlen i fonden ska bland annat användas för att täcka kostnader för slutförvaring av restprodukter och kostnader för en säker avveckling av kärntekniska anläggningar. Grundprincipen är att staten aldrig ska betala för varken avveckling eller slutförvar.

Det ska också förtydligas att de pengar som finns i Kärnavfallsfonden ska förvaltas aktsamt. Medlen kan till exempel placeras i aktier. Att Kärnavfallsfonden får möjlighet att investera i aktier för med sig att det vid fallande aktiekurser kan resultera i att avgifterna till fonden blir högre än den skulle ha blivit med tidigare förvaltning.

Framöver ska de fondmedel som inte använts så som det var tänkt, enligt lag eller enligt ett specifikt beslut, kunna återkrävas till Kärnavfallsfonden. Den som inte använt utbetalade fondmedel på ett korrekt sätt ska också kunna bli skyldig att betala kompensation för förlorad avkastning på medlen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna i stort börjar gälla den 1 december 2017.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2017-10-19 Debatt: 2017-10-25 Beslut: 2017-10-25

Betänkande 2017/18:FöU2 (pdf, 1834 kB)