Sök

Leverantörer av samhällsviktiga, digitala tjänster får nya krav när det gäller informationssäkerhet. Det införs bland annat krav på att leverantörerna systematiskt ska arbeta med informationssäkerhet och att de ska rapportera incidenter som kan påverka kontinuiteten i tjänsterna. Den nya lagen omfattar bland annat de som levererar digitala tjänster till sjukvården, banker, energi- och transportsektorn.

Regeringen ansvarar för att utse en tillsynsmyndighet som ska säkerställa att de nya lagkraven följs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget bygger på EU-regler och syftet är att uppnå en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverk och informationssystem inom EU.

Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2018.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

6, 34 minuter

Justering

2018-05-31

Bordläggning

2018-06-08

Debatt

2018-06-11

Beslut

2018-06-13

Riksrevisionen har granskat finansieringssystemet för kärnavfallshantering och lämnat sina synpunkter i en rapport till regeringen. Riksrevisionens menar att det finns stora osäkerheter i hur stora de framtida kostnaderna och intäkterna kan bli. Systemet har sannolikt varit underfinansierat. Det saknas också samlade bedömningar av riskerna gjorda av regeringen och myndigheter. Utöver det konstateras också att rapporteringen till riksdagen brister, vilket försvårar insynen.

Regeringen har svarat i en skrivelse att de avser att utveckla rapporteringen till riksdagen i budgetpropositionen vart tredje år. Regeringen redogör för faktorer som gör att färre aktörer blir inblandade och det blir en bättre helhetssyn.

Riksdagen instämmer med Riksrevisionen och regeringen om att det är viktigt att det inte finns osäkerheter eller oenigheter när det gäller finansieringssystemet. Riksdagen välkomnar det som regeringen redan gjort åt saken och tycker att de kommande åtgärder som regeringen sagt att de ska göra är relevanta. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 12 minuter

Justering

2018-05-24

Bordläggning

2018-06-08

Debatt

2018-06-11

Beslut

2018-06-13

Ansvaret för Försvarsmaktens materiel bör överföras till Försvarsmakten. ÖB, överbefälhavaren, bör vara den som ansvarar för vidmakthållandet och tillhörande upphandling när det gäller logistikförsörjningen. Det anser riksdagen som riktar ett tillkännagivande till regeringen om detta. Syftet är att Försvarsmakten effektivt ska kunna hantera Sveriges beredskap vid en ändrad beredskapsnivå.

Riksdagen riktar även en uppmaning till regeringen om att det bör införas ett tillfälligt stopp mot att avveckla befintliga övnings- och skjutfält. Riksdagen sa nej till övriga motioner inom området militära frågor.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

17

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

27, 115 minuter

Justering

2018-04-26

Bordläggning

2018-04-27

Debatt

2018-05-02

Beslut

2018-05-02

Riksdagen sa nej till motionsförslag som bland annat handlar om Sveriges försvarspolitiska inriktning, försvarets förmåga och materialförsörjning. Riksdagen sa nej till förslagen, framförallt på grund av att förslagen angränsar till Försvarsberedningens pågående arbete och nuvarande samt kommande försvarspolitiska inriktningsbeslut.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

8

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

29, 101 minuter

Justering

2018-02-06

Bordläggning

2018-02-14

Debatt

2018-02-15

Beslut

2018-02-15

Regeringen har tagit fram en nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet och redogör för den i en skrivelse. Regeringen avser bland annat att lyfta betydelsen av myndigheters informationssäkerhetsarbete i sin myndighetsstyrning. Ett av strategins mål är också att det ska finnas en nationell modell till stöd för ett systematiskt informationssäkerhetsarbete, som ett stöd till olika aktörer.

Regeringen anser också att man behöver prioritera att:

• säkerställa en systematisk och samlad ansats i arbetet med informations- och cybersäkerhet
• öka säkerheten i nätverk, produkter och system
• stärka förmågan att förebygga, upptäcka och hantera cyberattacker och andra it-incidenter
• öka möjligheterna att förebygga och bekämpa it-relaterad brottslighet
• öka kunskapen och främja kompetensutvecklingen
• stärka det internationella samarbetet.

Försvarsutskottet som har behandlat skrivelsen ser positivt på regeringens nationella strategi. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

12

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

9, 56 minuter

Justering

2017-12-07

Bordläggning

2018-01-23

Debatt

2018-01-24

Beslut

2018-01-24

53,8 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet försvaret och samhällets krisberedskap. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap, drygt 34,9 miljarder kronor. Drygt 10,8 miljarder kronor går till anskaffning av materiel och anläggningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen riktade också fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att ansvaret för att underhålla och ta hand om Försvarsmaktens materiel och utrustning ska tas över av Försvarsmakten från Försvarets materielverk, FMV.
• Regeringen bör förankra anskaffningen av ett nytt luftvärnssystem med medellång räckvidd i riksdagen.
• Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om stöd för civila som gjort en internationell insats.
• Regeringen bör klargöra för Försvarsmakten att försvarsmusikens uppgift, utöver att medverka i statsceremonier, även är att medverka i förbandsspelningar och konserter för det civila samhället.

Riksdagen gav regeringen rätt att gå vidare med sitt förslag om att det ska inrättas ett regemente på Gotland, som ska förläggas till Visby. Gotlands regemente blir en egen enhet inom Försvarsmakten som kan börja arbeta från och med 2018.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

13

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

40, 165 minuter

Justering

2017-11-23

Bordläggning

2017-12-06

Debatt

2017-12-07

Beslut

2017-12-12

Det ska bli tydligare i lagen vilket ansvar den som bedriver kärnteknisk verksamhet har. Som kärnteknisk verksamhet räknas till exempel att driva ett kärnkraftverk och hantering av kärnavfall. Ändringarna innebär att det införs gemensamma principer för säkerhetsarbetet och krav på att det arbetet utvärderas löpande. Det ska också bli enklare för tillsynsmyndigheten att få insyn i och kunna övervaka hur säkerheten sköts. Ändringarna görs för att genomföra EU:s ändrade kärnsäkerhetsdirektiv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2017.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 18 minuter

Justering

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-07

Debatt

2017-06-08

Beslut

2017-06-14

Riksdagen sa nej till motionsförslag om försvarsmaktens personal. Skälen är bland annat att arbete redan pågår på området. Motionerna handlar bland annat om värnplikt, bemanning, personalförsörjning, subventioner, premier och veteranfrågor.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

8

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

25, 94 minuter

Justering

2017-05-04

Bordläggning

2017-05-17

Debatt

2017-05-18

Beslut

2017-05-18

Regeringen borde göra en översyn av vad resursbrist inom sjukvården kan få för konsekvenser vid en extraordinär händelse. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Under de senaste åren har svenska sjukhus vid flera tillfällen behövt införa stabsläge i vissa kritiska lägen, såsom vid överbeläggningar eller vid akut personalbrist. Ett stabsläge innebär att sjukhuset tvingas göra hårda prioriteringar i resursanvändandet. Konsekvensen kan bli att patienter hänvisas till andra sjukhus och att operationer behöver ställas in. Att sjukhus behöver gå in i stabsläge vid relativt normala förhållanden är oroande anser försvarsutskottet. Riksdagen vill alltså därför att regeringen ser över vilka konsekvenser resursbrist skulle få vid en extraordinär händelse med stor belastning på samhällets vårdresurser.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

28

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

23, 102 minuter

Justering

2017-04-06

Bordläggning

2017-04-19

Debatt

2017-04-20

Beslut

2017-04-26

Tillgången till explosiva varor, som handgranater, har ökat i kriminella kretsar. Därför skärps straffen för dem som hanterar explosiva varor utan tillstånd.

Exempelvis kommer minimistraffet för grovt brott mot tillståndsplikten för till exempel handgranater att höjas till fängelse i ett år i stället för sex månader, som i dag. När det gäller synnerligen grova brott skärps straffet till fängelse i lägst tre år och högst sex år.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen riktade dessutom ett tillkännagivande till regeringen om att minimistraffet för grova brott bör skärpas ytterligare, från ett till två år. En sådan ändring skulle till exempel innebära att polisen vid misstanke om brott får avlyssna elektronisk kommunikation.

Lagändringarna börjar gälla den 15 maj 2017.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

7, 26 minuter

Justering

2017-03-23

Bordläggning

2017-03-28

Debatt

2017-03-29

Beslut

2017-03-29

Det blir förbjudet att yrkesmässigt låta en person under 18 år att sola solarium för att få mörkare hud. Den som driver ett solarium måste förvissa sig om att användaren har fyllt 18 år och en tydlig skylt om åldersgränsen måste finnas uppsatt på solariet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det finns ett bevisat samband mellan exponering för UV-strålning och risken för hudcancer. Hudcancer är den cancerform som ökar mest i Sverige och barn är särskilt känsliga för strålning. Riksdagen tycker därför att förändringen är ett viktigt steg för att minska det mänskliga lidande och de samhällskostnader som hudcancer ger upphov till.

Den verksamhetsutövare som bryter mot förbudet kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Barn får dock fortfarande sola solarium om det är i medicinskt syfte eller om det sker privat, till exempel hemma.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 18 minuter

Justering

2017-02-23

Bordläggning

2017-03-01

Debatt

2017-03-02

Beslut

2017-03-15

En av Försvarsmaktens uppgifter är att hjälpa det övriga samhället vid allvarliga olyckor och kriser i fredstid. Riksdagen anser att det är viktigt att arbetet med att förbättra samverkan på det regionala planet fortsätter och intensifieras. Därför uppmanade riksdagen i ett tillkännagivande regeringen att se över den regionala civil-militära samverkan.

Riksdagen uppmanade samtidigt i ett tillkännagivande regeringen att se över hur Försvarsmaktens behov av övnings- och skjutfält kan tillgodoses. Översynen bör även behandla möjligheterna att öka intensiteten i verksamheten på skjutfält och i övningsområden vid ett försämrat säkerhetsläge.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att den bör klargöra för Försvarsmakten att försvarsmusikens uppgift, utöver att medverka i statsceremonier, även är att medverka nationellt och internationellt i förbandsspelningar och konserter för det civila samhället.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

17

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

14, 70 minuter

Justering

2017-02-16

Bordläggning

2017-03-01

Debatt

2017-03-02

Beslut

2017-03-15

Riksrevisionen har granskat hur nio myndigheter arbetar med sin informationssäkerhet. I rapporten framkommer att myndigheternas arbete med informationssäkerhet ligger på en för låg nivå. Följande myndigheter granskades:

• Arbetsförmedlingen
• Affärsverket svenska kraftnät
• Bolagsverket
• Försäkringskassan
• Lantmäteriet
• Migrationsverket
• Post- och telestyrelsen
• Sjöfartsverket
• Statens tjänstepensionsverk.

Myndigheterna bedriver samhällsviktig verksamhet, hanterar mycket pengar, är starkt it-beroende och hanterar skyddsvärd information. Regeringen har bedömt rapporten och redogjort för åtgärder i en skrivelse. Bland annat avser regeringen ta fram en nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet. Försvarsutskottet som har behandlat skrivelsen anser att det är oroande att myndigheternas arbete med informationssäkerheten är på för låg nivå och välkomnar regeringens arbete med en nationell strategi inom området. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till motioner som handlar om informationssäkerhetsarbete på myndigheter med flera, medborgarnas kunskap om it-säkerhet samt ett nordiskt, säkert internet.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

8, 45 minuter

Justering

2017-01-26

Bordläggning

2017-02-15

Debatt

2017-02-16

Beslut

2017-02-16

Riksdagen sa nej till motioner om försvarspolitik. Motionerna handlar om försvarspolitisk inriktning, försvarets förmåga, internationella samarbeten, materielförsörjning och försvarsindustrifrågor. Andra områden är psykologiskt försvar, nordiskt samarbete, försvarslogistik och cyberförmåga.

Riksdagen håller med om att försvaret behöver förändras och förbättras i många avseenden, men menar att en del av detta redan håller på att genomföras som följd av tidigare beslut om försvarspolitisk inriktning för 2016-2020. Riksdagen påpekar att det viktigaste är att den operativa förmågan i krigsförbanden ökar och totalförsvarets förmåga säkerställs och ser inte att det i nuläget finns skäl till att förändra prioriteringarna. Riksdagen konstaterar också att försvaret har fått mer pengar samt också successivt kommer att tillskjutas mer pengar fram till 2020. Allt detta sammantaget samt det förbättringsarbete som redan pågår är anledningen till ställningstagandet.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

11

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

82, 220 minuter

Justering

2016-12-15

Bordläggning

2017-01-17

Debatt

2017-01-18

Beslut

2017-01-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till försvaret och samhällets krisberedskap. Sammanlagt går drygt 50 miljarder kronor till det här utgiftsområdet. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap (cirka 32,5 miljarder kronor) samt materiel och anläggningar (cirka 10,4 miljarder).

Riksdagen lämnade delvis bifall till regeringens förslag om att under vissa förutsättningar få sälja och hyra ut försvarsmateriel. Riksdagen beslutade om en begränsning att regeringen endast får göra detta under 2017 och det får bara gälla JAS 39 C/D.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

9

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

60, 161 minuter

Justering

2016-12-01

Bordläggning

2016-12-07

Debatt

2016-12-08

Beslut

2016-12-13

Försvarsutskottet har behandlat Europeiska kommissionens meddelande som innehåller förslag på hur EU kan arbeta tillsammans för att motverka hybridhot. Förslagen syftar också till att stärka samhällets förmåga att snabbt återhämta sig om ett hot skulle bli verklighet. Förslagen handlar bland annat om att förbättra informationsutbytet mellan EU-länderna och att samordna den strategiska kommunikationen. Kommissionen föreslår också ett utökat samarbete med Nato på det här området.

Talmannen bestämde tillsammans med riksdagens gruppledare att riksdagen skulle titta närmare på EU-kommissionens meddelande. Försvarsutskottet fick då huvudansvaret att undersöka om förslagen i meddelandet är rimliga utifrån vad som ska bestämmas på EU-nivå och vad som istället ska bestämmas av medlemsländerna själva.

Försvarsutskottet anser att det vore önskvärt om det togs fram en tydligare definition av begreppet hybridhot. I dag definieras hybridhot som tvångsåtgärder och omstörtande verksamhet samt metoder som diplomatiska, militära, ekonomiska och tekniska aktörer kan använda på ett samordnat sätt för att uppnå särskilda mål. Det kan då till exempel handla om massiva desinformationskampanjer där sociala medier används för att kontrollera den politiska beskrivningen.

Utskottet tycker vidare att arbetet med att motverka hybridhot ytterst är ett nationellt ansvar, dock står många medlemsstater inför gemensamma hot och EU kan därför komplettera medlemsstaternas åtgärder. Det genom att bidra till att medvetenheten och motståndskraften ökar när det gäller denna typ av hot. I sammanhanget är det viktigt att värna den personliga integriteten och den grundlagsreglerade informations- och yttrandefriheten. Försvarsutskottet välkomnar förslagen i meddelandet, dock under förutsättning att det sker inom de budgetramar och strukturer som redan finns.

Riksdagen lade EU-kommissionens meddelande till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

22, 79 minuter

Justering

2016-10-27

Bordläggning

2016-11-08

Debatt

2016-11-09

Beslut

2016-11-09

Efter terrordåden i Frankrike den 13 november 2015 begärdes stöd från övriga EU-länder i kampen mot terrororganisationen Daish. Frankrike har med hänvisning till artikel 42.7 i EU-fördraget bland annat efterfrågat stöd med viss ammunition.

Regeringen har gjort bedömningen att Sverige bör lämna stöd till Frankrike i form av den ammunition som efterfrågas. Ammunitionen bör säljas till Frankrike. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och gav därmed regeringen rätt att under 2016 besluta om att sälja försvarsmateriel i form av ammunition som kan avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid. Regeringen får också rätt att använda inkomsten efter försäljningen för att köpa materiel som motsvarar den som säljs.

Med försäljningen av ammunition följer också en risk avseende Sveriges beredskap. Riksdagen anser att det inte är helt betryggande att göra köpet av ny ammunition efter det att försäljningsinkomster blir tillgängliga och att återanskaffningen skulle kunna gälla något annat än exakt den mängd och det slag av ammunition som säljs. Därför uppmanade riksdagen regeringen att omgående besluta om beställning av den mängd och det slag av ammunition som ska överlåtas till Frankrike.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 45 minuter

Justering

2016-05-10

Bordläggning

2016-05-18

Debatt

2016-05-19

Beslut

2016-05-25

Riksdagen beslutade att en ny elsäkerhetslag ska införas. Den nya lagen innebär bland annat att alla företag som gör elinstallationsarbete ska ha en auktoriserad elinstallatör. Företagen ska också ha ett program för egenkontroll som säkerställer att arbetet utförs på rätt sätt och av personer som kan jobbet.

Bestämmelserna innebär också

- att företag som utför elinstallationsarbete på någon annans anläggning måste anmäla sin verksamhet till den myndighet som har ansvar för tillsyn

- att tillsynsmyndigheten beslutar om auktorisation för elinstallatörer efter ansökan

- att det bara är auktoriserade elinstallatörer och personer som omfattas av ett företags egenkontrollprogram som får göra elinstallationer, med vissa specificerade undantag.

Lagen börjar gälla den 1 juli 2017.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 21 minuter

Justering

2016-05-19

Bordläggning

2016-05-25

Debatt

2016-05-26

Beslut

2016-06-08

Riksdagen har behandlat den årliga skrivelsen från regeringen om skyddet för personlig integritet vid signalspaning inom försvarsunderrättelseverksamhet. Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten (Siun) är den myndighet som kontrollerar att verksamheten bedrivs i enlighet med lagar och förordningar. Under 2014 genomförde Siun 28 granskningar, vilket är lika många som året före. Samma år genomförde Siun 12 kontroller på begäran från privatpersoner. Resultaten av 2014 års kontrollverksamhet har inte lett till att Siun framfört några synpunkter till regeringen.

Regeringen anser att systemet för att skydda den personliga integriteten vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet fungerar som det är tänkt. Riksdagen höll med och lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

10, 43 minuter

Justering

2016-02-23

Bordläggning

2016-03-02

Debatt

2016-03-03

Beslut

2016-03-09

Många kommuner har fortfarande stora problem att rekrytera brandmän på deltid. Därför vill nu riksdagen att regeringen undersöker om utbildningen för deltidsbrandmän kan ges på fler orter. Som det är i dag ges deltidsutbildningen bara på två ställen i landet, i Revinge och på Sandö.

Riksdagen tycker också att myndigheters och kommuners information till allmänheten vid kris eller krig måste förbättras. Det gäller framförallt information om den enskildes eget ansvar. Det finns redan i dag särskilda lagstadgade regler, så kallade föreskrifter, om hur allmänheten ska få information av myndigheter under en kris. Men enligt riksdagen saknas det krav på att informationsinsatserna också ska handla om individens eget ansvar och beredskap i ett förebyggande syfte.

I två tillkännagivanden uppmanar därför riksdagen regeringen att se över dessa två frågor.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

21

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

30, 112 minuter

Justering

2016-03-01

Bordläggning

2016-03-15

Debatt

2016-03-16

Beslut

2016-03-16