Sök

EU-kommissionen har lämnat ett förslag om en EU-ram för rekonstruktion och avveckling av kreditinstitut och värdepappersföretag. Kommissionen föreslår bland annat en obligatorisk och tvingande lånemekanism mellan de nationella finansieringsarrangemangen. Enligt förslaget ska EU-länderna se till att de nationella finansieringsarrangemangen (Stabilitetsfonden i Sverige) ska ha en skyldighet att låna ut upp till 50 procent av sina tillgångar till andra staters finansieringsarrangemang.

En obligatorisk lånemekanism kan enligt finansutskottet leda till överdrivet risktagande. Vissa EU-länder kan nämligen lockas till att underfinansiera sina nationella arrangemang. Lånemekanismen kan dessutom leda till en ofrivillig och oplanerad försvagning av EU-ländernas statsfinanser. Det motverkar ett av syftena med förslaget, att skydda skattebetalarnas intressen vid en finansiell kris. Detta stämmer i sin tur inte överens med principerna om nationell beskattningsrätt och de nationella parlamentens möjligheter att själva bestämma hur budgetmedel ska användas.

Utskottet menar att målen med kommissionens förslag bäst eller kanske endast kan nås genom att de enskilda EU-länderna får det fulla ansvaret för finansieringen av avvecklingen av kreditinstitut. EU-direktivet bör därför inte innehålla några tvingande mellanstatliga finansieringsförpliktelser, anser utskottet.

Utskottet anser att förslaget strider mot EU:s subsidiaritets- och proportionalitetsprinciper. Riksdagen beslutade att på förslag från utskottet skicka ett så kallat motiverat yttrande till EU.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2012-09-17

Debatt

2012-09-19

Beslut

2012-09-19

Regeringen har lämnat sin redovisning av ekonomin och verksamheterna i kommuner och landsting för 2011. Finansutskottet tycker att det är bra att regeringen redovisar erfarenheterna av de specialdestinerade statsbidragen. Utskottet förutsätter att arbetet med metoderna för att utvärdera dessa bidrag fortsätter och att regeringen även i fortsättningen redovisar resultaten av utvärderingarna.

En parlamentarisk utredning lämnade i april 2011 ett enhälligt förslag till regeringen med en översyn av det kommunala utjämningssystemet. Systemet ska skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting i landet. Utredningen föreslog förändringar både i inkomst- och kostnadsutjämningen och att ändringarna ska börja gälla den 1 januari 2013. Utskottet erfar att utredningens förslag nu bereds av regeringen. Regeringen ska återkomma till riksdagen under hösten 2012 med proposition i frågan.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

38, 134 minuter

Justering

2012-06-12

Debatt

2012-06-19

Beslut

2012-06-19

Regeringen har lämnat en redovisning för staten 2011 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat årsredovisningen och lämnat en redogörelse för granskningen till riksdagen. Årsredovisningen innehåller en uppföljning av de budgetpolitiska målen, det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, statsskuldens utveckling, redovisning och riskanalys av statliga garantier och krediter, avgifter till och bidrag från EU samt regeringens intygande över EU-medel. Eftersom budgetlagen har ändrats innehåller årsredovisningen vissa förändringar. Bland annat har innehållet strukturerats så att det tydligare knyter an till riksdagens beslut och utskottens ansvarsområden. En annan nyhet är att regeringen gör en bedömning av om årsredovisningen ger en rättvisande bild.

Regeringen anser att årsredovisningen ger en rättvisande bild. Riksrevisionen anser att årsredovisningen är gjord på ett sätt som följer bestämmelserna i budgetlagen och att regeringen har begärt in tillräckliga revisionsbevis. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-06-12

Debatt

2012-06-20

Beslut

2012-06-20

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om bank-, försäkrings- och kreditupplysningsfrågor. Motionerna handlar bland annat om lokala sparbanker, tillgången till banktjänster, affärs- och investmentbanker, fri flytträtt för försäkringssparande, kreditupplysningar och bluffakturor samt olika frågor kring inkasso.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

11

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

27, 88 minuter

Justering

2012-06-07

Debatt

2012-06-19

Beslut

2012-06-19

Statsbudgeten för 2012 ändras. Ändringarna gäller nivån på 27 anslag inom 13 utgiftsområde och innebär att 18 anslag höjs och 9 anslag sänks. Förändringarna innebär att statsbudgeten ökar med 3,4 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. På förslag av trafikutskottet beslutade riksdagen också att användningen för anslaget 1:2 Banhållning vidgas. Ändringen gör att anslaget även får användas för sjöfartsobjekt som omfattas av en trafikslagsövergripande nationell planen för 2010-2021.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

21

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 7 minuter

Justering

2012-06-07

Debatt

2012-06-19

Beslut

2012-06-19

Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i den ekonomiska vårpropositionen. Riksdagen menar att Sverige skaffat sig bättre förutsättningar att hantera finans- och skuldkrisen genom att värna starka offentliga finanser, förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och förbättra förutsättningarna för företagande och ökad rörlighet på bostadsmarknaden. Men Sveriges offentliga finanser är känsliga för förändringar i omvärlden och riskerna för en mer negativ ekonomisk utveckling är betydande, konstaterar riksdagen.

Riskbilden är mindre negativ än den som regeringen redovisade i höstens budgetproposition, men riksdagen anser i likhet med regeringen att det även i fortsättningen finns behov av goda säkerhetsmarginaler. Det måste finnas utrymme både att stötta sysselsättningen och att kunna hantera en betydligt besvärligare situation på de finansiella marknaderna.

Utrymmet för permanenta reformer är relativt begränsat. Riksdagen delar regeringens bedömning att utrymmet bör användas dels till åtgärder som motverkar att arbetslösheten biter sig fast, dels till vissa åtgärder som stärker ekonomins funktionssätt, förbättrar den ekonomiska standarden för utsatta grupper och förstärker välfärden.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Justering

2012-06-07

Debatt

2012-06-20

Beslut

2012-06-20

Regeringen har utvärderat statens upplåning och förvaltning av statsskulden 2007-2011. Förutsättningarna har varierat kraftigt under perioden. Statens finanser gick från ett överskott i början av perioden till ett underskott under åren med finanskris och till ett överskott igen under 2011.

Finansutskottets intryck är att statens upplåning och förvaltning av statsskulden har fungerat väl trots den ekonomiska oron. Både statsskulden och ränteutgifterna har minskat under perioden. Utskottet bedömer att regeringens riktlinjer har bidragit till en lägre upplåningskostnad samtidigt som riskerna verkar ha varit väl avvägda. Utskottets intryck av Riksgäldskontorets verksamhet under utvärderingsperioden är gott.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2012-06-07

Debatt

2012-06-19

Beslut

2012-06-19

Finansutskottet har utvärderat penningpolitiken för 2009-2011. Utskottets utvärdering bygger bland annat på en rapport från Riksbanken. Utskottet anser att rapporten skulle vinna på att Riksbanken redovisade tydligare slutsatser av om penningpolitiken varit väl avvägd eller inte.

Utskottet behandlar bland annat frågor om den flexibla inflationsmålspolitiken, uppskattning av resursutnyttjandet i ekonomin och behovet av tydlighet i det penningpolitiska beslutsunderlaget. Utvärderingsperioden har på många sätt varit extrem med en utpräglad finansiell osäkerhet. Utskottet har tidigare berömt Riksbanken för bankens penning- och stabilitetsfrämjande politik under finanskrisen. Utskottet står fast vid den bedömningen.

Sett över hela utvärderingsperioden har inflationen av olika skäl i genomsnitt varit lägre än inflationsmålet på 2 procent. Utskottet vill gärna att Riksbanken i nästa års rapport redovisar en analys av inflationsutvecklingen och inflationsmålet i ett mer långsikt perspektiv. Riksdagen godkände utskottets utvärdering.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 51 minuter

Beredning

2012-05-10

Justering

2012-06-07

Debatt

2012-06-19

Beslut

2012-06-19

Finansutskottet har granskat EU-komissionens grönbok om den så kallade skuggbanksektorn. Det har uppstått en allt större kreditverksamhet utanför banksektorn. Verksamheten har inte varit i blickfånget för reglering och tillsyn ur ett stabilitetsperspektiv. Sektorn utgör enligt kommissionen en viktig funktion i det finansiella systemet genom att den skapar ytterligare möjligheter till finansiering och erbjuder alternativ till bankinlåning. Men den kan potentiellt utgöra ett hot mot en långsiktig finansiell stabilitet.

Utskottet konstaterar att övervakningen av skuggbanksektorn behöver stärkas. En reglering och andra åtgärder bör dock varken vara enbart nationella eller enbart begränsade till EU, utan man bör sträva efter att verka för ett så brett internationellt samarbete som möjligt. Utskottet ser att konsumenter utanför den reguljära banksektorn kan utsättas för risker och menar att det måste uppmärksammas särskilt. I det sammanhanget bör även möjligheten till nationella regleringar övervägas.

Utskottet noterar att skuggbanksektorn i Sverige är begränsad. Men arbetet inom EU och globalt med att kartlägga och reglera är av stor betydelse för Sverige, inte minst mot bakgrund av den svenska reguljära banksektorns storlek. Utskottet stöder EU-kommissionens fortsatta arbete med att kartlägga skuggbanksektorn och behovet av reglering.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Justering

2012-05-22

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-30

Europeiska rådet har beslutat att inrätta ett nytt permanent ekonomiskt stödprogram för euroländerna, den så kallade europeiska stabilitetsmekanismen (ESM). För att beslutet ska kunna träda i kraft krävs ett godkännande av alla EU-länder. Riksdagen anser att det är angeläget att Sverige medverkar till att euroländerna får möjlighet att bygga upp en stabiliseringsmekanism. Riksdagen godkände därför den ändring av fördraget om EU:s funktionssätt som krävs och en följdändring i lagen om Sveriges anslutning till EU. Beslutet grundar sig på en proposition från regeringen.

ESM ska kunna ge ekonomisk hjälp till krisdrabbade länder i euroområdet i form av lån eller statsobligationer om det finns en risk för hela euroområdets stabilitet. Landet måste dock uppfylla strikta villkor i linje med internationella valutafondens, IMF:s, modell för att få stöd. ESM ska ersätta två andra tillfälliga stödprogram som inrättades i spåren av den ekonomiska krisen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

26, 102 minuter

Beredning

2012-03-13

Justering

2012-05-22

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-30

Nya regler om prospekt börjar gälla den 1 juli 2012. Prospekt innehåller den information som lämnas när överlåtbara värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad. De nya reglerna är en anpassning till EU-direktiv och syftet är bland annat att säkerställa ett gott investerarskydd och att underlätta kapitalanskaffning över gränserna inom EU. Reglerna innebär bland annat följande:

• Bolag är skyldiga att offentliggöra prospekt vid erbjudanden till allmänheten. Det finns vissa undantag från denna skyldighet, och dessa undantag utvidgas nu genom att vissa gränsvärden höjs.
• Definitionen av kvalificerade investerare ändras så att den omfattar även de juridiska eller fysiska personer som bedöms vara professionella kunder eller godtagbara motparter enligt EU-direktivet om marknader för finansiella instrument.
• Det införs krav på att prospektets sammanfattning ska innehålla så kallad nyckelinformation och att prospektets utformning ska standardiseras.
• Tidsfristen för återkallelse av köp eller teckning, vid tillägg, minskas från fem till två dagar i enlighet med harmoniserade EU-regler.
• Lägre krav på information ska gälla för företag med begränsat börsvärde, mindre kreditinstitut och i samband med företrädesemissioner.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-05-22

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-30

En viktig del i EU:s program mot klimatförändringar är systemet för handel med utsläppsrätter av växthusgaser. En utsläppsrätt är ett certifikat som ger ägaren, en industri- eller energianläggning, rätten att släppa ut en viss mängd koldioxid. Anläggningen får ett antal certifikat gratis och kan vid behov sälja dem eller köpa fler till marknadspris. Men från och med 2013 kommer systemet med fri tilldelning av utsläppsrätter att till stora delar ersättas av ett system med auktionering av utsläppsrätter. Syftet med ändringen är att effektivisera handeln.

Hur auktioneringen av utsläppsrätter ska gå till regleras i en förordning, auktioneringsförordningen. Enligt den ska medlemsländer som valt att inte inrätta en nationell plattform, handelsplats, för auktioner ha en gemensam plattform. De utsläppsrätter som auktioneras kommer att underkastas bestämmelser om skydd mot marknadsmissbruk och penningtvätt.

Sverige ska genomföra auktioner via den EU-gemensamma handelsplatsen. Riksdagen har nu sagt ja till ett regeringsförslag om lagändringar som syftar till att uppfylla kraven i auktioneringsförordningen. Ändringarna gör det möjligt för en svensk aktör att förordnas som auktionsförättare. Regeringen skriver i sitt förslag att den har för avsikt att peka ut Riksgäldskontoret som svensk auktionsförrättare. Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2012.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 37 minuter

Justering

2012-05-22

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-30

Samordningsförbund ska få rätt till ersättning för viss moms under samma förutsättningar som kommuner, landsting och kommunalförbund. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ett samordningsförbund samarbetar kring rehabiliteringsinsatser för individer. Det är en juridisk person och har Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, ett eller flera landsting och en eller flera kommuner som medlemmar. Förbunden finns över hela Sverige.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-05-22

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-30

Riksdagen godkände på regeringens förslag en överenskommelse om att Europeiska utvecklingsbanken, EBRD, även ska få verka i länder i södra och östra Medelhavsområdet. Överenskommelsen är en följd av de politiska förändringarna i Nordafrika och Mellanöstern våren 2011. Den pågående demokratiutvecklingen i flera länder i Medelhavsområdet är enligt riksdagen av stor historisk betydelse och måste på olika sätt stödjas av EU och Sverige.

Europeiska utvecklingsbanken, eller Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling som den egentligen heter (EBRD), startade sin verksamhet 1991. Bankens uppdrag är att främja övergången från planekonomi till marknadsekonomi och demokrati och byggdes upp mot bakgrund av omvälvningarna i Öst- och Centraleuropa och upplösningen av Sovjetunionen.

Ett krav för att EBRD ska få börja verka i de aktuella länderna i Medelhavsområdet är att länderna uppfyller de politiska och ekonomiska villkor som ställts.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 19 minuter

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-05-31

Beslut

2012-06-07

Regeringen har i en skrivelse kommenterat Riksrevisionens granskningsrapport om Stabilitetsfonden. Stabilitetsfonden inrättades mitt under finanskrisen hösten 2008 för att finansiera kostnaderna för stödåtgärder till banker och andra finansinstitut.

Staten tillförde i början 15 miljarder kronor till Stabilitetsfonden för att öka förtroendet för fonden. Riksrevisionen vill att regeringen prövar om kapitalet bör återbetalas till staten. Regeringen anser att det inte finns skäl att göra detta nu eftersom finansmarknaden fortfarande är turbulent. Finansutskottet som har gått igenom regeringens skrivelse håller med regeringen men understryker att det finns anledning att i framtiden göra en återbetalning.

I övrigt konstaterar utskottet att flera av de frågor som regeringen tar upp i sina kommentarer utreds inom ramen för Finanskriskommitténs arbete. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

5, 32 minuter

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-05-31

Beslut

2012-06-07

Riksrevisionen har lämnat sin årsredovisning för 2011 till riksdagen. Externrevisorn kom fram till att årsredovisningen är rättvisande, men det finns vissa oklarheter kring redovisningen av riksrevisorernas chefspensioner. Riksdagens finansutskott kommer därför att följa frågan.

Vidare uppmanar finansutskottet Riksrevisionen att arbeta utifrån en tydlig strategi för hur extern kompetens ska användas i myndighetens granskningar. Utskottet vill att Riksrevisionen redovisar användningen av extern kompetens i årsredovisningen.

Riksrevisionen har gjort en egen uppföljning av resultatet av sina granskningar, som svarar väl mot finansutskottets önskemå. Riksdagen lade årsredovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-05-31

Beslut

2012-06-07

Riksdagen uttalade förra riksmötet 2010/11 att regeringen behövde redovisa vad som görs för att förbättra säkerheten i statens betalningar. Bakgrunden var att Riksrevisionen påpekat att det fanns allvarliga risker med säkerheten i den statliga betalningsmodellen, till exempel var ansvarsfördelningen oklar. Den statliga betalningsmodellen omfattar bland annat de regelverk och system som stöder myndigheternas betalningar.

Regeringen har nu lämnat en redovisning till riksdagen som finansutskottet har granskat. Utskottet konstaterar att regeringen har satt in flera åtgärder för att förbättra säkerheten. En åtgärd är att Riksgäldskontoret ska göra en sammanställning av alla risker. Regeringen kommer att redovisa ytterligare åtgärder i kommande budgetpropositioner. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-05-31

Beslut

2012-06-07

När myndigheter köper varor eller tjänster från företag som de helt eller delvis äger eller är medlemmar i ska det inte krävas någon offentlig upphandling. Undantaget gäller avtal som myndigheter sluter med en juridisk person eller en gemensam nämnd, förutsatt att vissa kriterier uppfylls. Villkoren innebär i korthet att den upphandlande myndigheten måste utöva en kontroll över företaget som motsvarar den kontroll myndigheten har över sin egen förvaltning, samt att företaget måste bedriva huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den upphandlande myndigheten.

Bestämmelserna för kommunala företag ändras. Det kommunala ändamål och de kommunala befogenheter som utgör ramen för verksamheten ska anges i bolagsordningen för helägda aktiebolag. Kommun- och landstingsstyrelsernas uppsynsplikt stärks. Nämnder i kommuner, landsting och kommunalförbund får möjlighet att delegera beslutanderätten i en upphandling till så kallade inköpscentraler som anlitats för att medverka i en upphandling i egenskap av ombud.

Lagändringarna gäller från den 1 januari 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2012-04-24

Debatt

2012-05-09

Beslut

2012-05-09

Sverige ska ge Irland ett lån på högst 600 miljoner euro, vilket enligt dagens kurs motsvarar nästan 5,3 miljarder kronor. Lånet är en del av det internationella stödpaket för Irland som förhandlades fram i slutet av 2010. Långivare, förutom Sverige, är Internationella valutafonden, EU:s stödmekanismer, Storbritannien och Danmark.

Irland drabbades hårt av finanskrisen 2008 och 2009. Riksdagen anser att det är viktigt att Sverige, som tidigare utlovats, deltar i det internationella stödpaketet för Irland. Sverige är en liten och öppen ekonomi och är därmed extra känsligt för finansiell och ekonomisk turbulens i vår omgivning. Om inte Irland får tillräckligt med finansiellt stöd finns en risk för att oron sprider sig till andra euroländer och vidare till Sverige. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

17, 41 minuter

Justering

2012-04-24

Debatt

2012-05-09

Beslut

2012-05-09

Riksrevisionen har granskat statliga myndigheters tjänsteexport och om regeringens styrning ger ett tillräckligt underlag för att riksdagen ska kunna få rättvisande information. Granskningen ger enligt Riksrevisionen en komplex bild av en otydligt definierad verksamhet under en dåligt sammanhållen styrning från regeringen.

Finansutskottet noterar att regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att det finns problem som måste lösas genom en förstärkt och tydligare styrning från regeringens sida. Utskottet välkomnar därför regeringens avsikt att fortsätta att utveckla styrningen.

Utskottet konstaterar att regeringen har ansvaret för att säkerställa en tillfredsställande styrning av den avgiftsfinansierade verksamheten i staten. Utskottet ser inte något behov av att ge Ekonomistyrningsverket utökade befogenheter för kontroll av statliga myndigheters tjänsteexport, bland annat mot bakgrund av gällande regelverk.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2012-03-22

Debatt

2012-04-12

Beslut

2012-04-18