Sök

Reglerna för svenska pass ändras den 1 oktober 2005, främst för att höja säkerheten i passen. Bland annat ska passen förses med en så kallad biometrisk information. Den som ansöker om pass ska vara skyldig att låta passmyndigheten ta en bild i digitalt format av hans eller hennes ansikte. Bilden sparas sedan på ett lagringsmedium i passet. Det ska bli svårare för personer som dömts till frihetsberövande påföljder att lämna landet under verkställigheten. Till exempel ska pass som förvaras av en kriminalvårdsanstalt inte annat än i undantagsfall få disponeras av den intagne.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

22, 68 minuter

Justering

2005-06-02

Debatt

2005-06-13

Beslut

2005-06-15

För att minska de illegala vapnen i Sverige vill riksdagen införa en tillfällig vapenamnesti. Under månaderna juli - september 1993 gällde en vapenamnesti i Sverige. En särskild lag innebar att den person som hade ett skjutvapen utan att vara berättigad till det inte skulle dömas till ansvar för brott enligt den dåvarande vapenlagen om han frivilligt lämnade vapnet till polisen. Nu vill riksdagen införa en ny tillfällig vapenamnesti. Riksdagen uppmanar regeringen att lämna ett sådant förslag som riksdagen kan fatta beslut om.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

30

Reservationer

28 

Justering

2005-06-02

Debatt

2005-06-16

Beslut

2005-06-16

De allmänna domstolarna ska i mycket större omfattning använda modern teknik. Dessutom ska prövningstillstånd gälla för de flesta tvistemål och i alla domstolsärenden som överklagas från tingsrätten till hovrätten. Tanken med lagändringarna är att få mer rättsäkra, effektiva och funktionella rättegångar i tingsrätterna, hovrätterna och Högsta domstolen. Lagändringarna gäller tvistemål och domstolsärenden men inte brottmål. Försöksverksamheten med att använda videokonferens blir permanent i domstolarna. Med hjälp av videokonferens kan domstolen till exempel enklare höra en person som befinner sig i en annan del av Sverige eller i ett annat land. Riksdagen delar regeringens uppfattning att tyngdpunkten för rättskipningen i ska ligga i tingsrätterna. Därför införs prövningstillstånd för de flesta tvistemål och domstolsärenden som överklagas från tingsrätten till hovrätten.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

11

Reservationer

9 

Justering

2005-05-31

Debatt

2005-06-16

Beslut

2005-06-16

Riksdagen godkände internationella överenskommelser som syftar till att utveckla det internationella straffrättsliga samarbetet med Förenta staterna, USA. Det gäller ett avtal från år 2001 mellan Sverige och Förenta staterna om rättslig hjälp i brottmål, två avtal mellan EU och Förenta staterna, varav ett om ömsesidig rättslig hjälp och ett om utlämning, samt två för EU-avtalen nödvändiga bilaterala instrument. Dessutom föreslås vissa lagändringar som syftar till att uppfylla åtaganden som följer med EU-avtalet om utlämning.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Justering

2005-05-26

Debatt

2005-06-03

Beslut

2005-06-03

EU:s rambeslut om om verkställighet i EU av beslut om frysning av egendom eller bevismaterial genomförs i svensk lag den 1 juli 2005. Riksdagen godkände utkastet till rambeslut våren 2003 (se 2002/03:JuU15 ).

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2005-05-26

Debatt

2005-06-03

Beslut

2005-06-03

Riksdagen godkände 2000 års konvention om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan EU:s medlemsstater, ett tilläggsprotokoll och ett relaterat avtal mellan EU och Island och Norge. Riksdagen sa också ja till nödvändiga lagändringar till följd av överenskommelserna. Lagändringarna börjar med ett undantag gälla den 1 juli 2005.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 1 minuter

Justering

2005-05-24

Debatt

2005-06-02

Beslut

2005-06-02

Polisen ska från den 1 juli 2005 kunna använda så kallad överskottsinformation från till exempel telefonavlyssning för att utreda brott eller förhindra nya brott. Vid användningen av hemliga tvångsmedel, till exempel telefonavlyssning, kan det komma fram uppgifter som inte har något som helst samband med det brott som låg till grund för beslutet om tvångsmedel. För överskottsinformation om mindre allvarliga brott införs en begränsning. Förundersökning eller motsvarande undersökning ska få inledas bara om brottet kan ge fängelse i minst ett år och polisen kan anta att brottet inte leder till bara böter eller om det finns särskilda skäl.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

10

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

20, 1 minuter

Justering

2005-05-24

Debatt

2005-06-02

Beslut

2005-06-02

Bostadsbidraget till barnfamiljer förstärks. Det särskilda bidraget för hemmavarande barn höjs, och ett umgängesbidrag införs. Den del av bostadsbidraget som lämnas för bostadskostnaden ändras från nuvarande två ersättningsnivåer till en ersättningsnivå. Sambor likställs med makar, även om de varken har eller har haft gemensamt barn eller har gemensam folkbokföringsadress. Det införs en särskild regel om bevisbördan när det gäller samboförhållanden så att det blir tydligare att de bidragssökande i vissa fall ska likställas med sambor, om de inte visar att de inte är sambor. De nya reglerna börjar gälla den 1 november 2005 men ska i huvudsak tillämpas på bostadsbidrag efter 2005.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

12

Reservationer

11 

Justering

2005-05-19

Debatt

2005-06-02

Beslut

2005-06-03

Riksdagen säger nej till ett antal motioner från allmänna motionstiden om olika bostadsförsörjningsfrågor. Motionerna handlar om kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen, allmännyttiga bostadsföretag, systemet för hyressättning och ägarlägenheter.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

12

Reservationer

20 

Justering

2005-05-12

Debatt

2005-05-26

Beslut

2005-06-01

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om ändringar i jordförvärvslagen. Ändringarna handlar främst om tillstånd vid förvärv av lantbruksegendom i glesbygd och om bestämmelserna om juridiska personers förvärv av lantbruksegendom. Bestämmelserna om tillstånd vid förvärv av lantbruksegendom i glesbygd skärps genom att vissa tidigare tillståndsfria förvärv blir tillståndspliktiga. Syftet med ändringen är att motverka så kallade exploaterande förvärv.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

10

Reservationer

22 

Justering

2005-05-12

Debatt

2005-05-27

Beslut

2005-06-01

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om att godkänna ett avtal om ändring av avtalet om den rättsliga ställningen för Nordiska ministerrådets sekretariat och Nordiska rådets presidiesekretariat. Riksdagen antog också en lagändring i bilagan till lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Syftet är att fastställa den rättsliga ställningen för Nordiska kulturfonden.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Beredning

2005-04-28

Justering

2005-05-10

Debatt

2005-05-26

Beslut

2005-05-26

Riksdagen sa nej till motioner om bland annat boende och buller och om lokalisering av mobiltelefonimaster. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2004.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

24, 77 minuter

Justering

2005-05-10

Debatt

2005-05-25

Beslut

2005-05-26

Från den 1 juli i år blir det möjligt att stänga ute kända våldsverkare från fotbollsmatcher och andra idrottsarrangemang. Beslutet om tillträdesförbud innebär att en person kan förbjudas att komma in på en idrottsarena när ett idrottsarrangemang anordnas där. Den som bryter mot förbudet kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Tillträdesförbudet får gälla högst ett år, men kan förlängas. Förbudet beslutas av allmän åklagare efter ansökan av idrottsorganisationerna. För att någon ska få tillträdesförbud ska det finnas risk att personen begår brott som stör ordningen eller säkerheten under arrangemanget. Vid riskbedömningen ska man ta hänsyn till om personen begått sådana brott tidigare i samband med idrottsarrangemang. Personer under 15 år kan inte få tillträdesförbud och brott som någon begått före 15 års ålder får inte vägas in.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

17, 60 minuter

Justering

2005-04-28

Debatt

2005-05-11

Beslut

2005-05-11

Riksdagen ändrar bestämmelserna för förverkande vid brott. Beslutet grundar sig bland annat på ett rambeslut från EU och syftar till att motverka ekonomisk vinning vid brott och se till att brottslingar fråntas hjälpmedel vid brott. Beslutet innebär att brottsbalkens bestämmelser om förverkande ska kunna användas på alla brott som enligt andra lagar kan ge mer än ett års fängelse. Olika hjälpmedel vid brott, till exempel dyrkar, datorer och knivar, ska i större utsträckning kunna förverkas. Dessutom ska det gå att förverka egendom som brottslingen skaffat sig med hjälp av utbytet från brottet och eventuell avkastning som brottslingen fått på utbytet, t.ex. ränta på pengar som intjänats genom brott. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2005.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 33 minuter

Justering

2005-04-28

Debatt

2005-05-11

Beslut

2005-05-11

Regeringen ska få möjlighet att meddela föreskrifter om undantag från vissa av plan- och bygglagens bestämmelser om det har inträffat en naturhändelse med synnerligen omfattande negativa effekter på miljön eller egendom. Regeringen ska i ett sådant fall få meddela föreskrifter om undantag från bland annat krav på bygglov, om detta behövs för att åtgärder som är nödvändiga till följd av händelsen snabbt ska kunna vidtas. Undantag ska endast få gälla för begränsad tid.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2005-04-14

Debatt

2005-04-21

Beslut

2005-04-21

Det ska bli lättare att utreda och lagföra bokföringsbrott och andra brott mot borgenärer. Därför har riksdagen beslutat bland annat följande: Grovt bokföringsbrott får en egen rubricering i brottsbalken, och maximistraffet höjs från fyra till sex år. Även maximistraffet för ringa bokföringsbrott höjs, från böter till fängelse i högst sex månader. Uppsåtlig underlåtenhet av en gäldenär att medverka till att utländska tillgångar som ingår i en konkurs tillförs ett svenskt konkursbo kriminaliseras. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2005.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 1 minuter

Justering

2005-04-12

Debatt

2005-04-20

Beslut

2005-04-20

Regeringen har i en skrivelse redovisat hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts mellan den 1 juli 2003 och den 30 juni 2004. I skrivelsen ger också regeringen sin syn på utvecklingen av den internationella terrorismen samt redogör för Sveriges medverkan i det internationella arbetet för att motverka terrorism. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.

Förslagspunkter

1

Justering

2005-03-22

Debatt

2005-04-13

Beslut

2005-04-20

Regeringen har i en skrivelse redovisat användningen av hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning vid förundersökning i brottmål under år 2003. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 39 minuter

Justering

2005-03-22

Debatt

2005-04-13

Beslut

2005-04-20

Riksdagen sade nej till en motion från allmänna motionstiden 2004 om förföljelsesyndrom, så kallad stalking. Skälet är att det redan pågår arbete i den fråga som motionen tar upp.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

30, 83 minuter

Justering

2005-03-22

Debatt

2005-04-13

Beslut

2005-04-20

Reglerna kring fastigheter som ägs av upplösta juridiska personer, så kallade herrelösa fastigheter, ändras den 1 maj 2005. Syftet är dels att skapa regler för hantering av herrelösa fastigheter, dels att motverka uppkomsten av dem. En god man ska kunna utses för upplösta juridiska personer i mål och ärenden om expropriation. Det blir då möjligt att expropriera herrelösa fastigheter. Motsvarande ordning kommer även att gälla för inlösen enligt plan- och bygglagen. Det innebär att det blir möjligt att definitivt ta hand om fastigheter som blivit herrelösa. Det införs också en regel som innebär att konkursförvaltare, som lägger ut av egna medel för att försöka sälja fastigheter, i sista hand ska få sina utlägg ersatta av staten. Det ska motverka att konkursförvaltare avstår från att försöka sälja fast egendom på grund av risken att inte ersättas för utlägg. Det införs dessutom regler om ansvar för konkurskostnader när en konkurs upphävs av högre rätt. Den borgenär som ansökt om konkurs ska i vissa fall svara för konkurskostnaderna när konkursen upphävs av högre rätt. Detta ska gälla när konkursbeslutet inte kan anses bero på omständigheter gäldenären svarar för.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Justering

2005-03-15

Debatt

2005-04-06

Beslut

2005-04-07